När pandemin nu går in i nästa fas, borde vi inte bara tala om en omstart av ekonomin utan också om en omställning av miljöpolitiken. Det menar Karin Svanborg-Sjövall som skriver att det finns mycket att lära av det globala samarbetet under coronakrisen.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är säker på sin sak. Den stora omställningen som samhället står inför kräver konkurrenskraftiga och lönsamma företag. ”Det är ju de som ska göra de stora investeringarna”.

”Energidebatten saknar tyvärr systemtänk och har istället nästan uteslutande fokuserat på priset på nästa producerade kilowattimme”, skriver Staffan Qvist, i en debattartikel i Kvartal. Han menar att kärnkraften är ett nödvändigt komplement för att kunna producera klimatsmart, och tillräcklig, el i framtiden.

Målet om ett fossilfritt Sverige visar på ett dramatiskt ökat behov av el i nära framtid. För att lösa denna elproduktion är de enda framgångssagorna att ta del av byggda i ett kombinerat system, där förnybara energikällor kombineras med kärnkraft, menar Staffan Qvist.

100 procent förnybart är inte rätt lösning för att Sverige ska klara av att försörja el sig med el även under de mörka och vindstilla vinterveckorna, och bibehålla den konkurrenskraftiga industrin.

”Att bibehålla det världsledande fossilfria elsystem som redan finns på plats i Sverige väl in på 2060-talet kräver investeringar i driftförlängning av den existerande kärnkraften i storleksordningen 100 miljarder kr vilket är en bråkdel av vad de totala kostnaderna av en övergång till ”100% förnybart” skulle innebära”, skriver Staffan Qvist.

En av slutsatserna av IPCC:s nya klimatrapport är att människan redan har börjat påverka klimatet och att den förändringen kommer att fortsätta, skriver SVT:s Calle Elfström i en analys. Han konstaterar att isarna kommer att fortsätta smälta och haven stiga även om vi nu skulle trampa på bromsen.

”Just nu har man inte ens flyttat foten från gaspedalen. Uppvärmningen är på väg mot 3-4 grader i stället för 1,5 som världens länder beslutade i Paris 2015”, skriver han.

BBC:s David Shukman skriver att det förvisso går att bygga vallar och barriärer för att skydda utsatta städer och samhällen men att den nya rapporten sätter fingret på en smärtsam fråga som länder världen över kommer att behöva ställa sig i framtiden:

”Vilka platser ska vi rädda och vilka ska vi överge när vattnet stiger?”

Men han konstaterar också att rapporten slår fast att världshavens framtid fortfarande är i våra händer – det finns hopp, men bara om världen agerar snabbt och resolut för att minska utsläppen.

IPCC:s nya klimatrapport visar att våra hav är allvarligt hotade. Det menar Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, som intervjuas i Expressen TV.

Hon lyfter särskilt fram hur människor kommer att påverkas när effekterna av klimatförändringarna blir tydligare.

– Det är oroande att människor som lever vid kusterna kommer att drabbas väldigt hårt, särskilt i låginkomstländer, säger Karin Lexén.

Karina Barquet, som är forskare på Stockholm Environment Institute, menar att varmare hav även hotar allt som lever i havet.

– Ett varmare klimat leder till minskat syre i haven vilket i sin tur leder till att fisken hotas. Ett varmare hav ger även konsekvensen att styrkan i tropiska cykloner ökar, säger hon i Expressen TV.

Effekterna av klimatförändringarna är värre än vad som tidigare visats och havsnivåerna stiger snabbare än väntat, varnar FN:s klimatpanel IPCC för i en ny rapport. AFP skriver att havsnivåerna stiger 2,5 gånger snabbare än vad de gjorde under 1900-talet. Enligt Washington Post kan vattennivåerna stiga med 110 centimeter till år 2100 om klimatpanelens värsta scenario slår in.

– Det öppna havet, Arktis, Antarktis och de höga bergen kan verka avlägsna för många människor. Men vi är beroende av dem och påverkas direkt och indirekt av dem på många sätt, säger IPCC:s ordförande Hoesung Lee på en presskonferens, enligt Dagens Nyheter.

Den nya FN-rapporten bygger på 6 981 publicerades vetenskapliga studier och det är klimatpanelens tredje specialrapport sedan den senaste stora sammanställningen som gjordes 2014.

FN:s klimatpanel, IPCC, har sammanställt en delrapport om vad forskningen vet om hur klimatet påverkar den så kallade kryosfären, jordens frusna eller snötäckta områden, samt hav och kuster, rapporterar Sveriges Radio.

Rapporten som offentliggörs i dag tar upp vad en förändrad kryosfär betyder för växt- och djurliv samt vilka effekter det kan få för människan.

Tom Arnbom är expert på hav och Arktis hos svenska Världsnaturfonden. Han tror att rapporten kan ge en tydligare bild av hur surare och varmare hav kan påverka ekosystemen och vilka följder det får för människor.

– Arter kommer försvinna, ekosystem kommer kollapsa. Jag tror det är den sortens fakta som kommer nu. Man kopplar klimatförändring till konkreta saker som sker, säger han till Sveriges Radio.

Klimaten släpptes klockan 11.00.

Om klimatmålen i Parisavtalet ska nås måste mer göras – och fortare. Nu samlar FN:s generalsekreterare till ett peppande toppmöte där nio så kallade "action-spår" ska presenteras. På plats är några av de största svenska företagen.

Jordbrukarnas sätt att utnyttja jordens landområden för matproduktion måste förändras om vi ska klara de internationella klimatmålen, meddelar FN:s klimatpanel IPCC under torsdagen.

I nuläget är jordbrukarnas ekonomiska förutsättningarna långt ifrån optimala för att de ska ställa om för klimatets skull, förklarar Lennart Olsson som är professor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

En lösning kan vara så kallar agroforestry, ett odlingssystem som används särskilt i tropiska områden och där träd och buskar odlas tillsammans med andra grödor.

En annat metod är fleråriga grödor, som också skulle lagra mer kol i marken om de kan ersätta vanliga ettåriga grödor.

Även om båda systemen är i sin linda och fortfarande genererar låg avkastning, finns det inget som hindrar dem från att bli lönsamma system i framtiden, hävdar Olsson.