Att flera kommuner försöker undvika att ta emot asylsökande visar att det är bättre att avskaffa ebo-lagen, skriver KD-riksdagsledamoten Sofia Damm på Twitter.

”Kommunernas reaktion visar att Kristdemokraternas förslag är bättre, det vill säga avskaffa ebo-lagen till förmån för asylboenden i områden med integrationskapacitet”, skriver hon på Twitter.

Enligt SR Ekot försöker många kommuner runda ebo-lagen genom att peka ut hela kommunen som ett utsatt område, vilket gör att asylsökande som väljer att flytta dit då kan bli av med sin dagersättning. Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till kommunernas agerande eftersom de menar att detta kan urholka systemet.

Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till att flera kommuner planerar att runda ebo-lagen för att på så sätt ta emot färre asylsökande, säger företrädare till Ekot. Regeringen införde ett undantag till lagen i höstas, som gick ut på att 32 kommuner fick peka ut socialt utsatta områden i vilka asylsökande blev utan dagersättning om de bosatte dig.

Nu planerar bland annat Landskrona att peka ut hela kommunen som utsatt.

– Jag tror att det skulle urholka systemet, säger Jonny Cato, Centerns migrationspolitiska talesperson.

MP:s dito Rasmus Ling säger att lagstiftningen måste ses över om lagens intentioner inte efterlevs.

Flera kommuner planerar att runda den så kallade ebo-lagen för att på så sätt få asylsökande att söka sig till andra kommuner, rapporterar Ekot.

Bakgrunden är att regeringen i höstas identifierade 32 kommuner som får peka ut särskilt utsatta områden. Om asylsökande väljer att flytta till de områdena kan de bli av med sin dagersättning. Tanken med undantaget i lagen var att minska segregationen.

Nu planerar flera av kommunerna att peka ut hela kommunen som ett utsatt område. Landskrona har redan fattat beslutet, och fler kommuner väntas följa.

– För att vi ska kunna fullgöra vårt integrationsuppdrag så behöver vi ett andrum i själva mottagandet, säger Torkild Strandberg (L), kommunstyrelseordförande i Landskrona.

Sverige har blundat för förtrycket mot unga menar Liberalernas Juno Blom som varit samordnare för det nationella arbetet mot hedersvåld. Med anledning av årsdagen för mordet på Fadime Sahindal den 21 januari skriver Blom på SvD Debatt att Sahindal hade modet att agera.

L:s partisekreterare tycker att Sverige vacklar när man stöter på motstånd hos föräldrar som ställer krav på segregerad undervisning i stället för att stå upp för barn och unga.

”I en missriktad välvilja har samhället varit tolerant mot föräldrar och organisationer som kränker grundläggande rättigheter för barn och unga”, skriver Blom och menar att den taktiken gjort att tusentals, kanske hundratusentals barn drabbats av förtryck och övergrepp.

Under det gångna decenniet har antalet utlandsfödda ökat kraftigt i Sverige – samtidigt har det gått allt snabbare för dem att integreras på arbetsmarknaden, skriver TT.

Mellan 2008 och 2018 ökade andelen utrikes födda från 14 till 19 procent, enligt SCB:s senaste siffror. För de flyktingar och deras anhöriga i arbetsför ålder som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010 tog det i snitt sju år tills hälften hade jobb. För dem som togs in 2014 tog det i snitt fyra år att nå samma sysselsättningsnivå.

Enligt Björn Andersson, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare SKL), är en förklaring att många kommuner gör betydligt mer än sitt ordinarie uppdrag, som att förstärka Arbetsförmedlingens insatser.

Socialdemokraterna tackar nej till M-toppen Tomas Tobés invit om att samarbeta över partigränserna i EU-parlamentet, rapporterar Ekot. Tobé vill se ett samarbete mellan M, KD, S, SD, C och L och ta bort kravet på en omfördelning av flyktingar mellan EU:s medlemsländer. Det kravet vill bland annat Polen och Ungern att unionen slopar.

– Den eftergiften som Moderaterna och Tobé tänker ge till Ungern och Polen den ställer jag inte upp på och därför ser jag inga förutsättningar för ett samarbete, säger S-parlamentarikern Heléne Fritzon till Ekot.

Moderaternas EU-politiker Tomas Tobé motsätter sig bilden av att hans parti går mer mot konservatism än mot liberalism. I ett inlägg på Aftonbladets debattsida skriver Tobé att kritiken mot Moderaterna är ologisk om liberalism ska betyda att ge stöd till socialdemokratin.

M-toppen skriver att partiet omsatt liberal politik i praktiken, bland annat genom att ta in Sverige i EU och att det inte är antiliberalt att ”utveckla politiken utifrån samhällsproblemen”.

”Att förespråka fortsatt hög invandring till Sverige innebär i praktiken att acceptera den pågående integrationskrisen. Det vore varken ansvarsfullt, trovärdigt eller särskilt liberalt.”

Regeringen vill att personer med dåliga svenskkunskaper ska tvingas gå i språkundervisning för att få försörjningsstöd, rapporterar Sveriges Radio.

– Om man kan svenska har man bättre förutsättningar att söka och få ett jobb, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TV4 Nyheterna.

Kommuner kan redan i dag kräva att personer som söker bidrag studerar eller söker arbete, så kallad språkplikt. Alla kommuner använder sig dock inte av detta och regeringen vill därför att lika tillämpning ska gälla i hela landet.

Förslaget är ett resultat av januariavtalet och ska nu ut på remiss.

Regeringen ger 44 kommuner totalt 80 miljoner kronor i stöd för att hantera sitt flyktingmottagande, skriver Svenska Dagbladet. 

De flesta av mottagarna är glesbygdskommuner och pengarna ska fördelas utifrån hur många nyanlända de tagit emot.

– Ju bättre mottagande vi ger till personer som flyr från krig, desto bättre blir det för samhället i stort, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) till tidningen.

Endast tio procent av toppcheferna i näringslivet tror att Sveriges styrande politiker kommer lyckas lösa landets integrationsproblem. Det framgår av DI-barometern som är en mätning utförd av Dagens Industri och Ipsos.

I samma undersökning svarar 30 procent av de cirka 1 400 tillfrågade företagsledarna att de tror att svenska företag har förutsättningarna för att lösa integrationen.

– Samtidigt uppger majoriteten att inte heller företagen klarar att lösa problemen, säger Ipsos opinionsanalytiker Jonas Fritz till DI.