Drygt en halv miljon människor saknar idag självförsörjning, visar en rapport. ”Den ekonomiska integrationen av utrikes födda har till stor del havererat och det politiska priset för att åtgärda det är högt”, säger Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum, till Arbetsmarknadsnytt. Men lösningar finns.

Att kunna försörja sig själv är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med integrationen. Men i dagsläget saknar alltför många människor den möjligheten. Så många som över 600 000 utrikes födda människor i åldrarna 20 till 64 år har idag ingen egen försörjning.

Johan Eklund menar att för att minska problemet och därmed utanförskapet är dagens politik inte nog. Det är bråttom att lösa den ekonomiska integrationen och forskarna på Entreprenörskapsforum har listat 27 olika punkter som kan hjälpa till att bryta den nuvarande situationen. De innefattar bland annat en tydlig självförsörjningslinje och att det måste bli lättare att anställa.

– Såväl forskning som internationella erfarenheter betonar att utbildningen måste vara mer arbetsplatsnära, ges tidigare i asylprocessen och ställa större krav på fullföljande av utbildningen, säger Johan Eklund till Arbetsmarknadsnytt.

Abbe Alnjaar kom ensam från Bagdad till Sverige som sextonåring för drygt tio år sedan. Nu är den tuffa resan och inte minst kampen mot Migrationsverkets byråkrati förhoppningsvis snart över, skriver Arbetsmarknadsytt.

Efter att Abbe Alnjaar hamnad i Luleå började den långa kampen för att få stanna i Sverige. Att återvända till Irak var inte ett alternativ. Efter flera år av nekade ansökningar om uppehållstillstånd började Abbe tappa håret av all stress och utsikterna såg allt dystrare ut. En person på Migrationsverket tipsade då om att göra ett spårbyte. Som anställd går det att ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd. Abbe ansökte om arbetstillstånd och började söka jobb.

Till slut kom Abbe i kontakt med restaurangägaren Anders Hellman som driver flera restauranger i Luleå.

– Jag fick kontakt med en arbetsförmedlare som frågade om jag kunde hjälpa till med att rädda Abbe från en definitiv utvisning. Hon gick i god för att Abbe var en duktig kille på alla sätt och vis, så jag anställde honom och han är kvar än, berättar Anders Hellman för Arbetsmarknadsnytt.

Abbe Alnjaar är glad över att han hamnade på just Anders Hellmans restaurangkedja Råvara.

– Att få vara kvar i Sverige hänger på att ha ett jobb, så jag har försökt att göra mitt bästa hela tiden. Har man tur får man en bra arbetsgivare och bra kollegor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Många föräldrar i Järva-området utanför Stockholm oroar sig över sina barns språkutveckling, rapporterar SVT Nyheter.

Fadwa Aqel, som är mamma till två flickor som går i skolan i området, säger att hon tycker att föräldrarna bär ett stort ansvar att hålla kontakten med skolan och uppmuntra till aktiviteter som främjar barnens språkkunskaper.

– Om barnen deltar på aktiviteter på fritiden med samma barn de går i skolan med, så utvecklas inte deras språk, säger hon.

Hälften av sexåringarna i Järva-området utanför Stockholm riskerar att inte klara grundskolan eftersom de pratar för dålig svenska. Det säger grundskolechefen i området, Happy Hilmarsdottir, till SVT Nyheter.

– Vi sätter in kompensatoriska åtgärder. Men barnens språkutveckling försenas, och en del riskerar att inte klara grundskolans mål, säger hon.

Enligt Hilmasdottir behöver barnens språkkunskaper stimuleras mer från en tidig ålder. Bakomliggande orsaker kan till exempel vara att färre barn i socioekonomiskt svaga områden går i förskolan eller att barn i förskolan inte kommer i kontakt med svenska på ett naturligt sätt.

Ingen annanstans i Europa är sysselsättningsgapet så stort som i Sverige. Därför borde S och MP lyssna till Göran Persson, tidigare statsminister, som menar att nyanlända måste kvalificera sig gradvis till välfärden genom att arbeta och betala skatt, skriver Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig Timbro, på Aftonbladet debatt.

Sveriges bidrags- och socialförsäkringssystemen är inte utformade med hänsyn till stor och växande migration. Förmåner inom välfärden, exempelvis föräldrapenning, är därför kopplade till bosättning i Sverige snarare än till arbete. I sin tur leder detta till en försvåring av nyinvandrades inträde på arbetsmarknaden, skriver debattören.

Han menar att etableringstiden för nyanlända är alarmerande lång och att det krävs en välfärdsmodell som kan motarbeta detta.

”I ett läge där såväl Centerpartiet som Sverigedemokraterna har lagt förslag om kvalificering till välfärden borde det vara möjligt att genomföra en sådan reform. Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde släppa sina skygglappar”, skriver debattören.

Att betona vikten av jobb för integration är rätt men otillräckligt. Utbildning motsvarande minst grundskola borde vara obligatorisk för alla i Sverige – också för vuxna nyanlända, skriver Sten Tolgfors, tidigare försvarsminister, i en debattartikel i Di.

Han pekar på siffror som bland annat visar att nära 280.000 personer i Sverige, mellan 20 och 74 år, har utbildning på lägre nivå än grundskola. Av dessa personer är 171.000 utrikes födda och nära 145.000 under 65 år. Vidare saknas det uppgifter om utbildning för cirka 145.000 utrikes födda personer mellan 20 och 74 år.

Sten Tolgfors skriver också att skolplikt kan stärka varje vuxens rätt att lära. Kvinnor som annars skulle ha arbetat i hemmet eller hindrats från utbildning skulle berättigas utbildning enligt lagen.

Skolan Kronan i Trollhättan kan komma att stängas – och skolbarnen kan bussas till andra skolor för att öka integrationen, skriver Aftonbladet i ett reportage. Stadens politiker ska fatta beslut om saken den 27 oktober.

Skolans rektor Linda Forssén, som började jobba på Kronan bara timmar före den dödliga skolattacken 2015, säger att staden är ”jättesegregerad”.

– Problemen är att du kommer inte utanför stadsdelen där du går i skola och bor. Det är inte bra för någon, säger hon.

Förslaget har väckt blandade reaktioner på skolan. En mamma säger att det är kränkande eftersom Kronan ”är en svensk skola, och inget annat”, medan en pappa säger att det är ”det bästa som kunde hända”.

Samtidigt protesterar föräldrar på närliggande Strömslundsskolan. De menar att förslaget, som de beskriver som en ”statssocialistisk idé”, bör förkastas.

Sverige har en hel del att lära av grannländerna när det gäller integrationen, skriver analytikern Mats Engström på SvD Debatt.

Han har studerat integrationen i Danmark, Norge och Tyskland och en av slutsatserna han drar är att det är viktigt för den nyanlända att snabbt komma in i jobb eller studier. I Tyskland har ”arbetsplatsnära utbildning” varit framgångsrikt och i Danmark finns positiva exempel med etableringsjobb.

Engström konstaterar att Sverige ligger efter på båda dessa punkter och uppmanar till samarbete för att förbättra den svenska integrationen.

Socialdemokraterna i Göteborg vill ”kartlägga och bekämpa klanbaserad kriminalitet”, rapporterar GT. Förslaget ska tas upp på kommunstyrelsens sammanträde nästa vecka.

– Vi måste bekämpa de här nätverken på alla sätt vi kan, och då är frågan vad vi kan göra från kommunens sida, det vi har makt att bestämma över, säger Jonas Attenius, partiets gruppledare i Göteborg.

Enligt förslaget vill S att Social resursnämnd ska utreda vilka nätverk som finns och efteråt komma med konkreta förslag på åtgärder.

Sedan biträdande rikspolischef Mats Löfving släppte bomben om kriminella klaner som infiltrerar näringsliv och politik har det uppstått många missuppfattningar i debatten. Klanexperterna Johan Lundberg och Maria Hind Alias (S) reder ut hur klaner fungerar och hur farliga de egentligen är.