De integrationsförslag med fokus på språk som Moderaterna presenterade i Almedalen saknar förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det skriver en rad personer verksamma inom socialt arbete i en debattartikel i SvD. Framför allt kritiseras förslaget om indragen möjlighet till tolk vid myndighetskontakter.

”Kära Ulf Kristersson. Livet är inte så enkelt att det kan programmeras som ett strategiskt spel. Människor väljer inte bort svenska språket för att få tillgång till tolk”, skriver debattörerna.

Att Moderaternas förslag om att reducera rätten till tolk skulle leda till integration är tyvärr rent önsketänkande, skriver psykologen Minna Forsell på SvD Debatt.

Hon ifrågasätter vilket underlag Moderaterna har för att en strypt rätt till tolk ökar motivationen att lära sig ett nytt språk och menar att M-förslaget är helt onyanserat.

”Att ta bort rätten till tolk får inte behovet av tolk att försvinna”, skriver hon.

Har vi något att lära av våra nordiska grannar gällande hur vi bäst integrerar nyanlända i samhället och på arbetsmarknaden? Det var frågan som Nordiska ministerrådet ställde till en svensk och en norsk forskare under ett seminarium i Almedalen, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Forskarna Lars Calmfors, Kristian Tronstad med flera, har på uppdrag av Nordiska ministerrådet skrivit två olika rapporter för att samla fakta om integration från Sverige, Norge och Danmark. Enligt Lars Calmfors är det tydligt att integrationen är ett mycket större problem för Sverige än våra nordiska grannar.

En skillnad är att i Danmark är det mycket mer fokus på att snabbt få ut nyanlända i arbete, medan man i Sverige fokuserar mer på utbildning i inledningen av etableringsprocessen. Något som gör sysselsättningen relativt låg.

Av rapporten framkommer att de nordiska länderna redan etablerat omfattande satsningar jämfört med andra länder, men att det finns vissa åtgärder som är mer effektiva. Exempelvis subventionerade anställningar och utbildning, som enligt Kristian Tronstad är de som ser ut att ha bäst effekt på både lång och kort sikt.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson slår ifrån sig kritiken som kommit mot partiets förslag att begränsa tolkhjälpen.

– Det är klart att det inte är hjärtlöst att säga att man efter ett par år i Sverige ska ha lärt sig så pass mycket svenska att man inte måste använda tolk till allt, det är att ha en förväntan, säger han när han intervjuas på Expressens scen.

Tidigare under dagen sa utbildningsminister Anna Ekström (S) att förslaget var ”direkt hjärtlöst”.

Moderaternas förslag om att människor med permanent uppehållstillstånd inte ska ha rätt till tolk får kritik från Liberalerna och Socialdemokraterna, skriver DN.

Liberalernas regionråd i Stockholm, Anna Starbrink, säger till tidningen att en inskränkt rätt till tolk riskerar att motverka integrationen. Hon får medhåll från utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Jag är för förslag om att man ska lära sig svenska, i Sverige är det svenska som gäller, men den här typen av förslag är direkt hjärtlösa, säger hon.

Flera ledare tar i dag upp Moderaternas reformförslag för att fler ska lära sig svenska och integreras i Sverige.

Måns Wadensjö kritiserar i en ledare i NSD en av punkterna som går ut på att ta bort rätten till tolk för dem med permanent uppehållstillstånd.

”Förslaget är populistiskt, vilseledande och ägnat att förgifta den politiska debatten. Tyvärr är det typiskt för det parti Moderaterna har blivit”, skriver han.

Ledarskribenten Sofia Mirjamsdotter på Sundsvalls Tidning frågar sig hur det hjälper integrationen att en invandrad kvinna inte får tolkhjälp vid besök på exempelvis mödravården eller barnavårdscentralen.

Moderaterna har även föreslagit en samhällsorientering i sju delar för nyanlända med fokus på svenska värderingar.

Fredrik Haage på Smålandsposten skriver i en ledare att han välkomnar att Moderaterna sätter extra tryck bakom sin migrationsstrama retorik men han ställer sig samtidigt frågande till vem som ska avgöra vad som är en svensk värdering.

Beslutet att införa böneförbud på arbetstid i skånska Bromölla har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, skriver Kristianstadsbladet. Det saknas dock bifogade handlingar i anmälan och därför måste JO skaffa sig ett större underlag innan beslut kan fattas.

– Vi vill helt enkelt se hur rutinerna i beslutet ser ut i sin helhet. Därefter får vi se om vi ska utreda det här ärendet eller inte, säger Maria Wagermark, handläggare på JO, till Kristianstadsbladet.

Flera ledarsidor tar i dag upp den senaste tidens integrationsdebatt som kopplats till demografiska förändringar i stadsbilden.

Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl försvarar sin kollega Ivar Arpi. Han har tidigare kritiserats för att ha hävdat att ett minskat stöd för flyktinginvandring i Sverige beror på att vissa reagerar negativt på en förändrad stadsbild.

Lifvendahl menar att det är aningslöst att tro att svenskar, oavsett ursprung, skulle vara okänsliga för identitetsmässiga dimensioner av befolkningens utseende.

”Sverige behöver bli bättre på att både tåla och klara av pluralism. Inte bara när det gäller ursprung, utan även i fråga om åsikter”, skriver hon.

Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg är av en annan åsikt. Han kritiserar Arpis resonemang som han menar leder till en livsfarlig myt om att muslimer tar över samhället.

”Vårt samhälle är inte friktionsfritt, Sverige har alltid förändrats, men problemet är inte att vi är olika. Hotet kommer från de som vill att vi ska sluta vara det”, skriver han.

Trollhättan vill bryta skolsegregationen genom att lägga ned vissa högstadieskolor och bussa elever till andra skolor. Det framgår av en ny skolutredning, rapporterar P4 Väst.

Utbildningsnämnden vill inte tala om utredningen innan beslutet är klubbat, säger vice ordföranden Fahimeh Nordborg till radion. Ärendet ska upp i nämnden nästa tisdag.

Bakgrunden är att skolsegregationen i kommunen fortsätter öka, trots försök att förhindra den. Därför ska nu hela skolstrukturen gås igenom.

Utrikesfödda akademiker anser att nätverk och språk är de största hindren för att komma in på arbetsmarknaden. Det visar nya siffror från SCB, som akademikerförbundet Jusek presenterar i dag, skriver Ekot.

För att råda bot på detta vill Jusek införa mentorskapsprogram, som innebär att utrikesfödda akademiker får hjälp av en person som är etablerad på arbetsmarknaden.

Införandet av mentorskapsprogram föreslås i det så kallade januariavtalet och frågan bereds just nu på regeringskansliet.