Från och med sommaren 2020 kommer asylsökande inte få dagersättning om de väljer att bosätta sig på egen hand i kommuner som har del-områden som bedöms vara socialt utsatta. På listan över kommuner som berörs finns exempelvis Malmö, rapporterar Ekot.

Förändringen är en konsekvens av fyrpartiöverenskommelsen mellan regeringspartierna S, MP, C och L.

Vänsterpartiet är nu det enda partiet som inte vill begränsa de nuvarande villkoren för asylsökande som väljer eget boende.

Frågan om familjeåterförening handlar om mer än bara kronor och ören, skriver riksdagsledamoten och CUF-ordförande Magnus Ek på Aftonbladet debatt.

”Det handlar om en god integration, och om människors rätt till sin familj”, skriver Ek, som betonar att han som liberal vill att friheten ska gälla alla människor.

Debattartikeln kommer som ett svar på Muf-ledaren Benjamin Dousas uttalande tidigare i veckan. Dousa menade att partierna som ingår i regeringsöverenskommelsen har landat i en ohållbar migrationspolitik.

Den nya ”vänsterregeringens” hållning i migrationsfrågan är ohållbar, skriver MUF-ordföranden Benjamin Dousa på Aftonbladet debatt. Han menar att en generös asyl- och anhöriginvandring inte går att kombinera med en generös välfärdsstat till alla, och att de kraftiga kostnader detta medför ger energi till de krafter regeringen säger sig vilja begränsa.

MUF-ledaren vill i stället höja kraven på nyanlända, bland annat genom en välfärdsstat där bara de som gjort rätt för sig kvalificerar sig i försäkringssystemet.

”Att ställa krav är också att bry sig: Genom att öka incitamenten till egen försörjning kan fler komma i jobb och bli en del av samhället”, skriver Dousa.

Nära anhöriga till 20 000 personer i Sverige får i och med den nya migrationspolitiken rätt till uppehållstillstånd när de nya reglerna börjar gälla, skriver Expressen som gått igenom en prognos som gjorts av Migrationsverket.

Enligt Migrationsverket blir Sverige ett av de mest generösa länderna i EU.

Morgan Johansson (S) som nyligen tillträtt som justitie- och migrationsminister menar att de nya generösa reglerna inte går emot Socialdemokraternas migrationspolitik.

– Möjlighet till familjeåterförening är viktig utifrån integrationssynpunkt, säger han till Expressen.

Språktestet som ingår i överenskommelsen mellan S, C, L och MP saknar validitet, skriver språkforskarna Maria Rydell och Tommaso Milani på SvD Debatt. De menar att det inte går att definiera vilka språkliga kunskaper som behövs för att vara medborgare.

”Istället verkar språktest för medborgarskap handla om det symboliska värdet av att ställa krav på en viss grupp i samhället”, skriver debattörerna.

De oroas av synen på språkinlärning som förslaget bygger på – att det bara handlar om individens ansträngning och inte om andra faktorer så som skolbakgrund och tillgång till bra undervisning.

Forskarna hänvisar även till en tidigare statlig utredning som slog fast att språktester inte löser integrationen.

Flera av företaget MTR Tunnelbanans nyanlända medarbetare uppgav att de hade svårt med svenska språket. Därför betalar arbetsgivaren nu en språkkurs i svenska för tio av sina lokalvårdare, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

– Jag behöver det. Jag pratar bara svenska på jobbet, säger kursdeltagaren Rasool Khan till Arbetsmarknadsnytt.

Företaget uppger tre skäl till att bekosta sina medarbetares språkutbildning.

– För det första är personlig utveckling hos våra medarbetare viktig för oss, säger Johan Oscarsson, vd för MTR Tunnelbanan till Arbetsmarknadsnytt

Det andra skälet till satsningen är att det kan öppnas upp nya karriärvägar inom MTR för lokalvårdarna efter kursen. Den tredje aspekten som ligger bakom MTR:s satsning är att bolaget vill bidra till att förbättra integrationen i samhället.

– Utbildning av tio lokalvårdare vänder inte upp och ner på samhället men vi ser det här som ytterligare ett sätt att bidra till en positiv utveckling när det gäller integrationen, säger Johan Oscarsson till Arbetsmarknadsnytt.

Det vore bättre om Ylva Johansson (S) genomförde arbetsmarknadsreformer när hon själv var ansvarig för frågorna, säger Jessica Polfjärd (M) som svar på Johansson budgetkritik.

– Det har varit fyra förlorade år för integrationen. De förbättringar vi sett är enbart till följd av högkonjunkturen, säger Polfjärd till TT.

Att Arbetsförmedlingen nu lägger extratjänsterna på is är verkligen ingen sorg, menar M-politikern.

– Extratjänsterna har visat sig vara en extrem dyr insats för att skapa jobb och dessutom många gånger missriktad. För nyanlända är det viktigare att vi stärker vuxenutbildningen och sänker skatten på låga inkomster, säger Polfjärd.

Genomsnittstiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden har minskat från nio till fem år, rapporterar TT med hänvisning till Arbetsmarknadsdepartementet. En positiv utveckling som kan gå förlorad på grund av den nya M- och KD-budgeten, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

– Jag är jätterädd för att det kommer att leda till ökad långtidsarbetslöshet för de här grupperna med de nedskärningar på 3,6 miljarder kronor som görs på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger hon till nyhetsbyrån, som frågar varför hon gör en politisk markering som minister i en övergångsregering.

– Det är inte i första hand en politisk markering, jag vill berätta om konsekvenserna, svarar hon.

I och med den nya budgeten ska Arbetsförmedlingen spara 3,6 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser och ytterligare 386 miljoner på myndighetsanslaget, skriver nyhetsbyrån.

KD-ledaren Ebba Busch Thor går i en debattartikel på Aftonbladet till angrepp mot något hon kallar för en ”akademisk myndighetsvänster”. Hon menar att den här vänsterfalangen gärna använder invandringen som en ursäkt för att få bort svenska traditioner, men att den gör både gamla och nya svenskar en otjänst.

Enligt Ebba Busch Thor så finns det en risk med att städa bort traditionerna – nämligen att de nya invånarna inte kommer att kunna upptäcka dem. Det i sin tur leder enligt Busch Thor till att det blir svårare att komma in i det svenska samhället:

”Det är omöjligt att integreras om det inte finns något att integreras i”.

Invandrares jobbsiffror är kraftigt skönmålade. Till exempel har endast tre procent av kvinnor födda i Afrika, som bott i Sverige upp till fem år, fast heltidsarbete. Det skriver Per Gudmundson i en ledare i SvD.

Han menar att sättet att mäta göra att jobbsiffrorna för utrikesfödda blir uppblåsta och hänvisar till boken "Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden", skriven av ekonomiprofessor Lars Calmfors och fem andra från forskare.

Forskarna ifrågasätter sysselsättningsmåttet och menar i stället att anknytningen till arbetsmarknaden bör mätas i termer av fasta heltidsjobb.

”Resultaten förskräcker”, skriver Per Gudmundson och exemplifierar med att bara tre procent av kvinnor födda i Afrika, som varit i Sverige upp till fem år, har fast heltidsjobb.