Sverige har en hel del att lära av grannländerna när det gäller integrationen, skriver analytikern Mats Engström på SvD Debatt.

Han har studerat integrationen i Danmark, Norge och Tyskland och en av slutsatserna han drar är att det är viktigt för den nyanlända att snabbt komma in i jobb eller studier. I Tyskland har ”arbetsplatsnära utbildning” varit framgångsrikt och i Danmark finns positiva exempel med etableringsjobb.

Engström konstaterar att Sverige ligger efter på båda dessa punkter och uppmanar till samarbete för att förbättra den svenska integrationen.

Socialdemokraterna i Göteborg vill ”kartlägga och bekämpa klanbaserad kriminalitet”, rapporterar GT. Förslaget ska tas upp på kommunstyrelsens sammanträde nästa vecka.

– Vi måste bekämpa de här nätverken på alla sätt vi kan, och då är frågan vad vi kan göra från kommunens sida, det vi har makt att bestämma över, säger Jonas Attenius, partiets gruppledare i Göteborg.

Enligt förslaget vill S att Social resursnämnd ska utreda vilka nätverk som finns och efteråt komma med konkreta förslag på åtgärder.

Sedan biträdande rikspolischef Mats Löfving släppte bomben om kriminella klaner som infiltrerar näringsliv och politik har det uppstått många missuppfattningar i debatten. Klanexperterna Johan Lundberg och Maria Hind Alias (S) reder ut hur klaner fungerar och hur farliga de egentligen är.

Efter varje kris sedan 90-talet har arbetslösheten fördjupats för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Nu varnar professor Johan Eklund för att situationen för utrikes födda är betydligt värre än den offentliga statistiken visar.

Reglerna för körkort för nyanlända är krångliga. Samtidigt ställer enkla jobb ofta krav på körkort. ”En ond cirkel för många” skriver TT.

Efter att ha varit folkbokförd i ett år, ska körkortet tas om för de som kommer från länder utanför EES-området. Det gäller oavsett om de har kört prickfritt i Sverige under under asylprövningstiden och under året efter att uppehållstillståndet beviljats.

– Det finns inget snabbspår för körkort. I Sverige har vi stora ambitioner för trafiksäkerheten, säger Olof Stenlund, utredare på Transportstyrelsen till TT.

Men de arbetsmässiga konsekvenserna av det tas inte hänsyn till. Körkort är ofta en grundkompetens, inte minst för bristyrken så som buss- och lastbilsförare, hantverkaryrken och undersköterskor, skriver TT.

De nyanlända kvinnor som redan har familj när de kommer till Sverige får jobb i genomsnitt två år senare än de som inte har det, visar en ny studie som DN rapporterar om. För män ger inte familjesituationen någon effekt. Däremot får män jobb i snitt två år snabbare om de har vänner i Sverige – något som inte har betydelse för kvinnor.

Det finns flera möjliga orsaker till varför det tar längre tid för kvinnor med familj att få jobb. Dessa kan vara att att kvinnor flyttar oftare för att återförenas med familjen eller att de oftare får ansvara för att ta hand om familjemedlemmar.

Aleksandra Wasso Hägglund, verksamhetsledare på kvinnokooperativet Yalla Rinkeby, som är underleverantör till Arbetsförmedlingen, säger att kvinnor ofta inte har lika bråttom med att behöva försörja sig själva och att de dessutom har svårare att använda sitt nätverk, till skillnad från män.

Det tog två år. Sedan var Ayanle Barre, ingenjör från Etiopien inne på den svenska arbetsmarknaden. Vägen dit blev kortare bland annat tack vare arbetsmarknadsprogrammet Korta vägen, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Abdullahi Hassan var less på sitt lagerarbete, men kom inte vidare. Då fick han tips om succéföretaget Miljonbemanning och fick jobb i rekordfart. ”Det är action hela tiden. Jag älskar det”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

”De största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden ligger i framtiden”, skriver professor Mats Hammarstedt vid Institutet för näringslivsforskning på SvD Debatt.

Han menar att det faktum att det går snabbare idag än för 10 år sedan att få in flyktingar på arbetsmarknaden bör inte skymma det faktum att de största utmaningarna med att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden sannolikt ligger framför oss.

”Ett skäl till detta är att den utrikes födda befolkningen vuxit kraftigt i storlek under 2000-talet. I dag är närmare 2 miljoner, eller omkring 19 procent av befolkningen, födda utomlands. Vidare har den utrikes födda befolkningen i Sverige över tid förändrats med avseende på ursprung”, skriver Mats Hammarstedt på SvD Debatt.

Under det gångna decenniet har antalet utlandsfödda ökat kraftigt i Sverige – samtidigt har det gått allt snabbare för dem att integreras på arbetsmarknaden, skriver TT.

Mellan 2008 och 2018 ökade andelen utrikes födda från 14 till 19 procent, enligt SCB:s senaste siffror. För de flyktingar och deras anhöriga i arbetsför ålder som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010 tog det i snitt sju år tills hälften hade jobb. För dem som togs in 2014 tog det i snitt fyra år att nå samma sysselsättningsnivå.

Enligt Björn Andersson, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare SKL), är en förklaring att många kommuner gör betydligt mer än sitt ordinarie uppdrag, som att förstärka Arbetsförmedlingens insatser.