En intervjuundersökning där 7 500 personer i Sverige, Norge och Danmark deltog, både personer som är infödda i respektive land samt invandrare och ättlingar till invandrare, visar att det finns en samstämmig syn på vilka krav man vill ställa för medborgarskap. Det skriver sex nordiska forskare i ett inlägg på DN Debatt.

De intervjuade menar att det bör ställas tydliga krav gällande kunskaper i språk, deltagande i arbetsliv och och samhällsförståelse för att få bli medborgare i deras länder.

”Dessutom visar resultaten att det råder konsensus om vad som är rimliga krav – ett regelverk som ligger mellan ytterpunkterna Danmark och Sverige.”

Malmö är en av Sveriges mest mångkulturella städer, där 46 procent av invånarna är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Trots detta har endast 15 procent av Malmö stads 1 600 chefer utomnordiska namn, skriver Kvällsposten.

Bland förvaltningscheferna och verkställande direktörerna i de kommunala bolagen finns inte en enda person med utomnordisk bakgrund.

– Malmö har ett tydligt demokratiunderskott, säger Nicolas Lunabba som arbetar med unga i socialt utsatta områden genom organisationen Hela Malmö.

Malmö stads HR-direktör Carina Tempel säger att kommunen försöker lösa mångfaldsbristen genom pilotprojekt där ansökningar anonymiseras.

Endast tio procent av toppcheferna i näringslivet tror att Sveriges styrande politiker kommer lyckas lösa landets integrationsproblem. Det framgår av DI-barometern som är en mätning utförd av Dagens Industri och Ipsos.

I samma undersökning svarar 30 procent av de cirka 1 400 tillfrågade företagsledarna att de tror att svenska företag har förutsättningarna för att lösa integrationen.

– Samtidigt uppger majoriteten att inte heller företagen klarar att lösa problemen, säger Ipsos opinionsanalytiker Jonas Fritz till DI.

Hyreskontrakt för 2 700 nyanlända i Göteborg sägs upp, rapporterar GP. Det handlar om personer som anvisades till Göteborg 2016 genom bosättningslagen. Göteborg har tolkat lagen på ett sådant sätt att kontrakten som skrevs på fyra år inte behöver förlängas.

Dock kommer barnfamiljer att få ett års förlängning.

Samtliga partier utom MP och V röstade för förslaget under fastighetsnämndens sammanträde.

Samtidigt som grannkommunen Filipstad larmar om alltför höga kostnader för nyanlända finns det i Karlstad ett projekt som får ut nio av tio nyanlända i riktiga jobb. ”Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb”, säger Berndt Jendrny, projektledare för Match2job, till Arbetsmarknadsnytt.

Omkring 30 skolbarn i Borås har inte kommit tillbaka efter sommarlovet, rapporterar P4 Sjuhärad. Johanna Albertsson, rektor på Särlaskolan som saknar tolv elever, misstänker att barnen går i skola i ett annat land.

– Bakåt i tiden kan vi se att de ofta kommer tillbaka efter ett år eller så och då har de förlorat väldigt mycket av den svenska undervisningen, säger hon till radion.

Socialtjänsten i kommunen menar att antalet barn som saknas är högre i år jämfört med tidigare.

Å ena sidan ett skriande behov av kompetens och arbetskraft. Å andra sidan stora skaror av nyanlända utanför arbetsmarknaden med just de yrkesresurser som behövs. I projekt Match2job möts de två grupperna med goda resultat för både arbetsgivare och enskilda.

Poängen med bosättningslagen är att förbättra integrationen när antalet nyanlända som hänvisas till olika kommuner fördelas efter arbetsmarknadsförutsättningar och befolkningsstorlek. Men i stället väljer storstadskommuner att göra absolut minimum under etableringstidens två år, för att sedan skicka vidare personerna och friskriva sig från ansvar, skriver tre S-politiker i SvD Debatt.

I Kramfors kommer 57 personer få försörjningsstöd och samtliga dessa har flyttat dit från Stockholms län. Bara i år har Solna flyttat 14 personer till Kramfors kommun – vilket för Solna kanske är ett effektivt sätt att få till en bra statistik, men som för Kramfors blir en betungande kostnad, skriver debattörerna.

Att flytta kostnaden och ansvaret för integrationen från storstadskommunerna i den här takten är inte hållbart. Effekten av bosättningslagen uteblir om större kommuner, där förutsättningarna för integration och egen försörjning är bättre, skjuter ifrån sig ansvaret, menar de.

Uppsala inför en tidsgräns på tre år för studier i svenska för invandring, rapporterar Upsala Nya Tidning. Förhoppningen är att det ska leda till en attitydförändring.

– Regeln om max tre år skickar signalen att det finns en viss press att bli klar med SFI, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (L) till tidningen.

Åtgärden är en del av ett nytt 26-punktsprogram som ska få fler i arbete och minska behovet av socialbidrag.

Den som inte ännu lärt sig svenska på en grundläggande nivå efter tre år ska hänvisas till andra instanser.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har fått i uppdrag av regeringen att studera islamofobiska hatbrott, skriver SvD.

Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, berättar för tidningen att hon träffat kvinnor i muslimska kläder som vittnat om hur de blir trakasserade i affärer eller i kollektivtrafiken.

Enligt Säkerhetspolisen har även främlingsfientliga idéer fått allt större fäste i Sverige, vilket Lindhagen menar gör en sådan här studie ännu mer behövd.

– Vi behöver öka kunskapen om islamofobiska hatbrott så att vi vet mer om vad vi behöver sätta in för åtgärder för att bekämpa hatbrotten framöver. Muslimer vittnar om ett hårdare samhällsklimat de senaste åren, säger hon.