Samtidigt som grannkommunen Filipstad larmar om alltför höga kostnader för nyanlända finns det i Karlstad ett projekt som får ut nio av tio nyanlända i riktiga jobb. ”Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb”, säger Berndt Jendrny, projektledare för Match2job, till Arbetsmarknadsnytt.

Omkring 30 skolbarn i Borås har inte kommit tillbaka efter sommarlovet, rapporterar P4 Sjuhärad. Johanna Albertsson, rektor på Särlaskolan som saknar tolv elever, misstänker att barnen går i skola i ett annat land.

– Bakåt i tiden kan vi se att de ofta kommer tillbaka efter ett år eller så och då har de förlorat väldigt mycket av den svenska undervisningen, säger hon till radion.

Socialtjänsten i kommunen menar att antalet barn som saknas är högre i år jämfört med tidigare.

Å ena sidan ett skriande behov av kompetens och arbetskraft. Å andra sidan stora skaror av nyanlända utanför arbetsmarknaden med just de yrkesresurser som behövs. I projekt Match2job möts de två grupperna med goda resultat för både arbetsgivare och enskilda.

Poängen med bosättningslagen är att förbättra integrationen när antalet nyanlända som hänvisas till olika kommuner fördelas efter arbetsmarknadsförutsättningar och befolkningsstorlek. Men i stället väljer storstadskommuner att göra absolut minimum under etableringstidens två år, för att sedan skicka vidare personerna och friskriva sig från ansvar, skriver tre S-politiker i SvD Debatt.

I Kramfors kommer 57 personer få försörjningsstöd och samtliga dessa har flyttat dit från Stockholms län. Bara i år har Solna flyttat 14 personer till Kramfors kommun – vilket för Solna kanske är ett effektivt sätt att få till en bra statistik, men som för Kramfors blir en betungande kostnad, skriver debattörerna.

Att flytta kostnaden och ansvaret för integrationen från storstadskommunerna i den här takten är inte hållbart. Effekten av bosättningslagen uteblir om större kommuner, där förutsättningarna för integration och egen försörjning är bättre, skjuter ifrån sig ansvaret, menar de.

Uppsala inför en tidsgräns på tre år för studier i svenska för invandring, rapporterar Upsala Nya Tidning. Förhoppningen är att det ska leda till en attitydförändring.

– Regeln om max tre år skickar signalen att det finns en viss press att bli klar med SFI, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (L) till tidningen.

Åtgärden är en del av ett nytt 26-punktsprogram som ska få fler i arbete och minska behovet av socialbidrag.

Den som inte ännu lärt sig svenska på en grundläggande nivå efter tre år ska hänvisas till andra instanser.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har fått i uppdrag av regeringen att studera islamofobiska hatbrott, skriver SvD.

Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation, berättar för tidningen att hon träffat kvinnor i muslimska kläder som vittnat om hur de blir trakasserade i affärer eller i kollektivtrafiken.

Enligt Säkerhetspolisen har även främlingsfientliga idéer fått allt större fäste i Sverige, vilket Lindhagen menar gör en sådan här studie ännu mer behövd.

– Vi behöver öka kunskapen om islamofobiska hatbrott så att vi vet mer om vad vi behöver sätta in för åtgärder för att bekämpa hatbrotten framöver. Muslimer vittnar om ett hårdare samhällsklimat de senaste åren, säger hon.

Arbetslösheten bland utrikes födda stiger snabbare i Sverige än något annat EU-land. Samtidigt dyker konjunkturen vilket fördjupar allvaret. Nu har några av Sveriges främsta ekonomer tröttnat på politikernas ovilja att få fler i arbete, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Nästa år börjar bostadskontrakten löpa ut för 1 200 hushåll med sammanlagt 2 700 boende i Göteborg, skriver Göteborgs-Posten. Bostäderna har använts som genomgångslägenheter för nyanlända efter att den nya bosättningslagen trädde i kraft 2016, och kontrakten har skrivits för enbart fyra år.

Fastighetskontoret varnar i en rapport för att många boende kan stå utan ny bostad när kontrakten löper ut. ”Exempel på risker är ökad hemlöshet, försämrade uppväxtvillkor för barn som blir utan bostad, ökade kostnader för köpta boendeplatser och en försvårad integrationsprocess”, står det i rapporten.

Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Det innebär stora utmaningar för människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg när de möter den svenska arbetsmarknaden, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Somalier är en av de största utomeuropeiska invandringsgrupperna i Sverige, men står längst från den svenska arbetsmarknaden.

– I debatten säger politiker bara att det gäller att folk kommer i arbete och lär sig språket, och det är naturligtvis jätteviktigt, men jag anser att det är mycket djupare och svårare än så, därför att vår samhällsmodell är så otroligt annorlunda mot de i exempelvis Irak, Somalia och Afghanistan, säger Per Brinkemo till Arbetsmarknadsnytt.

Han menar att informationen och ingångarna till arbetsmarknaden måste organiseras mer på de nyanländas villkor, gärna via etablerade organisationer inom den etniska gruppen, och att svenska myndigheter behöver mer kunskap om vad det innebär att komma från en kultur där kollektivistiska värderingar styr. Liksom ha förståelse för att det svenska systemet kan verka världsfrånvänt för många.

Per Brinkemo får medhåll från Fatemeh Seydalzadeh, projektledare på det sociala företaget Blå Vägen. Hon konstaterar att det är speciellt svårt att få kvinnor från klanbaserade samhällen att våga ta plats i det offentliga rummet.

– Att släppa taget om något som man trott på hela sitt liv, och upptäcka att det är fel, är ett jättestort steg och då behövs det mycket resurser. För du kan inte bara kasta bort ett helt liv utan att få se vad får du istället. Det här har vi försökt att upplysa om genom olika verktyg, bland annat en psykolog, men också via kvinnojourer, som kan visa baksidan av vad det är de medverkar till.

Att få ut lågutbildade kvinnor som inte kan språket ordentligt, och aldrig har haft någon självbestämmanderätt, i arbetslivet blir alltså aktuellt först när de själva ser poängen med det, menar Fatemeh Seydalzadeh.

Därför jobbar hon aktivt med upplysning om vad kvinnorna har för rättigheter, men också skyldigheter, i ett samhälle som Sverige. Att visa för kvinnorna att de själva har ett ansvar är viktigt.

– Många vill jobba, men det finns inget jobb säger de, men i de fallen som jobben finns: är du kapabel att ta det? brukar jag fråga. Ditt största jobb som mamma är att kunna vara vägvisare för dina barn, men vad är det du visar dem?

De integrationsförslag med fokus på språk som Moderaterna presenterade i Almedalen saknar förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det skriver en rad personer verksamma inom socialt arbete i en debattartikel i SvD. Framför allt kritiseras förslaget om indragen möjlighet till tolk vid myndighetskontakter.

”Kära Ulf Kristersson. Livet är inte så enkelt att det kan programmeras som ett strategiskt spel. Människor väljer inte bort svenska språket för att få tillgång till tolk”, skriver debattörerna.