Flera ledarsidor tar i dag upp den senaste tidens integrationsdebatt som kopplats till demografiska förändringar i stadsbilden.

Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl försvarar sin kollega Ivar Arpi. Han har tidigare kritiserats för att ha hävdat att ett minskat stöd för flyktinginvandring i Sverige beror på att vissa reagerar negativt på en förändrad stadsbild.

Lifvendahl menar att det är aningslöst att tro att svenskar, oavsett ursprung, skulle vara okänsliga för identitetsmässiga dimensioner av befolkningens utseende.

”Sverige behöver bli bättre på att både tåla och klara av pluralism. Inte bara när det gäller ursprung, utan även i fråga om åsikter”, skriver hon.

Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg är av en annan åsikt. Han kritiserar Arpis resonemang som han menar leder till en livsfarlig myt om att muslimer tar över samhället.

”Vårt samhälle är inte friktionsfritt, Sverige har alltid förändrats, men problemet är inte att vi är olika. Hotet kommer från de som vill att vi ska sluta vara det”, skriver han.

Trollhättan vill bryta skolsegregationen genom att lägga ned vissa högstadieskolor och bussa elever till andra skolor. Det framgår av en ny skolutredning, rapporterar P4 Väst.

Utbildningsnämnden vill inte tala om utredningen innan beslutet är klubbat, säger vice ordföranden Fahimeh Nordborg till radion. Ärendet ska upp i nämnden nästa tisdag.

Bakgrunden är att skolsegregationen i kommunen fortsätter öka, trots försök att förhindra den. Därför ska nu hela skolstrukturen gås igenom.

Utrikesfödda akademiker anser att nätverk och språk är de största hindren för att komma in på arbetsmarknaden. Det visar nya siffror från SCB, som akademikerförbundet Jusek presenterar i dag, skriver Ekot.

För att råda bot på detta vill Jusek införa mentorskapsprogram, som innebär att utrikesfödda akademiker får hjälp av en person som är etablerad på arbetsmarknaden.

Införandet av mentorskapsprogram föreslås i det så kallade januariavtalet och frågan bereds just nu på regeringskansliet.

Sverige är sämre än andra nordiska länder på att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Det visar ny forskning, rapporterar Ekot.

– Jag har slagits av att omfattningen av integrationsproblemen för invandrare på arbetsmarknaden är betydligt större i Sverige än i de andra nordiska länderna, säger forskningsrapportens huvudförfattare Lars Calmfors till radion.

Calmfors efterfrågar sänkta minimilöner som ett sätt för fler att komma i arbete. Ett förslag som inte gillas av LO, vars avtalssekreterare Torbjörn Johansson tycker att det är bättre att satsa på utbildningar än att ”ge sig på minimilönerna”.

Nordiska ministerrådet har beställt forskningsrapporten.

Enligt en undersökning som tjänsteföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation Almega har genomfört tillsammans med SCB är städare det vanligaste yrket bland nyanlända i Malmöregionen, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Majoriteten av de nyanlända har inte fått jobb inom fem år. Integrationen går långsamt och i Malmöregionen var det bara 28,4 procent av kvinnorna och 42,8 procent av männen som hade ett jobb år 2017.

Bland dem som jobbar är det vanligast med yrken som har låga eller inga utbildningskrav. Förutom städare – som utgör 16,1 procent av kvinnorna och 6,1 procent av männen, eller 1 560 personer sammanlagt – är det bland annat arbeten som vårdbiträden, köksbiträden och barnskötare som förekommer mest. Det är dock även ganska vanligt med doktorander, som är som det sjunde vanligaste yrket, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Almega kommer att fortsätta att göra nya undersökningar i andra områden i Sverige.

Underklassen i Sverige i dag är i hög grad etnifierad – och om inte något görs riskerar den utvecklingen att bli permanent. Det skriver Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa på DN Debatt.

Den höga invandringen och de höga trösklarna på arbetsmarknaden har gjort många invandrare arbetslösa, skriver Dousa. Många av dem bor i utsatta områden som präglas av dåliga skolresultat och hög brottslighet. För att vända trenden föreslår han tre åtgärder: en mer restriktiv bidragspolitik, en skolpolitik för att underlätta klassresor och sänkta skatter på låga inkomster.

”Ska vi förbli ett land där den som är begåvad men fattig kan lyckas behövs en ny politik för klassresor.”

Enklare jobb underlättar för personer som till exempel inte kan språket eller inte har utbildning, att komma in på arbetsmarknaden.

Det säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i en intervju på sajten Arbetsmarknad.

Det gör att näringslivet får en viktig roll som integrationsmotor.

–Vi har dessutom behov av resurserna, de är inte fullt produktiva den första tiden kanske, men över tid är det klart att de blir det, säger han.

Nu tar Moderaterna fram en integrationskommission, skriver partiledaren Ulf Kristersson på DN Debatt. Kommissionen ska bestå av politiker och experter som ska arbeta med frågorna i ett års tid och sedan föreslå konkreta reformer för riksdag och regering.

”Ingen teoretisk kartläggning utan en praktisk kommission som kan förändra Sveriges framtid”, skriver Kristersson.

Han beskriver det nuvarande läget som en ”integrationskris”. Trots läget menar M-ledaren att partierna bakom 73-punktsprogrammet bara ägnar frågan ett förstrött intresse.

Flera kommuner i Västsverige är positivt inställda till att listan över utsatta områden finns, rapporterar SVT Väst. Flera andra kommuner har tidigare varit kritiska och menat att listan snarare stjälper än hjälper.

Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, den kommun som med sex ”särskilt utsatta områden” har flest i landet, menar att det är positivt.

– Det är positivt att den här listan finns och att den är offentlig. Det leder till ett politiskt tryck, säger kommunstyrelseordförande Axel Josefson (M) till SVT.

Han får medhåll av Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås.

– Utmaningen ligger i verkligheten, inte i listan, säger han.

Skärpta straff och hårdare tag är inte rätt väg för att komma åt gängbrottsligheten, skriver tidigare justitieministern Thomas Bodström (S) på DN Debatt. Han skriver att regeringen är väl medveten om detta, men att man ändå driver en hård linje med tuff retorik för att komma undan debatten med SD och M.

Ett bättre sätt att ta sig an problemet vore enligt Bodström att lansera ett ”Integrationslyft” inspirerat av 90-talets Kunskapslyft, en omfattande satsning på att få fler personer med utländsk bakgrund i arbete och att bygga fler bostäder.

”Svenska socialdemokratiska ministrar bör omedelbart sluta låta på ett sätt som för tankarna till Donald Trumps Twitterkonto”, skriver Bodström.