Bevaka
Institutet för näringslivsforskning

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

17 feb
Roland Magnusson / Roland Magnusson
Debatten om inkomstskillnader

Professor: Vi behöver jämnare fördelning av kompetensen

På senare år har inkomstfördelningarna i industriländerna vidgats kraftigt. Det skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Han menar att i den ekonomi som har bildats med den nya teknologin skapas nya kompetenskrävande jobb och att högpresterande människor bryter sig loss från stora arbetsgivare. Istället verkar de i egen regi och får då avkastning på sitt eget kompetenskapital. Enklare jobb utsätts för lönepress, automatiseras eller flyttar utomlands. ”Ny teknologi har sedan länge gjort marknaden för kompetens mer effektiv i så måtto att inkomsterna blivit bättre anpassade till kompetenskapitalets fördelning, det vill säga mer ojämnt fördelade”, skriver Gunnar Eliasson.

Det vore dåligt för alla i samhället att stoppa denna utveckling, anser han. Istället vill se en jämnare fördelning av kompetensen. ”Det enda som biter på inkomstfördelningarna är en jämnare fördelning av kompetensen, och skall den politiska makten göra något åt fördelningen handlar det om en skola som gör lärande på jobbet effektivt, samt individuell disciplin och ansträngning, inte om att skyffla skattepengar över offentlig budget”, skriver han.

I den gig-ekonomi som vi är på väg in i är det livsinkomsten som är det enda meningsfulla målet för en utjämningspolitik, hävdar Gunnar Eliasson. Han vill därför se en rationell politik om tillåter majoriteten att sköta förvaltningen av sina livsinkomster och försäkringsarrangemang privat utan inblandning av en offentlig byråkrati. ”Då kan politiken kanske åstadkomma något av den livsinkomstutjämning som är önskvärd, och utan att skada ekonomin”, avslutar han.

16 sep 2018