Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Inflationsspöket har gömt sig. Flera bedömare tror därför inte det blir någon räntehöjning alls i år.

Och inför Riksbankens besked på torsdag kan signalen därför bli något mer avvaktande, skriver TT.

Konjunkturen och inflationen, och i viss mån hur Europeiska centralbanken agerar, är de avgörande faktorerna till varför SEB:s och Nordeas ekonomer inte tror att styrräntan kommer att höjas i år. Höjningen kommer först nästa år och därefter i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken säger, enligt deras bedömning.

- Inflationen blir inte tillräckligt hög för det. Och konjunkturen är så pass dämpad att det inte blir någon höjning i år, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Lägre inflation

Riksbanken höjde räntan strax före jul, vilket var första gången på flera år. Räntan ligger fortsatt kvar på minus och signalen framåt är att det kommer en höjning till andra halvåret i år och därefter ytterligare två höjningar per år. Men många ifrågasätter alltså att det blir så, bland annat eftersom inflationen är lägre än Riksbankens egna prognoser.

- Riksbanken behöver göra en betydande sänkning av inflationsprognosen och räntebanan, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

- Jag tror de kommer att signalera en räntehöjning i oktober, snarare än september, fortsätter hon.

Men det är ett osäkert läge. Bland ränteaktörerna i stort är bedömningen 50-50 att det blir en höjning i år, enligt prissättningen på penningmarknaden.

Sedelpressen

Ytterligare en osäkerhet är hur Riksbanken kommer att hantera sitt berg av statsobligationer. Banken har i praktiken köpt upp mer än halva den svenska statsskulden, allt för att under årens lopp försöka få upp inflationen genom att få ut mer pengar i omlopp i samhället, en slags sedelpress. Riksbankschef Stefan Ingves har lovat besked nu vid aprilmötet.

Både Elisabet Kopelman och Torbjörn Isaksson är inne på att Riksbanken kommer att återinvestera stora delar av de statsobligationer som förfaller framöver, det vill säga att i viss mån fortsatt hålla sedelpressarna vid liv. En förmodad effekt när Riksbanken så sakteliga planerar minska sitt obligationsinnehav blir en slags indirekt räntehöjning.

- Det kommer att påverka de långa räntorna i första hand, säger Torbjörn Isaksson.

Utrikesflygen och charterresorna har blivit billigare, men priserna på grönsaker, fisk och kyckling drar i väg. Det visar SCB:s senaste inflationssiffror, skriver TT.

På ett år har varugruppen fjäderfän blivit 12 procent dyrare, medan priserna på fisk och grönsaker ökat med 9 respektive 10 procent. Morotspriserna har skenat 58 procent.

Charterresorna har i sin tur blivit 8 procent billigare och utrikesflygen ligger på minus 11 procent. Däremot har det blivit 15 procent dyrare att flyga inrikes.

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i mars 1,8 procent, jämfört med 1,9 procent i februari. Månadsförändringen var 0,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

I KPIF, som är det mått som används för Riksbankens inflationsmål, är effekterna av ändrade bolåneräntor borträknade.

Den totala inflationstakten, enligt måttet KPI, uppgick i mars till 1,9 procent, oförändrat jämfört med månaden före. Månadsförändringen var 0,2 procent.

Inflationstakten är förändringen av konsumentpriserna i årstakt, det vill säga jämfört med motsvarande månad året före. Med månadsförändring menas just prisförändringen mellan två månader.

Europeiska centralbanken (ECB), med chefen Mario Draghi, lämnar styrräntan oförändrad på noll procent. Inga andra ECB-räntor justeras heller.

Det rapporterar TT.

ECB upprepar prognosen att dagens styrräntor kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone till slutet av 2019, alternativt längre om det krävs för att hålla inflationen nära, men strax under målnivån på 2 procent på medellång sikt.

Inflationsförväntningarna på ett och två års sikt ligger i stort sett stilla. Det visar analysföretaget TNS Sifo Prosperas senaste enkät bland aktörer på penningmarknaden. Det skriver TT.

De tillfrågade räknar med en inflation, enligt måttet KPI, på 1,9 procent både på ett och två års sikt. På fem år räknar de tillfrågade med att inflationen ligger på 2,0 procent. När enkäten gjordes i mars låg förväntningen på 1,9 procent även på fem års sikt.

Inflationen enligt måttet KPIF väntas ligga på 1,8 procent (1,8) på ett års sikt, 1,7 procent (1,8) på två års sikt och 1,8 procent (1,8) på fem år.

Förväntningarna på Riksbankens höjningar av reporäntan har skruvats ner något på kort sikt.

Riksbankens reporänta väntas i genomsnitt ligga på -0,3 procent (-0,2) om tre månader, 0,0 procent (0,0) om tolv månader, 0,3 procent (0,3) om 24 månader och 1,3 procent (1,2) om 60 månader.

Stefan Ingves vägrar släppa fixeringen vid inflationsmålet. Samtidigt är kronan i fritt fall, skulderna rusar och svenska företag reas ut. Nu ryter ekonomen Anders Rune ifrån. ”Att Ingves hävdar att det är någon annans fel hela tiden imponerar inte”, säger han.

USA:s ekonomi bromsade in kraftigare under fjärde kvartalet i fjol än vad preliminära siffror tidigare indikerat. BNP-tillväxten under perioden oktober till och med december i fjol uppgick till 2,2 procent i stället för 2,6 procent som tidigare rapporterats.

Analytikernas förväntningar snittade på 2,5 procent, enligt en Reutersenkät.

Den genomsnittliga siffran för BNP-tillväxten under helåret 2018 förblir dock oförändrad, 2,9 procent.

– Trenden med kvartalsvis tillväxt är tydligt borta, säger Curt Long, chefsekonom på National Association of Federally-Insured Credit Unions, till Reuters.

– Den starka arbetsmarknaden bör räcka för att skjuta upp en lågkonjunktur åtminstone i år, men marginalerna blir mindre och det skulle inte krävas mycket för att tillväxten ska minska.

De svenska storföretagen är överraskade över att konjunkturen fortsätter att vara så stark, framgår av ett pressmeddelande från Riksbanken.

Den svenska centralbanken intervjuar tre gånger om året de största företagen inom bygg-, handels-, industri- och tjänstesektorerna. Den här gången intervjuades 28 företag.

Enligt undersökningen är företagen mindre optimistiska om konjunkturen framöver, trots att de inte ser några tydliga tecken på en bred nedgång.

”Under senare år har produktivitetstillväxten i Sverige och omvärlden varit svag enligt offentlig statistik. Men företagen i undersökningen ger en annan bild av utvecklingen, då de överlag snarast upplever de senaste årens produktivitetsutveckling som god”, skriver Riksbanken.

Det är rea på svenska företag. Det menar Michael Grahn på Danske bank i en intervju med DI. Den svaga kronkursen gör svenska företag billiga på den internationella marknaden.

Faktum är att utländska investerare köpte 20 procent fler företag förra året jämfört med året innan. Detta bland annat tack vare att kronan tappat 10 procent i värde mot dollarn och 12 procent mot euron. Ytterligare en orsak är, enligt Michael Grahn, att det finns missmatch mellan Riksbankens inflationsmål och nivån på den svenska lönebildningen.

Allt pekar mot en fortsatt försvagning av kronan och att de utländska förvärven i Sverige fortsätter.