KPI-inflationen i Sverige väntas vara 1,1 procent om ett år, 1,4 procent om två år och 1,8 procent om fem år. Det framgår av Kantar Sifos undersökning av penningmarknadens inflationsförväntningar.

Oktoberutfallet visar på i princip helt oförändrade förväntningar jämfört med undersökningen månaden före, med undantag för tidshorisonten fem års sikt. Där väntade sig penningmarknaden i september en inflation på 1,7 procent om fem år, mot 1,8 procent i oktober.

Reporäntan spås samtidigt förbli noll i fem år framåt.

Vid förra avtalsrörelsen spådde riksbanken en löneökning långt ifrån vad avtalet mellan arbetsmarknadens parter landade i. Missen verkar, åtminstone delvis, ha grundat sig på önsketänkande, skriver Arbetsmarknadsnytts krönikör Johan Schück.

”När löneavtalen sedan blev klara och – trots dessa försök till påverkan – hade hamnat på en lägre nivå, tvingades Riksbanken revidera ner sin prognos för löner och inflation”, skriver Johan Schück och konstaterar att besvikelsen lyste igenom i Riksbankens mötesprotokoll. Han antyder också att det fanns en viss meningsskillnad mellan de olika ledamöterna i riksbanksstyrelsen.

Krisen i sig motiverar inte skattehöjningar, enligt Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef. ”Att strama åt finanspolitiken skulle förvärra en redan skör ekonomi”, säger hon till fPlus. Hon har även varit statssekreterare under Magdalena Andersson.

Sveriges Riksbank, grundad 1668, är världens äldsta centralbank och det var adelns behov av kontanter som låg bakom etableringen. Adeln ville kunna belåna sina smycken och gods, skriver Populär Historia.

Riksbanken speglade redan från början de stora politiska och finansiella kriserna i Sveriges historia och vi kan konstatera att mycket av det som hänt går igen gång på gång: galopperande inflation, förkvävande deflation, politiska manövrer med Riksbanken som bricka, och banker som går omkull.

Än idag är Sverige och Finland ensamma i världen om att ha en centralbank direkt under riksdagen och inte som en del av regeringsmaskineriet, skriver Populär Historia.

Någon räntehöjning går inte att skönja på flera år framöver, enligt ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt talat med. Styrräntan kommer dock inte parkera på noll för evigt, enligt Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar.

– Någon gång i framtiden kommer det att krävas en högre styrränta av penningpolitiska skäl, säger han till nyhetsbyrån.

Stigande inflation kommer så småningom pressa Riksbanken till att agera, lyder Nordbergs resonemang.

Vice riksbankschef Per Jansson skulle inte tveka att stödja en räntesänkning om inflationsförväntningarna sjunker kraftigt. Det sa han vid ett anförande på onsdagen, rapporterar Direkt.

Riksbanken är väl förberedd på både positiva och negativa överraskningar, löd hans budskap. Själv skulle han inte vara allt för oroad om inflationen översteg målet ett tag.

Vid ett annat webbsänt samtal under gårdagen gav Jansson sin syn på återhämtningen i ekonomin.

– Osäkerheten är enorm och vi kan inte utesluta att en andra våg blir värre och återigen kräver skarpa åtgärder, sa han enligt samma nyhetsbyrå.

Inflationen uppgick till 0,5 procent i juli. Det är en nedgång jämfört med juni, men en bit över analytikernas snittförväntningar enligt Infront. Det framgår av färsk SCB-statistik.

Bland de varor och tjänster som har störst bidrag till månadsförändringen i juli finns biluthyrning på +39,6 procent och grönsaker på +3,4 procent.

Prisuppgångarna motverkades mest av tandläkararvoden, −18,7 procent. Även kläder och el hade en negativ månatlig förändring på 4,4 respektive 6,5 procent.

Enligt SCB förklaras prisindextappet för tandläkararvode med att det årliga tandvårdsbidraget som brukligt förnyades i juli.

Återhämtningen av den svenska ekonomin förväntas starta i sommar, framgår av en OECD-prognos, skriver DN.

Förbättringen blir dock långsam då hushållen är försiktiga och köpkraften påverkas av lägre intäkter.

”Även om regeringsstöd delvis skyddar hushåll från krisen kommer det endast på ett långsamt sätt medföra en ökad konsumtion”, skriver OECD, enligt DN.

Den höga osäkerheten och svagheten i den globala efterfrågan kommer att hålla nere företagens investeringar. Den svenska inflationen hållas också nere av minskad efterfrågan.

OECD bedömer att BNP utan en ny virusstängning kommer att minska med 6,7 procent i år och öka 1,7 procent 2021 mot en minskning med 7,8 respektive en ökning med 0,4 procent i det värre scenariot med ett virusutbrott.

Den svenska KPI-inflationen väntas vara 0,4 procent om ett år, 1,1 procent om två år och 1,8 procent om fem år.

Det visar Kantar Sifo Prosperas kvartalsvisa undersökning av förväntningarna bland aktörer på penningmarknaden, arbetsmarknadens parter och inköpschefer.

I den förra enkäten, i mars, väntades en inflation på 1,5 procent på ett års sikt, 1,6 procent på två års sikt och 1,8 procent på fem års sikt.

Kantar Sifo Prospera gör undersökningen på Riksbankens uppdrag.

Den svenska inflationen är under noll och ”Sverige stirrar alltså nu deflationen i vitögat”, skriver SvD Näringslivs Johan Carlström.

Han tror att Riksbanken kommer sitta still i båten och inte agera – samma hållning har även DI:s Felicia Åkerman.

”Signalerna var tydliga i veckans protokoll från det senaste räntebeslutet – inflationen är inte i fokus när hela ekonomin sviktar”, skriver Åkerman.

Placeras Pekka Kääntä tror dock att Stefan Ingves lär agera vid nästa räntebesked den 1 juli.

”Ett nytt stimulansbeslut kan dessutom komma redan innan dess”, skriver han.

Han motiverar det med realekonomin och inflationsskäl och rekommenderar att utöka obligationsköpen från dagens 300 miljarder kronor.