Inflationen i oktober var något lägre än vad Riksbanken räknat med. Men analytiker spår ändå en räntehöjning i december. ”Det här är inte en tillräckligt stor avvikelse för att man ska backa från det”, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.

Ekonomen Nouriel Roubini, som går under smeknamnet ”Dr Doom”, menar i sin senaste analys att det bara är en tidsfråga innan nästa finanskris inträffar, skriver Di.

Han hävdar också att beslutsfattare har slut på verktyg att hantera en lågkonjunktur och att detta kommer att späda på krisen ytterligare.

”Lättnader i penningpolitiken är inte en lämplig lösning på en permanent försörjningschock. Lättnaderna efter oljekrisen på 1970-talet resulterade i en tvåsiffrig inflation och en kraftig ökning av statsskulden”, skriver Nouriel Roubini i Project Syndicate.

Nouriel Roubini pekar bland annat på en utdragen brexit och handelskriget mellan USA och Kina som hot och menar att det inte finns någon tvekan om att världsekonomin är inne i en inbromsning, skriver Di.

Nouriel Roubini är professor vid Stern School of Business i New York och var en av få som förutspådde finanskrisen 2009.

”Det är svårt att genomföra en skattereform på det sätt som är långsiktigt bäst, eftersom det på kort sikt finns grupper som får det sämre. Men om överskottsmålet byts mot underskott samtidigt så finns tiotals miljarder mer att fördela”, skriver Andreas Bergström från tankesmedjan Fores i en debattartikel i SvD.

Finansminister Magdalena Andersson vill slopa överskottsmålet och istället införa ett balansmål, vilket innebär att budgeten behöver vara i balans, i stället för att som idag ha en viss summa pengar över. Andreas Bergström menar att Sverige dag har en mycket trygg ekonomisk situation och att staten inte behöver spara mer.

”När skulden nu är på väg att bli för låg och tillgångarna är mycket stora, finns ett utrymme för underskott under överskådlig tid. Underskottet kunde i dagsläget ligga mellan 50 och 100 miljarder kronor per år. Ett balansmål, som Magdalena Andersson föreslår, är inte en tillräcklig reform”, skriver Andreas Bergström i SvD.

Tidigare finansminister Anders Borg larmar för att Europa står inför en oundviklig skuldkris som liknar den vid såg 2009. Det säger han till Di TV.

Han kan inte säga när det kommer att ske men pekar på grundproblemet med en vikande konkurrenskraft som stjälper den ekonomiska utvecklingen i unionen.

– Det är så stora strukturproblem i Europa och bankunionen är så illa konstruerad, så det är nästan oundvikligt att vi går mot en eurokris, säger Borg.

Vidare dömer Borg ut den europeiska bankunionen som hindrar staten från att köpa upp krisande banker och främjar en lågräntepolitik. Det öppnar upp för att EU går samma öde till mötes som Japan med låg tillväxt, hög inflation och hög statsskuld.

Sverige är inget undantag, menar Borg och lyfter bland annat hushållens skuldsättning, inte minst på bostadsmarknaden, som ett växande problem.

För att få bukt med detta föreslår han att hyresregleringen slopas eftersom den bidrar till att driva upp bopriserna och därmed skulderna.

Ett annat sätt är att minska skuldberget är att främja en kultur där hushåll går från banksparande och obligationer till aktier.

Borg oroar sig också över att lågräntepolitiken bidrar till att blåsa upp små bubblor i ekonomin.

Därmed inte sagt att Sverige, som i år uppvisar en tillväxt på 3 procent, står inför någon allvarlig kris i närtid.

Men om krediterna fortsätter att vara billiga kommer det oundvikligen att leda till en allvarlig felinvestering.

Inflationen i september var exakt så hög som Riksbanken hade räknat med. Den var något högre än vad många andra bedömare hade spått. Kronan stärktes efter beskedet om inflationen.

Kronan ligger nu på samma nivåer som under IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Ska Sverige ha en chans att mota lågkonjunkturen måste vi fimpa idén om att en svag krona gynnar industrin, menar såväl ekonomer som pressade företag.

Sverige är ”ett litet land med en liten skvalpvaluta”. Det anser Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe i en intervju i Arbetsmarknadsnytt. Industrins konkurrenskraft är avgörande för Sverige och att märket nu ifrågasätts är bara ett påhitt av nationalekonomen Lars Calmfors, menar han.

– Nu ska inte Riksbanken heller lägga sig i lönebildningen. Återigen – alla spelare utanför ska hålla sig borta. Låt parterna göra sitt jobb. Riksbanken har ställt till så det räcker.

Det säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, till Arbetsmarknadsnytt. Men även om han inte tycker att Riksbanken ska lägga sig i, så är han tydlig med att inflationsmålet ska vara två procent – precis det som är Riksbankens mål.

– Inflationsmålet är två procent. Det ska vara så. Börjar vi fuska med så kan vi hamna i 90-talskrisen igen.

– I det här fallet tycker jag att arbetsgivarna är intellektuellt ohederliga. Det var vårt fel att vi i mångt och mycket drev Sverige åt helvete på 90-talet. Vi försökte kompensera oss för hög inflation. Och det går ju inte. Om alla ska kompensera för en hög inflation så blir ju inflationen ännu högre och ännu högre. Samma effekt blir det ju åt andra hållet – och då får vi en deflationsspiral. Vi måste hålla en konsekvens, säger han.

I sin roll som LO:s avtalssekreterare ska Torbjörn Johansson leda den så kallade LO-samordningen, där de 14 förbunden ska komma överens om prioriteringar i den kommande avtalsrörelsen. Hur samordningen går till vill han inte gå djupare in på, men det är ingen kvalificerad gissning att det ibland kan gå hett till när 14 emellanåt ganska olika intressen ska enas under en flagg.

Finns det några extra svåra nötter att knäcka när det gäller märket i år?
– Nä, det är ju samma som vanligt, egentligen. Till syvende och sist handlar det ju om en intressevägning åt ena eller andra hållet. Man kan ha väldigt mycket brösttoner på bägge sidor, men svensk industri går ju inte under och arbetstagarna blir inte helt utarmade på en halv procent upp eller ner. Man försöker hitta en balans, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Men fullt så enkelt är det inte. Torbjörn Johansson är tydlig med att ha inte tycker att någon ska gå ut i förväg och kräva olika saker.

– I regel är det per definition dåligt. Det gynnar inte avtalsrörelsen.

Banktoppen Berit Behring på Danske Bank har haft fullt upp med att städa efter penningtvättsskandalen. När hon nu lämnar vd-posten pekar hon ut nya utmaningar för banken, som att hantera ett extremt lågränteklimat som ser ut att bli permanent. ”Det är en stor utmaning att bedöma kreditrisk när alla kan betala”, säger hon i en intervju med fPlus.

När alla förväntar sig en framtid med låg inflation gör Kevin Muir, marknadsstrateg, en helt annan bedömning. Han tror att en galopperande inflation kommer att trigga nästa kris.