När alla förväntar sig en framtid med låg inflation gör Kevin Muir, marknadsstrateg, en helt annan bedömning. Han tror att en galopperande inflation kommer att trigga nästa kris.

Trots senaste siffror om hög arbetslöshet och svag inflation, siktar fem av sex beslutsfattare i Riksbanken på att höja räntan kring årsskiftet från dagens −0,25 procent till noll procent. Det visar protokollet från bankens senaste räntemöte som SvD Näringsliv har tagit del av.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea menar att Riksbanken är för optimistisk kring ekonomin i allmänhet, och inflationen och arbetsmarknaden i synnerhet.

Med detta i åtanke tror varken han eller Lina Fransson, räntestrateg på SEB att Riksbanken kommer att leverera en sådan höjning.

60 miljarder kronor. Så mycket pengar satte svenskarna in på sina bankkonton under det andra kvartalet, skriver Dagens Industri.

Totalt har svenskarna 1 953 miljarder kronor på bankkonton med noll eller väldigt låg ränta. Värdet på pengarna sjunker i takt med inflationen, skriver DI och noterar att 100 000 kronor på ett konto utan ränta efter tio år bara är värda 81 700 kronor om inflationen håller sig på Riksbankens mål om 2 procent.

Tisdagen blev en hård dag på jobbet för Stefan Ingves. I en kommentar i SvD skriver Johan Carlström att inflationen och inflationsförväntningarna faller, arbetsgivarna laddar för strid, ECB-chefen Mario Draghi spås gasa och kronan sjunker åter som en sten.

Det kunde alltså ha varit roligare för riksbankschefen. Stefan Ingves råkade ut för flera kallduschar:

• Halv tio kablades siffrorna ut att svensk inflation minskar kraftigt från månaden innan. Det var både lägre än Riksbankens egen prognos och långt ifrån målet på två procent.
• Kronan sjönk som en sten på beskedet och tappade både mot euron och dollarn till de svagaste nivåerna på tio respektive sjutton år.
• Då hade morgonen redan börjat dåligt. Tidigt kom Prosperas senaste undersökning: fallande inflationsförväntningar på både kort och lång sikt. Inte ens på fem år kommer Riksbanken nå målet.

Johan Carlström konstaterar att fallande inflationsförväntningar är dåligt för Riksbanken.

”Om några månader sluts nya löneavtal mellan fack och arbetsgivare. Lägre inflationsförväntningar kan betyda lägre löneökningar. Och om inte lönerna stiger får företag svårt att höja sina priser och inflationen torde fortsätta stå och stampa”, skriver han och menar att stormen kring avtalsrörelsen troligen bara börjat.

Redan på torsdag kan nästa smäll komma när ECB ger sitt besked om styrräntan och enligt förväntningarna sänks den. Då blir det svårt för Stefan Ingves att att bromsa och höja reporäntan.

Allt fler bedömare tror inte att Riksbankens prognos om att höja räntan kring årsskiftet står sig. Istället tror experterna att räntan måste sänkas igen, skriver Johan Carlström i SvD.

KPIF-inflationen i augusti kom in på 1,3 procent, klart under analytikernas förväntningar.

Infront Datas prognosenkät pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti, samma som enligt Riksbankens senaste prognosbana, som den 5 september pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti.

När facit publicerades på tisdagsförmiddagen kan det ses som ett bakslag för Ingves vars räntepolitik bygger på att inflationen ska höjas. Kronan backar 8 respektive 9 öre mot euron och dollarn på nyheten

I juli sjönk KPIF-inflationen till 1,5 procent, från 1,7 procent i juni, vilket var i 0,1 procentenhet över Infront Datas konsensusprognos och 0,2 procentenheter över Riksbankens prognosbana från i juli.

Nästa år kommer det att gå klart sämre både för den svenska ekonomin liksom för världsekonomin, skriver SvD och hänvisar till prognoser från storbankerna.

På tisdagsmorgonen presenterade SEB sin konjunkturprognos och budskapet var att svensk ekonomi är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både penning- och finanspolitik. SEB sänker tillväxtprognosen för svensk ekonomi till 1,3 procent för nästa år. Arbetslösheten spås stiga till 7 procent.

Swedbanks ekonomer sänker också prognosen för 2020. Swedbank räknar med att Sveriges BNP växer med 1,0 procent under 2020, vilket ska jämföras med den tidigare prognosen på 1,5 procent. Banken menar också att risken är hög att världsekonomin går in i recession nästa år.

”Världsekonomin är mycket sårbar för negativa chocker i närtid”, skriver bankens ekonomer, enligt DI

SEB menar att den globala ekonomin präglas av en "påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet från handel och geopolitik".

Banken ändrar också sin prognos om kronan. I slutet av detta år tror SEB att en euro kommer att kosta 11 kronor.

Pressen ökar på Riksbanken, enligt de experter som SvD har talat med. Ingen av dem tror att banken kommer att höja reporäntan i år. Däremot är meningarna skilda om hur stor sannolikheten för en räntesänkning är.

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, anser att det är rimligt för Riksbanken att avvakta räntehöjningar i rådande osäkra ekonomiska läge. Lina Fransson, räntestrateg på SEB, håller med.

– Vi förväntar oss att räntan är oförändrad åtminstone till slutet på nästa år, säger hon till SvD.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att Riksbanken redan nu i september meddelar att det inte blir någon höjning i år.

Kronan passerade strax innan lunch växelkursen 9,7 kronor, Så mycket har en amerikansk dollar inte kostat på hela 17 år, skriver Dagens Industri.

Kronan försvagades även gentemot euron som nu kostar strax under 10,8 kronor, vilket motsvarar en ökning på 4 öre under tisdagen.

Kronförsvagningen skedde trots att tisdagen inte levererat några större nyheter. Däremot släppte SCB siffror om att antalet påbörjade lägenheter sjönk med 12 procent på årsbasis under det första halvåret. Tidigare har ekonomer varnat att bromsande bostadsinvesteringar kommer att tynga tillväxten i år.

”Det är svårt att se vad som skulle kunna få det att vända för kronan”, säger Stefan Mellin, valutaanalytiker vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt. Han hänvisar till Riksbankens risk att hamna i ett fortsatt lågränteläge, den stundande lågkonjunkturen och osäkerheten kring handelskriget.

Sedan år 2016 har den förväntade inflationen på fem års sikt legat nära 2 procent. Med ett mål inställt på inflation har förväntningarna därför ansetts vara förankrade.

Med anledning av det senaste årets dalande inflationsförväntningar ställer sig Dagens Industri dock frågan hur länge till den bedömningen kan hållas vid liv.

En ny mätning från Kantar Prospera visar att penningmarknadens aktörer nu räknar med en inflation mätt i KPIF på 1,75 procent på fem års sikt. Det är bara 10 procentenheter över vad som år 2015 bidrog till att Riksbanken införde minusränta och inledde köp av räntepapper, skriver Dagens Industri. Riksbankens besked väntar den 5 september.

Inflationen i juli rapporteras klart lägre än föregående månad. Sammantaget blev prisökningen 1,5 procent, enligt måttet KPIF, jämfört med den årliga prisökningstakten på 1,7 procent i juni, enligt Statistiska centralbyrån.

Men medan många konsumentvaror har blivit billigare har livsmedelspriserna stigit kraftigt, med 3,8 procent, rapporterar Statistiska centralbyrån. Speciellt grönsakerna har blivit rejält dyrare, över tolv procent totalt sett, och där vanliga varor som tomat och gurka har stigit med runt 30 procent. Potatispriset på lösvikt har i sin tur ökat med nästan 15 procent. Samtidigt har avokadon skenat i pris, med 40 procent.

Däremot har frukten allmänt blivit billigare, sammantaget fem procent, med betydligt billigare äpplen, päron och citroner i front.

Vidare visar Kantar Sifo Prosperas senaste enkät att inflationsförväntningarna har sjunkit den senaste månaden.

De tillfrågade räknar nu med en inflation, enligt måttet KPIF, på 1,6 procent på ett års sikt, 1,6 procent på två års sikt och 1,8 procent på fem års sikt.