Svenskarna har sedan slutet av 1990-talet bara blivit rikare och rikare. Det visar nättidningen T:s stora genomgång av svenskarnas löner.

– Svenskarna har aldrig varit rikare än nu. Vi har fått en bättre privatekonomi och ett högre välstånd. Förändringen är kraftig och den har skett i högre takt än de flesta andra länder i Europa, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, till T:.

Särskilt under perioden 1995-2007 hade Sverige en god ekonomisk tillväxt. Men även sedan dess har Sverige klarat sig relativt väl. Inkomsterna har ökat stadigt och svenskarna har blivit rikare och rikare. De nominella löneökningarna har varit lägre sedan 1995 men i gengäld har inflationen varit mycket lägre, vilket har lett till rejält ökad köpkraft.

Orsaken, enligt de experter som T: har talat med, är ett antal reformer som genomfördes på 90-talet:

1. En effektivisering av den offentliga sektorn. Den hade växt varje år fram till mitten på 1980-talet men nu konkurrensutsattes den och valfrihet infördes i vissa delar.
2. Ett antal privatiseringar och avregleringar genomfördes också som banade väg för it-företagens tillväxt och stärkte svensk konkurrenskraft.
3. Det gamla pensionssystemet som hotade att bli väldigt dyrt fasades ut och ersattes av ett nytt system som bättre följer den ekonomiska utvecklingen.
4. 1990 genomfördes en stor skattereform som sänkte de högsta marginalskatterna från 70–80 procent till 50 procent.
5. 1997 kom också Industriavtalet mellan fack och arbetsgivare som skulle få stor betydelse för att hålla nere löneökningarna genom att låta den konkurrensutsatta delen av ekonomin bestämma taket för andra sektorers löneökningar, genom det så kallade märket.

Enigt Andreas Bergh har reformer som jobbskatteavdrag och sänkt värnskatt mindre betydelse.

Johan Norberg säger att det som bidragit mest till den gynnsamma utvecklingen för svenskarnas plånbok är globalisering och frihandel.

– Frihandel, öppenhet och globalisering är det som har gjort Sverige rikt. De flesta andra länder har satsat på att skydda sina industrier vilket har varit hämmande, säger han till T:.

Enligt en enkät som Svd har skickat ut är majoriteten av de experter som tillfrågades för att Riksbanken ska höja räntan den här veckan. Flera av dem anser att bankens minusränta har varit dålig, med bland annat växande klyftor som följd.

Att Riksbanken planerar att höja räntan den här veckan har kritiserats av Konjunkturinstitutet. Men nu ställer sig sex av tio experter på bankens sida, enligt Svd:s enkät. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger att bankens minusränta gjorde att det har blivit billigt att låna och att hushållen därför har fått högre skulder. Elisabet Kopelman, ekonom på SEB, talar i stället om problemen med minusräntans försvagning av den svenska kronan.

39 procent av de ekonomer som har svarat på SvD:s enkät anser dock inte att Riksbanken bör höja räntan.

På torsdag väntas Riksbanken ta bort minusräntan, som ett sätt att rätta till det misstag som begicks 2015. Ett steg i rätt riktning, skriver Henrik Mitelman i en analys i Di.

Beslutet att 2015 sänka räntan till minus 0,1 mitt under en högkonjunktur blev riksbankschefen Stefan Ingves stora misstag, menar Mitelman. Det var skadligt för den svenska ekonomin.

Istället för att fundera på om internet och globaliseringen har tagit död på inflationen valde han att hålla upp inflationen med det enda medlet som fanns till buds, devalvering, skriver Mitelman. Minusräntan har bara gynnat de som redan har allt, menar han vidare. Därför kan man se korrigeringen av räntan som ett sätt för Riksbanken att korrigera sitt misstag, skriver Mitelman:

”I vanliga fall skulle det ha varit en perfekt tidpunkt att göra det motsatta och sänka räntan när ekonomin mattas och arbetslösheten stiger. Men att den skadliga minusräntan äntligen försvinner är ändå ett steg i rätt riktning, ett erkännande att experimentet inte fungerade”.

Argumenten är svaga och det är märkligt att Riksbanken tänker ta det steget. Men med de färska inflationssiffrorna höjer Riksbanken reporäntan till noll procent i nästa vecka, spår analytiker som Direkt har talat med.

– Givet hur Riksbanken resonerat tidigare är det svårt att se vad som skulle få dem att vända, säger Danske Banks svenska chefekonom Michael Grahn till nyhetsbyrån.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar att det blåser motvind för Riksbanken med tanke på konjunkturen och att och det finns frågetecken kring trovärdigheten för inflationsmålet när inflationsförväntningarna är svaga. Men Riksbanken vill räntan höja av andra anledningar, konstaterar han.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmått KPIF steg till 1,7 procent i årstakt i november, enligt färsk statistik från SCB.

Riksbankens egna prognos var en årstakt på just 1,7 procent. Makroanalytikerna i Infronts enkät trodde i snitt i stället att årstakten skulle bli 1,6 procent.

Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Beskedet var det sista inför Riksbankens decembermöte, där direktionen har signalerat en höjning av reporäntan upp till 0,0 procent.

Kronan stärks något efter beskedet, vilket indikerar att marknaden nu blivit än säkrare på att Riksbanken faktiskt höjer räntan i nästa vecka.

Boendekostnaderna har rakat i höjden de senaste åren och ökningen går mycket snabbare än inflationen, enligt den landsomfattande undersökningen Nils Holgerssonrapporten. Det skriver Dagens Industri.

Rapporten visar att kostnaderna i år, jämfört med fjolåret, har ökat med 4,8 procent samtidigt som inflationen varit 1,9 procent.

Det är priserna för el, värme, avfall och vatten som rusar. Framförallt gäller det elkostnaderna som har rusat 12 procent i år, skriver DI.

Men även skatt på el och avgifterna för elnäten har ökat, med 5 respektive 3,6 procent, skriver DI.

Kronans kollaps och minusräntan har gjort att Riksbanken ifrågasatts mer än på decennier.

Det rapporterar SvD som pratat med politiker och ekonomer inför fredagens presentation av utredningen om hur Riksbanken ska styras i framtiden.

På 1990-talet blev Riksbanken självständig för att undvika kortsiktiga intressen från politiskt håll. Men nu börjar allt fler undra om Riksbanken har tagit sig för stora frihetsgrader.

– I Sverige är det kanske beslutsfattarna på Riksbanken som har mest makt över ekonomin just nu, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.

Moderaternas förra partiledare Anna Kinberg Batra, numera knuten till Handelshögskolan i Stockholm, lyfter bland annat fram riskerna med ökad skuldsättning och säkerhet kring betalningar och finansiell stabilitet som faktorer som Riksbanken i framtiden bör ta hänsyn till.

– Att lägga all sin energi på att nå ett visst mål kan ju göra att man underskattar andra typer av risker som man skulle kunna behöva möta, säger hon till SvD.

Det är dags att plocka bort de finanspolitiska farthindren och gasa för att få fart på den svenska ekonomin, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Per Lindvall vill se en omprövning av de finanspolitiska farthinder som kom till på 1990-talet när Sveriges skulle minska statsskulden. Han menar att statens skuldsättning inte längre är ett problem och att Sverige istället borde satsa offensivt.

”När inflation och räntor stiger så finns det anledning för det offentliga att lägga i bromsen. Men när inflation och räntor sjunker, som fallet varit under de senaste tio åren, så bör man i stället gasa”, skriver han.

Per Lindvall menar att den svenska staten har ett mycket stort utrymme för att låna till eftersatta investeringar och att det har mycket låga risker. Han pekar även ut den höga skuldsättningen hos hushållen som det största problemet för svenska ekonomi.

”Så här i efterskott kan man se att staten istället borde ha investerat i infrastruktur, utbildning och även ha tagit på sig en större del av den finansiella risken för att hålla bostadsbyggandet på en nivå som motsvarar befolkningstillväxten”, skriver Per Lindvall i Realtid.

Den svaga svenska kronan och förra sommarens torka spås i år lyfta priset för flera av de delikatesser som traditionellt sett hör till julbordet. Det skriver TT, som har gått igenom prisutvecklingen på basen av statistik från SCB.

Nyhetsbyrån konstaterar att bland annat julskinkan kan komma att få en högre prislapp än i fjol, eftersom priset för griskött har stigit med 1,6 procent i årstakt. Däremot har priset på apelsiner sjunkit med drygt 24 procent.

Sammanlagt ökade priset på livsmedel med 2,7 procent på årsbasis i oktober.

Inflationen i oktober var något lägre än vad Riksbanken räknat med. Men analytiker spår ändå en räntehöjning i december. ”Det här är inte en tillräckligt stor avvikelse för att man ska backa från det”, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.