Säpo anser att företag i Sverige måste förbättra skyddet mot spionage, däribland säkerhetsrutiner kring personal, rapporterar SR Ekot.

Uttalandet kommer efter måndagens åtal mot en 47-årig tidigare konsult på Volvo och Scania som mot betalning ska ha spionerat för Ryssland.

Enligt myndigheten har underrättelseverksamheten mot Sverige ökat under de senaste åren.

– Man intresserar sig mer och mer för Sveriges ekonomi och välfärd, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen till SVT Nyheter.

Den 47-årige man som står åtalad för spioneri för Rysslands räkning säger i förhör att han inte har lämnat ut uppgifter för pengar, rapporterar TT. I stället var den tidigare konsulten på Volvo och Scania glad över att försöka förklara sitt arbete för den intresserade ryske diplomaten. Ryssen pekades senare ut som den ryske underrättelseofficeren Jevgenij Umerenko.

”För mig var det roligt att han var så intresserad, för de flesta människor som jag möter, de är inte intresserade av mitt arbete och så”, säger 47-åringen i förhör.

Pengarna som han fått av ryssen säger han att han fick av andra personer som skulle hjälpa honom ekonomiskt. Han säger i förhör att de sagt att det skulle bli billigare än banköverföringar.

Den 47-årige man som nu åtalas för spioneri ska vid återkommande tillfällen ha träffat den ryske underrättelseofficeren Jevgenij Umerenko på krogar i Göteborg, skriver Expressen.

Den åtalade mannen och Umerenko gick tillsammans in på flera krogar i Göteborg i juli 2017, samtidigt som Säkerhetspolisens spanare dokumenterade mötet. Vid ett annat tillfälle åkte 47-åringen till Varberg med tåg för att möta upp Umerenko på en krog, med Säpo hack i häl.

SVT Nyheter har publicerat ett videoklipp ur förundersökningen, där männen möts på en krog i centrala Stockholm och skickar lappar mellan varandra. Åklagare Mats Ljungqvist säger att det som mannen åtalas för är ”mycket allvarligt”.

– Det betyder att en främmande makt betalat en agent för att komma över uppgifter som kan skada Sverige.

Den 47-årige man som nu åtalas för att ha spionerat åt Ryssland ska ha lämnat ut företagshemligheter som inneburit skada för rikets säkerhet. Det är Säkerhetspolisens bedömning enligt åtalet, rapporterar GT.

Mannen uppges ha fört över material från sina arbetsdatorer till sin privata dator och sparat detta på USB-minnen. Han ska också ha fotograferat av material från skärmen, enligt åklagaren Mats Ljungqvist.

– Exakt vad det är för uppgifter är sekretessbelagt bland annat med hänvisning till att det är företagshemligheter, säger han.

Mannen greps 2019 under ett möte med Jevgenij Umerenko som senare pekades ut som underrättelseofficer knuten till ryska underrättelsetjänsten SVR. Kort därefter lämnade Umerenko Sverige.

Den 47-årige man som står åtalad misstänkt för spioneri för Rysslands räkning hade 27 800 kronor på sig när han greps, rapporterar flera medier. Enligt åklagaren var detta betalning som svensken fått av den ryske underrättelseofficeren.

– Att han har fått bra betalt visar vilket värde ryssarna har satt på hans uppgifter, säger Mats Ljungqvist, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål.

Mannen greps 2019 och har tidigare arbetat som konsult på Volvo och Scania.

– Jag påstår att han som konsult på sina tidigare arbetsplatser har anskaffat material i syfte att överlämna det till främmande makt, i detta fall Ryssland, säger Ljungqvist.

En 47-årig svensk man åtals för spioneri, enligt Mats Ljungqvist, kammaråklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. Det rapporterar SVT Nyheter.

Den misstänkte mannen greps på en restaurang i centrala Stockholm i februari 2019. Vid tillfället mötte han en rysk underrättelseofficer som verkade i Sverige under diplomatisk täckmantel, enligt Säkerhetspolisen.

– Jag har åtalat honom för spioneri för Rysslands räkning, han har mot betalning lämnat över uppgifter som tillhör Volvo och Scania, säger Mats Ljungqvist till Dagens Nyheter.

Ryssen han mötte har pekats ut som expert på industrispionage och enligt källor till DN ska han vara kopplad till den ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR.

Enligt Säpo har männen träffats vid flera tillfällen mellan 2017 och 2019.

EU-kommissionen planerar hårdare åtgärder för att motarbeta utländskt spionage mot europeiska företag, enligt färska dokument.

Det handlar om att stärka skyddet för patent inom exempelvis fordonsindustrin eller högteknologiska patent, som inte skyddas i tillräckligt stor utsträckning som det ser ut i dag, enligt kommissionen.

Kommissionen hävdar i dokumentet att många EU-företag i dag får otillräckligt juridiskt skydd och ibland också krav på sig att dela med sig av känsliga och patenterade uppgifter när de förhandlar om att få tillträde till utländska marknader.

EU-kommissionen planerar nu för att skärpa reglerna för att motverka att utländska intressen lägger beslag på rättigheter som tillhör europeiska företag, oavsett om det sker i samband med forskningsprojekt, förvärv eller regelrätt spionage.

Säkerhetsbolaget Gunnebo har anmält en it-attack mot företagets servrar till Säkerhetspolisen, Säpo, enligt ett pressmeddelande. Attacken ska ha upptäckts förra veckan och it-specialister som analyserat attacken uppger att den var ”välorganiserad”.

Enligt vd och koncernchef Stefan Syrén går det bara att spekulera i målet för attacken men tillägger att det inte går att utesluta att det rör sig om ett ”försök till industrispionage”.

– Vi har därför i dag, anmält det inträffade till Säpo, säger han i en kommentar.

Enligt pressmeddelandet upptäcktes attacken snabbt och driftpåverkan blev därför minimal. Bolaget ska nu se över sin it-säkerhet.

USA:s president Donald Trump deklarerar ”nationellt nödläge” för att skydda amerikanska telekombolag från utländsk spionage i vad som tycks vara en politisk attack på Kina och kinesiska telekomjätten Huawei, skriver Washington Post.

Nödläget innebär att federala myndigheter får ökad makt att hindra amerikanska företag från att göra affärer med vissa utländska bolag – som kinesiska Huawei.

Det är framför allt industrispionage som är oroande, säger den amerikanska administrationen. Beslutet innebär inte att någon affärsverksamhet hindras direkt, men väntas ändå öka spänningarna i det pågående handelskriget med Kina.

Även om GDPR har satt hanteringen av personuppgifter på agendan är företagens skydd mot dataläckor och intrång skrämmande lågt. Det hävdar Niklas Andersson, grundare av cybersäkerhetsbolaget SecMaker, enligt DI.

Enligt vittnesmål från it-säkerhetsansvariga duckar många chefer för säkerhetsfrågan av kostnadsskäl, berättar Andersson.

– Rädslan för böter och dåligt rykte gör att många ligger lågt med rapporteringen av dataläckage på grund av slarv, säger han till tidningen.

Till skillnad från myndigheter som kräver digitala underskrifter som bank-id, använder sig de flesta företag använder bara av lösenord. Det gör det svårt att svara på vilka personer som har haft tillgång till bolagets känsliga data.

För att rusta sig mot industrispionage måste man systematiskt kunna kartlägga vilka som har haft tillgång till bolagets hemligheter, säger Niklas Andersson.