Kravet på personalliggare har haft en marginell effekt på löneinbetalningarna, medan de totala direkta kostnaderna uppgår till över en miljard kronor. Det visar en ny forskningsrapport från Handelns Forskningsinstitut, HUI, som utvärderat om personalliggare verkligen minskar svartarbete och osund konkurrens.

– De positiva effekterna av systemet med personalliggare är i bästa fall små, seriösa näringsidkare drabbas av kontrollavgifter för bagateller och systemets administrativa kostnader överstiger de skatteintäkter som kravet på personalliggare eventuellt genererar, säger professor Sven-Olov Daunfeldt, som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Systemet har ökat regelbördan för företagarna i de berörda branscherna visar en enkätundersökning som HUI genomfört och som ligger till grund för rapporten.

– Vår slutsats är att systemet med personalliggare varken behöver reformeras eller utvidgas, utan avskaffas, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Knappt hälften av de mindre företagen (små och medelstora) har någon gång drabbats av eller utsatts för någon form av id-kapning, enligt en ny undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av försäkringsbolaget Mysafety. Det skriver DN. Oftast handlar det om så kallade vd-brev eller bluffakturor.

De flesta som drabbats menar att konsekvenser för företaget är försumbara, men ungefär var tredje företag har förlorat resurser och tid internt, enligt undersökningen.

fPlus har tidigare skrivit att just de brott som slår hårdast mot företagen är de som polisen prioriterar lägst. Det handlar om stölder, skadegörelse och bedrägerier, visar en studie som Svenskt Näringsliv genomförde förra året med HUI Research. 60 procent av företagen som deltog i studien uppgav att de hade utsatts för brott de senaste två åren och de direkta kostnaderna uppgick till cirka 55 miljarder kronor per år.

E-handeln i Sverige växte med 15 procent under årets första kvartal. Det framgår av e-barometern från Postnord i samarbete med Digital handel och HUI Research. Högst tillväxttal noteras för hemelektronik, mode, inredning, sport och dagligvaror.

”De stora branscherna hemelektronik samt kläder och skor presterade bra trots – eller kanske delvis till följd av – en mycket kärvare utveckling för de fysiska butikerna", skriver Postnord i rapporten.

Undersökningen visar också att hälften av e-handelsköpen utfördes via mobiltelefonen och att 68 procent av svenskarna e-handlar varje månad.

Coop köper danska Nettos samtliga 163 butiker i Sverige, merparten i den södra landsänden. Huvuddelen ska behållas och skyltas om.

– Det är ett kompletterande köp. Vi har låga marknadsandelar och vita fläckar i södra Sverige, motiverar Coop Butiker och Stormarknaders vd Christian Wijkström köpet.

Därmed lämnar Netto den svenska marknaden. Den danska lågpriskedjans intåg i Sverige i början av 2000-talet blev aldrig någon succé. Precis som för tyska Lidl har det gått trögt att ta plats vid det svenska matbordet.

Vi har behov av att stärka oss för att ge huvudkonkurrenten en match

Coop har haft sina egna problem. Det är alltså två kedjor med lönsamhetsproblem som nu hittat varandra. Med köpet stärker Coop sin ställning som tvåa på livsmedelsmarknaden. Coop som länge har brottats med svaga siffror har de senaste åren gjort om organisation och verksamhet och har sedan 2015 vänt förlusten till vinst. Att växa är nödvändigt för att lyfta resultatet, enligt Magnus Johansson, vd för Coop Sverige.

– Vi har behov av att stärka oss för att ge huvudkonkurrenten en match, säger Christian Wijkström.

Överlägsen etta

Överlägsen etta på matmarknaden är Ica som har runt hälften av livsmedelsmarknaden. Därefter kommer ingenting, sen kommer Coop och Axfood, den senare med varumärken som Hemköp och Willys på runt 17–18 procent vardera. Lågpriskedjan Netto har blygsamma två procent av marknaden, strax efter Lidl, enligt Delfi Marknadspartners, DLF och HUI Research kartläggning som avser 2017.

I och med affären försvinner en spelare och konkurrensen kan bli lidande.

– Så kan man tänka, säger Christian Wijkström.

Men hans bild är snarare att konkurrensen förbättras när Coop stärker sina aktier gentemot huvudkonkurrenten Ica. Konkurrensverket kommer att titta på affären, men eftersom Netto är en så liten spelare borde inte köpet gå i stöpet.

– Vi har anmält affären till Konkurrensverket och avvaktar nu deras process.

Hemlig summa

Enligt Christian Wijkström har inte Coop som syfte med affären att lägga ner de köpta butikerna. De drygt två tusen Nettoanställda kan därmed känna sig hyfsat säkra på sina jobb.

– Nej, vi gör inte en affär där vi behöver göra butiksnedläggningar som en första fråga. Vi gör en affär där vi behöver komplettera vårt nätverk. Huvuddelen blir kvar, säger han.

Vi har en finansiell situation nu som gör att vi kan göra det här

Sen kan vissa enskilda butiker ändå komma att läggas ner, men det görs i den normala verksamheten också. I fjol stängde Coop ner elva butiker. I år är siktet inställt på fler nyöppnade än nedlagda butiker, vid sidan om affären med Netto.

Coop vill inte avslöja någon köpesumma på Nettobutikerna.

– Vi har en finansiell situation nu som gör att vi kan göra det här, säger Wijkström.

Knut Rost, vd på fastighetsbolaget Diös, säger till DI att shoppingcentrens tid är förbi som en följd av omvandlingen inom handeln driven av e-handelsutvecklingen.

– Det sista externa shoppingcentret är byggt, säger han till Di.

Enligt Knut Rost är alltså stadskärnorna betydligt mer intressanta. Han menar att förändrade handelsmönster och urbaniseringen gör det möjligt att jobba med lönsam stadsutveckling. Så har det inte varit på länge.

Kemikalieskatten slår hårt mot den svenska handeln. Nu har fPlus även tagit del av statistik från Skatteverket som visar hur utländska företag undviker skatten.

Nu väntar tuffare tider för detaljhandeln när den begynnande lågkonjunkturen visar allt större tecken på att realiseras.

Det spår HUI Research i sin senaste konjunkturrapport, skriver tidningen Dagens Industri.

Bland annat har hushållens oro ökat efter Riksbankens räntehöjning i December vilket påverkat konsumtionen.

HUI skriver också att läget ute i Europa är skakigt med den italienska ekonomin i recension.

Sammantaget kommer det i kombination med det pågående strukturförändringarna inom handeln att påverka detaljhandeln.

Jonas Arnberg, VD på HUI Research, påpekar att all tillväxt nu sker på nätet samtidigt som försäljningen i de fysiska kanalerna minskar.

HUI spår även att konkurrensen från nätet kommer att öka inom dagligvaruhandeln.

– När maten migrerar till onlinekanaler går detaljhandelsskiftet in i nästa fas. Med en ökad försäljning av mat via nätet sjunker trafiken till våra fysiska handelsplatser, vilket påverkar hela detaljhandeln. Det är hög tid för detaljisterna att se över sin butiksnätsstruktur och sin digitala strategi, säger Jonas Arnberg, till Dagens Industri.

Det kommer gå starkt framåt för franchisekedjorna även framöver. I alla fall om du frågar franchiseföretagarna själva. Enligt en undersökning från HUI Research tror sju av tio att deras omsättning kommer att öka i det egna företaget det närmaste året. Det skriver Svenska franchiseföreningen i ett pressmeddelande.

– Det är glädjande att franchise som företagsform fortsätter att växa. På senare tid har vi även sett franchiseföretag växa fram inom en rad nya branscher, framförallt inom tjänstesektorn och inom vård och omsorg. Vi vet också att många franchiseföretag erbjuder ungdomar och nya svenskar ett första jobb och en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Antingen som anställd eller som entreprenör och egen företagare inom ett franchisesystem, säger Johan Martinsson, vd för branschens intresseorganisation Svensk Franchise.

Även antalet anställda ökar inom franchise. År 2018 var 150 000 människor anställda i svenska franchiseföretag, skriver Svensk franchise.

Secondhandtrenden är het i julhandeln efter draghjälp från både HUI Research och kronprinsessan Victoria, rapporterar TT.

Myrorna har sett ett uppsving med cirka 10 procent sedan det återvunna plagget utsågs till Årets julklapp i slutet av november och kungligheten gick på Nobelfest i drottning Silvias gamla klänning.

– Det går jättebra för oss och våra butiker rapporterar att de ser många nya kunder som inte varit där förut, säger organisationens kommunikationschef Lotta Kökeritz.

På Secondhandbutiken Uppåt väggarna i Stockholm har för första gången ett företag beställt julklappar till sina medarbetare, skriver TT.

Begagnade kläder i all ära – men e-handlarna tror snarare att den smarta högtalaren blir årets julklapp. Det framgår av en ny undersökning av Payson och Svea Ekonomi, rapporterar TT.

För ett par veckor sedan utsåg HUI Research ”det återvunna plagget” till årets julklapp 2018.