Skriftställaren Anders Johnson får ett nyinstiftat pris, Näringslivshistoriska priset 2019, och en prissumma på totalt 100 000 kronor. Anders Johnson är historiker och folkbildare och har under många år skildrat företagsamhetens historia.

Anders Johnson är en enormt flitig författare, med verk om bland andra företagare som Gustaf Dalén och Isaak Hirsch, samhällsbeskrivningar som ”Invandrarna som byggde Sverige” och geografiska rundresor som ”Fånga platsen”, en guide till Sveriges företagsamma historia.

Bakom priset står Centrum för Närings­livs­historia.

– Anders Johnson är en välförtjänt mottagare av det första näringslivshistoriska priset. Han är en etablerad historiker med närmare 150 böcker bakom sig och är fortfarande mitt i sin gärning som folkbildare. Hans berättande spänner över såväl entreprenörer som företag och branscher, alltid med fokus på att sätta de skeenden han beskriver i ett brett historiskt perspektiv, säger Lennart Francke, juryordförande för Näringslivshistoriska priset i ett pressmeddelande.

På kort tid har Republikanerna blivit Trumps parti. Samtidigt slits Demokraterna isär av interna falangstrider. Har de amerikanska partierna spelat ut sin roll, undrar fPlus USA-krönikör Jakob Stenberg.

Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, blev känd som rektorn som vände den negativa skolmiljön i Sjumilaskolan i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården till det bättre, något som i dag har gjort honom till ett tungt namn inom skoldebatten. Om politikerna säger han att de saknar visioner för skolan.

Klimatoron sköljer över svenskarna. Sommarbränderna 2018 och skolstrejkerna för klimatet har gett extra skjuts åt den oro för klimatet som många redan känt. I media konsulteras allt oftare klimatpsykologer som ger tips om hur man kan tänka kring det egna klimatavtrycket och genom reportage om de som lever ”klimatradikalt” ges en inblick i hur vardagen förändras för de som dagligen oroar sig över klimatförändringarna.

Men hur utbredd är oron? Och vart tar den vägen, går det att förhindra att de negativa känslorna som många, inte minst unga, upplever inte övergår i ren och skär panik?

fPlus har pratat med experter inom klimatpsykologi, historia och psykiatri om frågeställningarna som upptar allt mer av människors tid.

Nationaldagen 6e juni väcker frågor om svensk kultur, historia och identitet, något som diskuteras på flera ledarsidor runt om i landet. David Lindén på Jönköpings-Postens ledarsida ger en historisk återblick och menar att det är beklagligt att många menar att Sverige inte har en historia att vara stolta över. ”Svensk historia har inte alla svar men den visar att det tidigare funnits problem och utmaningar som har lösts. (…) Lägg därtill att Sveriges långa period av fred inte har varit gudagiven utan resultatet av hård och ibland skoningslös realpolitik så blir nationaldagen fullt förståelig. Vi ska vara stolta över vad tidigare generationer har åstadkommit för att kunna ta vårt land in i framtiden. För vi har inget annat land som vi kan kalla vårt eget” skriver Lindén.

Daniel Persson på Norrbottens-Kurirens ledarsida skriver om den svenska identiteten i mötet med ett mer mångkulturellt Sverige, något som ofta skapar en förvirringsfas. ”Det är denna som ger upphov till idéer om att svenska flaggan skulle vara rasistisk eller att riktiga svenskar måste gilla myggplågade midsommarlekar som många i själva verket avskyr som pesten”. Det är en ständigt pågående debatt som grundar sig i en politisk splittring, skriver Persson. ”Mötet har dock gjort det uppenbart för många att det ändå finns en svensk kultur. Vi är såväl öppna och välkomnande som tillknäppta och lite hopplösa att komma inpå livet. Det kan vara krävande att lära känna en svensk. Det är dock ofta värt besväret. Vi ställer upp för våra nära och kära” skriver Persson.

Kring detta resonerar även Mikael Hermansson på Borås Tidnings ledarsida. Det är dags att måla om Sverigebilden, skriver han. ” Nationaldagens färg är faktiskt inte blå och gul. Inte heller är Sveriges historia enfärgad – även om berättelsen om den röda stugan fortfarande tål att berättas”. Den röda stugan restes i en tid av sociala utmaningar, i ett 1800-tals Sverige som präglades av såväl en storartad nationalism som en outvecklad demokrati, där en dryg halv miljon svenskar lämnade landet för att söka bättre levnadssituationer, skriver Hermansson. ”Det är här som rödfärgen blir nationalfärg. Det ligger i sakens natur att den gjorde sig bra med den frodiga grönskan som bakgrund, men det var i de röda fanorna som den bäst återspeglade de politiska förändringar som omskapade de många egna hemmen till ett folkhem”. Idag har Socialdemokraterna tappat greppet om kraften att enskilt styra stora samhällsreformer, ”dessvärre finns det inget trovärdigt alternativ efter Alliansregeringen av modell 2006 som kan fatta penseln i en tid då Sverige är i stort behov av både renovering och ommålning” (…) Det går helt enkelt inte längre att tala om att en kulör berättar hela historien om Sverige” skriver Hermansson.

Flera gravkammare har grävts fram vid pyramiden Giza utanför den egyptiska huvudstaden Kairo. Den äldsta är 4 500 år gammal, rapporterar AFP.

I gravarna har man hittat målade träkistor med mumier i, men även statyer i trä och i kalksten. I den äldsta kammaren begravdes två präster som levde under den andra faraoniska perioden i Egyptens historia, i det gamla riket.

AFP skriver att den ena prästen var en ”renare” åt faraonen Chefren.

Johan Wennström, doktor i statsvetenskap, skriver i Kvartal om hur vänstern och högern konvergerat moraliskt. Wennström menar att det, tvärtemot hur det brukar beskrivas, inte finns något nytt politiskt landskap.

Snarare finns det stora likheter i hur partierna förhållit sig inte minst inom skol- och invandringspolitiken.

”Samma ensidiga betoning av de liberala och individualistiska värdena har också funnits på andra politikområden. Så sent som förra sommaren stod till exempel alla sju partiledare (Sverigedemokraterna var inte bjudna) på RFSL:s debattscen på Pridefestivalen och uttalade sitt stöd för en ny könstillhörighetslag”, beskriver Wennström och använder den grekiska poeten Archilochos räv- och igelkottsliknelse.

Medan rävar är bättre på prognoser och har ett mer nyanserat tänkesätt satsar igelkottar allt på ett kort: ”de fastnar för en viss idé och håller sig till den under alla omständigheter”.

Ni kanske såg detta susa förbi i nyhetsflödet i februari: Plötsligt kollapsade ett tak på en universitetsbyggnad i ryska St. Petersburg. Många studenter befarades ha begravts under rasmassorna. På nätet kan man se rörliga bilder av händelsen. Kameran svajar, som om hela byggnaden skakar, och så slits ett stort hål upp i taket.

Universitetet som drabbades är ITMO, ett universitet med inriktning på IT i olika former. Det är ett av flera universitet i mångmiljonstaden.

När jag ser bilderna kommer ett minne för mig. I början av 2000-talet var St. Petersburg på god väg att bli ett av Rysslands IT-centrum. Vid ett tillfälle intervjuade jag en ambitiös rysk företagsledare som ville lansera staden som ett av den nya tidens IT-kluster. Hans dröm var att St. Petersburg skulle bli Östersjöns svar på Silicon Valley. I resterna av den kollapsade Sovjetstaten levde de högteknologiska kunskaperna kvar och gjorde återhämtningen på området relativt snabb. Många företag växte fram vid den tiden, och hans var ett av dem.

Sedan dess och fram till att IT-universitetet rasade samman har det hänt mycket.

St. Petersburg förknippas på senare tid mer med trollfabriker, hackers och cyberkrigföring, än med Silicon Valley. Omgivande länder, exempelvis Estland, vars institutioner har en mycket hög närvaro på nätet, är extra utsatta. Trots att Estland är ett av de mest säkerhetsmedvetna i Europa, får landet stå ut med tiotusentals attacker om året. För att skydda sig finns sedan 2010 frivilligorganisationen Estonian Cyber Defence League – frivilliga som ställer upp för att bekämpa cyberhot mot landet.

Hur gick det för studenterna på ITMO? Enligt rapporter klarade sig alla som befann sig inne i byggnaden, tack och lov. Det var uppenbarligen ett renoveringsarbete som gått snett och som orsakat raset.

Sylvia Asklöf Fortell, frilansskribent med särskilt fokus på Östeuropa och Ryssland, tidigare politisk chefredaktör Blekinge Läns Tidning.

De flesta vet att skatterna i Sverige är bland de högsta i världen, men betydligt färre vet varför det är så, när det hände och hur det kunde ske.

I debattboken Sveriges väg till högskatteland – Utopi och verklighet under hundra år beskrivs varför Sverige blev ett högskatteland, och stegen på vägen dit.

Författare är nationalekonomen Anders Bergeskog och boken kan köpas av Skattebetalarnas förening.

Vad är Moderaterna för typ av parti i dag? Lider det av en identitetskris? I debatten framförs det ofta att partiet har blivit mer konservativt de senaste åren. Men Moderaterna har alltid skiftat mellan liberalt och konservativt, menar forskaren Torbjörn Nilsson.