Energiminister Anders Ygeman har en lång historia av att städa undan sådant som suger energi från regeringar och välvilja från opinionen. Men nu, när regeringen stängt av strömmen och elen räcker till allt färre, kan kan inte ens deras egna Fixar-Frasse fixa bort problemen, skriver Tove Lifvendahl på SvD:s ledarsida.

I torsdags framkom det att Anders Ygeman har intecknat runt en miljard kronor av nationella elberedskapspengar för att lösa problemen i Stockholm. Men lösningen beräknas vara upp mot fyra gånger dyrare än alternativen. Kort sagt, har regeringen stängt av strömmen. Lösningen som Ygeman presenterat är inte långsiktig, utan ett sätt för regeringen att köpa sig tid fram till nästa val.

”Men kvaliteten på lösningarna verkar vara av samma påvra kaliber som regeringens energipolitik. Och nu har den bokstavligen kalla verkligheten hunnit ikapp. Den kan inte ens världens fiffigaste Fixare-Frasse fixa bort”, avslutar Tove Lifvendahl.

”Presidentvalet den 3 november var det säkraste i amerikansk historia”, skriver flera högt uppsatta säkerhetsansvariga inom amerikanska myndigheter i ett gemensamt uttalande.

I uttalandet skriver de att det inte finns några bevis för att något valsystem raderat eller tappat bort röster, ändrat röster eller att oegentligheter på något annat sätt har förekommit.

Det är undertecknat av bland annat cybersäkerhetsansvariga inom inrikessäkerhetsdepartementet och politiker med ansvar för rösträknandet.

Donald Trump, som vägrat erkänna sig besegrad av Joe Biden, har vid flera tillfällen hävdat att det förekommit valfusk.

Svenska företagsledare står inför en av sina största prövningar hittills, inte på grund av pandemin utan de geopolitiska förändringar den driver på, skriver Torun Nilsson i en ledare i Di.

Den svenska företagsledningskulturen är framgångsrik och erkänd och svenska företag fortfarande ovanligt många i förhållande till befolkningen. Det mesta tycks modellen ha klarat, oljekris och internationella företagsaffärer, kunskapsföretagande och aktieägarvärde och, till sist, det kinesiska undret, finanskriserna och digitaliseringen, menar Torun Nilsson.

Men nu väntar en enorm utmaning och det är inte i första hand pandemin.

”Problemet gäller i stället pandemin som katalysator för mycket större geopolitiska och andra förändringar som redan hade börjat. Den allra största förändringen står även i det här skedet Kina för, men nu gäller det inte bara billig produktion, snabb tillväxt och nya konsumenter utan även teknisk kompetens och global makt”, skriver Torun Nilsson i Di.

En över hundra år gammal lag kan leda till chockhöjda bostadsavgifter i vissa föreningar, skriver DN.

En del bostadsrättsföreningar äger inte marken som huset står på. 1907 infördes tomträtter i Sverige och den som innehar tomträtten betalar en ersättning för nyttjandet. Markens ägare, oftast en kommun, upplåter fastigheten under en obestämd tid. Men när en ny avtalsperiod börjar kan markhyran höjas och det kan bli en dyr historia.

DN berättar om en förening i Göteborg vars hyra kan bli drygt sex gånger så hög enligt en ny beräkning och det leder till stora konsekvenser för föreningens ekonomi.

Sveriges Riksbank, grundad 1668, är världens äldsta centralbank och det var adelns behov av kontanter som låg bakom etableringen. Adeln ville kunna belåna sina smycken och gods, skriver Populär Historia.

Riksbanken speglade redan från början de stora politiska och finansiella kriserna i Sveriges historia och vi kan konstatera att mycket av det som hänt går igen gång på gång: galopperande inflation, förkvävande deflation, politiska manövrer med Riksbanken som bricka, och banker som går omkull.

Än idag är Sverige och Finland ensamma i världen om att ha en centralbank direkt under riksdagen och inte som en del av regeringsmaskineriet, skriver Populär Historia.

Landets ledande säkerhetsexperter varnar för att den svenska miljöaktivismen riskerar att spåra ur till miljöterrorism. Erik Lewin, med över 25 års erfarenhet av säkerhetsarbete, menar att det bara är en tidsfråga innan det begås våldshandlingar. ”Det handlar om ett till två år”, säger han till fPlus.

Nu i dessa Corona tider när vårt samhälle drabbats så hårt, är det dags att tänka på framtiden för våra företagare så att vårt land kan behålla sin välfärd. Här finns mycket att lära av historien, skriver Börje Häggman (M) i en gästkrönika om politikern och föregångaren Johan August Gripenstedt.

Att införa utdelningsstopp är ett av de förslag som vore skadliga för svenskt företagande, varnar Malin Nordesjö, vd för familjeföretaget Tisenhult-gruppen AB. ”Att bannlysa utdelningar skulle styra in oss på fel väg”, säger hon till fPlus.

Stig-Björn Ljunggren skriver på Sydöstrans ledarsida om statyrensningen som pågår i bland annat USA och Storbritannien. Aktivister förstör statyer av män i historien som ägnat sig åt slavhandel eller haft rasistiska böjelser. Fenomenet, ambitionen att renska kulturen och vetenskapen från misshagliga uppfattningar, har även spridit sig till Sverige. Ljunggren menar dock att det är fel väg att gå att montera ned historiska figurer.

Han frågar sig hur mycket dagens människor ska skämmas för vad våra anförvanter ställde till med? Och pekar även på att det kan finnas flera poänger med att låta historien få synas fortsatt.

”Kanske kan vi till och med argumentera för att även nidingarna bör finnas kvar i den fysiska miljön, så att de går att peka ut och påminna oss om att det var för jävligt förr, också.”

Svenska bolag stannar i USA, trots coronakrisens förödande effekter för balansräkningarna. Uppmärksamheten kring den svenska corona-hanteringen kan gynna svenska bolag, skriver Di.

Tidningen hänvisar till en ny undersökning från svensk-amerikanska handelskammaren i New York. Vd:n Anna Throne-Holst uppger att det finns ett stort intresse bland amerikaner för den svenska corona-hanteringen. Det finns också en utbredd kluvenhet kring den egna linjen med striktare restriktioner.

– Att stå i rampljuset på det här sättet har gett oss en möjlighet, säger Anna Throne-Holst till Di, och hänvisar till uttrycket ”all press är bra press”.