Vårens stora omställningar under coronapandemin har påverkat svenskarnas elanvändning. Bland de som bor i hus har energiförsörjningen ökat med hela 45 procent jämfört med fjolåret, visar en kartläggning från energibolaget Greenely.

Den stora ökningen tros bero på att större hushåll i större utsträckning har hemelektronik så som tvätt- och diskmaskiner och fler skärmar.

– Följden av att sitta i karantän och jobba hemifrån gör att vi använder mer el. Under våren har elpriserna varit historiskt låga. Däremot stack priserna iväg rejält här i slutet på juni. En kostnadsökning som både chockat och frustrerat många och vid såna här perioder är det särskilt viktigt att se över hur man använder elen hemma just för att undvika pristopparna. För kostnaden skiljer sig mycket beroende på när på dygnet du använder elen, säger Tanmoy Bari, vd på Greenely.

Samtidigt står boende i lägenhetshus betydligt mycket mindre påverkade. För dem var ökningen omkring tre procent i jämförelse med förra årets användning.

Nu när semestern kommer är det dock troligt att allt fler svenskar kommer att stanna hemma, vilket kan påverka elförbrukningen ytterligare, spår Tanmoy Bari.

– Det har redan blivit en mätbar ökning som ett resultat av att fler är hemma. Att hålla koll på sin elförbrukning blir därför en viktig läxa i sommar för dem hushåll som vill spara in pengar, avslutar Tanmoy Bari, vd på Greenely.

Riskkapitalbolagen håller hårdare i plånböckerna vilket drabbar startup-företagen och vissa branscher drabbas hårdare, skriver IDG.

En stor global undersökning gjord av analys- och konsultbolaget Startup Genome visar att många startups lider av kapitalbrist när investerare avvaktar.

Pär Hedberg, vd för affärsutvecklaren Sting, säger till IDG att det inte finns något enkelt svar på hur svenska startups påverkats av coronakrisen så här långt. Vissa branscher drabbas stenhårt. Startups som säljer lösningar mot de näringar som hittills drabbats hårdast är de som är mest utsatta, till exempel resor och hotell.

– Det där är ju väldigt viktigt, ur ett investeringsperspektiv. Befinner sig bolaget i en sektor som inte väntas återhämta sig, ta till exempel affärsresandet eller kanske hotell, flyg eller event, beroende på hur det utvecklar sig, då är investerare fundersamma.

– Å andra sidan finns många startups som går bra nu och som gör affärer: Det är unga bolag som är inriktade på till exempel möten på nätet, onlineutbildningar eller den konsumentinriktade delen av den digitala hälsosektorn. Det är lite ”den enes död, den andres bröd”, säger Pär Hedberg till IDG.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen infördes år 2017 en kemikalieskatt på hemelektronik och vitvaror också kallad vitvaruskatt. Efter protester från branschen om att svenska handlare missgynnas, har regeringen beslutat att ta bort undantaget för utländska handlare, skriver Di.

”Det innebär att svenska och utländska företag nu kommer att kunna konkurrera på mer likvärdiga villkor” säger Magdalena Andersson till Di.

Regeringen bedömer att utvidgningen kommer öka skatteintäkterna med ca 40 miljoner kronor om året. Skatten ska betalas av säljaren och tas ut på varor som skickas till svenska konsumenter från ett annat EU-land.

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

E-handeln i Sverige växte med 15 procent under årets första kvartal. Det framgår av e-barometern från Postnord i samarbete med Digital handel och HUI Research. Högst tillväxttal noteras för hemelektronik, mode, inredning, sport och dagligvaror.

”De stora branscherna hemelektronik samt kläder och skor presterade bra trots – eller kanske delvis till följd av – en mycket kärvare utveckling för de fysiska butikerna", skriver Postnord i rapporten.

Undersökningen visar också att hälften av e-handelsköpen utfördes via mobiltelefonen och att 68 procent av svenskarna e-handlar varje månad.

Kemikalieskatten slår hårt mot den svenska handeln. Nu har fPlus även tagit del av statistik från Skatteverket som visar hur utländska företag undviker skatten.

Hemelektronikbranschen har det tufft. Hot från bland annat näthandeln har slagit ut flera aktörer, skriver DI. Elektronikkedjan Elgiganten, som planerar nya storsatsningar i Sverige, är undantaget.

Ända sedan stora kedjor som Onoff och Expert tvingades i konkurs åren 2011 och 2012 har den svenska hemelektronikmarknaden dominerats av Elgiganten, Netonnet och Media Markt. Av dem är Elgiganten störst – och dessutom den enda som visar positiva siffror.

För verksamhetsåret 2017/2018 slog Elgiganten rekord efter att omsättningen ökade med 10,4 procent till 11,9 miljarder kronor. Viktigaste framgångsfaktorn är Elgigantens strategi med att sätta kundens behov i centrum, skriver DI. Företagets investering i ett högautomatiserat jättelager i Jönköping är en annan förklaring.

Netonnet har haft fallande försäljning och svaga resultat. 2017 sjönk försäljningen med 2,7 procent till 4,9 miljarder kronor. För Media Markt har omsättningen under räkenskapsåret 2016/2017 minskat med nästan tre procent till 4,6 miljarder kronor, skriver DI.

Tidskriften Market påpekar att Elgigantens e-handel sticker ut och visar en tillväxt på 34 procent.

Kjell & Company har dömts att betala drygt 3 miljoner kronor till Moderna försäkringar efter att teknikhandlarens modem orsakat en villabrand i Stockholm 2014, rapporterar DN.

Brandorsaken var att en del saknades i laddaren, vilket ledde till överhettning, slog en ingenjör som arbetade på uppdrag av försäkringsbolaget fast.

Kjell & Company ställer sig frågande till domen då modemet importerats av ett annat företag, som de menar borde ta ansvar.

Eva Lindell Franzt, docent i civilrätt, menar att säljaren har ansvar för sakskador, men att Kjell & Company i sin tur kan kräva ersättning från importföretaget, skriver DN.

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet i små plastsaker och upptäckt farliga och förbjudna ämnen. I cirka 40 av 162 undersökta varor fanns till exempel bly och klorparaffiner, enligt en ny tillsynsrapport som SR Ekot tagit del av. Bland de undersökta varorna finns mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik. Flest brister upptäcktes i elektronik och varor av mjuk plast.

Kemikalieinspektionen anmäler 16 företag för bristande kemikaliekontroller. Bland företagen finns Granngården, Biltema och Rusta, skriver TT.

Nästan var fjärde vara som myndigheten kontrollerade hade förbjudna ämnen eller för stora mängder farliga ämnen.

Kemikalieinspektionen har granskat 261 varor, främst hemelektronik, men även sportprylar och leksaker, hos 19 företag. Vanligast har varit att bly använts till lödningar i elektronik.

– Det är ingen akut risk för oss människor, men ämnena i sig har olika skadliga egenskaper. Till exempel bly, som kan orsaka skador på nervsystemet, säger Camilla Westlund, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Företagen kan få betala böter om de fälls.

– I början kände vissa inte ens till reglerna eller oss, säger hon.