Kemikalieskatt eller skatt på vitvaror? Enligt en ny opinionsundersökning vill allmänheten ha mer av den ena och mindre av den andra. Haken: det är en och samma skatt – men namnet avgör inställningen till den.

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

Trots den hårda konkurrensen från extern handel och e-handel ökade stadskärnornas försäljning förra året.

Tillväxten drivs av hotell och restauranger, medan detaljhandeln däremot generellt har det tufft där, enligt HUI:s analytiker Tobias Rönnberg som intervjuas i Market.

– Framför allt beklädnadshandeln tappade medan dagligvaruhandeln är relativt stabil, säger han.

Stockholm utvecklades enligt cityindexet bäst av de största städerna följt av Göteborg och Malmö.

De svenska stadskärnorna ökade sin försäljning med 0,5 procent totalt sett under perioden 2016–2017. Det är storstäderna som står för ökningen. Det rapporterar Handelns utredningsinstitut (HUI) i ett pressmeddelande.

Det är framförallt hotell- och restaurangnäringen som bidrar till ökningen. Detaljhandeln har det tuffare, enligt pressmeddelandet. Sällanköpsvaruhandeln har det svårast med en minskning med nära två procent.

De tre storstäderna har haft bäst tillväxt, med 1,4 procent. Större städer, har haft nolltillväxt, medan medelstora städer och småstäder har haft negativ utveckling totalt sett. (-0,3 procent respektive -0,6 procent).

– Storstadsregionerna har en kraftig befolkningstillväxt, goda kommunikationer, stora besöksflöden och en rad andra fördelar som bidrar till tillväxten. Hotellbranschen gynnas särskilt i storstäderna och flera nyetableringar driver upp tillväxten, säger Tobias Rönnberg, analytiker HUI Research.

Köpcentrumbranschen genomgår stora förändringar, konstateras i en ny rapport från HUI och Viametrics som presenterades på ett seminarium under Almedalsveckan.

Där framkommer att försäljningen ökar i köpcentrumen samtidigt som antalet besökare minskar. Försäljningsökningen låg på 1,5 procent första kvartalet 2018 medan besöken minskade med 0,9 procent jämfört med samma period förra året.

Dessutom förändras anledningarna till att man besöker köpcentrumen. En genomgående trend att detaljhandeln ger vika för restauranger, service och nöjen.

– Diskrepansen mellan försäljnings- och besöksutveckling innebär högre konverteringsgrad och snittköp per kund. Därmed blir varje kund allt viktigare att både räkna och förstå. I takt med att köpcentrumen förändrar sitt innehåll förändras också konsumenternas besöksanledningar såväl som beteende, säger Patrik Elfwing, vd Viametrics i ett pressmeddelande från HUI.

Shoppingen över Norska gränsen slår nya rekord, uppger Sveriges Television. Det gjordes drygt 13,7 miljoner resor från Norge till Sverige och shopping anges som den främsta orsaken enligt en rapport från Handelns utredningsinstitut (HUI), på uppdrag av Svensk Handel. 2017 passerade gränshandeln totalt 25 miljarder kronor.

Orsaken anges vara de stora prisskillnaderna som framför allt beror på punktskatter på så kallade onyttiga varor, samt tullar och handelshinder för att skydda Norges egna jordbruk.

Utredarnas bedömning inför framtiden är att de höga gränshandelssiffrorna kommer att hålla i sig de närmaste tio åren, trots ökad e-handel.

”Kosetur” har enligt Svt blivit ett vanligt fenomen, där norrmän har tagit för vana att göra en nöjesresa till Sverige och samtidigt ”tjäna” pengar.

Var sjätte tätort i Sverige saknar i dag en stadskärna, enligt Handels utredningsinstitut, HUI research. Och trenden går mot ännu färre stadskärnor, säger Tobias Rönneberg, analytiker vid HUI, till Sveriges Radio.

– Det är lite förvånande att vi hittar några större städer som alltså saknar en kärna. Det fascinerar lite extra, medan de små så klart är lite glesa, säger han till radion.

Av Sveriges 124 tätorter med över tiotusen invånare saknar 20 stycken i dag en klassisk stadskärna enligt HUI:s definition.

Många kommunpolitiker har underskattat de negativa effekterna på stadskärnorna i spåren av satsningar på stora gallerior och köpcentrum i utkanterna, skriver radion.

På många håll har det saknats en plan för hur handeln på orten ska byggas ut, förklarar Tobias Rönneberg.

Det byggs färre köpcentrum och handelsplatser. Det visar siffror från HUI Research, som DI hänvisar till. För ett år sedan fanns det planer på att bygga 2,6 miljoner kvadratmeter ny handelsyta mot 2,2 miljoner kvadratmeter i år.

HUI Research bedömer dessutom att bara 1,1 miljoner kvadratmeter kommer att realiseras.

Det är inte bara den ökande e-handeln som ligger bakom utvecklingen.

– Främst är det nog så att det redan har byggts så mycket. Ytan i köpcentrum och handelsområden fördubblades mellan åren 2000 och 2014, säger Tobias Rönnberg, analytiker på HUI Reseawrch, till DI.