Människor vars anhöriga dör under coronakrisen uppmanas att inte vänta med att hålla begravning.

– Försök att hålla begravningen skyndsamt för en mindre krets, och håll en större minnesceremoni vid ett senare tillfälle, sa Maria Bergstrand, enhetschef för operativ ledning på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på dagens presskonferens.

På presskonferensen meddelade också statsepidemiolog Anders Tegnell att dödssiffran till följd av coronaviruset i Sverige nu är 591 och att antalet dödsfall ligger på runt 40 per dygn.

Enligt de officiella siffrorna ser Indien ut att ha lyckats relativt väl med att hejda coronavirusets framfart på ett tidigt stadium. Men bakom de låga siffrorna döljer sig troligen ett stort mörkertal och flera experter tror att landet de kommande månaderna kommer att drabbas hårt av viruset, skriver Vox i ett längre reportage.

Förutom att vara världen näst mest folkrika land är Indien med dess många till stor del självstyrande provinser svåradministrerat vilket gör smittspårning mycket komplicerad. På många håll har också invånarna än så länge inte hörsammat de hårda reglerna om utegångsförbud.

– Om de nuvarande kurvorna går att lita på räknar vid med att mellan en och två miljoner indier dör inom ett år, säger läkaren SP Kalantri.

Läsa hel reportaget nedan.

Coronaepidemin har gjort att många svenskar rör sig mindre när gymmet håller stängt och allt fler arbetar hemma. Det är problematiskt för folkhälsan, säger Örjan Ekblom, högskolelektor på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Ekblom säger till TT att mycket av vardagsmotionen som man inte tänker på försvinner när man inte längre tar sig till jobbet.

– Att fortsätta röra på sig är en viktig del i att avlasta sjukvården, säger han.

Under 1900-talets pandemier dog miljontals människor utan att samhället vidtog extrema åtgärder. I en intervju med Dagens Nyheter säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde att detta kan ha två orsaker, att sjukdomsförloppet vid covid-19 är mer dramatiskt än vid vanlig influensa och att människor i dag är mer oroliga.

– Jag tror det framför allt handlar om att vi har ett hyperkänsligt samhälle, säger hon till tidningen.

Oron har varit stor bland diabetiker sedan sjukdomen pekats ut som en riskfaktor när det gäller covid-19. Men beskeden har nu börjat klarna, och det mesta tyder på att alla diabetiker inte tillhör riskgruppen, skriver SVT Nyheter.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att allt tyder på att en välskött diabetes inte innebär någon förhöjd risk. Han får medhåll av Mikael Rydén, professor och överläkare på Endokrinologiska kliniken på Karolinska.

– De vi tror i nuläget är en riskgrupp är de diabetiker som haft sin diabetes under lång tid och har många komplikationer, säger han till SVT.

Matematikprofessor Tom Britton tror att den svenska sjukvården kommer att få det som allra värst under andra halvan av april och maj – men att coronavirusets spridning sedan klingar av under sommaren, säger han i SVT:s Aktuellt.

SVT har även intervjuat smittskyddsprofessorn Jan Albert som menar att det i nuläget är för tidigt att utifrån de europeiska smittkurvorna säga vilka åtgärder som fungerar.

– Det man kan säga är att länder som har stängt ner väldigt hårt har i alla fall nu inte sett någon positiv effekt av det, säger han.

Till Expressen säger Tom Britton att nära en miljon svenskar kan ha smittats redan.

Statsepidemiolog Anders Tegnell vill att de svenska testerna av misstänkt coronavirussmitta tredubblas från dagens 10 000 i veckan. Det säger han till SVT Nyheter.

– Med mer omfattande testning skulle vi framförallt kunna skydda de äldre ännu bättre än i dag, säger Tegnell.

Fler tester skulle också göra att vårdpersonal som bara har lätta sjukdomssymptom inte behöver stanna hemma i onödan.

Enligt Expressen fattar regeringen under ett extrainsatt sammanträde på måndagskvällen beslut om att kraftigt utökade tester i Sverige.

Italien måste byta corona-strategi och börja med masskarantän av patienter som har milda symptom, i stället för att låta dem isolera sig själva i hemmet. Det rådet ger en grupp kinesiska experter som rest till Europa för att agera som rådgivare åt myndigheter, skriver Bloomberg.

Expertgruppen menar att läkare i kinesiska Wuhan gjorde samma misstag som Italien under den inledande spridningsfasen. De varnar för att den italienska strategin leder till att de med milda symptom både smittar sin familj och andra när de fuskar med isoleringen och ändå lämnar bostaden.

I Wuhan började man sätta även personer med milda symptom i karantän i början av februari. Det bidrog till att spridningen minskade dramatiskt.

Den svenska virusstrategin är vacker, tycker Correns Christian Dahlberg. Nedan har Omni samlat fyra av dagens mest intressanta texter från Sveriges lokala ledarsidor.

Vänster eller höger spelar inte någon roll – samtliga stora ledarsidor fokuserar fortsatt på coronakrisen. Medicin och beredskap är den röda tråden i dag.

Ansvaret för avvecklingen av den svenska beredskapen ligger på både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, skriver GP:s Håkan Boström. Han menar att Sverige ”sin vana trogen” gått för långt för att ligga i framkant, oavsett om det handlat om nedrustning, skolreformer eller invandring.

Aftonbladets Pernilla Ericson fokuserar på avregleringen av apoteken. Först i denna kris syns det hur ”enormt allvarligt” det är att översynen av läkemedelsförsörjningen har försvunnit.

”Slakten på det allmänna drabbar oss alla”, skriver hon.

Expressen skriver i stället om ”den tysta pandemin” – antibiotikaresistensen. Om den utvecklingen fortsätter varnar tidningen för att världen snart kan stå ”utan effektiva verktyg mot bakterierna”.