Coronasmittan som sveper över världen slår mot många olika branscher, visar fPlus/Arbetsmarknadsnytts kartläggning. De som ligger värst till är de mindre företagen. ”Vi befarar en konkursvåg bland småföretagen”, säger Erik Sjölander, vice ordförande för Småföretagarnas riksförbund.

För ett decennium sedan var Sverige fortfarande ett attraktivt land för att satsa på gruvverksamhet, men under de senaste åren har landet tappat mark. Detta till stor del på grund av myndigheternas hantering av företagens gruvplaner, skriver Affärer i Norr.

Framförallt är bolaget Beowulfs problem med att öppna järnmalmsbrytning i Kallak ett tydligt exempel på myndigheternas dåliga agerande mot svenska gruvföretag, menar Hans Nilsson, gruvkonsult. De långa och utdragna tillståndsprocesserna avskräcker investerare och företagen riskerar att bli utan finansiering.

I fallet Beowulf har företaget tvingats vänta sex år på svar om tillstånd från myndigheterna om man ska få bryta eller inte. Och inte bara företag oroas för vad tillståndsprocesserna innebär för investeringsläget i norra Sverige. Enligt Norrbottens handelskammare är över 80 procent av investeringarna är Västerbotten gruvrelaterade, och det skakiga läget för gruvorna kommer onekligen påverka framtiden för norra Sverige.

Under 2020 sjösätter gruvindustrin ett flertal olika initiativ som ska minska deras klimatpåverkan. Framförallt satsar man miljardbelopp på att minska koldioxidutsläppen, rapporterar Di.

Ett stort projekt är driftsättningen av SSAB:s, Vattenfalls och LKAB:s pilotanläggning för framställning av fossilfritt stål, som man menar har enorm potential. LKAB, som lägger miljardbelopp på gruvutvecklingen, menar att gruvorna är nödvändiga för framtiden.

En annan viktig lösning är elektrifieringen, som bland annat företaget Boliden arbetar aktivt med. Man har exempelvis elektrifierat gruvtruckarna vilket minskar utsläppen, effektiviserar arbetet och förbättrar arbetsmiljön.

”Företaget har tagit ett inriktningsbeslut om att vara så gröna som möjligt. Dieselförbrukning är vår stora utsläppskälla och vi tittar på hur vi kan konvertera maskiner till el- och batteridrift”, säger Peter Pol, projektledare i flaggskeppsgruvan Aitik, till Di.

Den tidigare näringsministern Anders Sundström säger i en intervju med fPlus att det i miljöpolitikens spår vuxit fram en nomenklatura av tjänstemän som gjort bevarandet till en hjärtefråga. ”Det finns inga myndigheter som försvarar det samhällsekonomiska och tillväxtorienterade perspektivet medan de som vill bevara är stora tunga och resursstarka”.

Skyddet för äganderätten och rättssäkerheten i Sverige håller på att vittra sönder, varnar flera tunga experter. Och nu börjar bilden sprida sig till andra länder, visar fPlus djupdykning. Svallvågorna efter regeringens hantering av Preem är bara ett av många exempel. ”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Sverige har bra förutsättningar för att öppna gruvor i syfte att utvinna gröna metaller som kobolt, neodym och andra råvaror som behövs för att rädda klimatet.

Men det kräver att den svenska miljörörelsen erkänner detta och ställer sig positiva till att de här gruvorna öppnas även om det kräver ingrepp i naturen.

Det skriver Kalle Sundin på den socialdemokratiska idésmedjan Gröna folkhemmet på DN debatt.

Han lyfter också fram två punkter som regeringen måste ta tag i.

Den första är de orimligt långa tillståndsprocesserna som idag kan ta över 10 år vilket skapa en stor osäkerhet och hotar investeringsviljan, samt undersöka hur staten kan bygga upp kapacitet att göra strategisk prospektering av gröna metaller och sedan auktionera ut vissa brytningsrätter.

Krisen i gruvnäringen blir allt värre. Nu ställer gruvchefer, industritoppar och hela branscher näringsminister Ibrahim Baylan (S) mot väggen. ”Jag vill veta vad vi behöver göra konkret för att komma vidare”, säger den förtvivlade gruvägaren som trots en sexårig kamp inte får besked.

Det grundläggande problemet är inte att det saknas metalltillgångar på jorden utan att produktionen inte klarar av att möta efterfrågeökningen, skriver tre ledamöter i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för bergs- och materialteknik i en debattartikel i Norran.

De hänvisar till FN:s råvarupanel (IRP) som pekar på risken att metaller för grön energi kommer att bli bristvaror på grund av efterfrågeökningen som skapas av den gröna omställningen och stigande välstånd i en växande befolkning. Men många vill inte tillåta gruvor och det är en ohållbar inställning.

”Sverige är bland de länder i världen som har bäst förutsättningar att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens och erfarenhet, strikta miljökrav, avancerad utrustning och spetsforskning. Det krävs politiskt mod för att ta nödvändiga beslut för att Sverige genom ökad gruvproduktion solidariskt ska kunna bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen”, skriver trion i Norran.

Fler och fler kvinnor söker sig nu till gruvföretagen, en industri som traditionellt sett varit tydligt mansdominerad. Det har bidragit till förändrade arbetsplatsjargonger och en machokultur på reträtt, visar en ny avhandling som DN har tagit del av.

I början av 1900-talet var det förbjudet för kvinnor att arbeta i gruvorna och först för 15 år sedan började man se en ökning av kvinnliga gruvarbetare. Lisa Ringholm, fil. doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att paralleller kan dras till teknikutvecklingen.

– Människorna flyttar längre och längre från ”fronten” till kontrollrum. De här processerna har skapat en öppning för att omförhandla vem som kan jobba i gruvan, säger Lisa Ringblom till DN.

En annan bidragande förklaring är Gruvföretagens ökade jämställdhetsarbete som har gjort att frågan har fått en annan status. Dock visade studien på att männen som jobbar på golvet nu istället utmålas som ett problem.

– Att ha fokus på vissa grupper blir skevt. Man bör inte peka ut vissa grupper som problem eller lösningar. Jämställdhetsarbete ska ske på alla nivåer och i alla delar av organisationen, säger Lisa Ringblom till DN.

Sverige behöver fler gruvor och tillståndsprocesserna måste därför snabbas upp, skriver Tobias Wikström på ledarsidan på DI.se.

För att lösa klimatkrisen krävs en massiv elektrifiering, och de nya metallerna och mineralerna behövs i den omställningen. Enligt Tobias Wikström är det en global framtidsfråga där Sverige och Europa har en stor roll att spela.

”I dag kommer de mesta sällsynta jordartsmetallerna från Kina. Kobolt kommer från Kongo–Kinshasa. Varför ska inte Sverige, ett av världens mest högteknologiska länder beträffande gruvdrift, vara med och utvinna dessa metaller och mineraler?” skriver han.