Politikernas grandiosa miljövisioner lämnar fältet öppet för självsvåldiga myndigheter och aktivism, menar flera tunga industriföreträdare. Resultatet blir allt mer oförutsägbara och komplexa miljötillståndsprocesser som hotar allt från tillväxtplaner och investeringar till äganderätt. ”Det är helt schizofrent”, säger en tung vd i gruvnäringen.

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

”Att bygga exportframgångar på en svag växelkurs är i längden inte alls positivt för Sveriges konkurrenskraft”.

Det skriver Johan Eriksson på Norrbotten-Kurirens ledarsida efter att både Boliden och LKAB i en intervju med DI varnat för att Riksbankens expansiva penningpolitik lett till att gruvindustrin fått i en falsk trygghet som en konsekvens av den svaga kronan.

Detta i kombination med Miljöpartiets syn på gruvorna, skapat en passivitet i politiken där inget gjorts åt de oförutsägbara och långdragna tillståndsprocesserna.

”Om situationen upplevs som frustrerande i dag för, när järnmalmspriset är högt och den svaga kronan gör det lätt för svenska exportföretag att tjäna pengar, vad händer då när världsmarknadspriset på järnmalm sjunker och kronan stiger i värde?”

Brittiska ståltillverkaren British Steel är ytterst illa ute och 25 000 arbetstillfällen hotas. Detta om inte regeringen under dagen beviljar ett nödlån på 30 miljoner pund (motsvarande drygt 368 miljoner kronor), enligt källor till Reuters.

British Steel som är landets näst största stålproducent har 5 000 anställda, de flesta vid stålverket i Scunthorpe. Ytterligare 20 000 medarbetare är dock knutna till företaget genom olika underleverantörer och riskerar nu att drabbas.

Företaget har tidigare efterfrågat ett lån på 75 miljoner pund, en summa som därefter har reducerats till 30 miljoner tack vare att ägarna, investmentfirman Greybull, varit beredda att skjuta till mera pengar.

Gruvor är en mansdominerad arbetsplats. Nu blåser förändringens vind. Förra året var 22,5 procent av gruvjätten LKAB:s 4 200 anställda kvinnor, bland cheferna är andelen kvinnor 21,4 procent, enligt nyhetsbrevet Jobba med kompetensen.

Det är frukten av en medveten satsning från koncernen att öka andelen kvinnor. Nyckeln för att lyckas är att ha mål på koncernnivå som följs upp, konstaterar Åse Juhlin, personalchef HR-support på LKAB.

– Det man inte sätter mål på och mäter, det händer inte. Vi har miljömässiga, ekonomiska och sociala mål på högsta nivå. Målet är 25 procent kvinnor år 2021, och vi är på ganska god väg.

LKAB har också satt upp målet att 35 procent av företagets semestervikarier ska vara kvinnor, och det är nästan uppnått. Eftersom många semestervikarier senare går vidare inom företaget är de en viktig bas för att öka den totala andelen kvinnor, förklarar Åse Juhlin,

Hon tror också att företagets hållbarhetsarbete lockar kvinnor, men även män.

– Att få möjligheten att vara med och göra skillnad är något som lockar många unga, säger Åse Juhlin.

Den gröna skatteväxlingen, där bland annat en höjd dieselskatt ingår, kostar gruvföretaget Kounis Iron närmare 25 miljoner i ökade kostnader.

Men Mikael Damberg, tidigare näringsminister och nu inrikesminister, tonar ner dramatiken.

– Det ingår i överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna att det här ska genomföras. Det är ju hela poängen att höja skatter på det som skadar miljön. Å andra sidan säger vi att vi måste satsa mer på att stödja gruvnäringens omställning till elektrifiering. Jag förstår att det inte går över en natt, men regeringen är också engagerad i att underlätta den omställningen, säger han till NSD.

Det är ett resonemang som får medhåll av Fredrik Lundh, Socialdemokraternas ordförande i Norrbotten:

– Jag tror definitivt att vi behöver genomföra en grön skatteväxling, men den bör genomföras så att den inte äventyrar tillväxt och jobb. Det gäller att ha långsiktiga och tydliga spelregler för näringslivet.

Efter beskedet att järnmalmen i LKAB:s största gruva i Kiruna kan kan ta slut om 15 år har företaget nu börjat titta på andra tänkbara platser för gruvbrytning både i Sverige och utomlands. Det rapporterar SR.

– Jag utesluter ingenting, utan det här är ett arbete som vi just har initierat. Att med ett öppet sinne gå igenom hur vi kan utnyttja våra styrkor för att bygga ett bredare och starkare bolag, säger LKAB:s vd Jan Moström till SR.

Även om LKAB är relativt stora i Europa domineras den internationella järnmalmsmarknaden av bolag från Brasilien, Australien och Storbritannien.

Tar malmen i Kiruna slut? LKAB har flaggat för att den faktiskt gör det - och snabbare än beräknat. Det väcker frågor om hur bolaget hanterat sin prospektering och att de inte återinvesterat sina rekordvinster.

Det skriver Pär Wiehed, professor i malmgeologi vid Lunds Tekniska Högskola i ett debattinlägg i DI.

I artikeln analyserar han hur det statliga bolaget har kunnat hamna i den här situationen och finner att beslutet att lägga ner den egna prospekteringen var ödesdiger. ”Det historiska felbeslutet på 1980-talet får LKAB sota för drygt 30 år senare.”

Omstarten av den konkursade järnmalmsgruvan i Pajala har gått över förväntan. Redan nu är produktionen för tre år framåt förbokad. Samtidigt är tvisten med Naturvårdsverket fortsatt ett orosmoln för Kaunis Iron, skriver Dagens Industri.

– Vi har skrivit kontrakt med tre huvudkunder och alla tre ville köpa hela vår produktion. Vi skulle kunna ha i gång flera sådana här gruvor i gång. Efterfrågan är extremt stor, säger Per-Erik Lindval

Däremot är konflikten med Naturvårdsverket fortsatt ett problem för Kaunis Iron. Naturvårdsverket har gått till mark- och miljödomstolen för att få bolagets tillstånd att bryta i gruvan återkallat.

Den 23 oktober besöker domstolen gruvan i Kaunisvaara för att få en genomgång av verksamheten. Någon gång efter årsskiftet inleds sedan domstolsförhandlingarna.

De australiska delstaterna Western Australia och Queensland har svårt att rekrytera folk till sina gruvor och tusentals tjänster är vakanta, skriver Metaller och gruvor och hänvisar till Mining-technology.com.

Orsaken är att det är svårt att locka människor delstaterna som ligger avlägset. Nu betalar vissa gruvföretag löner på över 150 000 australiska dollar (nästan en miljon kronor) om året för att locka arbetare.

Företagen vill helst anställa australier och undviker tillfälliga arbetare från utlandet. ”Fly in-fly out-modellen” har visat sig leda till stora psykiska besvär hos arbetarna, och det är något dagens gruvföretag som satt upp nollvisioner när det gäller arbetsskador inte vill associeras med, skriver Metaller och gruvor.