Krisen i gruvnäringen blir allt värre. Nu ställer gruvchefer, industritoppar och hela branscher näringsminister Ibrahim Baylan (S) mot väggen. ”Jag vill veta vad vi behöver göra konkret för att komma vidare”, säger den förtvivlade gruvägaren som trots en sexårig kamp inte får besked.

Det grundläggande problemet är inte att det saknas metalltillgångar på jorden utan att produktionen inte klarar av att möta efterfrågeökningen, skriver tre ledamöter i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för bergs- och materialteknik i en debattartikel i Norran.

De hänvisar till FN:s råvarupanel (IRP) som pekar på risken att metaller för grön energi kommer att bli bristvaror på grund av efterfrågeökningen som skapas av den gröna omställningen och stigande välstånd i en växande befolkning. Men många vill inte tillåta gruvor och det är en ohållbar inställning.

”Sverige är bland de länder i världen som har bäst förutsättningar att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens och erfarenhet, strikta miljökrav, avancerad utrustning och spetsforskning. Det krävs politiskt mod för att ta nödvändiga beslut för att Sverige genom ökad gruvproduktion solidariskt ska kunna bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen”, skriver trion i Norran.

Fler och fler kvinnor söker sig nu till gruvföretagen, en industri som traditionellt sett varit tydligt mansdominerad. Det har bidragit till förändrade arbetsplatsjargonger och en machokultur på reträtt, visar en ny avhandling som DN har tagit del av.

I början av 1900-talet var det förbjudet för kvinnor att arbeta i gruvorna och först för 15 år sedan började man se en ökning av kvinnliga gruvarbetare. Lisa Ringholm, fil. doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att paralleller kan dras till teknikutvecklingen.

– Människorna flyttar längre och längre från ”fronten” till kontrollrum. De här processerna har skapat en öppning för att omförhandla vem som kan jobba i gruvan, säger Lisa Ringblom till DN.

En annan bidragande förklaring är Gruvföretagens ökade jämställdhetsarbete som har gjort att frågan har fått en annan status. Dock visade studien på att männen som jobbar på golvet nu istället utmålas som ett problem.

– Att ha fokus på vissa grupper blir skevt. Man bör inte peka ut vissa grupper som problem eller lösningar. Jämställdhetsarbete ska ske på alla nivåer och i alla delar av organisationen, säger Lisa Ringblom till DN.

Sverige behöver fler gruvor och tillståndsprocesserna måste därför snabbas upp, skriver Tobias Wikström på ledarsidan på DI.se.

För att lösa klimatkrisen krävs en massiv elektrifiering, och de nya metallerna och mineralerna behövs i den omställningen. Enligt Tobias Wikström är det en global framtidsfråga där Sverige och Europa har en stor roll att spela.

”I dag kommer de mesta sällsynta jordartsmetallerna från Kina. Kobolt kommer från Kongo–Kinshasa. Varför ska inte Sverige, ett av världens mest högteknologiska länder beträffande gruvdrift, vara med och utvinna dessa metaller och mineraler?” skriver han.

De svenska gruvjättarnas vd:ar höll i torsdags ett krismöte med näringsminister Ibrahim Baylan (S), rapporterar DI.se.

Orsaken är att osäkerheten kring tillståndsprövningen av svenska gruvprojekt är stor och har förvärrats på senare tid, enligt branschen. Enligt företag som LKAB och Boliden har situationen nu blivit ohållbar och de är mycket kritiska till regeringen. Problemen är bland annat långa myndighetsprocesser med dålig insyn och osäker utgång och ärenden som bollas runt mellan olika aktörer utan slutgiltigt besked.

– Det här är en stor risk och den största utmaningen gruvindustrin står inför just nu. Vi kan inte utesluta att någon av våra gruvor förr eller senare tvingas stanna upp för att vi fastnat i regelverket”, säger LKAB:s vd Jan Moström.

Som en konsekvens av det osäkra läget har investeringsviljan i svenska gruvprojekt minskat. I den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institutes årliga rapport rankas nu Sverige på plats 21 vad gäller attraktivitet som gruvnation från att ha hållit en åttondeplats två år tidigare.

Datahallar är på väg att bli Sveriges nya basindustri och håller på att rita om kartan i flera kommuner, uppger P4 Västmanland.

Flera stora internationella bolag har byggt eller planerar datahallar i Sverige. Facebook i Luleå, Amazon Web Services på tre ställen i Mälardalen och Microsoft har köpt mark i Staffanstorp och Google utanför Avesta.

– De här bolagen har gjort väldigt grundliga analyser, och vi hoppas att flera bolag ska följa i deras fotspår, säger Tomas Sokolnicki, ansvarig för datacenters på Business Sweden till P4 Västmanland.

Antalet arbetstillfällen är inte så höga men anläggningarna anses ändå väldigt attraktiva att få till sin kommun. De anses också ge skjuts åt andra delar av det lokala näringslivet, enligt P4 Västmanland.

Att det nu har tagit mer än sex år för myndigheter att hantera av Beowulf Minings tillståndsansökan för att bryta järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk, är ett bevis på att regeringen har misslyckats med gruvpolitiken. Det hävdar Olov Abrahamsson på NSD:s ledarsida.

Därför är det mer än välkommet att Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M), Luleå, nu har bestämt sig för att anmäla regeringen till riksdagens konstitutionsutskott (KU).

Abraham skriver att omständliga och oförutsägbara myndighetshanteringen ligger hela Sverige i fatet. Dels då det går i stick i stäv med den nationella mineralstrategi som spikades 2013 och dels för att det gör Sverige mindre attraktivt för gruvinvesterarna.

Dessutom vore det illavarslande om Sverige skrämmer bort investerare när svensk gruvproduktion är världsledande vad gäller både hållbarhet och klimatsmarta innovationer, skriver Abrahamsson.

Nu gäller för nye näringsministern Ibrahim Baylan och hans regeringskollegor att snabbt försöka rädda vad som räddas kan. Annars kan det bli väldigt svårt att försvara den socialdemokratiska gruvpolitiken i valrörelsen 2022, avslutar han.

Genom ökad gruvproduktion kan Sverige solidariskt bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen, skriver flera debattörer i SvD.

Med allt fler förnybara energikällor ökar behovet för att lagra el i batterier när det inte blåser och solen inte skiner. För att denna utveckling ska främjas krävs ökad framställning av både basmetaller och specialmetaller.

Fossilfri energi kräver mer metaller än fossilproducerad, och det är omoraliskt av Sverige att vilja ha men inte bidra, menar debattörerna.

”Sverige är bland de länder i världen som har de bästa förutsättningarna att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens, strikta miljökrav, avancerad utrustning och forskning både vad det gäller återvinning och gruvor”, skriver debattörerna.

Efterfrågan på svenska metaller, mineraler och stålprodukter ökar. Men för att möta efterfrågan och fortsätta att vara ett globalt konkurrenskraftig land krävs det att en avgörande utmaning hanteras, skriver Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna, Maria Sunér Fleming, vd Svemin, och Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret, i en debattartikel i Di. Den utmaningen är kompetensförsörjningen.

”Gruv- och stålbranscherna sysselsätter i dag omkring 70 000 personer men bristen på arbetskraft med rätt kompetens är stor”, skriver de vidare. Ofta måste företagen kompromissa om kvalifikationskraven för att kunna anställa. Av den anledningen lanserar skribenterna ett åtgärdspaket med förslag på lösningar.

Bland annat skriver de att gruv- och stålindustrin måste bli bättre på att ge fler unga möjligheten att genomföra praktik och examensarbete på företagen, politikerna måste återinföra högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram och regionalpolitiken måste göra det attraktivt att bo där industrijobben finns.

Politikernas grandiosa miljövisioner lämnar fältet öppet för självsvåldiga myndigheter och aktivism, menar flera tunga industriföreträdare. Resultatet blir allt mer oförutsägbara och komplexa miljötillståndsprocesser som hotar allt från tillväxtplaner och investeringar till äganderätt. ”Det är helt schizofrent”, säger en tung vd i gruvnäringen.