LKAB gjorde fel som köpte kol av Iskander Makhmudov-bolaget Carbo One och har nu slutat att göra affärer med det ryska bolaget, säger den svenska gruvjättens kommunikationsdirektör till SvD Näringsliv.

Nu gör LKAB i stället affärer med KRU – ett bolag som grundats av ägaren Makhmudov.

När SvD frågar varför LKAB gör affärer med en penningtvättsanklagad person, svarar Krogvig:

– Det finns få alternativa leverantörer och pris är inte den avgörande faktorn för oss. KRU är inte under sanktioner, säger han.

Statliga LKAB har köpt in hundratusentals ton kol från Carbo One under fyra års tid. Det ryska bolaget har kopplingar till oligarken Iskander Makhmudov de senaste åren, avslöjar SvD Näringsliv på lördagen.

Finansinspektionen varnade för Makhmudov och Carbo One under 2017. Förra året hamnade det ryska bolaget också i fokus när Uppdrag Granskning stod för flera avslöjanden om penningtvätt i Swedbank.

Trots det fortsatte LKAB att köpa kol från Carbo One fram till för ett par månader sedan.

LKAB:s kommunikationsdirektör Bo Krogvig säger det beror på att man inte ”fångar upp allting i sin omvärldsbevakning”.

Bolidens rapporterar fallande resultat i fjärde kvartalet. Strejkerna kostade 100 miljoner kronor men även borträknat dessa hade rörelseresultatet fallit. Två angivna skäl är lägre halter i gruvutvinningen och snabbare investeringstakt.

Utdelningen föreslås bli totalt 7,00 kronor, att jämföra med en ordinarie utdelning på 8,75 kronor plus en extrautdelning på 4,25 kronor året före. Inför rapporten spådde analytikerna att Boliden skulle skifta ut totalt 11 kronor per aktie till ägarna.

LKAB hotar nu att stoppa driften i ett storbråk med Kiruna kommun om bland annat järnvägsdragningen och en stationsbyggnad som hamnat fel, rapporterar TT.

Det felplacerade stationshuset, som i den pågående flytten har hamnat flera kilometer från centrum, har fått kommunalrådet Gunnar Selberg att kräva en helhetslösning för staden, medan LKAB i stället vill delge etapp-planer.

Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingen, menar att det är en fråga som aldrig lyfts tidigare, trots att flytten varit på gång i 15 år.

Det kommer in färre ansökningar om mineralprospektering i Sverige. Det visar siffror från myndigheten Bergsstaten.

Förra året gjordes 130 ansökningar om undersökningstillstånd. Det kan jämföras med 166 ansökningar 2018 och 227 stycken 2017.

För andra året i rad sjunker intresset för att leta mineral i Sverige, enligt myndigheten Bergsstaten.

En av anledningarna till det minskade intresset kan vara att investerarna söker sig annorstädes på grund av en osäker tillståndsprocess i Sverige, säger Tobias Persson, analytiker vid myndigheten Tillväxtanalys, till SR Ekot.

Han får medhåll av Maria Sunér Fleming, vd för gruvornas och metallproducenternas branschorganisation Svemin.

– Vi hör ju vittnesmål framförallt från våra utländska medlemmar som är prospekteringsbolag att deras investerare talar om för dem att de bör lägga sina resurser någon annanstans.

På sikt så ser hon att en minskad möjlighet för den svenska gruvnäringen att utvecklas.

Det australiska prospekteringsbolaget Aura Energy kräver svenska staten på drygt 17 miljarder kronor, rapporterar SVT Jämtland.

Aura Energy har prospekterat i Sverige sedan 2006. Förra året beslutade Sverige att förbjuda uranprospektering och uranbrytning.

Nu åberopar företaget ett multilateralt investeringsskyddsavtal, Energy Charter Treaty, som ger investerare skydd mot förändrade politiska förutsättningar.

17 miljarder speglar hur mycket pengar Aura anser sig lagt ned på prospektering samt förlorade framtida inkomster.

Regeringen har inte velat kommentera stämningen till SVT.

Fler och fler kvinnor söker sig nu till gruvföretagen, en industri som traditionellt sett varit tydligt mansdominerad. Det har bidragit till förändrade arbetsplatsjargonger och en machokultur på reträtt, visar en ny avhandling som DN har tagit del av.

I början av 1900-talet var det förbjudet för kvinnor att arbeta i gruvorna och först för 15 år sedan började man se en ökning av kvinnliga gruvarbetare. Lisa Ringholm, fil. doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att paralleller kan dras till teknikutvecklingen.

– Människorna flyttar längre och längre från ”fronten” till kontrollrum. De här processerna har skapat en öppning för att omförhandla vem som kan jobba i gruvan, säger Lisa Ringblom till DN.

En annan bidragande förklaring är Gruvföretagens ökade jämställdhetsarbete som har gjort att frågan har fått en annan status. Dock visade studien på att männen som jobbar på golvet nu istället utmålas som ett problem.

– Att ha fokus på vissa grupper blir skevt. Man bör inte peka ut vissa grupper som problem eller lösningar. Jämställdhetsarbete ska ske på alla nivåer och i alla delar av organisationen, säger Lisa Ringblom till DN.

Sverige behöver fler gruvor och tillståndsprocesserna måste därför snabbas upp, skriver Tobias Wikström på ledarsidan på DI.se.

För att lösa klimatkrisen krävs en massiv elektrifiering, och de nya metallerna och mineralerna behövs i den omställningen. Enligt Tobias Wikström är det en global framtidsfråga där Sverige och Europa har en stor roll att spela.

”I dag kommer de mesta sällsynta jordartsmetallerna från Kina. Kobolt kommer från Kongo–Kinshasa. Varför ska inte Sverige, ett av världens mest högteknologiska länder beträffande gruvdrift, vara med och utvinna dessa metaller och mineraler?” skriver han.

Jämställdheten i gruvföretagen är långt ifrån optimal. Jargongen är hård vilket å ena sidan utsätter kvinnan för sexism och å andra sidan gör att kvinnan måste underkasta sig machokulturen om hon vill vinna inflytande. Det visar en studie av Lisa Ringblom filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Hon anser att jämställdhetsarbetet är viktigt för att stärka branschens hållbarhetsarbete. Det skulle gå i linje med rådande ambitioner att stöpa om sig till moderna high tech-organisationer med världsledande teknologi och att bli attraktiv på arbetsmarknaden.

Men jämställdheten nås inte bara av att fylla kvoter.

– Problemet är att den här idén bygger på att mannen fortfarande är norm och att kvinnorna anses vara ”något annat”, säger Lisa Ringblom.

Det behövs ett helhetsgrepp, menar hon. Att gå till botten med strukturella organisatoriska problem och i sin tur lösa upp den starka skiljelinjen mellan könens roller på arbetsplatsen.