Det kommer ta många år för världsekonomin att återhämta sig efter fyra år med Trumpregeringen och covid-19-pandemin, varnar Catherine Mann, chefsekonom på amerikanska storbanken Citi. ”Vi befinner oss i ett djupt hål”, säger hon.

Efter att ständigt ha dödförklarats under fyra decennier är den förhatliga nyliberalismen förvånansvärt pigg, skriver Fredrik Johansson i en ledare i SvD.

1986 skev Timbrochefen Mats Johansson att "Det är inte för att nyliberalismen är död som socialdemokratiska statsråd och kommentatorer gång efter annan en smula krampaktigt utfärdar attesten, utan för att den lever – mer eller mindre i samtliga demokratiska partier, givetvis med olika förtecken, tyngd och konsekvenser."

”Redan för 34 år sedan hade nyliberalismen dödförklarats så många gånger att det gick att göra retoriska poänger på det flitiga attestställandet. Mats Johansson fick naturligtvis rätt. Politiken skulle under det kommande decennierna läggas om i tydlig liberal riktning. Avregleringar, globalisering, EU-medlemskap och valfrihet skulle innebära att staten fick en annan roll i samhälle och ekonomi”, skriver Fredrik Johansson i Svenska Dagbladet.

När finansminister Magdalena Andersson tre och ett halvt decennium senare bemöter den kritik som Coronakommissionen riktat mot regeringen deklarerar hon återigen nyliberalismens död, konstaterar Johansson.

Synsams flytt till Ockelbo sätter fingret på en större förändring i det svenska näringslivet. Forskarna pratar om en ny hemflyttartrend. Samtidigt finns det risker när kommuner utlyser prestigeprojekt.

Varje år tappar Sverige omkring 250 miljarder kronor i välstånd, enligt ekonomiprofessor Johan Eklund. Och nu visar nya siffror att utvecklingen går åt fel håll – Sverige förlorar i konkurrenskraft mot andra länder. ”Det ser inte jättebra ut”, säger han.

Experterna är eniga om att det svenska skattesystemet behöver reformeras. Samtidigt varnas för att den politiska situationen kan göra det värre för företagen. ”Det finns en risk för att en skattereform barkar iväg åt fel håll”, säger ekonomiprofessorn Pontus Braunerhjelm till fPlus.

När coronaviruset började spridas i Europa och västvärlden talade många intellektuella om globaliseringens död, som om ensam var stark. Men det nya vaccinavtalet som erhållits genom ett EU-samarbete påvisar hur fel det resonemanget var, skriver DN:s ledarredaktion.

Behovet av hjälp från utlandet beror inte bara på ett misslyckade från myndigheter och regering att agerar i tid. I takt med att kapaciteten skalats upp har även behovet ökat, och då är det klokt att ta hjälp av andra länder, menar skribenterna.

Det är globaliseringen som tillåtit ett stadigt flöde av medicinsk utrustning och livsviktiga testmedel över landsgränserna, och även den som kommer garantera ett vaccin när det är dags, lyfter ledaren.

”Det faktum att vi inte står ensamma – ja, att vi har grannländer som i många avseenden lyckats bättre än vi att bemästra spridning och död i virusets spår – gynnar också Sverige”, skriver ledarredaktionen.

Det blev alltså inte pandemin som dödade globalisering och kapitalism. Planetens räddning verkar ironiskt nog komma från multinationella kapitalister och invandring från Mellanöstern, skriver Johan Norberg i sin krönika.

Sverige behöver en ny skattereform. Och det räcker inte att bara skruva lite. Sänkt skatt på arbete, reformerad kapitalskatt, bred och enkel moms och sänkt fastighetsavgift. Men ingen återinförd förmögenhetsskatt. Det är några av punkterna som ekonomen Klas Eklund presenterar på DN Debatt.

Sverige behöver och skulle må bra av en skattereform. I tider när utvecklingen går vidare mot digitalisering och globalisering måste skattesystemet hänga med för att kunna finansiera både offentlig sektor och ge en stark ekonomi.

– Reformförslaget innehåller många sammanlänkade skatteförändringar. Sammanlagt sänks skatter för 113 miljarder kronor, andra höjs med samma belopp. Största skattesänkningen är skatt på tjänst under brytpunkten; största höjning är momsbreddningen.

– En sådan här skattereform ger positiva samhällsekonomiska effekter. Sysselsättningen ökar, Produktion och inkomster stiger. Arbete och studier blir mer lönsamt. Skuldsättningen minskar och den finansiella stabiliteten ökar. Fastighetsbeskattningen blir mer neutral. Drivkrafterna att skatteplanera minskar. Investeringarna stiger.

Andra vågen av covid-19 har svept in över Europa. Nu är vi mer förberedda än förra gången - tack vare fungerande global handel, skriver Mattias Svensson på DN:s ledarsida.

I våras höjdes många röster för att globaliseringen svikit och lagren av medicinsk utrustning sinat, skriver Mattias Svensson. Men genom att genom att människor kunnat göra det de varit bäst på har livräddande produktion kunnat öka och komma till nytta i förberedelsen till den våg vi nu ser sprida sig, menar skribenten.

”Beredskap och lagerhållning kan således fortfarande bli bättre, men uppgiften som i våras verkade närmast hopplös är numera högst hanterbar. Tack vare den så utskällda globaliseringen”, skriver Mattias Svensson.

”Som världens största ekonomi och frihandelsområde har EU ett ansvar att föregå med gott exempel och visa fördelarna med frihandel”, skriver företrädare för Internationella Handelskammaren ICC på Di debatt.

I dag den 15 september löper svarstiden ut för den översyn som EU genomför av sin handelspolitik. Den internationella handeln står inför stora utmaningar, därför är det viktigare än någonsin att EU tar en aktiv ledarroll i den globala ekonomin, skriver debattörerna.

De lyfter tre centrala principer för en framgångsrik europeisk handelspolitik. Debattörerna pekar bland annat på vikten av global frihandel, en sund och öppen handelspolitik, samt främjandet av ett näringsliv som kan vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen.

”En lyhörd handelspolitik kan och bör därför fungera som ett komplement till en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det kräver emellertid att EU värnar näringslivets innovationsrikedom och inte isolerar europeiska företag genom överregleringar som minskar deras konkurrenskraft internationellt”, skriver debattörerna på Di debatt.