Väst. Är det något ögonbryn som åker upp? Det låter lite apart för en del. Vad betyder ”väst” idag? Har vi inte lämnat geografiska indelningar bakom oss i och med globaliseringens framfart?

Det handelspolitiska spelet mellan USA och EU kompliceras i diskussioner om hur digitala jättar ska beskattas, skriver Felicia Åkerman i en analys i Di.

Den än så länge lågintensiva konflikten om digitalskatt kan innebära att ett nytt handelskrig utbryter. När USA lämnade samtalen om global beskattningsmodell utlovade tunga europeiska företrädare att vägen vidare skulle bli renodlat europeisk. Samtidigt finns det med anledning av amerikanska valet stor chans att Trump håller handelsfrågorna vid liv även i höst.

Därmed kan handelskriget dröja, Mest sannolikt är att Storbritannien hamnar i kläm i ett handelskrig.

”Globaliseringen är inte död ännu. Men utgångsläget är klart mer komplicerat och utsikterna är mer oklara nu än för tio år sedan”, avslutar Felicia Åkerman.

En samhällsviktig verksamhet riskerar att vittra sönder om inte staten hjälper företagen inom taxinäringen, skriver Transportföretagen på GP Debatt.

Corona har slagit hårt mot taxinäringen, läget är katastrofalt, menar Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, och Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen, i inlägget

”Taxinäringen är en viktig del av välfärdssystemet. Utanför de större städerna svarar de samhällsbetalda transporterna för 90 procent av taxiföretagens omsättning. I de större städerna är det omkring hälften. Det är transporter som är nödvändiga för en fungerande välfärd”.

De menar att regeringen måste presentera ännu mer kraftfullare krispaket för att rädda taxinäringen under coronakrisen.

Hotet om ett nytt handelskrig mellan USA och Kina har ökat under coronakrisen, anser DI:s ledarskribent Ellen Gustafsson. Hon varnar för en tilltagande protektionism i världen och förespråkar öppna gränser och ökad handel:

”Den internationella handelns specialisering och globala värdekedjor bidrar till en mer effektiv produktion, ökad konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och ömsesidigt beroende mellan stater, skriver hon.

Hon är kritisk mot att de europeiska flaggorna har plockats bort från regeringens pressträffar.

”I ett litet och omvärldsberoende land som Sverige, med ett exportvärde som motsvarar 47 procent av BNP, borde betydelsen av globala marknader och samarbete vara uppenbar”, skriver hon.

När coronakrisen är över lär det svenska samhället återgå till det vanliga, skriver Markus Uvell i en gästkolumn i GP.

Coronasmittan sägs komma att revolutionera vårt sätt att se på sociala kontakter, den fysiska arbetsplatsen, jobbpendling, utlandsresor, konsumtion, hälsa, ekonomi, globalisering, relationer och så vidare. Även politiken påstås ofta stå inför ett unikt skifte.

Men Markus Uvell menar att det mesta talar för att effekterna blir betydligt mindre. Värderingar förändras bara som resultat av djupa existentiella kriser. Coronakrisen är inte en sådan.

”En delförklaring till att vi lätt överskattar krisens effekter är att debatten är så Stockholmsfixerad”, skriver Markus Uvell i GP.

I takt med att pandemin stryper globala leveranskedjor tvingas företagen tänka lokalt i stället för globalt globalisering. Kan exportberoende Sverige bli ett produktionsland?

Möjligheterna är i alla fall många när företag nu ser över sina leveranskedjor, berättar Lena Sellgren, chefsekonom på Business för DN.

– Jag tror att en mer lokal produktion kan få betydande fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, eftersom du kan jobba mycket mer cirkulärt och ha koll på hela kedjan, säger Lena Sellgren till tidningen.

På lång sikt kan en inhemsk produktion även ge fler arbetstillfällen och stärka svensk ekonomi, menar hon.

När den fria rörligheten stryps är det viktigt att påminnas om att pandemin hade varit betydligt värre utan globalisering, skriver Pontus Almquist i en ledare på Kristianstadsbladet.

”Att likt somliga påstådda miljövänner, vänsteraktivister och högerpopulister hurra över globaliseringens död till följd av coronaviruset är bortskämt för att inte säga människofientligt” skriver han.

Adam Cwejman på Göteborgs-Postens ledarsida påminner om Kinas roll i den globala ekonomin. Han menar att det ökade kinesiska inflytandet i Europa allt för länge har varit naivt.

”Baksidan är om privat och offentligt blandas alltför mycket, i synnerhet om det offentliga i det här sammanhanget är en diktatur som i främsta hand betraktar marknaden som ett redskap för att uppnå långsiktiga politiska målsättningar” skriver Adam Cwejman.

Anela Murguz på Borås Tidnings ledarsida uttrycker en oro över Kinas mörkläggning av virussmittan och landets ovilja att stänga ner djurmarknaderna.

”Omvärldens uppgift ligger nu i att inte låta regimen komma lika lätt undan som man gjorde med sars-utbrottet” skriver hon.

Coronakrisen har kortslutit globaliseringen vilket slår mot Sverige som tillhör världens mest internationaliserade land. Det beror dels på politiska åtgärder som minskar handeln och slår sönder företags globala värdekedjor. Det skriver bland andra Ewa Björling, tidigare handelsminister på DI Debatt.

Nu föreslår debattförfattarna en strategi som bygger på fyra delar.

1. Återställ öppenheten. Sverige bör driva på för att EU ska montera ned de gräns- och handelshinder som uppförts.

2. Inför ett frihandelsavtal som hjälper mot pandemier. Sverige och EU bör ta initiativ för ett nytt frihandelsavtal som avskaffar länders tullar och övriga handels- och investeringshinder på läkemedel.

3. Skärp kraven. Möjligheterna att ställa hårdare krav på länder att leva upp till epidemiologiska standarder och åtaganden bör förstärkas inom ramen för olika handelsavtal.

4. Introducera nya filter. Nya metoder för att minska risken för smittspridning kopplat till internationell rörlighet och handel behöver införas.

"Som ett litet och öppet land är det helt avgörande för Sverige att snabbt starta om och uppgradera globaliseringen på ett nytt och ansvarsfullt sätt. Bara så kan Sveriges fortsatta välstånd säkras, skriver debattförfattarna.

”Att motstå varje impuls till protektionism, det kommer att vara en nyckeluppgift för politiken tills pandemin är över”, skriver Martin Liby Troein i en ledare i DN.

Han lyfter fram 1930-talet och konstaterar att världsekonomin kortslöts på grund av att alla agerade enligt principen att ”rädda den som kan” när det istället hade behövts samarbete.

”Ju längre krisen varar, desto större blir sannolikheten att länder vänder sig inåt. Det vore livsfarligt för den ekonomiska hälsan”, skriver han.

Dagens Nyheters ledarsida tar upp den globala handeln som man menar är viktig både i det akuta läget och för att bygga upp ekonomier när coronakrisen är över.

”Protektionism förvärrar problemen”, skriver man och varnar för en framtid med mindre internationellt utbyte.

”Kort sagt är vi beroende av den globala handeln, både i den akuta situationen och för att kunna bygga upp våra ekonomier när krisen är över. Uppfattningen att framtiden ligger i att göra saker själva och inte lita på andra innebär att ge upp varje ambition om förbättring för oss själva och för andra, i utbyte mot i bästa fall lite temporär och huvudsakligen illusorisk säkerhet”, skriver man vidare.