”Som världens största ekonomi och frihandelsområde har EU ett ansvar att föregå med gott exempel och visa fördelarna med frihandel”, skriver företrädare för Internationella Handelskammaren ICC på Di debatt.

I dag den 15 september löper svarstiden ut för den översyn som EU genomför av sin handelspolitik. Den internationella handeln står inför stora utmaningar, därför är det viktigare än någonsin att EU tar en aktiv ledarroll i den globala ekonomin, skriver debattörerna.

De lyfter tre centrala principer för en framgångsrik europeisk handelspolitik. Debattörerna pekar bland annat på vikten av global frihandel, en sund och öppen handelspolitik, samt främjandet av ett näringsliv som kan vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen.

”En lyhörd handelspolitik kan och bör därför fungera som ett komplement till en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det kräver emellertid att EU värnar näringslivets innovationsrikedom och inte isolerar europeiska företag genom överregleringar som minskar deras konkurrenskraft internationellt”, skriver debattörerna på Di debatt.

Halva mandatperioden har nu gått och i samband med riksmötets öppnande utvärderar flera ledarskribenter de turbulenta två åren som regeringen har bakom sig. De hoppas att nästa val ska handla mer om sakfrågor och mindre om hur samarbeten ska se ut.

Håkan Boström på Göteborgs-Postens ledarsida skriver att Centerpartiet och Liberalerna bär det tyngsta ansvaret för den rådande regeringskonstellationen. Att sätta samarbete före sakfrågor tror han i längden kommer att missgynna mittenpartierna.

”För väljarnas och landets skull vore det välkommet om nästa val kunde handla mer om vad partierna vill göra och mindre om vad de inte vill göra”, skriver han.

”Att regera landet med en färdigförhandlad punktlista har visat sig svårt, inte minst för att man bli oflexibel inför nya utmaningar”, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på Bohuslänningens ledarsida.

Hon skriver att Januariavtalet skapar en miljö där alla debatterar med alla. Inte minst borde åtgärder mot gängkriminaliteten kunna få brett stöd i riksdagen, menar hon.

Daniel Braw på Barometerns ledarsida blickar tillbaka på de kriser som drabbat Sverige de senaste åren. Han skriver att såväl flyktingkrisen som coronakrisen och den ökade gängbrottsligheten kan förklaras av ”megatrenderna” globalisering och digitalisering.

”Om svensk politik kunde förhålla sig mer till dessa megatrender, istället för att tala om dem, skulle mycket vara vunnet. Som George Orwell sa: Att se det som ligger precis framför näsan kräver en konstant kamp”, skriver han.

Den nu pågående kollapsen för klädexporten har inte något att göra med slavar som befrias. Det rör sig tvärtom om miljontals människor som för första gången fått näsan över vattenytan tack vare världshandeln, som nu obarmhärtigt trycks ned igen, skriver Johan Norberg.

Väst. Är det något ögonbryn som åker upp? Det låter lite apart för en del. Vad betyder ”väst” idag? Har vi inte lämnat geografiska indelningar bakom oss i och med globaliseringens framfart?

Det handelspolitiska spelet mellan USA och EU kompliceras i diskussioner om hur digitala jättar ska beskattas, skriver Felicia Åkerman i en analys i Di.

Den än så länge lågintensiva konflikten om digitalskatt kan innebära att ett nytt handelskrig utbryter. När USA lämnade samtalen om global beskattningsmodell utlovade tunga europeiska företrädare att vägen vidare skulle bli renodlat europeisk. Samtidigt finns det med anledning av amerikanska valet stor chans att Trump håller handelsfrågorna vid liv även i höst.

Därmed kan handelskriget dröja, Mest sannolikt är att Storbritannien hamnar i kläm i ett handelskrig.

”Globaliseringen är inte död ännu. Men utgångsläget är klart mer komplicerat och utsikterna är mer oklara nu än för tio år sedan”, avslutar Felicia Åkerman.

En samhällsviktig verksamhet riskerar att vittra sönder om inte staten hjälper företagen inom taxinäringen, skriver Transportföretagen på GP Debatt.

Corona har slagit hårt mot taxinäringen, läget är katastrofalt, menar Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, och Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen, i inlägget

”Taxinäringen är en viktig del av välfärdssystemet. Utanför de större städerna svarar de samhällsbetalda transporterna för 90 procent av taxiföretagens omsättning. I de större städerna är det omkring hälften. Det är transporter som är nödvändiga för en fungerande välfärd”.

De menar att regeringen måste presentera ännu mer kraftfullare krispaket för att rädda taxinäringen under coronakrisen.

Hotet om ett nytt handelskrig mellan USA och Kina har ökat under coronakrisen, anser DI:s ledarskribent Ellen Gustafsson. Hon varnar för en tilltagande protektionism i världen och förespråkar öppna gränser och ökad handel:

”Den internationella handelns specialisering och globala värdekedjor bidrar till en mer effektiv produktion, ökad konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och ömsesidigt beroende mellan stater, skriver hon.

Hon är kritisk mot att de europeiska flaggorna har plockats bort från regeringens pressträffar.

”I ett litet och omvärldsberoende land som Sverige, med ett exportvärde som motsvarar 47 procent av BNP, borde betydelsen av globala marknader och samarbete vara uppenbar”, skriver hon.

När coronakrisen är över lär det svenska samhället återgå till det vanliga, skriver Markus Uvell i en gästkolumn i GP.

Coronasmittan sägs komma att revolutionera vårt sätt att se på sociala kontakter, den fysiska arbetsplatsen, jobbpendling, utlandsresor, konsumtion, hälsa, ekonomi, globalisering, relationer och så vidare. Även politiken påstås ofta stå inför ett unikt skifte.

Men Markus Uvell menar att det mesta talar för att effekterna blir betydligt mindre. Värderingar förändras bara som resultat av djupa existentiella kriser. Coronakrisen är inte en sådan.

”En delförklaring till att vi lätt överskattar krisens effekter är att debatten är så Stockholmsfixerad”, skriver Markus Uvell i GP.

I takt med att pandemin stryper globala leveranskedjor tvingas företagen tänka lokalt i stället för globalt globalisering. Kan exportberoende Sverige bli ett produktionsland?

Möjligheterna är i alla fall många när företag nu ser över sina leveranskedjor, berättar Lena Sellgren, chefsekonom på Business för DN.

– Jag tror att en mer lokal produktion kan få betydande fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, eftersom du kan jobba mycket mer cirkulärt och ha koll på hela kedjan, säger Lena Sellgren till tidningen.

På lång sikt kan en inhemsk produktion även ge fler arbetstillfällen och stärka svensk ekonomi, menar hon.

När den fria rörligheten stryps är det viktigt att påminnas om att pandemin hade varit betydligt värre utan globalisering, skriver Pontus Almquist i en ledare på Kristianstadsbladet.

”Att likt somliga påstådda miljövänner, vänsteraktivister och högerpopulister hurra över globaliseringens död till följd av coronaviruset är bortskämt för att inte säga människofientligt” skriver han.

Adam Cwejman på Göteborgs-Postens ledarsida påminner om Kinas roll i den globala ekonomin. Han menar att det ökade kinesiska inflytandet i Europa allt för länge har varit naivt.

”Baksidan är om privat och offentligt blandas alltför mycket, i synnerhet om det offentliga i det här sammanhanget är en diktatur som i främsta hand betraktar marknaden som ett redskap för att uppnå långsiktiga politiska målsättningar” skriver Adam Cwejman.

Anela Murguz på Borås Tidnings ledarsida uttrycker en oro över Kinas mörkläggning av virussmittan och landets ovilja att stänga ner djurmarknaderna.

”Omvärldens uppgift ligger nu i att inte låta regimen komma lika lätt undan som man gjorde med sars-utbrottet” skriver hon.