På torsdag väntas Riksbanken ta bort minusräntan, som ett sätt att rätta till det misstag som begicks 2015. Ett steg i rätt riktning, skriver Henrik Mitelman i en analys i Di.

Beslutet att 2015 sänka räntan till minus 0,1 mitt under en högkonjunktur blev riksbankschefen Stefan Ingves stora misstag, menar Mitelman. Det var skadligt för den svenska ekonomin.

Istället för att fundera på om internet och globaliseringen har tagit död på inflationen valde han att hålla upp inflationen med det enda medlet som fanns till buds, devalvering, skriver Mitelman. Minusräntan har bara gynnat de som redan har allt, menar han vidare. Därför kan man se korrigeringen av räntan som ett sätt för Riksbanken att korrigera sitt misstag, skriver Mitelman:

”I vanliga fall skulle det ha varit en perfekt tidpunkt att göra det motsatta och sänka räntan när ekonomin mattas och arbetslösheten stiger. Men att den skadliga minusräntan äntligen försvinner är ändå ett steg i rätt riktning, ett erkännande att experimentet inte fungerade”.

Varför mår så många människor i västvärlden dåligt när livsvillkoren aldrig har varit så goda? Den paradoxen är en svår nöt som många har försökt att knäcka. I sin nylanserade bok ”Medelklasskvinnas tysta vrål” har Cecilia Wemming, public affairs advisor på elnätsbolaget Ellevio och tidigare liberal ledarskribent, sökt svaret på frågan.

USA-börsen kommer att krascha snart – det är bara en tidsfråga, menar analytikern Ulf Lindahl i en prognos, skriver Di.

– Allt som behövs är en katalysator och alla kommer att lämna börsen, säger han.

Ulf Lindahl är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och är idag vd på A.G. Bisset Associates, där han jobbat med att analysera marknader och valutor i snart 40 år. Hans prognos är extremt dyster.

Ett par orsaker är att börserna handlas kring rekordnivåer och att amerikanska aktier i förhållande till sina vinster bara varit lika dyra som två gånger tidigare de senaste 150 åren: strax före depressionen på 30-talet och it-bubblan i början av 2000-talet.

– Folk tycker det är en vansinnig åsikt, men se på Japan. Där är börsen fortfarande 50 procent lägre än den var för trettio år sedan. I Italien och Spanien är börserna betydligt lägre än för tio år sedan, säger Ulf Lindahl till Di.

Han får dock mothugg av bland andra Martin Guri, chefsaktiestrateg på Kepler Cheuvreux, som menar att aktiepriserna är rimliga.

Det svenska näringslivet står inför stora utmaningar och för att vi ska klara det krävs en mångfald av företag, liknande den under 1990-talet, skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid IFN, på DI debatt.

I den allmänna debatten beskrivs ofta makroekonomiska reformer som anledningen till att Sverige kunde utvecklas ekonomiskt efter den ekonomiska krisen under tidigt 1990-tal. Debattörerna menar istället att det var mikroekonomiska reformer, som exempelvis ny konkurrenslagstiftning och fler utländska direktinvesteringar som bidrog till tillväxten.

Bland annat bidrog reformerna till mångfalden av företag genom att minska hinder för företagsinträde och tillväxt för unga företag.

Nu gäller det att förbättra möjligheterna för unga företag att effektivt skala upp sin verksamhet, så att de kan hantera globalisering och ta till sig nya tekniker.

”Gynnsamma institutioner måste kunna kanalisera privat och offentligt sparande till nystart av företag och företagsutveckling” skriver debattörerna.

På tisdagen fyllde folkrepubliken Kina 70 år, något som firades med pompa och ståt på Pekings gator. Kina är idag världens näst största ekonomi och på bara några decennier lyftes en stor del av befolkningen ur fattigdom. Men bakom den ekonomiska tillväxten döljer sig fortfarande inskränkningar mot mänskliga rättigheter och hoppet om att landet ska utvecklas i en demokratisk riktning känns långt bort, skriver flera ledarsidor.

Utvecklingen är stark, men inte hållbar, skriver Sydsvenskans ledarsida. ”Den kinesiska yttrandefriheten är inte värd namnet och förföljelsen fortsätter av oliktänkande och minoriteter” skriver de och pekar på hanteringen av protesterna i Hongkong som ett exempel.

De får medhåll från Håkan Boström på Göteborgs-Postens ledarsida som skriver att västländer ofta ser förbi Kinas auktoritära styre, något som kan vara skadligt när Kina investerar allt mer i många länder runt om i världen. ”De otaliga kinesiska arbetslägren, Pekings ökade globala närvaro och den tilltagande och alltmer ingående övervakningen av den egna befolkningen blir sällan några braskande rubriker”, skriver Håkan Boström.

”Så länge den globala handeln är beroende av kinesisk tillverkningsindustri är det svårt att se att det politiska styret skulle ändras. Som demokrat finns det något skrämmande i att se en enpartistat lyckas så väl som Kina gjort” skriver Jacob Sidenvall på Smålands-Postens ledarsida.

Han problematiserar Kinas framgångar i den globala handeln och frågar sig om konsumenter bidrar till upprätthållandet av det totalitära styret genom att köpa havremjölk eller bensin. Samtidigt måste det finnas en gräns för hur mycket information individer ska förväntas ta i beaktande, skriver han.

Den verkliga kapitalskatten landar ofta betydligt högre än förväntat. Nu larmar Skattebetalarna om att inflationen på kort tid stigit kraftigt vilket innebär en rejäl skattehöjning på kapitalinkomster.

Krympande orderböcker påverkar arbetstiden. Kortare arbetstid ger mindre lön men i Tyskland träder regeringen in och kompenserar för den minskade lönen. Det höll många företag under armarna under finanskrisen 2008 och kan vara på gång igen, rapporterar Ny Teknik.

Tyskland känner redan nu av en sviktande orderingång, främst i bilindustrin. Faktum är att i den tunga fordonsindustrin har 30 procent av de tyska företagen nu gått över till kortare arbetstider för vissa anställda. Samtidigt kompenseras alltså de anställda med statliga pengar, ett system som testats under tidigare konjunktursvackor, inte bara i Tyskland och stoppat massuppsägningar.

Även i Sverige sneglar man på de europeiska länder som anammat modellen, bland andra Nederländerna och Frankrike. Svenska fackförbund anser att ett motsvarande system är nödvändiga för att upprätthålla den svenska industrins konkurrenskraft. Det är en analys som företagen instämmer i.

– Erfarenheten från 2008 är att de länder som hade ett sådant här system klarade sig bättre, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen till Ny Teknik.

”Globalismkonsult” och ”AI-samordnare” var några av de förslag som rekryterings- och bemanningsfirman OnePartnerGroup fick när den genomförde en tävling om framtidens yrkestitlar bland svenska studenter, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Bland de vinnande bidragen fanns globalismkonsult – som ska arbeta med att möjliggöra samarbete över nations- och språkgränserna –, tekniktolk – som hjälper äldre att förstå det nya robotsamhället –, AI-samordnare – vars uppgift blir att integrera robotar – och känslokalibrerare, som ska bli en psykolog för robotar med känslor.

”Det har varit otroligt spännande och inspirerande att följa studenternas tankar kring vilka tjänster de kommer att kunna söka till i framtiden”, säger Jane Bergman, Employer Branding Manager på OnePartnerGroup, i företagets pressmeddelande, skriver Arbetsmarknadsnytt.

En ny undersökning visar på en flerdubbling av antalet AI-projekt, rapporterar Computer Sweden. Enligt en global undersökning från analysföretaget Gartner så ska de organisationer som jobbar med AI utöka satsningarna inom området.

Bland de undersökta företagen som arbetar med AI så har de i snitt fyra projekt i gång, och de räknar med att det tillkommer sex stycken under de kommande tolv månaderna och ytterligare femton de nästkommande tre åren. 59 procent av organisationerna i undersökningen har redan implementerat AI och i dag arbetar vart tredje svensk storföretag, särskilt banker, aktivt med AI, som chattbottar, skriver Computer Sweden.

Kundupplevelse angav 40 procent av deltagarna vara den viktigaste drivkraften för att använda sig av AI-tekniken. På andra plats, med 20 procent, kom automatiseringen. 56 procent angav också att den största utmaningen är att hitta rätt kompetens.

Enligt en ny undersökning anser företagsledare runt om i världen att bristande IT-säkerhet kommer vara det största hotet mot den globala ekonomin under de kommande decenniet, rapporterar CNBC.

Undersökningen, som tillfrågat 200 företagsledare från företag på Forbes listor över de största privata företagen i världen, visade att förutom cybersäkerhet ser många inkomstojämlikhet och en minskning av arbetstillfällen på grund av digitalisering som andra och tredje största hoten mot den globala ekonomin.

Men dessa företagsledare angav också att de ser stora tillväxtmöjligheter i att snabbt agera för att motverka hoten. Enligt rapporten, i vilken undersökningens resultat sammanställdes, har världens största företa nu möjlighet att genomföra stora förändringar som kommer få betydelse för inte bara ojämlikhet och cybersäkerhet, men även klimatet.