Bevaka
Gefle Dagblad

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skolpolitik

”Skolan är enda vägen bort från ett utsatt område”

Den här veckan syns ett fokus på skolan på landets ledarsidor. Borås Tidnings ledarsida tar upp de omdiskuterade introduktionsprogrammen som riktar sig till de elever som inte har nått upp till kraven för att komma in på gymnasiet. ”Introduktionsprogrammen gör mer skada än nytta för de elever som kämpar för att få behörighet till gymnasiet” skriver de och pekar på att endast sex procent av eleverna som går programmet får en gymnasieexamen inom tre år. Även Lärarnas Riksförbund har konstaterat att en reform kring programmen är nödvändig, där är förlängd skolplikt ett förslag.

Reidar Carlsson på Gefle Dagblad diskuterar situationen för stökiga elever som har inlärningssvårigheter. Det länge pågått en debatt kring huruvida de ska inkluderas i vanliga klasser eller gå i särskilda resursklasser. Carlsson menar att resursklasser är bra för såväl de utsatta eleverna som eleverna i de vanliga klasserna och lärarna. ”Det är bra att kommuner skapar fler resursklasser, och att så många politiker nu tycks ha insett att den så kallade inkluderingen inte har fungerat bra för någon” skriver Carlsson.

Hans Bülow på Sydöstran lyfter att den svenska skolan faktiskt är bättre än sitt rykte. En undersökning som Skolverket presenterade i veckan visar att 90 procent av lärarna är nöjda med den svenska skolan, något som borde bidra till bättre skolresultat hos eleverna, menar Bülow. På sikt anser han att staten ska ta över finansieringen för skolan. ”Många kommuner planerar enligt tidigare utbildningsministern Gustav Fridolin, MP, stora åtstramningar i skolan. Långsiktigt måste därför staten ta över finansieringen av skolan”.

Johan Rudström på UNT:s ledarsida lyfter vikten av en bra skola ur ett trygghetsperspektiv. ”Skolan är den enda vägen bort från ett utsatt område (…) Redan i tioårsåldern kan vägen stakas ut, mot slutbetyg och vidareutbildning, eller mot utanförskapet” skriver Rudström.

21 jun 2019
TT
Ledarsvepet

Fler borde rösta i EU-valet

Med en månad kvar till EU-valet hoppas flera ledarsidor runt om i landet på att valdeltagandet och intresset för EU ska öka. Vid valet 2014 låg deltagandet på 51 procent vilket Karin Bergkvist på Gefle Dagblads ledarsida inte menar är tillräckligt, deltagandet borde vara lika högt som till riksdagsvalet. ”I synnerhet med tanke på hur stor betydelse besluten i EU-parlamentet har för de enskilda medlemsländerna” skriver hon.

Även Sydsvenskans ledarsida diskuterar det låga valdeltagandet och menar att det är synd att en kunskapslucka ska ses som ett legitimt skäl till ett lågt valdeltagande. För det har partierna ett ansvar i att förmedla vad de vill med EU. ”Det parti som inte lyckas uppbåda ens så mycket engagemang inför valet förtjänar inga röster alls”, skriver de.

Vad vill väljarna med EU då? Enligt Novus var miljö/klimat/energi den viktigaste frågan, tätt följt av brottsbekämpning/antiterror och migration. Johan Rudström på UNT:s ledarsida anser samtidigt att frågan om nya upphovsrättslagar verkar var det som har engagerat flest förtroendevalda. Även han menar att partierna har ett ansvar för valdeltagandet, "Partierna måste börja jobba hårt med en folkbildning, och positionera vad EU faktiskt gör, och varför man ska rösta där, och så klart varför man ska rösta på det partiet". Det måste dock ske i symbios med ett intresse hos väljarna menar Karin Bergkvist.” Självklart har man som väljare inte bara en rättighet att rösta utan också en plikt att informera sig. Men alla de politiker som nu gärna talar om hur viktigt det är att rösta i valet kan inte bara tala om för väljarna att det är viktigt att rösta, utan också varför”. 

27 apr 2019