”Offentlighetsprincipen kan inte utvidgas till att omfatta enskilda organisationer som friskolor”, skriver Hans Bergström, docent i statsvetenskap, på Di debatt.

Tidigare i år beslutade SCB att betyg och annan skolstatistik är att betrakta som ”affärshemligheter” och därmed något som på individnivå ska beläggas med sekretess. Beslutet avser både friskolor och kommunala.

”Tolkningen ter sig absurd”, skriver Hans Bergström och konstaterar att problemet inte kan lösas genom en allmän utvidgning av offentlighetsprincipen.

Det skulle få ohållbara konsekvenser menar han, och frågar sig vad skulle hända om alla organisationer och företag som tar emot statliga medel skulle omfattas av offentlighetsprincipen.

”Ingen skillnad görs då längre mellan staten och det civila samhället, mellan den offentliga sfären och fristående verksamheter”, skriver Hans Bergström.

Även Friskolornas Riksförbund har motsatt sig det nya beslutet och flera friskolor publicerar nu självmant den statistik som de har sänt till SCB.

”Hela näringslivet, liksom det fria föreningslivet, har anledning till vaksamhet inför ett tänkande som inkorporerar allt i staten”, skriver Hans Bergström på Di Debatt.

Justitieminister Morgan Johansson skrev på sociala medier att friskolorna vill dölja svagheter i verksamheten. Nu får han kraftig kritik. ”Det är ovärdigt en minister. Han talar ren osanning”, säger riksdagsledamoten Helena Lindahl till fPlus.

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

En detalj i skattelagstiftningen får katastrofala konsekvenser på område efter område. Nu larmar skolor för att det inte går att få tag i lokaler, och barn kan tvingas trängas i baracker. ”Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson till fPlus.

”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

Ska offentlighetsprincipen gälla fullt ut på friskolorna? Nej, säger friskolorna. Ja, säger regeringen som dock har fått bakläxa av lagrådet på ett förslag som ska jämställa öppenheten mellan offentliga och privata skolor. Det rapporterar Aftonbladet.

Regeringen vill ha samma insyn i privata skolor som i kommunala. Men det förslag som togs fram kom i retur från lagrådet som menade att offentlighetsprincipen och bestämmelserna för börsnoterade företag inte var tillräckligt utrett.

Ett nytt förslag togs fram men det sågas hårt av landets friskolor. De menar bland annat att det skulle ställa orimliga administrativa krav på friskolorna. De menar också att friskoleföretagen redan idag lämnar ut den ekonomiska information som efterfrågas. Lägg till Skolinspektionens kontroller och kraven på insyn och öppenhet är väl tillgodosedd.

Skolsegregationen sprider sig i landet, skriver German Bender, programchef arbetsmarknad Arena Idé och Per Kornhall, oberoende skolexpert, på DN Debatt. De efterlyser omfattande reformer av friskolesystemets fyra delar, det vill säga skolpengen, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten och vinstuttagen.

Men Benders och Kornhalls resonemang om att skolsegregationen kan lösas genom inskränkningar i det fria skolvalet stämmer inte. Det skriver Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert Karin Rebas i en kommentar på organisationens hemsida.

”Även om valfriheten avskaffades skulle nästan alla skillnader mellan skolor och elever finnas kvar, eftersom segregationen i stor del beror på boendesegregation”, skriver hon och pekar på att det finns andra alternativ för att göra den vanliga skolan attraktiv för fler.

”Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare”, föreslår Karin Rebas.

Hon slår fast att tvångsplacering inte leder till minskad segregation – utan snarare till att fler resursstarka elever och föräldrar använder de kryphål som finns kvar.

– Landets friskolor är en hårt prövad grupp som har lidit under Reepalu-ångesten under ett antal år. Och man hade ju önskat ett klarare valresultat, säger Lars Leijonborg, ordförande i Friskolornas riksförbund till EFN.

Även om det verkar som att styret kommer att bli mer mittenorienterat, så finns det problem och orosmoln kvar för friskolornas framtid. Även om SD nu är positiva till friskolor så har de tidigare varit emot dem, påpekar han.

– Vill man vara pessimistisk lagd kan det ske en omsvängning igen. Det skulle inte vara roligt för oss, sa han och efterfrågade ett tryggare politiskt läge för friskolorna.

Socialdemokraterna förlitar han sig inte på.

– Den alliansregering som tillträder bör ha någon form av stöd över blockgränsen och då säger Stefan Löfven ”glöm det”. Och Miljöpartiet blev för små, säger han.

Läget nu är oroligt och retoriken har varit hård den senaste tiden kring vinster i välfärden, inte minst från Socialdemokraterna.

– Man talar om bussning, avskaffa familjers valfrihet och har steg för steg försökt att avskaffa valfriheten. Detta trots att populariteten är mycket hög, säger han.

Lärare i friskolor trivs bättre än kollegorna i kommunala skolor, visar oberoende undersökningar. Friskolor är därför nyckeln till att minska lärarbristen, skriver Lars Leijonborg, ordförande i Friskolornas Riksförbund i en debattartikel i Dagens Samhälle.

När alla partier nu under valrörelsen talar om lärarbristen som ett av de största problemen i svenska skola borde man inte attackera friskolorna. Lars Leijonborg anser inte att det finns någon genväg: skolan måste bli en attraktivare arbetsplats för att locka lärare.

Arbetsmiljöundersökningen Jobbhälsoindex visar att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor.

”För mig framstår slutsatsen som given. Det är inte friskolorna man ska attackera om man bekymrar sig för lärarbristen. Om många friskolor ger upp, och därmed tusentals motiverade lärare slutar, blir det omedelbara resultatet ännu större lärarbrist och kaos”, skriver Lars Leijonborg i Dagens Samhälle.