”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

Ska offentlighetsprincipen gälla fullt ut på friskolorna? Nej, säger friskolorna. Ja, säger regeringen som dock har fått bakläxa av lagrådet på ett förslag som ska jämställa öppenheten mellan offentliga och privata skolor. Det rapporterar Aftonbladet.

Regeringen vill ha samma insyn i privata skolor som i kommunala. Men det förslag som togs fram kom i retur från lagrådet som menade att offentlighetsprincipen och bestämmelserna för börsnoterade företag inte var tillräckligt utrett.

Ett nytt förslag togs fram men det sågas hårt av landets friskolor. De menar bland annat att det skulle ställa orimliga administrativa krav på friskolorna. De menar också att friskoleföretagen redan idag lämnar ut den ekonomiska information som efterfrågas. Lägg till Skolinspektionens kontroller och kraven på insyn och öppenhet är väl tillgodosedd.

Skolsegregationen sprider sig i landet, skriver German Bender, programchef arbetsmarknad Arena Idé och Per Kornhall, oberoende skolexpert, på DN Debatt. De efterlyser omfattande reformer av friskolesystemets fyra delar, det vill säga skolpengen, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten och vinstuttagen.

Men Benders och Kornhalls resonemang om att skolsegregationen kan lösas genom inskränkningar i det fria skolvalet stämmer inte. Det skriver Svenskt Näringslivs skolpolitiska expert Karin Rebas i en kommentar på organisationens hemsida.

”Även om valfriheten avskaffades skulle nästan alla skillnader mellan skolor och elever finnas kvar, eftersom segregationen i stor del beror på boendesegregation”, skriver hon och pekar på att det finns andra alternativ för att göra den vanliga skolan attraktiv för fler.

”Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare”, föreslår Karin Rebas.

Hon slår fast att tvångsplacering inte leder till minskad segregation – utan snarare till att fler resursstarka elever och föräldrar använder de kryphål som finns kvar.

– Landets friskolor är en hårt prövad grupp som har lidit under Reepalu-ångesten under ett antal år. Och man hade ju önskat ett klarare valresultat, säger Lars Leijonborg, ordförande i Friskolornas riksförbund till EFN.

Även om det verkar som att styret kommer att bli mer mittenorienterat, så finns det problem och orosmoln kvar för friskolornas framtid. Även om SD nu är positiva till friskolor så har de tidigare varit emot dem, påpekar han.

– Vill man vara pessimistisk lagd kan det ske en omsvängning igen. Det skulle inte vara roligt för oss, sa han och efterfrågade ett tryggare politiskt läge för friskolorna.

Socialdemokraterna förlitar han sig inte på.

– Den alliansregering som tillträder bör ha någon form av stöd över blockgränsen och då säger Stefan Löfven ”glöm det”. Och Miljöpartiet blev för små, säger han.

Läget nu är oroligt och retoriken har varit hård den senaste tiden kring vinster i välfärden, inte minst från Socialdemokraterna.

– Man talar om bussning, avskaffa familjers valfrihet och har steg för steg försökt att avskaffa valfriheten. Detta trots att populariteten är mycket hög, säger han.

Lärare i friskolor trivs bättre än kollegorna i kommunala skolor, visar oberoende undersökningar. Friskolor är därför nyckeln till att minska lärarbristen, skriver Lars Leijonborg, ordförande i Friskolornas Riksförbund i en debattartikel i Dagens Samhälle.

När alla partier nu under valrörelsen talar om lärarbristen som ett av de största problemen i svenska skola borde man inte attackera friskolorna. Lars Leijonborg anser inte att det finns någon genväg: skolan måste bli en attraktivare arbetsplats för att locka lärare.

Arbetsmiljöundersökningen Jobbhälsoindex visar att lärare i friskolor trivs bättre än sina kollegor i kommunala skolor.

”För mig framstår slutsatsen som given. Det är inte friskolorna man ska attackera om man bekymrar sig för lärarbristen. Om många friskolor ger upp, och därmed tusentals motiverade lärare slutar, blir det omedelbara resultatet ännu större lärarbrist och kaos”, skriver Lars Leijonborg i Dagens Samhälle.

Anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda, visar Jobbhälsoindex för 2018, enligt ett pressmeddelande från Friskolornas Riksförbund.

Index mäter kriterier inom den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Enligt mätningen är det också vanligare att lärare i privata verksamheter är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen.

”Regeringen kritiserar fristående förskolor och skolor bland annat för att de skulle försämra lärarnas villkor. Vi kan visa att sådan kritik är obefogad”, skriver Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton i pressmeddelandet.

”Politiker, beakta noga konsekvenserna innan ni fattar beslut som kan få ödesdigra följder för våra barn”, skriver förskolechef Magnus Nyman i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Sverige lider brist på förskoleplatser. Att införa lagstiftning som kraftigt försvårar att driva föräldrakooperativ är en dålig idé enligt debattören.

Det är förslaget om ägar- och ledningsprövning inom de fristående förskolorna som får konsekvenser. Huvudman för ett föräldrakooperativ är föräldrar, som ofta sitter som lekmän i förskolornas styrelser.

Om regeringens förslag genomförs kommer det innebära att många nuvarande väl fungerande föräldrakooperativ kommer att tvingas att avveckla sina verksamheter, spår Magnus Nyman i debattartikeln.

S-ministrarnas debattartikel från onsdagen om vinster i välfärden är ”full av faktafel och myter”. Det skriver representanter för en rad intresseorganisationer på Aftonbladet Debatt.

Ministrarnas påstående om att personalen drabbas bygger inte på fakta och opinionssiffrorna om stödet för vinstbegränsningar är gamla, menar debattörerna. Dessutom pekar de på att hela regeringen inte tycks vara inte på samma spår:

”Mellan skål och vägg har flera regeringsrepresentanter hörts försäkra välfärdsföretagare att lagstiftningen inte kommer att bli av.”

Arbetsgivarna är nöjda med beskedet att prao på högstadiet blir obligatoriskt igen. Men samtidigt är de irriterade över att regeringen inte öppnar fler vägar för ungdomarna, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Målet är bra, men verktygen kunde vara vidare. Det kan finnas många andra vägar än just prao. Numera finns det ju till exempel digitala hjälpmedel som kan vara användbara. Där kan elever följa en arbetsplats på nätet, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund.

Svenskt Näringsliv har länge drivit frågan om att återinföra praon.

– Genom prao kan ungdomar bättre sätta sig in i olika typer av yrken och arbeten och på så sätt lättare välja rätt linje på gymnasiet för att få rätt jobb, säger Karin Rebas, skolpolitisk expert i organisationen, till Arbetsmarknadsnytt.

Offentlighetsprincipen ska gälla också inom den privata vård- och skolsektorn. Det var ett förslag från regeringen som skapade skarpa reaktioner när det kom. Nu verkar det vara skjutet på framtiden och läggs troligen inte fram före valet.