8 000 fler barn och ungdomar går på en friskola i år jämfört med året innan. Totalt blir det 384 000 barn och elever. Det framgår av en statistiksammanställning, Fakta om friskolor, från Friskolornas Riksförbund.

– Det visar att allt fler föräldrar och elever värdesätter, och gör, ett aktivt skolval. Hundratusentals vårdnadshavare och elever fortsätter, trots en allt hårdare debatt om friskolor, att tydligt markera att skolvalet är viktigt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att barn och föräldrar är nöjda med valet av skola. Till exempel upplever man att studieron är bra och att tryggheten är stor. På den punkten har friskolor bättre siffror än kommunala skolor.

fPlus har tidigare skrivit om AcadeMedias enkätundersökningar där nästan 80 000 elever, föräldrar och personal svarat. Enligt dem är fler elever och vårdnadshavare nöjda med undervisningen på förskolorna och skolorna jämfört med året innan. Allt fler rekommenderar också sin förskola och skola till andra personer.

Regelskärpningar och tuffa krav försvårar mest för de små friskolorna. Det skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, i Dagens Samhälle.

”Kompetensprövningen är särskilt tuff. Den innebär att styrelsen ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och framförallt inom områdena skolförfattningarna, arbetsrätt, arbetsmiljö och ekonomi. Det räcker inte att anställda har sådan kompetens eller tillgodoräknar sig det genom att anlita någon; den måste finnas i den samlade styrelsen. Krav som är svåra att uppfylla i små skolor som initieras av föräldrar och lärare”, anser hon.

Allmänheten överskattar kraftigt vinstnivåerna i friskolor, visar en ny undersökning. Samtidigt är landets föräldrar tydliga med att friskolor ska finnas kvar och att de ska få göra vinster. ”En debatt värd namnet måste baseras på fakta, därför är det bra att undersökningar av det här slaget tas fram”, säger skolexperten Inger Enqvist till fPlus.

En skoldebatt präglad av felaktigheter och okunskap. Det hjälper inte den svenska skolan framåt, menar Gunilla Parish på Internationella Engelska Skolan, en skola som beskylls för att sätta vinstintresse före behörighet och lönenivåer. ”Det är synd att en så viktig debatt ska innehålla så många felaktigheter”, säger hon.

När regeringen förlorade striden om vinsten i välfärden, bytte regeringen snabbt spår. Det visar fPlus genomgång. ”Drevet mot friskolorna används för att vända bort uppmärksamheten från skolans verkliga problem”, säger Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet, till fPlus. Samtidigt slår expertmyndigheten fast – minskad valfrihet ger ökad diskriminering.

”Offentlighetsprincipen kan inte utvidgas till att omfatta enskilda organisationer som friskolor”, skriver Hans Bergström, docent i statsvetenskap, på Di debatt.

Tidigare i år beslutade SCB att betyg och annan skolstatistik är att betrakta som ”affärshemligheter” och därmed något som på individnivå ska beläggas med sekretess. Beslutet avser både friskolor och kommunala.

”Tolkningen ter sig absurd”, skriver Hans Bergström och konstaterar att problemet inte kan lösas genom en allmän utvidgning av offentlighetsprincipen.

Det skulle få ohållbara konsekvenser menar han, och frågar sig vad skulle hända om alla organisationer och företag som tar emot statliga medel skulle omfattas av offentlighetsprincipen.

”Ingen skillnad görs då längre mellan staten och det civila samhället, mellan den offentliga sfären och fristående verksamheter”, skriver Hans Bergström.

Även Friskolornas Riksförbund har motsatt sig det nya beslutet och flera friskolor publicerar nu självmant den statistik som de har sänt till SCB.

”Hela näringslivet, liksom det fria föreningslivet, har anledning till vaksamhet inför ett tänkande som inkorporerar allt i staten”, skriver Hans Bergström på Di Debatt.

Justitieminister Morgan Johansson skrev på sociala medier att friskolorna vill dölja svagheter i verksamheten. Nu får han kraftig kritik. ”Det är ovärdigt en minister. Han talar ren osanning”, säger riksdagsledamoten Helena Lindahl till fPlus.

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

En detalj i skattelagstiftningen får katastrofala konsekvenser på område efter område. Nu larmar skolor för att det inte går att få tag i lokaler, och barn kan tvingas trängas i baracker. ”Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson till fPlus.