Strävan efter att minska arbetslösheten kan bli en fråga om inskränkt frihandel. De eftertraktade jobben i bilindustrin kommer hamna på förhandlingsbordet, skriver Lars Oxelheim, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, på Di debatt.

Den globala överkapaciteten i bilindustrin på cirka 50 procent kommer innebära att politiker vill sträcka sig över landgränserna för att få just sina bilarbetare anställda. För att lyckas med detta kan statsstöd och XX bli morötter, och Sverige är ett land som kan förlora stort på denna gränsöverskrida kamp. Därmed måste vår regering agera och hjälpa EU rädda WTO, menar debattören.

”En positiv sida med hjälppaketet från juli månad är att man förhoppningsvis lyckats skapa en enighet inom EU. Låt denna enighet bli till en kraftsamling för att rädda frihandeln”, avslutar Lars Oxelheim.

”Som världens största ekonomi och frihandelsområde har EU ett ansvar att föregå med gott exempel och visa fördelarna med frihandel”, skriver företrädare för Internationella Handelskammaren ICC på Di debatt.

I dag den 15 september löper svarstiden ut för den översyn som EU genomför av sin handelspolitik. Den internationella handeln står inför stora utmaningar, därför är det viktigare än någonsin att EU tar en aktiv ledarroll i den globala ekonomin, skriver debattörerna.

De lyfter tre centrala principer för en framgångsrik europeisk handelspolitik. Debattörerna pekar bland annat på vikten av global frihandel, en sund och öppen handelspolitik, samt främjandet av ett näringsliv som kan vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen.

”En lyhörd handelspolitik kan och bör därför fungera som ett komplement till en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det kräver emellertid att EU värnar näringslivets innovationsrikedom och inte isolerar europeiska företag genom överregleringar som minskar deras konkurrenskraft internationellt”, skriver debattörerna på Di debatt.

Storbritannien sluter handelsavtal med Japan. Det är det första stora bilaterala frihandelsavtal sedan brexit, skriver brittiska regeringen i ett pressmeddelande.

– Detta är ett historiskt ögonblick för Storbritannien, säger brittiska handelsministern Liz Truss under en videokonferens, rapporterar AFP.

Regeringen räknar med att den nya relationen kommer att öka handeln med Japan till ett värde av 15 miljarder pund, motsvarande nästan 170 miljarder kronor.

”Detta kommer att ge brittiska företag en ingång till Asien- och Stillahavsområdet och bidra till att öka motståndskraften och mångfalden av brittiska försörjningskedjor”, står det i pressmeddelandet.

Världshandeln gjorde ett historiskt fall under andra kvartalet, men det finns tecken på att den börjar återhämta sig. Det skriver Världshandelsorganisationen WTO i presentationen av sin varuhandelsbarometer, enligt Direkt.

Barometern sjönk till 84,5 i juni, vilket var i linje med WTO:s prognoser. Signalerna i nuläget tyder på att nedgången följer WTO:s mer optimistiska prognos på minus 13 procent för helåret, snarare än 32 procent.

Flera indikatorer talar för att handeln återhämtat sig på sistone, bland annat kommersiell flygtrafik, containertrafik och kopparpriset. Samtidigt varnar WTO för att utvecklingen framåt är mycket osäker och att återhämtningen kan bli L-formad snarare än V-formad.

Handelspolitik kan låta abstrakt, men den berör inte sällan högst påtaglig vardag, skriver Mattias Svensson i en ledare i DN. Han syftar på ett pågående ”ostbråk” där ett handelsavtal mellan EU och Kanada – som skulle befria 98 procent av varuhandeln från tullar – stoppas av Cyperns parlament eftersom det kräver att varumärket halloumi reserveras för cypriotisk ost i Kanada.

”Som halloumikravet visar kan dessa regler rentav innebära mindre handel. Andra än cypriotiska företag ska hindras från att sälja liknande ostar under samma namn i Kanada”, skriver Mattias Svensson.

Men detta är långtifrån det värsta ostbråket i historien, fortsätter han. År 1999 införde USA en 100-procentig tull på fransk roquefortost efter att EU förbjudit import av hormonbehandlat amerikanska kött. Det fick den franske fårbonden och aktivisten José Bové att ”inleda ett korståg mot globaliseringen” och lät bland annat bränna ner en McDonaldsrestaurang. Som en följd skedde våldsamma protester i Seattle och möjligheterna för ett nytt globalt handelsavtal låstes i 20 år.

En gnisslande ost från Medelhavet gör att det går knarrigt för EU:s handelsavtal med Kanada, rapporterar TT. Cypern vägrar att skriva under Ceta-avtalet då man anser att deras berömda halloumi borde få samma skydd som exempelvis parmaskinka.

– De använder sig av det faktum att de kan ratificera avtalet, att de har den vetokraften, för att försöka trycka på för att åtminstone få det här erkännandet för sina ostproducenter och uppenbarligen skaffa sig lite politiskt kapital på hemmaplan, säger Patrick Leblond, professor i internationella relationer vid University of Ottawa, till kanadensiska Global News.

Den värsta lågkonjunkturen sedan andra världskriget väntar som resultat av coronapandemin. Ska världen repa sig har vi inte råd att inskränka handeln och dess frihet, skriver DN:s ledarredaktion.

Välståndet som växt i både väst och utanför de senaste 20 åren kan inte tas för givet. Risken med coronapandemin är inte bara att vi har ett dåligt år framför oss, utan att effekterna också förgör just det som lyft miljarder människor ur fattigdom och in i en global medelklass, skriver ledarredaktionen.

Handeln står därmed nu både inför hot från auktoritära regimer och pandemins effekter.

”Det handlar om miljarder människor som gått från att inte veta om de ska kunna ge sina barn mat till att drömma om att barnen ska gå på universitetet. Vägen dit har varit tillväxt, och den har kommit genom ökad frihet och handel”, skriver ledarredaktionen.

Hotet om ett nytt handelskrig mellan USA och Kina har ökat under coronakrisen, anser DI:s ledarskribent Ellen Gustafsson. Hon varnar för en tilltagande protektionism i världen och förespråkar öppna gränser och ökad handel:

”Den internationella handelns specialisering och globala värdekedjor bidrar till en mer effektiv produktion, ökad konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och ömsesidigt beroende mellan stater, skriver hon.

Hon är kritisk mot att de europeiska flaggorna har plockats bort från regeringens pressträffar.

”I ett litet och omvärldsberoende land som Sverige, med ett exportvärde som motsvarar 47 procent av BNP, borde betydelsen av globala marknader och samarbete vara uppenbar”, skriver hon.

”Att motstå varje impuls till protektionism, det kommer att vara en nyckeluppgift för politiken tills pandemin är över”, skriver Martin Liby Troein i en ledare i DN.

Han lyfter fram 1930-talet och konstaterar att världsekonomin kortslöts på grund av att alla agerade enligt principen att ”rädda den som kan” när det istället hade behövts samarbete.

”Ju längre krisen varar, desto större blir sannolikheten att länder vänder sig inåt. Det vore livsfarligt för den ekonomiska hälsan”, skriver han.

Dagens Nyheters ledarsida tar upp den globala handeln som man menar är viktig både i det akuta läget och för att bygga upp ekonomier när coronakrisen är över.

”Protektionism förvärrar problemen”, skriver man och varnar för en framtid med mindre internationellt utbyte.

”Kort sagt är vi beroende av den globala handeln, både i den akuta situationen och för att kunna bygga upp våra ekonomier när krisen är över. Uppfattningen att framtiden ligger i att göra saker själva och inte lita på andra innebär att ge upp varje ambition om förbättring för oss själva och för andra, i utbyte mot i bästa fall lite temporär och huvudsakligen illusorisk säkerhet”, skriver man vidare.