Bevaka
Frida Bratt

Den turbulenta bomarknaden

Pressade banker – dags att omförhandla bolån

Den hårdnande konkurrensen om bolånen pressar storbankerna som under rapportsläppen vittnat om krympande marginaler och fallande vinster.

Vinnare är bankkunderna – som nu uppmanas att utnyttja en allt bättre förhandlingsposition.

Storbankerna står förvisso fortfarande för den största delen av bolånekakan. Men utlåningstillväxten avtar och andra aktörer tar ett allt större grepp om marknaden samtidigt som nya sajter gjort det enklare att jämföra räntorna.

Att den hårdnande konkurrensen börjar kännas av blev tydligt under veckans - för bankerna - dystra rapportsläpp. Ett positivt tecken, tycker finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP).

– Det är bra för alla konsumenter som har lån att vi har en bra konkurrens, det gör ju också att priserna pressas. Sverige har ju haft ganska höga bolånemarginaler där bankerna tagit ut ganska stora andelar, säger han.

Ökad rörlighet

Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, märker tydligt av den ökade rörligheten bland kunderna. Framför allt är det de etablerade småbankerna som utgör storbankernas största hot. Vid årsskiftet stod de för nästan 20 procent av den totala bolånestocken, enligt Finansinspektionens Bankbarometer.

Men uppstickarna gör också gör sin del, säger Söderberg.

– Länsförsäkringar och SBAB har tagit väldigt mycket kunder med sina låga räntor. Men det är nog de här små nya aktörerna med specialerbjudanden som gör att vi som kunder börjar ifrågasätta våra banker mer och förhandlar i större utsträckning, säger hon.

– Bara att de finns gör att storbankerna måste skärpa till sig och inte kan fortsätta med de här enorma marginalerna på bolån.

Hungriga aktörer

Sparekonomer som TT pratat med är ense om att nu är dags att ta tillfället i akt och utnyttja situationen. Råden är att vända sig till fler aktörer, kolla på snitträntorna och kontakta de som ligger bäst till.

– Det finns många hungriga aktörer som vill locka kunder samtidigt som storbankerna inte har råd att förlora allt för mycket heller, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt som tycker att det kan vara värt att ha i åtanke vid förhandlingsbordet.

Hon höjer dock ett varningens finger för vissa erbjudanden om helhetslösningar, till exempel de om att i samma veva också föra över allt pensionssparande till samma bank.

– Det behöver inte vara dåligt, men då gäller det verkligen att se till att inte villkoren blir sämre för pensionen bara för att man ska få några punkter lägre ränta.

Hon får medhåll från Claudia Wörmann, sparekonom på SBAB, som tycker att man som kund inte ska behöva känna att man måste vara så lojal banken.

Men medan Bratt tycker att binda räntan är ett uselt alternativ i dagens läge, menar Wörmann att det ändå fortfarande kan ha sina fördelar.

– Om man tänker sig att man ska bo kvar och vill veta vad man ska betala så kan det vara ett alternativ. För stiger räntorna är det där det kommer kännas först.

19 jul
Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Experter efter ECB-beskedet: Sabbar Ingves räntehöjning

Kronan har nått sin lägsta kurs mot dollarn på 17 år. Det senaste tappet kom efter att Europeiska centralbanken, ECB, på torsdagen meddelade att den låter räntorna vara oförändrade resten av året.

Beskedet kan påverka svensk ekonomi påtagligt.

– Riksbanken är beroende av ECB så det här gör det svårare för Stefan Ingves att genomföra räntehöjningen. Det betyder fortsatt låga bolåneräntor men också en svag krona. Det gör att vi blir relativt sett fattigare och att vår köpkraft försvagas, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Expressen.

Europeiska centralbankens besked innebär att styrräntan ligger kvar på 0 procent medan depositräntan är oförändrad på minus 0,4 procent. Euron föll direkt mot dollarn och den svenska kronan drogs med i fallet. En dollar kostade 9,40 kronor på torsdagseftermiddagen, vilket är den lägsta kursen för kronan sedan 2002.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank i Sverige, menar att ECB verkar orolig för att riskerna börjar luta på nedsidan.

– Med tanke på hur den europeiska ekonomin har utvecklats under de senaste kvartalen finns det all anledning för ECB att justera ner sina prognoser. De är oroliga för att ekonomin inte tuffar på som den gjorde tidigare. Ränteåtgärderna stödjer konjunkturbilden nu när vi har haft ett antal svaga kvartal, säger han till DI.

Michael Grahn tror också att det är tveksamt om det verkligen blir en svensk räntehöjning under andra halvåret.

– Det ska bli intressant att se hur Riksbanken tar intryck av ECB:s beslut. Jag tror att de kommer att vara försiktiga med att höja igen. Det som Riksbanken riskerar om de ändå ser ett läge att höja räntan, är att kronan kan gå så pass starkt att det bromsar importpriserna vilket kan leda till problem med inflationen, säger han.

7 mar