För den som funderar på att pensionera sig i förtid kan det var lönt att vänta till drygt 62 – så blir tjänstepensionen inte lika lidande. Det skriver TT.

En privatanställd tjänsteman med en månadslön på 40 000 kronor tappar 5 630 kronor i månaden i total pension om denne slutar jobba vid 61. Om personen i stället slutar vid 62 år och en månad blir tappet bara 2 940 kronor, enligt Swedbanks beräkningar.

Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank, påpekar samtidigt att tjänstepensionsavtalen kan se olika ut och att unga kommer att mötas av nya regler.

– Det är därför bra att kontakta Pensionsmyndigheten och förvaltaren av tjänstepensionen för närmare detaljer, säger hon.

I morgon ska ett förslag överlämnas till riksdagen som innebär att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor.

Det framgår av ett pressmeddelande från Socialdepartementet.

År 2020 höjs även lägsta åldern för att ta ut allmän pension och en så kallad riktålder införs för att upprätthålla pensionsnivåerna när vi lever allt längre.

Den innebär att åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut höjs från 61 till 62 år 2020.

Samtidigt införs ett nytt åldersbegrepp, en så kallad riktålder, i socialförsäkringsbalken.Riktåldern ska beräknas första gången 2020, men tillämpas först 2026.

Partierna som står bakom pensionssystemet i Pensionsgruppen – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – har gemensamt beslutat om förslagen.

Allt fler unga sparar själva till sin pension, visar en undersökning som Ungdomsbarometern gjort och som SVT rapporterar om. Mätningen visar också att nästan hälften av de tillfrågade anser att det är deras eget ansvar att se till att de får en pension som de kan leva på. En tredjedel anser att det är statens ansvar och en av tio anser att det är arbetsgivarens.

Mönstret stämmer överens med undersökningar som Pensionsmyndigheten har gjort, skriver SVT. Men myndighetens analyschef Ole Settergren anser att unga inte behöver känna sig tvungna att pensionsspara.

– Det viktigaste för en 20-åring, som inte studerar, det är att ha ett jobb för att tjäna in till sin allmänna pension och helst även tjänstepensionen, säger han.

Genom att stresstesta din ekonomi och anpassa utgifterna till en lägre inkomst kan du förbättra din ekonomi som pensionär, skriver Swedbank ett pressmeddelande.

Bland annat tipsar banken att man kan få 500–700 kronor mer att leva på varje månad om man sparar extra eller amorterar mer på lånen de sista tio åren i arbetslivet.

– Genom att spara själv till din pension eller jobba något eller några år extra kan du höja din pension. Men det går också att påverka ekonomin som pensionär genom att i tid försöka minska de fasta utgifterna, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank i pressmeddelandet.

Swedbank ger tips på hur du kan stresstesta din ekonomi inför pensionen:

• Gör en pensionsprognos på minpension.se för att se hur mycket du förväntas få i pension.
• Se över dina fasta utgifter om det finns några du kan sänka eller klara dig utan.
• Försök att öka ditt sparande och/eller öka amorteringen på eventuella lån i god tid före pension.
• Se över risknivån i ditt sparande.

Andelen 18-24-åringar som svarar att de sparar till pensionen har ökat från 24 till 41 procent på två år, enligt Pensionsmyndighetens egna undersökningar. Men många unga sparar på ”fel” sätt, det vill säga genom traditionella sparkonton.

Det sättet är inte så bra om man vill att pengarna ska växa, säger Tove Zander, vd för Unga Aktiesparare till SVT Nyheter.

– Det hänger ihop med att bara en tredjedel kan förklara ränta-på-ränta, som är magin med pengar som växer av sig självt tack vare räntan på avkastningen.

Kvinnor som har arbetat inom vården och kanske dessutom gått ner till deltid under småbarnsåren riskerar att hamna på minus när de nödvändiga levnadsomkostnaderna är betalda efter pensionen. Det säger Madelén Falkenhäll, privatekonom på Swedbank, till TT.

Hon säger att läget är tufft men råder människor att våga börja pensionsspara i elfte timmen. I 50-årsåldern är hushållsekonomin ofta som bäst och det finns utrymme för det sparande som omöjliggjordes under småbarnsåren.

Att amortera tre i stället för två procent eller lägga undan samma belopp i en fond är båda bra alternativ för att stärka ekonomin som pensionär, säger Madelén Falkenhäll.

För den som vill gå i pension vid 61 år rinner tiden ut. Redan nästa år föreslås den lägsta pensionsåldern höjas till 62 år.

Samtidigt får andra grönt ljus att jobba längre. Från och med kommande årsskifte ändras sannolikt lagen om anställningsskydd så att du har rätt att arbeta kvar på jobbet tills du fyller 68 år, i stället för 67 år som gäller nu.

Därefter är det tänkt att åldern flyttar upp ytterligare ett snäpp, till 69-årsdagen från 2023.

Oavsett när pensioneringen står för dörren, så gäller det att göra allt rätt. Flexibiliteten kring pensionen är större än tidigare, och det är upp till dig själv när du ska gå i pension, skriver Privata Affärer.

När det är dags att ta ut den allmänna pensionen behöver man skriva till Pensionsmyndigheten ett par månader före 65-årsdagen. Om inte, behöver ingen kontakt tas med myndigheten förrän du väljer att ta ut din pension. När det gäller olika tjänstepensioner är det tvärtom.

– Folk ska inte behöva missa någonting, och därför ska de inte behöva ansöka om att få tjänstepensionerna utbetalade, säger Eva Adolphson, Privata Affärers pensionsexpert.

Tipset till dem som fortsätter att arbeta är att förhandla med arbetsgivaren om tjänstepensionspremien, som inte betalas in efter fyllda 65 år.

– Det är en kostnad som faller bort för arbetsgivaren, men du gör samma jobb och kan därför förhandla om att få en premiebestämd tjänstepension efter 65-årsdagen.

I år ökas pensionsspararnas kapital med åtta miljarder kronor från fondrabatter och arvsvinster, skriver Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande. Insättningen, som i år sker den 11 maj, är den högsta hittills, enligt myndigheten.

Pengarna kommer från rabatter på fondavgifterna som Pensionsmyndigheten fått av fondbolagen på premiepensionens fondtorg. Rabatterna återförs till spararna en gång per år genom att nya andelar köps till spararnas premiepensionskonton.

Pensionsmyndighetens insättning uppgår till totalt 8,4 miljarder kronor, varav 4,7 miljarder kronor är fondrabatter och 3,6 miljarder kronor är arvsvinster, det vill säga pengar från pensionssparare som avled förra året. Samtidigt dras 494 miljoner kronor i premiepensionsavgift.

Snart börjar drygt 8 miljarder kronor sättas in på PPM-spararnas konton. Ekonomen Maria Landeborn tipsar om att det är bra att göra en årlig koll på sitt konto, skriver Expressen.

Den 11 maj börjar Pensionsmyndigheten sätta in cirka 8,4 miljarder kronor, vilket är den högsta insättningen hittills, till premiepensionsspararna. Pensionsmyndigheten kräver rabatt på fondavgifterna av de fondbolag som finns på fondtorget. Spararna får i år tillbaka över 4,7 miljarder i rabatter och 3,6 miljarder i arvsvinster.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, menar att det är bra om spararna tar en titt på kontot.

– Ja, men kanske inte för ofta. Det finns en risk att man blir oroad när börsen går ner, man kanske fattar kortsiktiga beslut som på sikt är dåliga för sparandet, säger hon.

Maria Landeborn tipsar om att man inte ska ta för låg risk med sitt sparande om man har långt kvar till pensionen.

– Man ska komma ihåg att alla pengar inte kommer att betalas ut när man fyller 65 och går i pension utan det handlar om pengar som ska pytsas ut under lång tid. Att då flytta över alla pengar i räntefonder är att ta för låg risk. Pengarna måste kunna fortsätta att växa. Du ska förhoppningsvis vara pensionär i 20 år, säger hon till Expressen.

Ett nytt pensionssparande för låg- och medelinkomsttagare behövs eftersom många inte kommer att kunna leva på sin pension. Det skriver Christina Lindenius och Eva Erlandsson, vd och senior ekonom för Svensk Försäkring, på Aftonbladet Debatt.

Debattörerna menar att Sverige är ett av få länder som inte uppmuntrar privat pensionssparande. De vill nu att så kallad matchning, ett nytt privat pensionssprande, införs. Det innebär att pensionssparandet sker med beskattad inkomst och att staten matchar sparandet med 20 procent upp till ett tak på 12 000 kronor.

”Ett sparande på 12 000 kronor ger därmed ett maximalt bidrag från staten på 2 400 kronor per individ och år”, skriver de.