Det blev bakläxa för regeringen i fråga om ny reglering för tjänstepensionsföretag, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

Efter beredning i finansutskottet har riksdagen lämnat ett enhälligt tillkännagivande i fyra punkter om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ändringar i förslaget om tjänstepensioner.

– Regeringen har omedelbart påbörjat arbetet, säger Per Bolund (MP), finansmarknadsminister.

Mattias Karlsson (M), ledamot i finansutskottet, är kritisk både mot regeringens hantering och förslag.

– Det har varit sorgligt att se regeringens hantering av förslaget. Jag är kritisk mot förslaget till ny reglering för tjänstepensionsföretag, som var en omotiverad och kostsam överreglering, säger Mattias Karlsson till Svenskt Näringsliv.

EU-domstolen slog 2017 fast att den svenska garantipensionen inte är någon pension – utan en minimiförmån. Och en sådan kan endast erhållas i det land man bor. Det innebär stora konsekvenser för pensionärer som har flyttat utomlands, skriver Dagens Nyheter.

– Nu räknar vi med att det är 65.000 personers garantipensioner som kan komma att påverkas av den nya beräkningen och vi har hittills hunnit gå igenom ungefär 20 procent av ärendena säger Lars Pettersson, gruppchef på Pensionsmyndigheten, till DN.

Den 9 december ska regeringens utredare, lagman Göran Lundahl, presentera ett delbetänkande till en utredning och då får vi veta hur han tänker sig att garantipensionen kan se ut i framtiden.

I princip finns bara två möjligheter, skriver DN. Den ena är att det blir omöjligt att ta med sig garantipensionen utomlands och den andra att garantipensionen görs om så att den kvalar in som en pension och upphör att vara en minimiförmån. Båda metoderna får stora konsekvenser, skriver Dagens Nyheter.

Det är stora variationer mellan yrkena vad gäller pensionen i framtiden. Dagens Industri har listat de 20 vanligaste yrkena och hur det kommer att märkas i plånboken den dagen du lämnar yrkeslivet bakom dig. En grundskollärare kommer till exempel att få väsentligt mycket mindre i pension än vad en systemutvecklare får.

– Normalt sett under livet är man van vid att man gradvis får det bättre. Man gör karriär och höjer sin lön. Plötsligt, som pensionär, blir det precis tvärtom. Man får mindre pengar att leva på. Det är ungefär som vid en skilsmässa, det är en omställningsprocess när man inser hur dyrt allt blir för ett ensamhushåll, säger Kristina Kamp, pensionsexpert på Min Pension, till Di.

Enligt en genomgång av Pensionsmyndigheten kommer du att kunna räkna med en pension på runt 60 procent av din lön om du lämnar arbetslivet vid 65 års ålder.

Vid en pension vid 65 års ålder får en grundskollärare i snitt strax under 20 000 kronor. En barnskötare får cirka 15 000 kronor. En systemutvecklare får närmare 30 000 kronor och en lagerarbetare får runt 17 000 kronor, enligt Pensionsmyndigheten.

För att kunna leva på en pension som är mer än halva lönen gäller det att spara privat. I Di:s stora guide kan du läsa hur du bör spara, vilka faktorer att ta hänsyn till och hur man lyckas med placeringarna.

Ju tidigare i livet du börjar spara desto mindre behöver månadsbeloppet vara. Men med tiden kan man även ta större risker. Att placera sina pengar på börsen har historisk sett lönat sig, och ett ISK eller en kapitalförsäkring kan vara bra alternativ.

Gör man dessutom förändringar i sitt arbetsliv gäller det att förändra sitt sparande i takt med stora karriärskliv och löneökningar. Vill man ha 3.000 kronor extra i månaden under 15 år krävs ett månadssparande på 600 kronor, om man lyckas få 5 procent i avkastning och man börjar spara som 30-åring.

Regeringen har beslutat om att fastställa inkomstbasbeloppet vilket påverkar inkomst- och tilläggspensionerna under nästa år, skriver Expressen.

Omkring 1,5 miljoner pensionärer som har inkomst- och/eller tilläggspension utan garantipension eller bostadstillägg påverkas och får en höjning av inkomstpensionen med 2,1 procent.

Förändringarna innebär en ökning med 280 kronor per månad före skatt för en pensionär som har 13 000 i inkomstpension.

– Vi vet att pensionerna behöver höjas mer, därför vill vi se högre pensioner för breda grupper i samhället, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till tidningen.

I morgon, när Liberalerna inleder landsdagarna kommer de ta med sig frågan om ett mer flexibelt tjänstepensionssystem, skriver Dina Pengar.

Det skulle luckra upp låsningarna i dagens system. Har man börjat ta ut sin tjänstepension finns ingen möjlighet att pausa den. Det går inte heller att ändra uttagstiden om man exempelvis ångrar en för snabb utbetalningstakt.

Systemet gör det olönsamt för pensionärer att återvända arbetslivet.

Orsaken är många hamnar över nivån för statlig beskattning när tjänstepensionen slås ihop med lönen.

Detta hindrar personer från att återvända till arbetslivet vilket kan slå mot hela arbetsmarknaden, säger Mats Persson (L), partiets ekonomisk-politiske talesperson.

– Välfärden skriker efter kompetent personal. Det är brist på lärare, läkare och poliser. Vi vill att en pensionerad lärare ska kunna gå tillbaka till sitt gamla yrke. I dag gör man inte det eftersom det inte lönar sig, säger han.

Vilket land erbjuder de bästa villkoren för seniorer? Inte är det Sverige i alla fall. Då är det bättre att dra sig tillbaka i Island, Schweiz eller Norge.

Det visar globala kapitalförvaltaren Natixis som för sjunde året i rad har rankat villkoren för pensionärer i 44 av världens utvecklade ekonomier, skriver DI.

I rankningen har Natixis tagit hänsyn till medellivslängd, utmaningar inom hälso- och sjukvård samt klimat- och boendefrågor. Men den viktigaste utmaningen är globalt nedpressade räntor.

Bara för tio år sedan kunde många pensionsförvaltare räkna med en långsiktig årlig avkastning runt 6 procent. Men det är mycket svårt att uppnå med dagens obligationsräntor kring 1 procent.

Island höga rankning beror på att landets låga arbetslöshet och höga inkomst per capita, och stabila statsfinanser har gett upphov till hög materiell standard och robusta förhållanden för pensionärer.

Sverige, som hamnar på sjundeplats, kan å sin sida briljera med ett robust hälsosystem och allmän livskvalitet som miljö, natur och upplevd lycka. Sämre är det dock när det kommer till finansiell robusthet och materiell standard.

En av fem företagare känner inte till hur mycket de sparar till sin pension. Och bara fyra av tio företagare tar ut en marknadsmässig lön. För dem kan pensionen, när den än inträffar, bli en otrevlig överraskning ekonomiskt sett. Det gäller alltså att som företagare tänka efter före. Det rapporterar DN.

– Utgå från vilken bolagsform du har. Om du har ett aktiebolag är det din lön som ligger till grund för allmän pension och har du enskild firma är det storleken på ditt överskott. Sedan funderar du på hur du kan välja att kompensera för tjänstepensionen, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist vid Pensionsmyndigheten.

Som vanligt handlar det om att vara noga med att ta ut en marknadsmässig lön. Även om viljan att återinvestera pengarna i företaget är stark. Det är lönen som avgör storleken på den allmänna pensionen, sedan kan den kompletteras med olika försäkringslösningar.

Regeringens förslag om flytträtt för pensionsförsäkringar som föll tidigare i höst var otillräckligt – det är spararna som ska värnas, inte försäkringsbolagen. Det skriver de ekonomisk-politiska talespersonerna för M, C, KD och L på SvD Debatt.

Med regeringens förslag kommer flyttavgifterna i många fall i praktiken bli kvar och merparten av spararnas kapital skulle inte inkluderas av förändringarna, menar debattörerna.

I stället föreslår de ett nytt förslag som ”tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella pensionsförsäkringar”. Därtill vill de att flyttavgifterna begränsas så att de motsvarar administrativa kostnader, att ett avgiftstak för flytten införs, att även försäkringar tecknade före 1 juli 2007 omfattas och att möjligheten att införa ett fribelopp vid flytt av mindre försäkringsvärden utreds.

”Dessa våra förslag skulle kraftigt stärka flytträtten och spararnas konsumentmakt”, skriver debattörerna.

Regeringen lyssnar inte på kritiken från arbetsmarknadens parter att förslaget om tjänstepensioner hotar den svenska modellen, skriver de ekonomisk politisk talespersonerna för M, C, L och KD på Di Debatt.

Det är Elisabeth Svantesson (M), Emil Källström (C), Mats Persson (L) och Jakob Forssmed (KD) som i debattartikeln menar att regeringens proposition om ny reglering för tjänstepensionsföretag försämrar pensionerna för miljontals medarbetare i svenska företag.

Debattörerna menar därför att regeringens nya förslag måste arbetas om i grunden.