Tio års karenstid. Det menar regeringen att bankerna ska ha när reglerna för att flytta privat pensionssparande görs om. De som vill flytta sin pensionsförsäkring måste alltså ersätta sitt gamla bolag för de s k anskaffningskostnaderna under tio år. Men det tänker de borgerliga sätta stopp för, rapporterar DI.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet går alltså mot ett nederlag när frågan om nya regler för pensionssparande tas upp senare i höst. De borgarliga menar att fem år är en rimlig tid och även vänsterpartiet vill se ett tydligt och kortare tak.

64 procent av svenskarna anser att det är bra att de kan välja hur de vill placera en del av sin pension, medan 23 procent föredrar att staten tog hand om det. Det visar en mätning kring svenskarnas syn på premiepensionen som TNS Sifo Prospera gjort på uppdrag av Fondbolagens förening, enligt ett pressmeddelande.

Bland yngre sparare är man än mer positiva till att själv placera pensionspengarna: 77 procent av 18-34 åringarna vill välja själva. I åldrarna 56-79 år är det bara drygt hälften som anser att det är bra att kunna välja själv.

1 171 svenskar mellan 18 och 79 år ingick i mätningen.

Var fjärde företagare sparar ingenting till sitt framtida liv som pensionär. Bland enmansföretagare är det så många som vart tredje, skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

En anledning är att företagaren helt enkelt inte har råd eller att väljer att lägga fokus på verksamheten. En annan är att företagaren hoppas kunna leva på försäljningen av bolaget i framtiden.

"Det är ett väldigt högt spel”, konstaterar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, för DI.

De som väl tänker på pensionssparande kommer på det alldeles för sent, runt 50-55 års ålder.

Ett riktmärke för företagare är att sätta av i nivå med avsättningarna till tjänstepension för anställda i samma löneläge.

På löner upp till 40 000 kronor ger tjänstepensionsavtalen vanligen avsättningar på 4,5 procent. På den del av lönen som överstiger 40 000 är avsättningen 30 procent.

”Rådet nummer ett är att spara. Om du sparar privat eller köper en pensionslösning är en fråga om du har tid, lust och kunskap att göra det själv eller hellre hittar andra som gör det åt dig", säger Arques till DI.

Pensionssystemet är djupt orättvist mot de pensionärer som byggt landet, men ändå får obetydligt mer i pension än de som inte har jobbat alls. Det skriver företrädare för Pensionärernas Riksorganisation, PRO, i en debattartikel i Aftonbladet.

Organisationen vill därför att garantipensionen och bostadstillägget höjs. Därutöver önskar PRO en total översyn av pensionssystemet där man bland annat höjer avsättningen till pensionssystemet från dagens 17,21 procent till 18,5 procent i ett första steg.

Under lördagen kommer PRO att anordna en demonstration på flera platser i landet för att få politiker att höja den allmänna pensionen.

Svenska studenter är i genomsnitt bland de äldsta i Europa att ta ut examen från universitet och högskolor. De riskerar därmed att få tusentals kronor mindre i pension än förväntat, visar en ny rapport från Skandia.

Examensåldern uppgår inom flera yrkesgrupper till 28 år och är i vissa fall högre än så. Men pensionsmyndigheten räknar på att svenskarna börjar jobba vid 23 års ålder. Det innebär att många akademiker bör pensionsspara upp emot 2000 kronor i månaden, under hela arbetslivet.

– Att många studenter i Sverige tar så sen examen gör att pensionerna riskerar att bli en besvikelse för stora grupper av akademiker. Att bara försöka höja pensionsåldern så som politikerna nu gjort är ett alltför ensidigt fokus, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia i ett pressmeddelande.

För att de som har studerat ska få en önskvärd pension borde politiker jobba hårdare för unga ska avsluta sina studier tidigare, menar Mattias Munter.

Finansminister Magdalena Andersson menar att det visst finns en pensionärsskatt och att det är bisarrt av Pensionsmyndigheten att hävda motsatsen.

– Det blir en osmaklig soppa, säger hon till TT.

Det var i förra veckan som Pensionsmyndigheten i en debattartikel i DN slog fast att alla över 65 år betalar en lägre andel i skatt jämfört med yngre som jobbar och har motsvarande inkomst. I sak är resonemanget inte fel, men Pensionsmyndigheten räknar även in dem som har en löneinkomst efter 65. Då blir skatten i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag lägre, enligt Magdalena Andersson.

Var tionde person som pensionssparade innan 2016 slutade med det när avdragsrätten slopades. Det visar en ny undersökning som Yougov utfört på uppdrag av Nordnet.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, ser med oro på nedgången.

– De allra flesta av oss behöver spara privat till pensionen för att inte åka på en privatekonomisk chock när arbetsliv byts till pensionärsliv. Att 600 000 svenskar helt slutade pensionsspara när avdragsrätten togs bort är allvarligt, säger hon.

I åldern 40–49 år är nedgången ännu större, 14 procent. Det är även fler män än kvinnor som slutat pensionsspara till följd av förändringen.

För att maximera din pension gäller det att göra rätt livsval. DI har redogjort för beslutet som får störst betydelse för hur pensionen blir.

För att lättare kunna se ens livsval påverkar plånbokens tjocklek senare i livet har man på Pensionsmyndigheten tagit fram nya tumregler för hur pensionen påverkas av olika faktorer.

Exempelvis kan man med deras hjälp se att valet att sluta jobba vid 62, istället för 65, sänker pensionen med 18 procent för den som tjänar 40.000 kronor i månaden eller mindre. Väljer man istället att jobba efter 65 så får man 6–11 procent mer för varje extra år man stannar kvar i arbetslivet, om man har en lön under brytpunkten för statlig skatt.

På samma sätt har inträdesåldern på arbetsmarknaden betydelse.

Ett annat sätt att höja sin pension, utan att behöver jobba längre, är att inte betala onödigt höga avgifter i sitt pensionssparande, såväl inom tjänstepensionen som det man eventuellt sparar privat.

Att förlänga arbetslivet ett år kan öka pensionen med flera tusenlappar varje månad, skriver TT. En tumregel är att pensionen ökar mellan sex och elva procentenheter i månatlig utbetalning för varje extra år i arbete efter 65, enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Många faktorer påverkar den slutliga pensionen och genom vissa livsval kan du påverka hur du kommer att leva som pensionär. Stor påverkan har exempelvis arbetslivets längd, om du arbetar heltid eller deltid och om du har en tjänstepension via en arbetsgivare.

För de flesta är en av de faktorer som har störst positiv påverkan på den slutliga pensionen att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Att förlänga arbetslivet med ett år kan öka bruttopensionen, det vill säga pensionen före skatt, med mellan 1 800 och 3 300 kronor varje månad, baserat på Pensionsmyndighetens beräkningar. Myndigheten har utgått från ett standardtypfall som är en person som började arbeta vid 23 års ålder, i dag är 44 år och har en månadslön på 30 000 kronor.

Att tidigarelägga pensionen får motsatt effekt, skriver TT. För varje år tidigare man går i pension, jämfört med att pensioneras vid 65, minskar bruttopensionen med mellan fem och sex procentenheter, enligt myndigheten. Det gäller dem som inte får utfyllnad av garantipension.

Hälften av alla svenskar skulle vilja gå i pension antingen innan de har blivit 61 år eller efter att de har fyllt 67. Det visar en ny undersökning från Pensionsmyndigheten. Den stora variationen visar på att det finns ett behov av att kunna välja själv hur man vill göra med sin pension, konstaterar myndigheten.

I undersökningen fick de svarande välja på när de vill gå i pension, hur mycket pengar de vill ha i pension och hur mycket de vill spara till den. Valen var beroende av varandra. Ungefär 25 procent av de svarande accepterade en lägre procent av slutlönen än 55 för att kunna gå i pension tidigare, skriver Pensionsmyndigheten. Ytterligare 25 procent valde i stället en högre procent av slutlönen än 80 procent. Det betyder att de antingen måste jobba längre eller spara mer.

Den största andelen – cirka 50 procent – svarade att de vill ha en pension som motsvarar 55–80 procent av slutlönen, vilket stämmer överens med den slutlön som de flesta får ut i dag om både den allmänna pensionen och tjänstepensionen räknas in. ”Medelpensioneringsåldern har sedan 2011 legat still på cirka 64,6 år”, skriver Pensionsmyndigheten vidare. Däremot har spridningen för när personer går i pension ökat över tid.