Den svenska inkomstpensionen och tilläggspensionen ökar med 0,5 procent i januari nästa år. Det spår Pensionsmyndigheten i en prognos som i dag lämnas till regeringen.

Det är en sänkning från beräkningen som myndigheten gjorde i juli, men högre jämfört med den från början av 2020. En heltäckande bild går dock fortfarande inte att förmedla bestämt.

– För att få en bild av hur den totala ökningen av inkomstgrundad allmän pension blir behöver pensionärerna vänta till december då premiepensionens utveckling är känd, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef.

Den som arbetat ett helt liv får inte mycket mer i pension än den som inte jobbat alls. Men Ardalan Shekarabis lösning förvärrar situationen, eftersom den slår mot själva grundbulten i systemet, varnar Pensionsmyndigheten. ”Vi hamnar på ett nedåtsluttande plan”, säger pensionsexperten Ingvar Backle till fPlus.

40 procent av svenskarna lägger inte undan pengar till pensionen, utöver det sparande som sker automatiskt via skatten. Det visar en undersökning från Ipsos Norm gjord på uppdrag av Fundler. Undersökningen visar att svenskar i snitt anser sig behöva 18 500 kronor, efter skatt, i månaden för att klara sig som pensionärer. Det innebär att utöver den allmänna pensionen behöver man få en månatlig utbetalning om 7 500 kronor.

En 30-åring behöver då spara ungefär 820 kronor för att nå pensionsmålet på 1,8 miljoner vid 65 års ålder, för att få en extra utbetalning på 7 500 kronor i månaden i 20 år framåt. En 20-åring behöver däremot endast spara hälften så mycket varje månad för att nå målet vid pensionsåldern.

Ett viktigt tips när det kommer till pensionssparandet är därför att komma igång tidigt. Då kan du nyttja den så kallade ränta-på-ränta-effekten maximalt. Eftersom utvecklingen är exponentiell blir avkastningen stor över tid. En 20-åring som sparar 400 kronor i månaden under 45 år, når ett sparande på 2 miljoner kronor där själva avkastningen utgör hela 1,8 miljoner kronor. Detta baserat på att pengarna sparats i aktiefonder med en genomsnittlig avkastning på 8 procent om året.

Om du inte startade ditt pensionssparande tidigt i livet finns det andra saker att göra. Exempelvis är det bra att ha koll på hur din premiepension förvaltas. Du kan välja mellan att ha kvar pengarna i ap-fonden eller själv välja fem olika fonder att placera din premiepension i.

– Sjunde ap-fonden har varit bra när det har gått bra på börsen. Men med en svajig marknad och hävstången kan sjunde ap-fonden vara svagare. Då är det bättre att sprida riskerna. Det är viktigt att se till att man har bra fonder med bra avkastning. Minska risken ju närmare uttaget du kommer, säger Fredrik Lanner, pensionsrådgivare, till Aftonbladet.

Tjänstepensionen är avgörande för många.

– Det viktigaste här är att säkerställa att du har en tjänstepension, vare sig du är anställd eller egenföretagare. Tjänstepensionen baseras ofta på din inkomst. Om du kan öka på inkomsten kan det göra väldigt stor skillnad i tjänstepensionen, säger Fredrik Lanner.

Fredrik Lanner rekommenderar också att gå med i en bostadskö även om du bor i en bostadsrätt. Då kan du sälja bostadsrätten lagom till pensionsåldern för att få loss kapital.

– Det kan ofta handla om mycket pengar. I storstäderna kan man ha 5–7 miljoner kronor i sina hus. Man kan gå från en väldigt låg pension till en jättebra pension om du säljer det. Du kan hyra bostad resten av livet istället som ett sätt att frigöra kapital under pensionen.

40 procent av svenskarna lägger inte undan pengar till pensionen, utöver det sparande som sker automatiskt via skatten. Det skriver sparplattformen Fundler, i ett pressmeddelande, med hänvisning till en Ipsos-undersökning.

Undersökningen visar att svenskar i snitt anser sig behöva 18 500 kronor, efter skatt, i månaden för att klara sig som pensionärer. Det innebär att utöver den allmänna pensionen behöver man få en månatlig utbetalning om 7 500 kronor.

Coronakrisen sänker pensionerna med flera tusen kronor i månaden för stora grupper, detta enligt en rapport från pensionsbolaget Skandia. Om ekonomin återhämtar sig fort förväntas pensionerna sjunka med mellan 2 000 och 5 000 kronor per månad.

Om lågkonjunkturen skulle bli långvarig kan det blir allvarligare än så. I det scenariot förutspår Skandia att en utbildad grundskollärare född på 90-talet får tre tusenlappar i sämre pension och en civilingenjör född på 80-talet riskerar en sänkning på 7 000 kronor per månad.

Ett skydd mot sänkningarna är att arbeta längre.

– Ett sätt att kompensera sig för kriser med lägre pensionsinbetalningar, och därmed lägre pension, är att arbeta fler år, säger Mattias Munter pensionsekonom på Skandia till Dagens industri.

Pensionssystemet uppfyller inte sitt syfte att leverera ekonomisk trygghet för pensionärer. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till SvD i ett svar på kritiken från Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Då tillägget finansieras med statsbudgeten frångår man idén om ett pensionssystem som står fritt från politiken, har Settergren tidigare sagt till SvD.

De som arbetar till 66 år istället för 65 år riskerar att förlora hela höjningen av pensionen som det innebär genom uteblivet tillägg. Det är en av sakerna som får Settergren att förkasta förslaget som ”inte hållbart”.

Ardalan Shekarabi säger till tidningen att han är medveten om effekten men att regeringen vägt för- och nackdelar med det nya förslaget.

– Det finns ett allvarligt problem, systemet är riggat för höginkomsttagare medan låginkomsttagare missgynnats, säger han.

Regeringens besked om ett nytt pensionstillägg på 600 kronor är välkommet, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO, till TT.

Men att det kommer ta ytterligare tid innan skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare är borta ställer hon sig betydligt mer skeptisk till.

– Vi är mycket, mycket kritiska till att klyftan mellan pensioner och löner inte tas bort förrän 2023.

Tallberg pekar på att PRO jobbat länge för att få bort skillnaden men att man nu tvingas vänta ytterligare på att det ska bli verklighet.

I år betalar Pensionsmyndigheten ut pension till över 160 000 personer bosatta i fler än 170 länder. Nu är det dags att bevisa till utlandsboende, uppger myndigheten.

Pensionärerna som får svensk pension måste ordna det årliga levnadsintyget, antingen automatiskt digitalt genom samarbete med vissa länder, eller manuellt via traditionell postgång. Pensionsmyndigheten betalar ut pensioner till 161 787 personer som bor utomlands.

– Pensionsmyndigheten behöver rätt information om alla som får ersättning av oss och levnadsintygen är en viktig del, säger Per Henriksson, verksamhetsutvecklare på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

Här bor flest utlandspensionärer

1. Finland, där 61 015 personer får svensk pension.
2. Norge, 16 314.
3. Tyskland, 15 223.
4. Danmark, 10 418.
5. Spanien, 6 969.
6. USA, 6 537.
7. Grekland, 5 066.
8. Storbritannien, 4 275.
9. Frankrike, 3 593.
10. Schweiz, 2 676.

Regeringen föreslår att de statliga pensionsfonderna får friare tyglar i tider av coronaoro på marknaden. Det skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Första-Fjärde AP-fonderna ska tillfälligt kunna få överskrida de placeringsregler som finns vad gäller röstandelsbegränsningen i svenska aktiebolag som är noterade i Sverige.

”Syftet är att ytterligare förbättra AP-fondernas investerings- och avkastningsmöjligheter och att utnyttja långsiktigheten i förvaltningen bättre i tiden av ekonomisk oro som covid-19-pandemin orsakar”, skriver Finansdepartementet.

Förslaget har skickats till lagrådet på remiss.

Den danska pensionsreformen som innebär att de mest utslitna på arbetsmarknaden ska få gå i pension tidigare väcker intresse i Sverige, skriver DN.

Reformförslaget, som blivit känd som ”Arnepensionen”, innebär att arbetare ska ha rätt till tidigare pension beroende på hur många år man arbetat vid 61 års ålder.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) säger till tidningen att frågan inte tagit plats i den politiska debatten under de senaste årtiondena.

– Är du 64 år bedöms du i dag utifrån samma kriterier som en tjugoåring, säger Shekarabi.