Småförslag som inte gör skillnad och brist på nödvändiga reformer. Flera experter är kritiska till innehållet i regeringens höstbudget. ”Småpillande är inte vad Sverige behöver i det här läget. Bensinen blir lite dyrare och landsbygden får små sänkningar som kompensation”, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi. Christian Ekström, Skattebetalarna, oroas för höjda kapitalskatter längre fram. ”Det kan bli riktigt läskigt, en tumskruv för företagen”, säger han

Kommuner runt om i landet larmar om sviktande ekonomi. Samtidigt tas kostnader för asylmottagandet lokalt nu över av kommunerna efter statens initiala stöd. Hur illa är det med kommunernas ekonomier egentligen och finns det ett värde att singla ut kostnaderna för asylmottagandet lokalt? fPlus har pratat med SKL:s ordförande Anders Knape som menar att även om regeringen skulle fördubbla den föreslagna resurstillökningen till kommunerna så skulle det inte räcka. ”Staten behöver förstå att vi befinner oss i en helt ny situation där gamla sanningar inte gäller längre”.

Svenska butikshandlare krävs nu på tusentals kronor för tobaksförsäljning. Redan nu varnar flera glesbygdsföretagare för konsekvenserna. ”Konsumenten kommer till slut inte att handla hos oss längre. Då är det bara att lägga ner”, säger butiksägaren Maria Larsson i Krokom.

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

Naturvårdsverkets olagliga förbud kostade företagaren Evald Hellgren nära 700 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter. Trots det förvägras han skadestånd för misstaget. ”Varför ska jag lida för att en statstjänsteman inte kan göra sitt jobb”, säger han.

Politikernas grandiosa miljövisioner lämnar fältet öppet för självsvåldiga myndigheter och aktivism, menar flera tunga industriföreträdare. Resultatet blir allt mer oförutsägbara och komplexa miljötillståndsprocesser som hotar allt från tillväxtplaner och investeringar till äganderätt. ”Det är helt schizofrent”, säger en tung vd i gruvnäringen.

Näringslivets intresse för att delta i offentliga upphandlingar når bottennivåer. Läget kan vara så allvarligt att varannan annonserad upphandling inte har något anbud alls, enligt upphandlingsexperten Birgitta Laurent som ger sina bästa tips för att öka engagemanget.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige består idag till största delen av högutbildade människor. Tacka den enkla svenska modellen för det, menar OECD. I sin tur gör det att den samlade arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Därför finns all anledning att bevara det nuvarande systemet och skydda det mot klåfingriga försök till förändringar, menar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

– Vi har ett enkelt och transparent system medan krångliga system som i till exempel Kanada och USA stöter bort människor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Timbro har studerat den prognos som Arbetsförmedlingen gör varje år av det kommande arbetskraftsbehovet inom olika yrken. Den har sedan samkörts med Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd. Siffrorna visar då att 90 procent av de beviljade arbetstillstånden gäller sådana yrkeskategorier där Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på kvalificerade medarbetare i Sverige.

– Det är stick i stäv med en tämligen spridd uppfattning att merparten av invandringen rör människor som är aktuella för jobb i yrken där det inte finns något behov. Och att det i sin tur försämrade möjligheten för den mest eftertraktade arbetskraften.

Nyligen uppdagades att digitaliseringsdirektören i Norrköpings kommun rundade lagen om offentlig upphandling när han tecknade konsultavtal för flera miljoner kronor. Agerandet har grävt stora hål i digitaliseringsavdelningens ekonomi, skriver Svt.

Enligt kommundirektör Martin Andreae, så handlar det om ett underskott på 30 miljoner kronor.

Lars Stjernkvist, (S) kommunstyrelsens ordförande, understryker att kommunen gör allt för att minimera skadan.

 – När våra anställda upptäckte att något var fel, var första åtgärden att få stopp på läckaget, att mer pengar inte rinner ut.

Nu synar kommunen sina rutiner i samband med upphandlingar och inköp och undersöker om organisationen behöver förändras. I nästa skede gäller att undersöka om det går att få tillbaka en del av pengarna.

– Därefter kommer frågan om ansvar, säger Lars Stjernkvist, rapporterar Svt.

Exemplet från Norrköping är bara ett i raden av kommunala snedsteg i samband med upphandling.

– Av vad som framgår i media kan man konstatera att det snarare verkar brista i ekonomistyrningen av kommunen än att det är en enskild tjänstemans fel, säger upphandlingsexpert Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv.

För att undvika dylika situationer framöver slår hon ett slag för att kommunen upprättar tydliga och välkända inköpsplaner och rutiner, har fastlagda policys och strukturer, ett fungerande it-stöd och en hög kunskapsnivå.

– Myndigheten måste också arbeta kategoristyrt och ha tillgång till ett spend-analysverktyg.  Då kan kommunen på daglig basis se vem som köper, vad som köps, för hur mycket pengar, från vilken leverantör och om det sker inom eller utanför ett avtal, säger hon.

Nya siffror från SCB visar att hushållens konsumtion varit betydligt högre än man räknat med. Det betyder att Riksbanken med minusräntan bränt av ammunition som kan behövas i den förväntade konjunkturnedgången ”Riksbanken begick ett misstag. De här siffrorna förstärker den bedömningen”, säger en tung ekonom.