Energiföretaget Eon har beslutat att sluta producera el i Malmö efter att vårbudgeten hotar med skattehöjningar på 100 miljoner kronor för det gaseldade Heleneholmsverket, skriver SvD Näringsliv.

"Det är helt enkelt ekonomiskt omöjligt för oss att bedriva elproduktion med de nya kostnaderna", säger Eons svenska vd Marc Hoffmann till tidningen.

Nu riskerar södra Sverige att drabbas av elbrist under kalla dagar, när elbehovet är som störst, varnar enligt Marc Hoffmann. Saken blir inte bättre i takt med ett ökat elbehov, när elektrifiering av bilar och lastbilar tar fart, menar han.

”Branschen har varit på väg att avveckla användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverken under en tid och har nu under remissrundan meddelat att avvecklingen kommer att ske snabbare när vi höjer skatten för det fossila bränslet”, skriver energiminister Anders Ygeman (S), har i ett skriftligt svar till SvD Näringsliv.

Sverige kan inte ensamt nå världens klimatmål med dyrare flygbiljetter, elcykelsubventioner och en avvecklad kärnkraft, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) på DI Debatt.

Även om Sverige lyckas minska utsläppen förblir de ändå marginella i det globala perspektivet. Dessutom, om vi i Sverige gör fossila bränslen dyrare i syfte att få ökade skatteintäkter förändras inte utsläppen, men däremot våra tillväxtförutsättningar, skriver han.

En mer effektiv klimatpolitik vore att driva på utvecklingen av nya generationer förnybar energi och kärnkraft som försäkrar att kol, olja och naturgas stannar i marken.

"Vi kommer aldrig att nå dit om vi tror att det är självuppoffring och stagnation, obekväma sanningar eller global despoti som löser klimatfrågan", skriver han.

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

I Sverige – landet som gav världen Greta Thunberg – har ord som ”flygskam”, ”tågskryt” och ”smygflyga” börjat etablera sig. Nu finns siffror som visar att skameffekten påverkar resevanorna, skriver Bloomberg.

Swedavia, som sköter driften av tio svenska flygplatser, har backat sju månader i rad och 2018 var passagerartillväxten den svagaste på ett decennium. Det ska ställas mot att resandet med SJ ökade till rekordstora 32 miljoner passagerare. Enligt Swedavia påverkar klimatdebatten resandet men menar att också faktorer som svag krona och en orolig bostadsmarknad påverkar, skriver Bloomberg.

SAS har vidtagit flera åtgärder för att möta resenärernas klimatoro. Bland annat byts gamla flygplansmodeller ut mot nya mer bränslesnåla.

Bloomberg hänvisar också till en undersökning av Världsnaturfonden, WWF, där det framkommer att 23 procent av svenskarna avstod från flygresor under 2018 för att minska sin klimatpåverkan. Det var en ökning med 6 procentenheter jämfört med året före.

En annan undersökning av Sveriges Radio visar att unga svenskar rankar klimatet som den viktigaste politiska frågan. Bloomberg påpekar att Greta Thunberg tar tåget när hon reser till sina möten.

Debatten har gjort att svenskarna förutom ”flygskam” även accepterat nya ord som ”tågskryt” och ”smygflyga”.

Ola Wong, Kinakännare och Kvartals tillträdande kulturredaktör, går till skarp attack mot mediernas förenklingar i klimatdebatten. Han skriver att klimatdiskussionen måste vara baserad på verkligheten och inte på ”självupptagen ångest eller skräck för populister”.

Han menar att det är fel att lägga så stort fokus på Donald Trump när de stora problemen finns i Kina. Han skriver bland annat att det under Donald Trumps presidentskap har lagts ned fler kolkraftverk än under Barack Obamas tid i Vita huset. Skälet till det är att USA är en marknadsekonomi och Kina är en kommandoekonomi vars beslut är ”kontraproduktiva både ekonomiskt och miljömässigt”.

Medierna borde istället granska Xi Jinpings ord, menar han. Om världen ska lyckas minska utsläppen måste Kina vara med i det arbetet.

”Det är viktigt och intellektuellt hederligt att väljarna inte tror att klimatet hänger på att bara vi i ”det rika väst” ändrar oss så fixar det sig. Den världen existerar inte längre. Trump är en klickmagnet för medierna. Men han är inte storyn. Om vi inte pratar om det som faktiskt är det största problemet, eller väljer att sticka huvudet i sanden för att det verkar stort och komplicerat – ja då kommer man inte ens att börja fundera på möjliga lösningar”, skriver han.

Bonus-malus-systemet behöver omprövas då det i nuläget misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon, skriver Svebio, Svenska Bioenergiföreningen i ett pressmeddelande. 

De utgår från att både Volvo, som garanterar att företagets bilar kan drivas med HVO100, ett rent miljöbränsle med mycket låg klimatpåverkan och Ford som släpper en ny flexifuelbil som kan drivas med E85, beläggs med högre skatt än jämförbara bilar med sämre klimatprestanda.

”Som systemet idag är utformat beläggs en dieselbil som körs på 100 procent förnybar diesel en straffavgift, trots att den har lika låg klimatpåverkan som en elbil. Den senare får en mycket hög bonus”, skriver Gustav Melin, vd i Svebio.

Samtidigt får en laddhybrid stor bonus, trots att det inte finns någon garanti för att den mest körs på el, skriver han.

”De flesta laddhybrider ger sämre klimatnytta än en diesel som körs på ren biodiesel.”

För att kunna eliminera fossila bränslen till 2050 och stoppa klimatförändringarna måste vi bygga ut kärnkraften. Det skriver Joshua S. Goldstein, Staffan A. Qvist och Steven Pinker i New York Times.

”Det är en fantasi att enbart förnybar energi kan ersätta fossila bränslen. Vind- och solkraft blir allt billigare, men de är inte tillgängliga dygnet runt, när det är både mulet och solsken, och det finns än så länge inga batterier som kan lagra energi i dagar eller veckor.”, skriver debattörerna.

De lyfter fram Frankrike och Sverige som två exempel där ett snabbt skifte från fossila bränslen till kärnkraft har lett till att utsläppen idag är en tiondel av genomsnittet i världen. På många platser i världen är kärnkraft den billigaste energikällan som finns att tillgå, menar de.

”Med politisk vilja skulle Kina kunna byta ut kolkraft mot kärnkraft utan att offra den ekonomiska tillväxten, vilket skulle minska de globala utsläppen med över tio procent.”

Debattörerna menar även att kärnkraft är den säkraste formen av energi som människan någonsin har använt och jämför med gruvolyckor, problem vid vattendammar, gasexplosoiner, oljetransportolyckor och utsläpp från kolkraftverk som sammantaget dödar långt fler människor, fler än en halv miljon årligen, än vad kärnkraften någonsin har gjort.

Det är den fjärde generationens kärnkraft som är världens stora möjlighet att rädda framtiden, skriver nationalekonomen Nils Lundgren på SvD Debatt.

Han baserar sitt argument på att fossila bränslen idag står för över 80 procent av världens energiproduktion, samt att vattenkraft och kärnkraft endast står för 8 procent.

Samtidigt förväntas världens befolkning att växa radikalt fram till år 2050.

Att på den korta tid som mänskligheten, enligt forskarna, har på sig att förändra minska utsläppen utan att bygga ut kärnkraften är en politisk omöjlighet, menar Lundgren.

Från och med augusti vill regeringen införa en ny skatt på fossila bränslen i kraftvärmenät. Men förslaget får kritik, inte minst från Göteborgs Energi.

Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi, menar att lagen får motsatt effekt mot vad lagstiftaren vill. Det rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi kommer att behöva dra ned produktionen i Rya kraftvärmeverk och produktionen kommer att flyttas från kraftvärme till hetvattenproduktion – vilket betyder minskad elproduktion från oss. Och nettoeffekten av det blir i sin tur att elen som konsumeras produceras i länder med kolkraft i stället, säger han till tidningen.

Enligt deras remissvar kommer den sammanlagda effekten år 2020 av lagförslaget bli att koldioxidutsläppen i atmosfären istället ökar med 42 000 ton och dessutom blir det 100 miljoner kronor dyrare.

Finansminister Magdalena Anderssons pressekreterare säger till GP att de just nu inte kommer att ge några kommentarer.

I Sverige sveper klimatdebatten fram som en flodvåg. Men boken ”A Bright Future: How Some Countries Have Solved Climate Change and the Rest Can Follow” har inte fått stor uppmärksamhet.

Boken, skriver av Joshua S. Goldstein och Staffan Qvist, har ett tydligt svar på klimatutmaningen – lösningen stavas kärnkraft. Författarna är en amerikansk statsvetare och en svensk ingenjör, vilket bland annat New York Times gör en poäng av.

Johan Anderberg, krönikör i Affärsvärlden, anser att boken borde läses även av svenska debattörer.

”Om du inte hört talas om boken är det inte så konstigt. Trots att den publicerades redan i januari, trots att den till stor del handlar om Sverige, och trots att den fått en hel del internationell uppmärksamhet – däribland en uppskattande recension i New York Times – har den förbigåtts med tystnad i Sverige”, skriver han.

Energy Reporters är en nyhetssajt som bevakar energi- och miljöfrågor i Europa. Sajtens recensent John Bowlus skriver att boken är ”ett mycket välkommet tillägg till debatten om vår planetens framtid”.

Financial Times recensent Ed Crooks håller med, men han har samtidigt flera invändningar mot slutsatserna i boken:

”Om utsläppen av växthusgaser ska sänkas måste den ske genom en blandning av teknik, inklusive förnybar energi, åtgärder som ökar energieffektiviteten, koldioxidlagring, kärnkraft, kolavskiljning och många andra lösningar”, skriver han.