För att nå de svenska klimatmålen måste utsläppen minska rejält inom bland annat transportsektorn. Alfredsson Transport i Norrköping ligger i bräschen för omställningen men brist på biodrivmedel och den akuta elkrisen oroar. ”Vi måste få besked om hur tillgången på el kommer att se ut framöver”, säger vd:n Erik Alfredsson till fPlus.

Elektrifiering och användning av vätgas. Det är två tydliga sätt att minska industrins miljöpåverkan. Och det behövs, visar en rapport från Energimyndigheten.

Industrin har sedan 1990-talet minskat utsläppen av växthusgaser. Men det finns fortfarande stora insatser att göra. Industrin står för en tredjedel av de fossila växthusgasutsläppen i Sverige. Omkring två tredjedelar av industrins utsläpp kommer direkt från industrins processer för tillverkning och bearbetning i produktionen.

– I takt med att processer har effektiviserats och bränslen bytts ut har utsläppen från svensk industri minskat över tid. Men för att nå klimatmålen krävs något annat. Nu räcker inte stegvis energieffektivisering eller utveckling av industrins processer och metoder. Nu krävs ordentliga teknikskiften, säger Klara Helstad, chef för Energimyndighetens enhet Hållbar industri.

Två tydliga tekniksprång är enligt Energimyndigheten dels att låta vätgas ersätta fossila råvaror, dels en ökad elektrifiering, till exempel av cementindustrin. Båda teknikerna skulle ge en tydlig minskning av koldioxidutsläppen.

I dag drivs flyget till 99,9 procent med fossilt bränsle. Även om utsläppen bara utgör en liten andel av människans globala klimatpåverkan så ökar de. Det skriver fem flygforskare i en debattartikel i Dagens Nyheter och tillägger att vätgasdrivet flyg är den främsta möjligheten att verka för ett hållbart flyg.

Det senaste året har regeringar i Tyskland, Danmark, Frankrike och England presenterat planer för att utveckla vätgas som ett flygbränsle. Flygföretaget Airbus planerar också för vätgasflyg. Nu är det dags för Sverige att inse vätgasteknikens unika möjligheter, skriver forskarna vidare, och listar flera sätt att konstruera vätgasdrivna flygplan.

”Med utgångspunkt i vår forskning vet vi att vätgasflyget kräver avancerad men inte revolutionerande teknik. Svensk flygindustri, understödd av akademi och institut, har unika förmågor från vår militära och civila bakgrund”, avslutar de.

Andelen palmolja och biprodukten PFAD som hamnar i svenska fordonstankar ökar när regeringen klimatsatsar och fasar ut fossilt bränsle genom att öka mängden biobränsle i bensin och diesel. Det visar siffror från Energimyndigheten som DN tagit del av.

Palmolja och PFAD utgör sammanlagt 44 procent av råvarorna som används för att tillverka diesel av typen HVO, enligt statistiken. Världsnaturfonden WWF vill helt slopa användningen av palmolja och PFAD i biobränslen då skövlingen av regnskog befaras öka ännu mer.

– Ska man försöka ersätta alla fossila bränslen med biobränslen så räcker råvaran helt enkelt inte till, säger Ola Hansén från WWF.

Förvarat kärnbränsle är en outnyttjad resurs. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. I bassängerna vilar outnyttjad energi, menar Ellen Gustafsson och skriver:

”I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.”

Ellen Gustafsson hävdar att tekniken finns men att den politiska viljan saknas för att börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft.

I dokumentären, När skogen tystnar, anklagas svenska skogsägare och skogsbolag för att bedriva rovdrift i de svenska skogarna. Men fPlus granskning visar att filmteamet undanhåller och förvanskar viktiga fakta för att den presenterade bilden ska passa den egna agendan.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

”Det är viktigare än någonsin att visa på hur ett fossilfritt välfärdsland kan skapas under ordnade former”, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige på Expressens debattsida.

Omställningen pågår just nu och till exempel skriker industrin efter effektivare beslutsprocesser så att el på ett snabbare sätt kan ersätta fossila bränslen.

Han konstaterar även att den okunskap som finns om möjligheterna snart kommer att vara ett större hot än okunskapen om klimatförändringarna.

”Vi måste visa hur vägen bort från fossilsamhället är en väg framåt snarare än bakåt, att det handlar om utveckling snarare än avveckling”, skriver han.

Riksdagen har som mål att minska utsläppen från transporter med 70 procent. Samtidigt kör svenskarna bil som aldrig förr. ”Klimatmålet kommer inte att nås. Det vet alla”, säger trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson till fPlus.

”Elektrifiering och digitalisering är nycklar till grön omställning. Men företagen måste kunna testa den nya tekniken, snabbt och i stor skala”, skriver Klas Eklund, ekonom och ordförande för Omstartskommissionen på Di debatt.

Han lyfter att regulatoriska frizoner för att komma runt byråkratiska hinder, bör införas.

För att nå målen om minskning av koldioxidutsläppen, måste elektrifieringen av transporter accelerera. Klas Eklund pekar på utbyggnaden av elnätet, laddstationer och elvägar, som viktiga åtgärder.

”Inte nog med det. När elektrifieringen slår igenom kommer transporterna att släppa ut mindre koldioxid”, skriver han och menar att det kommer kräva en ny beskattningsform där trängselskatter ersätter de nuvarande bränsleskatterna.

”Den viktiga poängen är att transportinfrastruktur, elektrifiering, grön omställning och digitalisering hänger samman. De gör ett stort tekniksprång möjligt – men de kräver också experiment, resurser och långsiktighet”, skriver Klas Eklund.

En omstart av Sverige måste bejaka teknisk utveckling, menar debattören.

”Stora investeringar måste alltså till, samtidigt som nationen förbereds och utbildas inför tekniksprång, omställning och förändring”, skriver Klas Eklund på Di.