Bevaka
Fossila bränslen

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Forskare sågar elstödet – kunderna blir blåsta på 100 miljarder

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

27 aug
Illustrationsbilder. TT.
Klimathotet

Trodde du att det var lätt att mäta utsläpp – så här går det till

Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men hur ska man mäta dem? Idag finns det i huvudsak tre metoder som har sina för- och nackdelar.

Ekonomifakta går igenom de tre modellerna.

  • Vanligast är att man mäter de territoriella utsläppen. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Metoden lämpar sig väl för att utvärdera hur världens länder klarar av att minska utsläppen, skriver Ekonomifakta.
  • Ett annat mått är produktionsbaserade utsläpp. Förutom att metoden tar hänsyn till utsläppen inom Sveriges gränser ger den en uppskattning av utsläpp från internationella transporter, det vill säga de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Detta mått ger ett högre resultat än det territoriella.
  • Men högst resultat ger de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Data från nationalräkenskaperna för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar. Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion, skriver Ekonomifakta. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken.
14 aug
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Äganderätten

Klart: Utredning ska stärka äganderätten i skogen

Nu tillsätter Regeringen en utredning för att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya flexibla skydds- och ersättningsformer.

Förslagen från utredningen ska värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får den ekonomiska kompensation de har rätt till, skriver Regeringen i ett pressmeddelande.

– Utredningens förslag ska stärka äganderätten till skogen, främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och stärka rättssäkerheten i de fall då det görs inskränkningar i ägande- och bruksrätten. Vi behöver också öka förtroendet mellan skogsägare och myndigheter, och förbättra legitimiteten för skogs- och miljöpolitiken, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Utredningen, som är en del av januariavtalet, ska också ge förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

– Det behövs utvecklade och positiva incitament för att bevara biologisk mångfald i skogsbruket. Det ska löna sig för markägare att värna allmänna intressen som biologisk mångfald, friluftslivsvärden och värden för rennäringen, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Utredningen betänkande ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Agneta Ögren, lagman i Umeå tingsrätt, utses som särskild utredare.

18 jul