Senast 2030 ska energiproduktionen i världen bestå av förnybar teknik. Men det är inte möjligt utan att använda kärnkraft, menar både forskare och energiexperter.

Vindkraften kan vissa dagar bara stå för cirka två procent av energiförbrukningen, även om det pendlar beroende på en mängd faktorer. Dagar då förbrukningen av vattenkraft och kärnkraft toppar når den en så stor andel som cirka 90 procent av energiförbrukningen.

Det visar statistik som man kan följa i realtid på Svenska Kraftnäts hemsida.

Tittar man på den totala produktionen av av el under 2018 så utgör vindkraft idag cirka tio procent, visar statistik från Energimyndigheten. Och det delen ökar hela tiden.

Enligt FN:s klimatpanel kan användningen av kärnkraft behöva öka för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas. Representanter för miljörörelsen hävdar å andra sidan ofta att det går att minska användandet av fossila bränslen och samtidigt fasa ut kärnkraften.

Sverige måste bygga nya elkablar för att hantera den hotande krisen på elnäten för att skapa förmåga att kunna leverera tillräcklig effekt. Det menar Håkan Rannestig, nätchef på Öresundskraft i Helsingborg, som i dag inte kan tacka ja till elintensiva nyetableringar i regionen.

En ny IPCC-rapport, som SVT hänvisar till, visar att kärnkraft är en förutsättning för att klara av klimatutmaningen. I rapporten beräknas kärnkraften behöva öka med mellan 91 och 190 procent.

P:s ledarskribent Joakim Broman håller med: ”När den tunga röken lägger sig över klimatmötet COP24 i Katowice, själva hjärtat i Polens kolkraftsproduktion, bör världstopparna påminnas om kärnkraftens betydelse för energiomställningen”, skriver han.

Han menar att om hela världen byggde ut kärnkraft i samma tak som Sverige från mitten av 1970-talet, skulle den globala användningen av fossila bränslen minska med 10 procent per år.

"Kolkraften skulle vara borta innan nästa årtionde tagit slut", skriver han.

Tyvärr, anser Broman, är detta något som hamnar i skymundan i klimatdebatten, då Miljörörelsen och gröna partier hellre talar varmt om utbyggnaden av förnybar energi.

”Det betyder inte att klimatet kan räddas enbart genom att bygga nya reaktorer. Såväl förnybar energi som så kallad Carbon Capture-teknik kommer att bli nödvändiga pusselbitar, utöver minskade utsläpp i andra sektorer.”

Även Ebba Busch Thor med flera kristdemokratiska riksdagsledamöter anser att en satsning på kärnkraft är central för att Sverige ska vara fossilfritt senast 2045. Sol och vind kommer inte att räcka, skriver hon på DI debatt.

Vattenfalls ledning bekräftar situationen med fulla elnät som kan stoppa viktiga investeringar, skriver DI.

– Redan nu är elnäten i princip fulla på flera håll, till exempel i Uppsala och Västerås. Det är ett stort bekymmer som gör att Sverige riskerar att missa viktiga och värdefulla etableringar av exempelvis datahallar och annan elkrävande industri, säger Magnus Hall, koncernchef för Vattenfall, till DI.

Statens största bolag vill istället se utbyggnader av elnätet. Den tuffare regleringen av elnätsmonopolen som regeringen la fram i somras riskerar att leda till strypt investeringsvilja.

– Det är väldigt olyckligt. Vi ser i stället ett stort behov av ökade elnätsinvesteringar. Det behövs bland annat för att kunna hantera våra snabbt växande städer och övergången till elektrifiering i både transportsektorn och industrin som krävs för att klara Sveriges klimatmål, säger Magnus Hall till DI.

Tvingas smältverket Kubal i Sundsvall stänga igen kommer det slå hårt mot de närmare 500 anställda. Men för elsituationen i Sverige skulle stängningen ha en positiv effekt, skriver TT. Kubal står för närmare 2 procent av hela Sveriges elförbrukning – skulle de försvinna från elmarknaden kommer det påverka elpriset.

Deadlinen för Kubal är för nuvarande 12 december, enligt det sanktionsbeslut som tagits av USA. Men sista ordet är ännu inte sagt om Kubals framtid. Både från branschen och svenska politiker arbetas det febrilt för att påverka amerikanska myndigheter till att häva sanktionsbeslutet.

Skulle dock smältverket tvingas stänga kommer det få betydelse för den svenska elmarknaden. Primärt under vintertid, enligt Christian Holz, elanalytiker på Sweco. Försvinner Kubal behöver det inte längre vara nödvändigt att Sverige kör igång sina reservkraftverk, drivna av fossila bränslen, under vinterkylans värsta toppar, menar Holz.

Riksbanken vill gå vidare till nästa steg och bygga en teknisk lösning för att testa e-krona, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Svenskarna betalar allt mer sällan med sedlar och mynt och betalar allt oftare digitalt. När det gäller betalningsappar dominerar storbankernas Swish.

Riksbanken ser en fara i att betalningstjänster drivs helt i privat regi koncentrerat till ett fåtal kommersiella aktörer, skriver SVT. Därför utreder Riksbanken behovet av att ge ut en digital centralbankspeng, en e-krona, som kan överföras via en app, ett betalkort eller mellan konton – och där myndigheten ansvarar för att det fungerar avgiftsfritt och pålitligt.

Nu vill Riksbanken ta nästa steg och införa en e-krona på prov för att utvärdera de tekniska möjligheterna.

– En teknisk lösning skulle ge Riksbanken ökad kunskap inför ett beslut om att ge ut eller inte ge ut en e-krona, säger Eva Julin, projektledare för Riksbankens e-kronaprojekt, i pressmeddelandet.

Teslas excentriske vd Elon Musk har inte bara planer för elbilar och att befolka Mars. Han är på väg att ta över flera andra branscher också, skriver Veckans Affärer och hänvisar till CH Insights som listar de åtta branscher som Elon Musk är på väg att välta.

Den första är energisektorn där Elon Musk vill radera ut vårt beroende av fossila bränslen för att istället satsa på solen.

Elon Musks andra projekt efter Paypal var Tesla och det är forfarande ett hans mest seriösa satsningar. Musk vill modernisera traditionella bilföretag.

En annan bransch är infrastruktur där Elon Musk med The Boring Company vill förbättra tekniken bakom tunnelbyggen, skriver CH Insights.

Transportbranschen är något som Elon Musk också vill ruska om med Hyperloopen, som är ett överljudståg som går i nästan lufttomma rör och transporterar passagerare mycket snabbt. Till en början sågs projektet som en galen idé.

När det gäller AI går forskningen framåt men Elon Musk ser AI som ett existentiellt hot mot mänskligheten, uppger CH Insights som rankar Musks neuroteknikföretag Neuralink som det mest spännande inom hälsobranschen.

Det behövs ett liberalt alternativ till klimatfrågan i svensk politik, skriver Joakim Broman i ett ledarstick i Kristianstadsbladet.

Att MP mer eller mindre har dominans i frågan har lett till att vi har en miljöpolitik med större fokus på utsläppsminskningar. Detta har medfört att två viktiga syften har utelämnats, argumenterar han:

”Att bibehålla tillväxten så att vi får mer resurser att använda till omställningen, och att se till att de ökade kostnaderna inte fördelas ojämlikt – varken inom Sverige, eller i världen.”

Slutsatsen är att det behövs ett bredare perspektiv i klimatfrågan med marknadsbaserade och teknikneutrala styrmedel. Det ser till att utsläppsminskningarna görs till minsta möjliga kostnad, att resurserna styrs dit de behövs, och att kostnaderna bärs av de som släpper ut mest, menar han.

Efter flera års nedgång ökade användningen av fossila drivmedel i vägtrafiken förra året, rapporterar Ekot med hänvisning till preliminära siffror.

En anledning är att transporterna i samhället ökar över lag på grund av högkonjunkturen, säger Per Östborn, indikatoransvarig vid 2030-sekretariatet som sammanställt siffrorna. Han menar också att en orsak är att användningen av förnyelsebara drivmedel inte längre ökat lika snabbt som det gjort under flera år.

– Accelerationen har mattats av och snart kanske vi till och med når en platå när det gäller användningen av förnyelsebara drivmedel som biodiesel och etanol och biogas.