Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men hur ska man mäta dem? Idag finns det i huvudsak tre metoder som har sina för- och nackdelar.

Ekonomifakta går igenom de tre modellerna.

• Vanligast är att man mäter de territoriella utsläppen. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Metoden lämpar sig väl för att utvärdera hur världens länder klarar av att minska utsläppen, skriver Ekonomifakta.
• Ett annat mått är produktionsbaserade utsläpp. Förutom att metoden tar hänsyn till utsläppen inom Sveriges gränser ger den en uppskattning av utsläpp från internationella transporter, det vill säga de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Detta mått ger ett högre resultat än det territoriella.
• Men högst resultat ger de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Data från nationalräkenskaperna för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar. Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion, skriver Ekonomifakta. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken.

Afrikas växande lån från Kina riskerar att sätta kontinenten i en skuldkris, menar Världsbankens Afrikachef Hafez Ghanem som SvD har intervjuat.

Kinas utlåning till Afrika, för att finansiera bland annat infrastruktur samt olje- och gruvindustrier, har ökat över 1000 procent de senaste tio åren, enligt kreditvärderingsföretaget Moody’s.

Men det är inte skuldernivån utan hur fort skulderna har vuxit som oroar mest, skriver tidningen.

– Om du lånar till en högre ränta än vad du får för avkastning på din investering kommer du hamna i en kris. Vi uppmuntrar afrikanska länder att vara försiktiga, säger Ghanem.

Nu tillsätter Regeringen en utredning för att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya flexibla skydds- och ersättningsformer.

Förslagen från utredningen ska värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får den ekonomiska kompensation de har rätt till, skriver Regeringen i ett pressmeddelande.

– Utredningens förslag ska stärka äganderätten till skogen, främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och stärka rättssäkerheten i de fall då det görs inskränkningar i ägande- och bruksrätten. Vi behöver också öka förtroendet mellan skogsägare och myndigheter, och förbättra legitimiteten för skogs- och miljöpolitiken, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Utredningen, som är en del av januariavtalet, ska också ge förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

– Det behövs utvecklade och positiva incitament för att bevara biologisk mångfald i skogsbruket. Det ska löna sig för markägare att värna allmänna intressen som biologisk mångfald, friluftslivsvärden och värden för rennäringen, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Utredningen betänkande ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Agneta Ögren, lagman i Umeå tingsrätt, utses som särskild utredare.

Stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals riskerar öka EU:s totala utsläpp av växthusgaser med flera miljoner ton, säger Svante Mandell, forskningschef inom miljöekonomi på Konjunkturinstitutet enligt SVT Nyheter.

Detta eftersom den elproduktion som faller bort från Ringhals ersätts av fossil el vilket leder till en större tilldelning av utsläppsrätter.

Det är ännu oklart hur mycket utsläppen kommer att öka, men en grov uppskattning visar att ökningen kan bli omkring åtta miljoner ton.

Slutsatsen är att det hade varit bättre för klimatet att vänta med nedstängningen, enligt KI 

”Framtidens transport- och klimatpolitik måste ha med sig frågorna om rättvisa i kombination med beteendeförändringar, eftersom elektrifiering, biodrivmedel och effektivare fordon inte är tillräckliga åtgärder”, skriver Anders Roth, ansvarig för hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett debattinlägg i Västerbottenskuriren.

Den höjda bensinskatten slår hårt mot glesbygden och Anders Roth frågar sig hur i ska nå målet att minska trafikens klimatpåverkan om vissa grupper upplever politiken som orättvis och segregerande? Ett steg är att göra en större reformering av vägtrafiksbeskattningen. Regionala drivmedelsskatter funkar inte, men att implementera en kilometerskatt kan leda till att klimatsmarta bilar kan få lägre skatt, samtidigt som det blir billigare att köra på landsbygden och dyrare i exempelvis Stockholm.

”En väl utformad kilometerskatt kommer att vara en viktig åtgärd för att tydligt föra in rättvisa i transportutmaningen”, avslutar Anders Roth.

I en intervju med SvD säger Håkan Samuelsson, vd vid Volvo Cars, att kompetensförsörjningen är ett av företagets viktigaste frågor. När bilparken ska ställas om från bensin och diesel till el kommer företaget att behöva hundratals nya ingenjörer och toppchefer med en kompetens som inte finns i Sverige idag och som inte kan lösas enbart med interna utbildningar.

Att rekrytera personal från utlandet är svårt då Sverige inte är tillräckligt attraktivt att flytta till, menar han. Expertskatten skulle behöva förlängas så att man kan stanna i Sverige mer än tre år och utbudet av internationella skolor måste bli bättre.

– Vi måste bli bättre på att ta emot folk. Vi är duktiga på att skicka ut svenskar i världen, men inte lika bra på att ta emot utlänningar till Sverige, säger han till SvD.

Han menar också att arbetsmarknaden behöver bli mer flexibel och den danska modellen med flexicurity skulle kunna vara ett alternativ.

Daniel Suhonen och Markus Kallifatides från S-föreningen Reformisterna skriver på Di Debatt att det finanspolitiska ramverket behöver ändras för att S-regeringens löften till väljarna ska uppnås.

Enligt debattörerna befinner sig Sverige i ett krisläge som behöver storskaliga samhällsinvesteringar för att kunna vändas.

Debattörerna föreslår ”ett pensionslyft, arbetstidsreform, barnbidragslyft, ett statligt byggbolag, förstärkta anslag till skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och ekobrottsmyndigheten, enhetlig moms och kommunalskatt och många fler reformer som förändrar de många människornas liv till det bättre samt kraftigt höjda anslag till kommunernas och landstingens kärnverksamhet”.

Antalet laddbara bilar har ökat 60 procent på ett år, rapporterar BIL Sweden. Uppgången har varit särskilt stor för rena elbilar som ökat med 275 procent hittills i år. Efterfrågan är större än utbudet och den långa leveranstiden håller tillbaka omställningen från fossildrivna bilar till laddbara bilar.

– Den ökade andelen laddbara bilar kräver att vi skyndar på utbyggnaden av laddinfrastrukturen både för hemmaladdning och snabbladdning och här välkomnar vi regeringens förnyade satsning på Klimatklivet i vårändringsbudgeten. Dessutom bör stimulanser införas inte bara vid nybilsköpet utan även vid nyttjandet av de renaste fordonen, till exempel befrielse från trängselskatt och billigare parkering. Vidare bör laddhybrider tillåtas köra i den strängaste miljözonen, säger Mattias Bergman, vd på BIL Sweden.

Enligt Mattias Bergman är en ökad förnyelse av bilparken där fler nya bilar kommer ut på vägarna och fler gamla bilar skrotas viktigt ur både miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. En ny bil som säljs idag släpper till exempel bara ut hälften så mycket koldioxid som en ny bil som såldes i början på 80-talet, säger han.

Fler än vart tredje företag tror inte att de skulle överleva om de tvingas välja bort var fjärde bilresa, skriver Expressen och hänvisar till en undersökning beställd av Motorbranschens riksförbund (MRF).

– Bilen har mycket stor betydelse för företagsamhet och sysselsättning. Den behövs för att anställda ska kunna ta sig till jobbet, för att kunder ska kunna besöka företagen och för att företagen ska kunna utföra och leverera olika typer av varor och tjänster, säger Charlie Magnusson, informationschef på MRF.

Riksdagen har beslutat att trafikens koldioxidutsläpp ska minska med 70 procent från 2010 till 2030. Trafikverket föreslår att personbilstrafiken ska minska med upp till 25 procent till år 2030.

MRF:s undersökning visar att 38 procent av företagen inte vet om de skulle överleva utan den där fjärde bilresan. För företag på landsbygden är siffran ännu högre – där upplever 46 procent oro över företagets överlevnad.

”Det verkar inte rimligt att bekymra sig speciellt för ett varmare klimats direkta effekter på den svenska folkhälsan”, skriver barnläkaren Mats Reimer i en krönika i Dagens Samhälle.

Den senaste tiden har det kommit diverse larmrapporter om koldioxid, växthuseffekt, klimatkris och hälsa. Enligt en ny rapport från EASAC där SvD listar en del av alla faror rapporten tar upp: nya infektionssjukdomar sprids via myggor och mer hjärt-kärlsjukdomar orsakade av försämrad nattsömn i värmen. Högre temperaturer sägs också försämra mental och fysisk förmåga. Psykisk ohälsa och ökad våldsbrottslighet kan väntas bli följden av klimatförändring med värre värmeböljor.

”När jag läser rapporten känns den inte balanserad, utan som om slutsatserna var klara från början. För Sveriges del behöver ett varmare klimat inte alls vara negativt för befolkningens hälsa”, skriver Mats Reimer och pekar på det väldokumenterade faktum att dödligheten är klart större under kalla perioder än varma.