”Förra veckan var Texasborna chockade över att deras ledare inte hade tagit hand om sitt elnät. Jag hoppas att svenskarna inte får samma chock i framtiden.”, skriver energiforskaren James Conca i en analys i tidningen Forbes.

Han konstaterar att kärnkraftsrädsla gör Sverige till ett skräckexempel och kritiserar hållningen att avveckla kärnkraften. Rädslan har även gjort att Sverige hamnat efter i utvecklingen för att bli oberoende av fossila bränslen– trots att vi tidigare låg i framkant.

”Efter nedstängningen av Ringhals 1 har en normal svensk vinter rivit upp landets nät. Den södra delen av Sverige, som tidigare hade ytterligare sex reaktorer, har tvingats importera el från koleldade kraftverk i Polen och Danmark och gaseldade kraftverk i Tyskland som förbränner naturgas från Ryssland”.

Att Sverige och flera andra länder just nu stänger ned kraftverk är fel, menar MIT-professorn Andrew McAfee. ”Från det arbete som jag har studerat så kommer vi inte leva i en 100 procent vind- och soldriven värld någon gång snart. Det är väldigt orealistiskt. Min slutsats är att kärnkraft bör vara med i den elektriska mixen”, säger han.

Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar hur Sverige tack vare innovativa företag redan spelar en betydande roll i klimatarbetet. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, på Dagens Industris debattsida.
Beräkningarna visar bland annat att svensk export redan 2018 genererade klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid till följd av undanträngning av smutsigare produktion i andra delar av världen.

”Detta ska ställas i relation till industrins totala utsläpp inom Sveriges gränser på 17 miljoner ton, eller till Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 miljoner ton koldioxid”, skriver han.

Jan-Olof Jacke efterfrågar ett perspektivskifte i klimatpolitiken, som bland innebär att exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken, samt insikten att ett väl fungerande elsystem är avgörande för att fasa ut fossila bränslen och klara klimatomställningen. 

Företrädare för Stockholmsregionen varnar på DI debatt för de enorma konsekvenser elkrisen får för Stockholmsregionen.

”Elkrisen hotar nu både Stockholmsregionens och hela landets förmåga till en grön återhämtning. Ett väl fungerande elsystem är centralt för att elektrifiera samhället och fasa ut fossila bränslen”. skriver debattörerna.

De pekar på att elsystemet är avgörande för företagens investeringsvilja.

”Trots att hotet om elbrist har varit uppmärksammat under flera år har regeringen inte tagit frågan på allvar och agerat tillräckligt”, skriver debattörerna. 

Bara en av tio svenskar svarar att över 90 procent av svensk elproduktion är fri från fossila bränslen. Det visar en opinionsundersökning från Energiföretagen.

Fyra av tio tror tvärtom att mer än hälften av elproduktionen sker med olja, kol eller gas, när det i själva verket är mindre än 2 procent.

– Det är lite förvånande att inte fler känner till att hela 98 procent av elen som produceras i Sverige är fossilfri. Tack vare utbyggnaden av vattenkraften i början av 1900-talet, kärnkraften på 70- och 80-talet och på senare år främst vindkraft har vi ett system som släpper ut extremt lite koldioxid. Sverige har faktiskt ett av de renaste elsystemen i världen, säger Kalle Lindholm på Energiföretagen Sverige.

Livsmedelsföretaget Atria har på fyra år sänkt sina koldioxidutsläpp i den svenska produktionen med 84 procent, meddelar företaget i ett pressmeddelande. Minskningen är ett resultat av att företaget nu använder pellets från närliggande skog, fjärrvärme från närliggande biogasanläggningar och elenergi från vattenkraft. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 90 procent fram till 2025.

– Den totala övergången till Grön El, samt vårt påbörjade arbete med att fasa ut fossila bränslen har varit nyckelfaktorer för lägre koldioxidutsläpp, säger Carsten Jörgensen, Head of Quality & Environment på Atria Sweden i pressmeddelandet.

Klimatomställningen kräver snabba och effektiva svar och företagen står redo att göra mer. Ändå går det för långsamt. fPlus har pratat med flera klimatexperter som pekar ut stoppklossarna – och åtgärderna som triggar igång investeringarna.

Den globala efterfrågan på kol ser ut att börja återhämta sig nästa år, i takt med att ekonomin i stort återhämtar sig efter coronapandemins härjningar. Det spår Internationella energibyrån IEA i en ny rapport.

Andelen av världens energikällor som kommer från kol väntas sjunka till 35 procent, från 36,5 procent förra året.

De kommande fem åren väntas efterfrågan på kol plana ut på runt 7,4 miljarder ton, då minskad användning i USA och Europa spås gå på ett ut med en ökad efterfrågan från Asien.

Lastbilskoncernen Volvo går samman med Daimler, VECO, OMV och Shell i det nya samarbetet H2Accelerate. Tillsammans ska bolagen arbeta för att skapa förutsättningar för storskaligt införande av vätgaslastbilar i Europa, skriver Volvo i ett pressmeddelande.

I sin tur förväntas samarbetet skapa nya industrier som produktionen av vätgasdrivna lastbilar, vätgasproduktionsanläggningar, stora distributionssystem och ett nätverk av tankstationer med hög kapacitet för flytande och gasformig vätgas.

En storskalig utbyggnad av dessa vätgasdrivna transporter är nödvändig, enligt Voilvo, och indikerar att el inte är den enda lösningen för att nå målet om nettonollutsläpp 2050.

– Målet är klart. Genom att skala upp stort blir vätgasdrivna lastbilar tillgängliga för kunderna till samma, eller billigare, kostnad jämfört med att äga och köra en dieselbil idag. Detta innebär att lastbilskunderna kommer att ha tillgång till helt utsläppsfria fordon med liknande tankningstid, räckvidd och kostnadsintervall jämfört med de fordon som används idag, säger säger Elisabeth Brinton, Executive Vice President för New Energies på Shell.

”Ska biodrivmedlen komma från hållbart brukade skogar och jordar är reduktionsmålen för 2030 orealistiska”. Det skriver Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, och Mårten Larsson, talesperson för bioenergi på Skogsindustrierna.

Skogsindustrierna är positiv till att regeringen vill höja ambitionerna för reduktionsplikten, men det gäller att vara realistisk.

”Lägg förväntningarna på en realistisk nivå, stöd teknikutveckling och uppskalning – och inte minst: satsa även på andra utsläppsminskade åtgärder för transportsektorn”, skriver debattörerna.

Reduktionsplikt innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel.