Mälarenergi håller som bäst på att trimma in sin nya kraftvärmepanna – block 7. Den kan ta emot och elda 100 procent återvunnet träd. Ett viktigt steg för den cirkulära ekonomin men konkurrensen om det återvunna träet hårdnar. ”Det kan bli ett branschproblem”, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei försvarar i ett tv-sänt tal de höjda bensinpriserna i landet som orsakat stora protester i helgen, skriver internationella medier. Åtgärden innebär också ransonering av bensin för privatpersoner.

– Vissa människor blir såklart upprörda av det här beslutet, men att skada och sätta eld på byggnader är inget som normala människor gör, det gör huliganer, säger Khamenei.

Protester har utbrutit i Iran efter att myndigheterna meddelat en höjning av bensinpriserna med 50 procent, skriver flera medier.

En person har dött och en gränsövergång mellan Iran och Irak uppges ha stängts på grund av oroligheterna, uppger Reuters med hänvisning till den halvstatliga nyhetsbyrå Isna.

Den oväntade prishöjningen annonserades efter en längre tid av ekonomisk oro i Iran. Landet har haft svårare att sälja sin olja sedan USA drog sig ur kärnenergiavtalet, skriver TT.

Dagsefterfrågan på olja, för närvarande runt 100 miljoner fat, kommer att öka med runt 1 miljon fat varje år fram till 2025. Då börjar själva tillväxten att avta i takt med att elbilar och bränsleeffektivare fordon tar över.

Men först under 2030-talet slutar tillväxten när oljeefterfrågan planar ut på en klart högre nivå än i dag. Det är grundscenariot i den internationella energiorganisationen IEA:s senaste årliga energirapport. 85 procent av produktionsökningen väntas ske i USA, skriver CNBC.

Med nuvarande politik väntas den generella efterfrågan på energi öka med 1,3 procent årligen. Fossila bränslen som olja och gas kommer att stå för en stor del av ökningen och utsläppen av växthusgaser kommer att ”fortsätta sin starka uppåtgående marsch” och inte nå en topp förrän efter 2040.

Först därefter börjar de minska, enligt IEA:s prognos.

Golvföretaget Tarkett står inför att antingen återvinna 150 miljoner kvadratmeter golv eller att elda upp det. Nu efterlyser de vägledning. ”Vem tar på sig rollen att hitta rätt avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker”, frågar sig Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef på Tarkett.

Irritationen över att elskatten utgör en allt större del av elräkningen växer. Därför startas nu Elskatteupproret. Professor Rune Brännlund dömer helt ut motiven bakom skatten. Elskatten är allt annat än en miljöskatt, menar han.

”Moderaterna försöker måla upp en bild av sänkt bensinskatt som en reform riktad mot glesbygden. Detta stämmer inte.” Det skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Per Bolund i en debattartikel i SvD.

Enligt MP-språkrören skulle bara 13 procent av sänkningen gå till Norrlandslänen, medan häften skulle gå till storstadslän som Stockholm eller Göteborg. En bättre variant är att rikta pengarna till människor som saknar alternativ till bilen men har långa avstånd till jobb, affärer och annan service, skriver Lövin och Bolund. Hela Sverige ska leva och gynnas av en grön omställning, menar de.

”Moderaternas radikala förslag på sänkt bensinskatt är att förvärra problemen. Att beskylla regeringens klimatpolitik för att gå för långt är löjeväckande.”

Drivmedelskoncernen OKQ8 storsatsar nu på laddning av elbilar, skriver DI. Det beror på att koncernen spår att fossila bränslen snart inte kommer att vara relevanta och vill därför bredda sin verksamhet.

– Sverige har en klimatlag och ska bli nettonollutsläppare och vi ser inte att fossila bränslen har någon framtid, säger Helen Axelsson, chef för företagsförsäljningen på OKQ8.

Målet är att alla drygt 700 svenska mackar ska förses med laddmöjligheter inom fem år, men OKQ8 har också tagit fram ett paket för elbilsladdning med laddutrustning.

Att hantverkare i Sverige ska betala ett av världens högsta koldioxidpriser går inte att motivera. Därför bör systemet inte förstärkas med ett bonus malus som drabbar denna grupp, skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen, i en debattartikel i Norran.

Han menar att det är en god tanke att värna miljön genom att premiera fordon med låga koldioxidutsläpp (bonus) och beskatta dem med höga (malus). Men han menar också att det nuvarande systemet drabbar hantverkare och distributionsföretag på ett orimligt och orättvist sätt.

”Transportbranschen jobbar kontinuerligt med att ställa om till fossilfritt. Då är det inte rimligt att ett skattesystem missgynnar yrkesgrupper och fordon som behöver särskilda anpassningar”, skriver Ulf Perbo i Norran och föreslår ett separat bonus malus-system som kan vara ett viktigt första steg.

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.