Många av de lanserade miljöskatterna har varit rent fiskala, utan bevis för att de faktiskt har en positiv effekt för miljön. Det skadar förtroendet för den gröna skatteväxlingen, skriver Ester Hedin på Barometerns ledarsida.

I takt med att användningen av fossila bränslen avtar minskar även inkomsterna från bränsleskatten, som staten kunnat räkna med att täcka dess avgifter. Därför föreslås istället att beskatta väganvändning, vilket svårmotiverat ur ett integritetsperspektiv. Dessutom är det inte i sig dåligt att köra på vägarna, menar skribenten.

”Efter ett antal lanserade miljöskatter som inte haft någon positiv inverkan på varken miljön eller konsumenterna så är förtroendet skadat för den gröna skatteväxlingen”, skriver Ester Hedin.

Intäkterna från bensin- och dieselskatter kommer fasas ut i takt med de fossila drivmedlen. Därmed utreder man nu hur man i framtiden ska beskatta vägtrafiken för slitage och trängsel, meddelar Statens väg- och transportforskningsinstitut i ett pressmeddelande.

I en ny rapport från VTI konstateras det även utan fossildriven trafik finns det skäl att beskatta fordon för hur de påskyndar vägarnas nedbrytning. Därmed finns grund för beskattning utifrån fordons tyngd och även fortsatta skäl för trängselskatter.

Samtidigt saknas skäl för en elskatt.

– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid VTI, i pressmeddelandet.

”Att stora delar av Sverige 2020 upplever elbrist borde vara fullkomligt oacceptabelt”, skriver Ellen Gustafsson i en ledare på Di.

Under varma sommarmånader brukar elförbrukningen normalt sett sjunka. Men i år eldar Sverige med olja för att stärka försörjningen.

Effektbrist i södra och mellersta Sverige har gjort det lönsamt för reservkraftverket i Karlshamn att sättas i drift. Där produceras el genom förbränning av olja. En mycket koldixiodtung verksamhet, framhåller Ellen Gustafsson.

”Det har fått elpriset att rusa”, skriver hon.

För att stabilisera priserna planerar Vattenfall att dra igång elproduktion från Ringhals 1.

”Den planerbara el som ges av kärnkraften är vindkraftens stora akilleshäl. Det är en svaghet som inte går att förbise i ljuset av det sviktande elnätet,” skriver Ellen Gustafsson.

Hon menar att det är obegripligt hur S, C, V och MP i veckan röstade emot ett förslag om att stoppa nedstängningen av Ringhals.

”Det är inget annat än hyckleri att partier som säger sig vilja minska utsläppen samtidigt intar en position som innebär förbränning av olja och större import av fossil el”, skriver Ellen Gustafsson.

Coronakrisen gav initialt Socialdemokraterna ett ökat stöd i opinionen men regeringspartnern Miljöpartiet har inte fått samma lyft. Att partierna drar åt olika håll började dock inte med corona. Tidigare i år undrade förra språkröret Gustav Fridolin över vilket ”sossemonster” han hade skapat. Nu berättar experter för fPlus om de många olikheterna – och konflikterna – mellan partierna.

Efter gårdagens stora prisras på oljan väljer många bensinbolag att sänka priserna partierna drastiskt. Under tisdagen sjönk priserna med upp till 35 öre på flera av landets mackar.

– Det är ett stort prisras, säger säger Johan Andersson, vd på Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, till Aftonbladet.

Efter att priset pressats ned ligger det till exempel på 14,23 för en 95-oktanig bensin.

– Coronaviruset kommer inte att lösas på en vecka. Det är snarare månader innan vi kan se något ljus, det kommer att dämpa efterfrågan på produkter på marknaden och då dämpas också priset, säger Johan Andersson till Aftonbladet.

Den fossila industrins utsläpp av växthusgasen metan är betydligt större än vad tidigare uppskattningar har visat. Det är resultatet av en amerikansk klimatstudie som Ny Teknik tagit del av. ”Det är egentligen positivt”, säger en av forskarna bakom studien.

Många tror att kor och jordbruk står för de största utsläppen som kan kopplas till mänsklig verksamhet. Men minst lika mycket metangas läcker ut vid utvinning av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas, enligt den nya studien.

– Det är egentligen positivt, för det innebär ju att en större andel av utsläppen kan kontrolleras av oss människor och att vi har större möjlighet att minska den globala uppvärmningen än vad vi hittills har trott, säger Benjamin Hmiel, som är klimatforskare vid University of Rochester i USA.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Skatten på plastpåsar är en miljöåtgärd som är svår att acceptera, skriver Karin Bergkvist i en ledare i GD.

”Det är inte det faktum att jag kan tvingas betala sju kronor för en plastpåse som stör mig. Det som stör mig är den ohederliga argumentationen.”

Hon menar att faktum är att svenska plastkassar, självklart med enstaka undantag, inte slängs varken i haven, skogen eller på marken. Dessutom kommer lagen inte att göra skillnad på plastpåsar tillverkade av fossila bränslen och kassar tillverkade av förnyelsebar plast.

”Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter i år på 2,1 miljarder kronor. Därefter kommer den att ge 2,7 miljarder kronor årligen. Och se där, pudelns kärna”, skriver Karin Bergkvist i GD.

Forskning som finansieras av Energimyndigheten presenterar en kilometerskatt som blir ett dråpslag mot elbilarna. Förslaget får dessutom skarp kritik för att göra ingrepp i den personliga integriteten hos bilförarna, eftersom färdvägen ska registreras i minsta detalj av myndigheterna. ”Den frågan berörs inte tillräckligt mycket”, säger en expert till fPlus.

Krav på tydlighet kring framtidens bilskatt, kryphål i svenska vapenlagen och klimatkompensation som ett ”nödvändigt komplement” är några av ämnena som lyfts på dagens ledarsidor.

I Sydsvenskan skriver Tobias Lindberg att staten faktiskt förlorar pengar när intäkterna från bensin- och dieselskatten minskar i och med att el- och hybridbilarna ökar. Nu tycker han att det är dags att politiker börjar tala klarspråk om hur de förlorade skatteintäkterna påverkar statens ekonomi.

Dagens Industris ledarsida lyfter att det är svårt att som fastighetsägare sia om framtidens prisutveckling. I glasbygden faller priserna när orterna avfolkas medan det är så dyrt att bo i storstäderna att det är svårt att flytta dit, skriver Torun Nilsson.