Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

”Det är viktigare än någonsin att visa på hur ett fossilfritt välfärdsland kan skapas under ordnade former”, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige på Expressens debattsida.

Omställningen pågår just nu och till exempel skriker industrin efter effektivare beslutsprocesser så att el på ett snabbare sätt kan ersätta fossila bränslen.

Han konstaterar även att den okunskap som finns om möjligheterna snart kommer att vara ett större hot än okunskapen om klimatförändringarna.

”Vi måste visa hur vägen bort från fossilsamhället är en väg framåt snarare än bakåt, att det handlar om utveckling snarare än avveckling”, skriver han.

Riksdagen har som mål att minska utsläppen från transporter med 70 procent. Samtidigt kör svenskarna bil som aldrig förr. ”Klimatmålet kommer inte att nås. Det vet alla”, säger trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson till fPlus.

”Elektrifiering och digitalisering är nycklar till grön omställning. Men företagen måste kunna testa den nya tekniken, snabbt och i stor skala”, skriver Klas Eklund, ekonom och ordförande för Omstartskommissionen på Di debatt.

Han lyfter att regulatoriska frizoner för att komma runt byråkratiska hinder, bör införas.

För att nå målen om minskning av koldioxidutsläppen, måste elektrifieringen av transporter accelerera. Klas Eklund pekar på utbyggnaden av elnätet, laddstationer och elvägar, som viktiga åtgärder.

”Inte nog med det. När elektrifieringen slår igenom kommer transporterna att släppa ut mindre koldioxid”, skriver han och menar att det kommer kräva en ny beskattningsform där trängselskatter ersätter de nuvarande bränsleskatterna.

”Den viktiga poängen är att transportinfrastruktur, elektrifiering, grön omställning och digitalisering hänger samman. De gör ett stort tekniksprång möjligt – men de kräver också experiment, resurser och långsiktighet”, skriver Klas Eklund.

En omstart av Sverige måste bejaka teknisk utveckling, menar debattören.

”Stora investeringar måste alltså till, samtidigt som nationen förbereds och utbildas inför tekniksprång, omställning och förändring”, skriver Klas Eklund på Di.

Regeringen vill införa en premie för konvertering av bensin- och dieselbilar till att drivas med biodrivmedel.

Stödet ska kunna sökas från och med nästa år, säger miljöpartiets språkrör Per Bolund.

Det förkastliga i att äventyra rättsstatliga principer borde vara skäl nog för regeringen att inte gå emot domstolens beslut och säga nej till Preems expansion, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

Vid domstolsprövningen av Preems rätt till utbyggnad i Lysekil fanns inga juridiska grunder att stoppa expansionen. Att regeringen öppnar för att köra över domstolens beslut äventyrar principen om en rättsstat, menar skribenten.

”Om detta inte räcker, kan regeringen känna sig trygg med att ett ja till Preem även är det bästa för klimatet”, skriver Ellen Gustafsson.

Sverige har en chans att bli ledare som visar vägen till minskade utsläpp om regeringen säger ja till Preems utbyggnad, skriver DN:s ledarredaktion.

Så länge de fossila bränslena används måste vi hitta nya sätt att göra det så miljövänligt som möjligt, menar skribenterna. De pekar på att Preems expansion kommer innebära att tjockolja raffineras till bränsle i enlighet med striktare miljökrav, samtidigt som sjöfartens egna utsläpp minskar.

”Inom ramen för ett gemensamt utsläppssystem som det vi nu har i EU, där det är dyrt och blir allt dyrare med klimatskadliga utsläpp, kommer det att finnas ett intresse för att driva miljöbelastande verksamhet i länder där detta sker med så liten negativ inverkan som möjligt”, skriver ledarredaktionen.

Regeringen måste visa att de tar klimatfrågan på allvar och säga ja till Preems utbyggnad i Lysekil, skriver Ulf Kristersson (M) och Jessica Rosencrantz (M) på Di debatt.

Det är helt avgörande att säga ja till utbyggnaden av Preems raffinaderi, menar debattörerna. Den bensin och diesel som används i Sverige kommer åtminstone under en övergångsperiod att behöva tillverkas med mer miljövänlig teknik. Preems raffinaderi släpper ut 20 procent mindre koldioxid än det genomsnittliga raffinaderiet i Västeuropa.

Därmed är tillverkning vid raffinaderiet i Lysekil är alltså redan för traditionell bensin bättre för klimatet än tillverkning vid andra raffinaderier.

”Nu måste regeringen agera och fatta beslut. Lysekil förtjänar ett besked så de kan planera för framtiden. Det gäller även företaget Preem. Och Sverige behöver veta om det blir fler jobb och mer biobränsle här eller inte”, skriver Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz.

Regeringen har lovat att komma besked om det som kallas reduktionsplikt, det vill säga att drivmedelsproducenter ska öka mängden biobränsle i bensin och diesel.

Nu säger energiminister Anders Ygeman till Dagens Industri att det finns risk för stora kostnader för Sveriges konsumenter och producenter av drivmedel om inte det kommande beslutet blir rätt. Det är därför beslutet dröjer.

– Det är väldigt viktigt att det blir rätt och förutsägbart för att vi ska kunna klara den gröna omställningen. Jag hoppas att vi i närtid ska kunna presentera reduktionspliktsnivåer som kan ha en bred uppslutning i samhället”, utan att vilja utveckla närmare vad ”i närtid” kan innebära, säger han till DI.

Reduktionsplikten innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel.

Drivmedelsköpare, både näringslivet och privatpersoner, hotas nästa år av en dubbel kostnadssmäll, hävdar företrädare för drivmedelsbranschen och riktar hård kritik mot regeringen.

”Eldrivna vägtransporter är det enda långsiktigt hållbara sättet att kraftigt minska utsläppen från transportsektorn”, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi, Statens väg- och transportforskningsinstitut på DN Debatt.

Elvägar mellan storstäder är en viktig del i att sänka utsläppen från tunga lastbilstransporter. Samtidigt är en utbyggd laddinfrastruktur nödvändig för att fler ska köpa eldrivna fordon.

I en ny SNS-rapport ger Maria Bratt Börjesson en översikt av vilka åtgärder som kan minska utsläppen i transport-sektorn.

Rapporten fokuserar på ekonomiska styrmedel och förbättrade alternativ till vägtransporter.

”För att öka takten av utsläppsminskningen och samtidigt ta hänsyn till andra politiska mål, måste beslutfattare i högre grad börja prioritera åtgärder grundat på kunskapsbaserade beslutsunderlag”, skriver Maria Bratt Börjesson på DN Debatt.