Bevaka
Fossila bränslen

Illustrationsbilder. TT.
Klimathotet

Trodde du att det var lätt att mäta utsläpp – så här går det till

Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt för att stoppa den globala uppvärmningen. Men hur ska man mäta dem? Idag finns det i huvudsak tre metoder som har sina för- och nackdelar.

Ekonomifakta går igenom de tre modellerna.

  • Vanligast är att man mäter de territoriella utsläppen. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Metoden lämpar sig väl för att utvärdera hur världens länder klarar av att minska utsläppen, skriver Ekonomifakta.
  • Ett annat mått är produktionsbaserade utsläpp. Förutom att metoden tar hänsyn till utsläppen inom Sveriges gränser ger den en uppskattning av utsläpp från internationella transporter, det vill säga de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Detta mått ger ett högre resultat än det territoriella.
  • Men högst resultat ger de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Data från nationalräkenskaperna för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar. Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion, skriver Ekonomifakta. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken.
14 aug
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Äganderätten

Klart: Utredning ska stärka äganderätten i skogen

Nu tillsätter Regeringen en utredning för att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya flexibla skydds- och ersättningsformer.

Förslagen från utredningen ska värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får den ekonomiska kompensation de har rätt till, skriver Regeringen i ett pressmeddelande.

– Utredningens förslag ska stärka äganderätten till skogen, främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk och stärka rättssäkerheten i de fall då det görs inskränkningar i ägande- och bruksrätten. Vi behöver också öka förtroendet mellan skogsägare och myndigheter, och förbättra legitimiteten för skogs- och miljöpolitiken, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Utredningen, som är en del av januariavtalet, ska också ge förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

– Det behövs utvecklade och positiva incitament för att bevara biologisk mångfald i skogsbruket. Det ska löna sig för markägare att värna allmänna intressen som biologisk mångfald, friluftslivsvärden och värden för rennäringen, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Utredningen betänkande ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Agneta Ögren, lagman i Umeå tingsrätt, utses som särskild utredare.

18 jul