Efter gårdagens stora prisras på oljan väljer många bensinbolag att sänka priserna partierna drastiskt. Under tisdagen sjönk priserna med upp till 35 öre på flera av landets mackar.

– Det är ett stort prisras, säger säger Johan Andersson, vd på Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, till Aftonbladet.

Efter att priset pressats ned ligger det till exempel på 14,23 för en 95-oktanig bensin.

– Coronaviruset kommer inte att lösas på en vecka. Det är snarare månader innan vi kan se något ljus, det kommer att dämpa efterfrågan på produkter på marknaden och då dämpas också priset, säger Johan Andersson till Aftonbladet.

Den fossila industrins utsläpp av växthusgasen metan är betydligt större än vad tidigare uppskattningar har visat. Det är resultatet av en amerikansk klimatstudie som Ny Teknik tagit del av. ”Det är egentligen positivt”, säger en av forskarna bakom studien.

Många tror att kor och jordbruk står för de största utsläppen som kan kopplas till mänsklig verksamhet. Men minst lika mycket metangas läcker ut vid utvinning av fossila bränslen, som kol, olja och naturgas, enligt den nya studien.

– Det är egentligen positivt, för det innebär ju att en större andel av utsläppen kan kontrolleras av oss människor och att vi har större möjlighet att minska den globala uppvärmningen än vad vi hittills har trott, säger Benjamin Hmiel, som är klimatforskare vid University of Rochester i USA.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Skatten på plastpåsar är en miljöåtgärd som är svår att acceptera, skriver Karin Bergkvist i en ledare i GD.

”Det är inte det faktum att jag kan tvingas betala sju kronor för en plastpåse som stör mig. Det som stör mig är den ohederliga argumentationen.”

Hon menar att faktum är att svenska plastkassar, självklart med enstaka undantag, inte slängs varken i haven, skogen eller på marken. Dessutom kommer lagen inte att göra skillnad på plastpåsar tillverkade av fossila bränslen och kassar tillverkade av förnyelsebar plast.

”Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter i år på 2,1 miljarder kronor. Därefter kommer den att ge 2,7 miljarder kronor årligen. Och se där, pudelns kärna”, skriver Karin Bergkvist i GD.

Forskning som finansieras av Energimyndigheten presenterar en kilometerskatt som blir ett dråpslag mot elbilarna. Förslaget får dessutom skarp kritik för att göra ingrepp i den personliga integriteten hos bilförarna, eftersom färdvägen ska registreras i minsta detalj av myndigheterna. ”Den frågan berörs inte tillräckligt mycket”, säger en expert till fPlus.

Krav på tydlighet kring framtidens bilskatt, kryphål i svenska vapenlagen och klimatkompensation som ett ”nödvändigt komplement” är några av ämnena som lyfts på dagens ledarsidor.

I Sydsvenskan skriver Tobias Lindberg att staten faktiskt förlorar pengar när intäkterna från bensin- och dieselskatten minskar i och med att el- och hybridbilarna ökar. Nu tycker han att det är dags att politiker börjar tala klarspråk om hur de förlorade skatteintäkterna påverkar statens ekonomi.

Dagens Industris ledarsida lyfter att det är svårt att som fastighetsägare sia om framtidens prisutveckling. I glasbygden faller priserna när orterna avfolkas medan det är så dyrt att bo i storstäderna att det är svårt att flytta dit, skriver Torun Nilsson.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Lantbrukarnas riksförbund vill fasa ut de fossila bränslena till 2030. Det är ett av målen i det hållbarhetsprogram på 38 punkter som nyligen antogs av lantbrukarnas intresse- och branschorganisation, rapporterar Sveriges Radio.

Men för att klara klimatmålet behöver lantbrukarna hjälp av staten, menar förbundsordförande Palle Borgström.

– I dag finns inte de marginalerna att lantbrukare och skogsägare kan ta de här kostnaderna helt själva utan det behövs hjälp från samhället, säger han till Ekot.

Moderaterna sätter ner foten i frågan om äganderätten i skogsbruket.

– Vi har nått gränsen för hur mycket skogsmark som kan undantas från skogsbruk, säger Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren i en intervju med Nya Wermlands Tidningen.

Han menar att om den växande trenden med att förbjuda skogsavverkning för att bilda naturreservat fortgår, står hela det svenska skogsbruket hotat.

Skogsindustrin får brist på råvaro och en minskad investeringsvilja. Skatteintäkterna blir lägre och ett exportvärde på cirka 145 miljoner kronor äventyras.

Att bevara skogsbruket är också en positiv klimatåtgärd eftersom skogen binder 55 miljoner ton koldioxid årligen medan produkter baserade på skogsråvara ersätter fossila bränslen.

Enligt Widegren ska partiet tydligt stå upp för hållbarheten i landsbygden. Medan andra industrier enklare kan flytta produktionen är lantbrukaren bunden till jorden och har ofta ett stort engagemang för bygden. Dessutom har gården gått i arv i generationer.

Moderaterna ska även ta ställning till jaktfrågorna, där så kallad myndighetsaktivism skapar försvårande regler för enskilda att driva sina verksamheter. Därför är införandet av tjänstemannaansvar viktigt, menar Widegren.

Som en del i att bevara näringslivet i landsbygden ifrågasätter Widegren kommunsammanslagningar i dessa områden. Vad som kan verka som en effektivisering och ett sätt att spara pengar kan leda till att berörda kommuner dräneras på aktiva verksamheter.

– Det här är ett jätteproblem, avslutar han.

Ett engagemang för klimatet måste också, precis som Greta Thunberg själv krävt, kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar, skriver Joakim Broman i en ledare i VLT.

Han poängterar att idén om oändlig tillväxt inte är någon saga, utan tvärtom en nyckel för att rädda klimatet. Vänsterns påståenden om att tillväxt står i strid med en hållbar utveckling är falska. Klimatfrågan har blivit en ny käpphäst att rida ut på i korståget mot marknadsekonomin, menar Joakim Broman och skriver:

”Exemplen där ekonomier kunnat växa samtidigt som miljö- eller klimatpåverkan minskat är otaliga och det är allvarligt att Thunberg, som så många lyssnar till, själv inte förhåller sig faktabaserat till ekonomisk vetenskap, trots att hon ber världen lyssna till vetenskapsmännen.”