Svenska startupbolag drog in 14,1 miljarder kronor under mars i år, vilket är mer än hälften av investeringarna som togs in under hela 2020. Det rapporterar DI Digital.

Fintechjätten Klarna tog ledningen med sin runda på 8,5 miljarder kronor för att fortsätta växa i USA och expandera globalt.

På andraplats kom musikbolaget Epidemic Sound som tog in 3,8 miljarder kronor, bland annat från Blackstone och den tidigare delägaren EQT.

Flera profiler larmar om ett tufft läge för kulturbranschen i en artikel i Aftonbladet. Olle Jönsson, sångare i dansbandet Lasse Stefanz, säger att pandemin har gett ett ”jävligt dystert” arbetsliv under hösten och vintern.

Jönsson förklarar att hans band har byggt upp en bra kassa, men att den nu börjar sina.

– Vi har löpande utgifter för kontor och instrument och bussar så det rinner ut pengar hela tiden.

Även Tommy Nilsson, Regina Lund och Lisa Nilsson vittnar om att pandemin har varit tuff.

I en debattartikel i samma tidning tidigare i dag skrev representanter för fackförbundet Scen & Film att de befintliga krisstöden inte räcker.

”Kulturlivets infrastruktur måste förbättras för att vi efter krisen ska ha ett inkluderande kulturliv med en mångfald av konstnärskap och kulturyttringar”, skriver facket.

Syftet med företrädaransvaret var att komma åt de riktigt kriminella aktörerna, men det lyckas inte. Vill staten på allvar ge sig i kast med dem krävs istället lag om skadestånd precis som i en rad andra länder, skriver flera tunga entreprenörer på Di Debatt.

De flesta entreprenörer lever i tron att åtskillnaden mellan en juridisk person och det egna personliga ansvaret skyddar individen för fel som begås av bolaget. Så är det i alla tillfällen utom när det gäller bolagets icke betalda skatter, då gäller helt andra spelregler, menar entreprenörerna och vill att det så kallade företrädaransvaret tas bort.

”Syftet med företrädaransvaret har ursprungligen varit att komma åt de riktigt kriminella aktörerna, dvs inte entreprenörer som begår oskyldiga fel som att missa en betalningsdag eller kryssa i fel ruta i en blankett. De riktigt fula fiskarna som med uppsåt bedriver undandragande av skatt nås inte av denna lagstiftning. Vill staten på allvar ge sig i kast med problematiken behövs istället lagstiftning om skadestånd precis som i en rad andra länder”, skriver entreprenörerna på Di Debatt.

De hävdar att företrädaransvaret är i grunden orättvist, djupt stötande och borde avskaffas helt.

Coronapandemin får fler tjänstemän att satsa på sina företagardrömmar. Över hälften av dem som TRR hjälper till en karriär som entreprenörer är mellan 50 och 65 år, skriver Di.

Trygghetsrådet, TTR, noterar att all fler blivit sugna på att starta eget under pandemin. Uppgången för 2020 blev 13 procent.

– Många tjänsteman kan tänka sig att bli konsulter. Det är ett bra sätt att komma in i företag som är försiktiga med att tillsvidareanställa, säger Paul Garside, starta eget-specialist på TRR.

Drygt hälften av tjänstemännen som TRR slussar till en företagarkarriär är mellan 50 och 60 år. Många uppger att de har en vision eller idé de vill testa, skriver Di.

Näringsklimatet i Kramfors kommun är lika bistert som den norrländska vintern. Få företagsetableringar, satsningar på näringslivet blir sällan av. En grupp näringsidkare inser att något måste göras och knackar på hos kommunen. På kort tid formeras ett näringslivsråd bestående av företagare, politiker och tjänstemän.

– Gruppen har förståelse för hur välfärden och den kommunala servicen i Kramfors hänger samman med ett bra företagsklimat, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Malin Svanholm till redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Efter åtta möten breder optimismen ut sig. Malin Svanholm räknar med att diskussionerna får stor inverkan på företagsklimatet framöver. Målet är Västernorrlands bästa företagsklimat 2025.

En handlingsplan vägleder, där Malin Svanholm agerar murbräcka och betonar företagens roll för en positiv samhällsutveckling. Samtidigt ska politiker och tjänstemän vara serviceinriktade, mötesplatserna, såväl analoga som digitala, vara många och tillväxtfrågor prioriteras.

– Vi har många starka företag i många branscher, som får stor betydelse för vår utveckling, säger Malin Svanholm, rapporterar redaktionen.

Synsam meddelar att det blir Östersund som kommer vara platsen för bolagets fabrik- och innovationscenter som tidigare har bestämts att flyttas från Asien.

Det var i oktober som Synsam meddelade att glasögonproduktionen flyttas från Asien till Sverige. Detta som ett led i företagets långsiktiga hållbarhetsagenda.

Omkring cirka 200 nya arbetstillfällen skapas i Östersund med en planerad produktionsstart under början av 2022.

Under hösten fördes samtal med Ockelbo kommun om en eventuell etablering i kommunen. Kommunens förslag underkändes dock av förvaltningsrätten. Därför blev det naturligt att återuppta och fördjupa dialogen med Östersund. Överenskommelsen bygger på en privat affärsuppgörelse där ”Hangar 90”, som tillhört Jämtlands flygflottilj, nu transformeras till ett toppmodernt innovationscenter och produktionsanläggning för glasögon, skriver Synsam i ett pressmeddelande.

Det är viktigt att skilja mellan korttidsarbete och företagens utdelningar. I dagens utdelningsdebatt blandas begreppen ihop vilket riskerar att skada svenska företag, skriver presidieledamöterna i Svenskt Näringslivs styrelse på DI Debatt.

Det svenska förbudet mot utdelning blir särskilt skadligt eftersom det även gäller två månader före och i ett halvår efter den period för vilken företaget fått korttidsarbetsstöd. Det begränsar företagens möjligheter att själva fatta beslut i sin verksamhet.

Det är därför hög tid att skilja begreppen från varandra, skriver debattförfattarna.

"Utdelningar är positivt för samhällsekonomin och leder i förlängningen till fler arbetstillfällen. Korttidsarbete eller permittering syftar till att förhindra arbetslöshet."

"Att företag återigen har möjlighet att föreslå utdelningar till sina aktieägare är ett sundhetstecken. Det är ett kvitto på att systemet för korttidsarbete fungerat och på att återhämtningen påbörjats", fortsätter de.

Det är inget att yvas över, Gällivares placeringar i kommunrankingen av företagsklimatet. Toppnoteringen hittills är plats 215. Målet är att ta ett rejält kliv uppåt till åtminstone plats 150 till år 2023, skriver redaktionen på Svenskt Näringsliv.

– Det är oerhört viktigt att kommunen har en bra relation med näringslivet, säger kommunstyrelsens ordförande Birgitta Larsson (S). 

Ett bra och nära samarbete med näringslivet skapar rum för utveckling, konstaterar kommunalrådet och miljöpartisten Henrik Ölvebo.

Kollegan Jeanette Wäppling (V), kommunalråd:

– För Gällivare kommun är det viktigt att ha en bra dialog med det lokala näringslivet, därför känns det bra och spännande att intensifiera företagsbesöken.

Bemötande, kommunikation och tillgänglighet är förbättringsområden. Det sker genom bland annat ökad dialog mellan företag och kommun, servicegarantier och mål för kundnöjdhet plus en företagslots.

Roger Hansson, vd för Gällivare Näringsliv, noterar att tiden är kommen att förbättra och prioritera företagsklimatet, att ta ett helhetsgrepp. Kommunen behöver en mångfald av företag som växer.

– Företagens tid är företagens pengar, därför är det viktigt med hög tillgänglighet, effektiva processer och god service, säger han till redaktionen.

Svenskt Näringsliv presenterar en immaterialrättsstrategi som banar väg för bättre svensk innovationskraft. Det skriver Christina Wainikka, organisationens policyexpert för immaterialrätt, i ett debattinlägg på Altinget.

Sverige är ett av världens mest innovativa land, men vi brister rejält i att omsätta innovationerna i praktiken i form av upphovsrättigheter, varumärken, patent och know-how, skriver hon.

Ett talande exempel är när förra årets Nobelpris delades ut för den så kallade gensaxen. Trots att en av pristagarna, Emanuelle Charpentier, var verksam i en forskargrupp vid Umeå universitet när upptäckten gjordes, avspeglas inte den svenska kopplingen någonstans i patentansökningarna.

Inte ens efter att 5 000 patentansökningar har man varken nämnt Umeå universitet eller någon forskare direkt kopplad till svenska universitet eller till svenska företag i de nyckelpatent som skyddar innovationen, skriver Wainikka.

"Exemplet är ett uttryck för ett strukturellt problem, som tyvärr får alldeles för lite uppmärksamhet från politiken", skriver hon.

Trots att regeringen nyligen presenterade sin forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren, saknar den åtgärder för hur rättighetshanteringen ska redas ut.

Därför vill Svenskt Näringsliv i sin strategi bland annat skapa ett nationellt kunskapscentrum i Sverige efter finsk modell och att göra en översyn i lagstiftningen.

”Föregångslandet håller på att bli omsprunget. Det är dags att ta de immaterialrättsliga frågorna på det allvar de förtjänar”, skriver Wainikka.

En stor del av företagen inom näringslivets krisgrenar är inte kreditvärdiga och löper hög risk eller mycket hög risk att gå i konkurs de närmaste 12 månaderna, rapporterar DI.

Men hänvisning till uppgifter från kreditupplysningsföretaget Creditsafe handlar det om en fjärdedel av landets drygt 18 600 aktiva restauranger, en femtedel av taxibolagen och likaså för företag inom rekrytering eller personaluthyrning och städbranschen.

Trots att nytt stöd har utlovats av regeringen kan det ta två månader innan de är på plats. Det blir därför en kamp mot klockan för företagen som tappat stora delar av sin likviditet.

”Två månader är väldigt lång tid för företag som kör på fälgarna. Tre månader är alldeles för länge. Vissa kommer att hinna gå i konkurs eller tvingas varsla”, kommenterar Johan Davidson, chefsekonom Svensk Handel.