195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig hudnära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

Fackförbundet stämde Arndt’s Sales Academy för att ha använt studenter som gratis arbetskraft. Men nu får företaget rätt i domstol – snarare har ungdomarna fått gratis utbildning under sin praktik. ”Det känns verkligen som en seger efter fackets beteende”, säger vd:n Michaela Arndt till fPlus.

Den nya tobakslagen, som innebär att staten ger kommunerna stor frihet att höja taxan för tillstånd och tillsyn av tobaksförsäljning, har blivit kraftigt kritiserat av handlare runtom i landet.

fPlus har tidigare rapporterat att vissa kommuner kräver handlare på uppemot 18 000 kronor i administrationsavgifter det första året.

Men det finns också kommuner som väljer att ta andra vägar, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

I Krokoms kommun har det klubbats att ansökningsavgiften ska kosta 1 000 kronor för befintliga försäljningsställen medan nya får betala 3 000 kronor. Och tillsynsavgifter landa på 800 kronor per år.

Här resonerar Björn Hammarberg, kommunstyrelsens vice ordförande i Krokoms kommun, att det är bättre med låga avgifter då en höjning riskerar att bidrar till olaglig försäljning.

I liknande anda har Sollefteå kommun har valt att behålla samma taxa som förut, 840 kronor per timme för tillståndshandläggning och 1 200 kronor per år för tillsynsavgift. Dessutom kommer de inte begära skriftliga ansökningar av de etablerade handlarna som haft sin verksamhet i över tre år.

– Vi kan inte administrera ihjäl våra företagare och man kan inte heller utgå från att folk vill fuska, säger Maria Söderlund, chef för miljö- och byggenheten.

Hon tycker att det är viktigt att förstå lagens syfte och sedan agera efter eget huvud.

– Vi känner oss trygga i vårt beslut hur vi utövar tillsyn. Vi har varit ute i verkligheten och träffat handlarna och det säger mer, avslutar Maria Söderlund.

Chokladkaka eller inte? Det var det som avgjorde om streetfood-restaurangen Bastard Burgers fick servera alkohol i en av de många kommuner som de expanderar i. ”Det är ett väldigt stolpigt sätt att driva tillståndsprocesser på”, säger vd:n Simon Wanler till fPlus.

Henrik Gustavsson fick se sin dröm krossas när hans företag gick i konkurs efter fackets blockad. Domstolarna konstaterar att stridsåtgärderna var olagliga, ändå måste han betala tre miljoner. ”Jag fick rätt i sak men måste betala kalaset och det kan jag bara inte förstå”, säger Henrik Gustavsson till fPlus.

Närmare 30 000 företag kan snart gå i graven och det fylls inte på med nya. Larmsiffrorna kommer från Småföretagarnas Riksförbund samtidigt som forskare och kommuner pekar ut flera problemområden. ”Företagarna vill helt enkelt inte lägga över regelbördan på sina barn”, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna, till fPlus.

Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.

Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer.  ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.

Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.

Christer Dahl var en av pionjärerna inom Coops franchise-koncept. Men då Coopledningen konstant sa nej till hans idéer som att exempelvis introducera lokala varor och en delikatess, bytte han fot och blev Ica-ägare. Därefter mångdubblade han omsättningen i sin butik.

– Hade vi fått utveckla det egna företagandet och om vi hade fått mer frihet hade jag kanske fortfarande drivit en Coop, konstaterar han.

Vad hände med den tid när det var självklart för Coop-rörelsens medlemmar att handla kooperativt? Ett kooperativ som startades med syfte att krossa det rådande monopolet på orterna? Det undersöker SvD:s ekonomireporter Mikael Törnvall i ett fördjupande reportage om Coops förändring.

I intervjuer lyfter han bland annat upp de stora ekonomiska problemen 1999-2007 och de förlorande banden till arbetarrörelsen.

Ytterligare förklaring till att Coop med tiden blev omsprungna av konkurrenterna kan ha varit ett resultat av en djupt inrotad kultur där kooperationen länge tog sina medlemmar och kunder för givna.