Det startades nästan 20 procent fler aktiebolag i Sverige under januari till och med november, jämfört med samma period förra året, enligt SVT.

Allra störst är ökningen inom byggbranschen och e-handeln – där startades det under det första halvåret 45 procent fler aktiebolag än i fjol.

Enligt SVT har ökningen för enskilda firmor var mindre än den för aktiebolag.

Regeringens, och näringslivsminister Ibrahim Baylans, näringspolitik utvärderas inte korrekt, slår Riksrevisionen fast i en granskning som släpptes på tisdagen. Utvärderingarna är ofta undermåliga.

Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen ska kunna anses vara tillförlitlig, visar granskningen, skriver myndigheten.

– Effektutvärderingar utgör en förhållandevis liten andel av den mängd utvärderingar, utredningar och analyser som produceras inom det näringspolitiska området. De har dock en viktig roll och ett utvecklingsarbete behövs för att öka tillförlitligheten, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Ett exempel är de pengar som Almi får tilldelade. i höstas motiverade regeringen sin näringslivsinsats till Almi, skriver DI med stöd från Almis egen utvärdering som Riksrevisionen inte anser hålls tillräcklig kvalitet.

Staten har inte betalat Kivra trots att flera myndigheter använder den digitala brevlådan som företaget har utvecklat. Nu har regeringen skickat ett lagförslag på remiss för att göra rätt för sig.

Nyligen luftade Kivras vd, Anna Bäck, sin ilska gentemot regeringen som inte har hittat en modell för hur företaget ska få ersättning från staten. Kivras brevlåda används bland annat av myndigheter för att skicka räkningar till medborgare. Men det har de gjort utan att betala Kivra. Enligt Anna Bäck handlar det om stora belopp.

– Totalt har regeringens springnota nu kostat Kivra 170 miljoner kronor, sa hon till Di nyligen.

Nu har regeringen skickat ett lagförslag på remiss. Bäck är försiktigt optimistisk.

– Ända sedan Kivra anslöt sig till Mina meddelanden 2013 har vi arbetat för att en ersättningsmodell ska implementeras, där myndigheter precis som privata aktörer betalar för digitala försändelser. Arbetet med att ta fram en modell har tagit alldeles för lång tid, men vi är glada att regeringen nu har presenterat sitt förslag. Statens springnota för myndighetspost är uppe i 170 miljoner kronor, så nu är det väldigt viktigt att den fortsatta processen går i rask takt, säger Anna Bäck i en kommentar.

En rad större företagsetableringar och expansioner pågår i Norrbotten och Västerbotten. Det handlar bland annat om Northvolts batterifabrik utanför Skellefteå, LKAB:s omvandlingsplan och Hybrit Development.

För att främja koordineringen mellan projekten, berörda aktörer och samhället tillsätter regeringen en samordnare för samhällsomställningen.

"Dessa etableringar och expansioner skapar stora möjligheter för regional utveckling, tillväxt och konkurrenskraft samt förväntas även få stor positiv påverkan på den gröna omställningen av samhället, industrins klimatomställning och för att främja en cirkulär ekonomi", säger näringsminister Ibrahim Baylan (S), i en kommentar.

Peter Larsson, seniorrådgivare vid Sveriges Ingenjörer och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, utses till samordnare.

Kommunen hävdar att det lilla uppsalaföretaget Nina hemtjänst har fakturerat på ett felaktigt sätt. Nu har grundaren Diana Kobadi hamnat mitt i en strid där ord står mot ord. Hon känner sig liten och missförstådd. Det är inte rimligt att kalla det fusk, hävdar hon. Företagarkollegan Erland Olsson vittnar om en kommun med många problem. ”Vi har sett att det är svårt för små företag i Uppsala, många små aktörer har slagits ut”, säger han till fPlus.

Till tidigare talanger kan Båstad nu även lägga företagande. Ett kvitto på det är utmärkelsen ”Årets nyföretagarkommun” 

– Det lokala företagandet är viktigt, och att det tillkommer fler nya företag är av stor betydelse för framtidens näringsliv. Bakom alla nya företag finns personer med idéer och drömmar – detta är deras pris, säger Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande.

Prissumman på 100 000 kronor är tänkt att stärka det lokala entreprenörskapet under tre år.

På Bjärehalvön finns en tradition av företagande och entreprenörskap. Här är företagare viktiga, oavsett om de är i planeringsstadiet eller driver ett familjeföretag sedan många generationer.

– Vår inställning är dock att aldrig ta detta för givet. Arbetet med att stimulera företagande och entreprenörskap är prioriterat, ambitiöst och målmedvetet, säger Karin Bengtsson, vd på Båstad Turism & Näringsliv.

En glad och stolt kommundirektör, Charlotte Rosenlund Sjövall, tillägger att priset ger inspiration och är en kraft för framtiden.

– Det är ett pris som lyfter fram det viktiga arbete som pågår inom området nyföretagande idag, säger hon i pressmeddelandet.

Åtta kommuner var nominerade till utmärkelsen årets nyföretagarkommun 2020: Solna, Borås, Trosa, Berg, Gotland, Tomelilla, Pajala och Båstad. De utses utifrån hur många nya företag som har startats per tusen invånare från nyårsdagen 2019 till och med 30 juni 2020.

I fjol utsågs Åre till den bästa kommunen för nya företagare.

Synsams flytt till Ockelbo sätter fingret på en större förändring i det svenska näringslivet. Forskarna pratar om en ny hemflyttartrend. Samtidigt finns det risker när kommuner utlyser prestigeprojekt.

Mer än 270 kommuner inser allvaret av coronakrisens påverkan på företagen och vidtar åtgärder för att mildra effekterna, skriver Svenskt Näringslivs redaktion.

Behovet av handlingskraftiga och företagsvänliga kommuner är större än någonsin och organisationen har nu uppdaterat sina förslag på stödåtgärder från i våras för att rädda så många företag och arbetstillfällen som möjligt.

– Många åtgärder som kommunerna vidtog i våras var tillfälliga. Därför behövs förnyade initiativ, säger avdelningschef Björn Lindgren.

Det nya åtgärdspaketet är bredare och syftar till att sänka kostnaderna, stärka intäktsmöjligheterna och likviditeten, underlätta deltagandet i upphandlingar samt att ge stöd och råd till företagen.

Centerpartiet föreslår att preliminärskatten betalas i efterhand – inte i förskott på uppskattade intäkter, skriver Di.

Motivet är att stärka företagens likviditet. Principen att betala skatt i förväg, innan intäkterna är intjänade, är bakvänd, menar Per Åsling, skattepolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Det är ett systemfel i skatteupplägget. Rent principiellt är det orimligt att företag ligger ute med pengar, säger han.

Per Åsling anger Storbritannien som exempel. Där betalar företagare in skatt retroaktivt två gånger per år, skriver Di.

Den digitala brevlådan Kivra har under fem års tid levererat myndighetspost utan att få betalt, det rapporterar Di Digital.

Över 30 000 myndigheter, företag och organisationer använder Kivra för att skicka räkningar, myndighetspost och andra dokument. Bolaget omsättning uppgick 2019 till 98 miljoner kronor, men noterade ändå ett minusresultat på 34 miljoner kronor.

När Kivra 2015 började låta myndigheter, regioner och kommuner i Sverige göra kostnadsfria utskick blev de lovade att en ersättningsmodell snart skulle vara på plats genom en ny lagstiftning. Fem år senare saknas regelverket fortfarande. Nu ryter företaget ifrån.

– Totalt har regeringens springnota nu kostat Kivra 170 miljoner kronor, säger Kivras vd Anna Bäck till Di.