Europas techsektor har aldrig varit starkare. Men flaskhalsar i EU:s arbetsmarknad sätter stora hinder för startups ambitioner att anställda 100 000 personer de kommande 12 månaderna, vilket spelar rakt i händerna på konkurrerande bolag i Sillicon Valley.

Så skriver 500 investerare, vd:ar, anställda och grundare av startups i ett öppet brev som kommer att överlämnas till beslutsfattare inom EU den 7 januari 2019.

Om Europa vill bli världens entreprenörsvänliga kontinent, stå värd för världens mest dynamiska och kreativa företag och locka de bästa talangerna måste det traditionella lönereglerna luckras upp till förmån för andelsinnehav till anställda, i form av personalaktier eller aktieoptioner, skriver de.

”Om vi misslyckas med att agera kommer vi att se ett utflöde av Europas bästa och smartaste, vilket leder till färre jobb och lägre tillväxt”, står det i brevet.

Kompetensförsörjningen. Det är en nyckelfråga för Sverige och därmed något som alla, politiker, skola och näringsliv har ett ansvar för. Det säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i en intervju i DN.

För att nå fram till en bättre fungerande kompetensförsörjning, en förutsättning för att klara välfärden, behöver flexibiliteten på arbetsmarknaden ökas och utbildningskvaliteten i skolan förbättras, från grundskolan och uppåt, bland annat genom ett utökat samarbete med företagen. Och så skatterna:

– Där finns mycket att göra när det gäller expertskatter, optionsskatter och marginalskatterna i stort, säger han.

Det finns många regioner i landet där det av olika skäl är tufft att driva företag, men när flera bedömare får ge sin syn på var det är tuffast att driva företag blir svaret Stockholm, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Att fler företag, oberoende av institutioner, säger emot politiska beslut som hämmar fri företagsamhet är positivt och något vi behöver se mer av. Det skriver skolentreprenören Peje Emilsson på DI Debatt, med hänvisning till senaste protester mot regeringens reformplaner kring valfriheten inom välfärden.

Han nämner bland annat de hundratals små och stora företag som engagerade sig över hela landet för att berätta om sin verksamhet och den nytta den gör för andra.

Han hyllar även entreprenören Dan Olofsson, som själv inte har intressen i några välfärdsföretag, för att ha gett sig in i debatten:

”[Han] inser vart det kan barka om man inte säger stopp när den fria företagsamheten och marknadsekonomins grunder ifrågasätts”, skriver han.

Nu uppmanar han ett större engagemang från företagare i hela riket.

”För alla vi som arbetar i fria företag är det inte bara vår rättighet utan vår skyldighet att vara med att påverka för ett bättre samhälle. Vi måste vara tydliga med att tala om vilka konsekvenser politiska förslag kan få för våra möjligheter att arbeta.”

Det blir 100 nya jobb när Assa-Abloy flyttar hem tillverkning till Sverige. Företagets cylindertillverkning har legat i Norge och Danmark men samlas nu instället i Eskilstuna.

Balgrunden är att företaget vill ha stor volym på en plats och därigenom kunna skapa en moderna produktionsapparat.

Det amerikanska medicinteknikföretaget Baxter lägger ner produktionen i Lund och skär även hårt i forskningen. Sammanlagt hotas 360 av 540 tjänster, rapporterar 8till5.

Enligt ledningen är kostnaden per anställd högre i Sverige än i Italien, dit produktionen ska flyttas.

Näringslivsminister Mikael Damberg har engagerat sig i nedläggningen. Men han hänvisar till att det osäkra politiska läget gör det svårt att agera.

Damberg förstår inte resonemanget att Sverige är ett högkostnadsland.

– Jag har läst i tidningen att det också förts diskussioner om kostnader, men Sverige brukar klara sådana internationella jämförelser bra, säger han till 8till5.

Det är relativt kostsamt att anställa i Sverige, visar statistik från Ekonomifakta. Sverige har de tredje högsta arbetskraftskostnaderna inom EU. I genomsnitt kostar varje anställd 366 kronor per timme.

Svenska företagare toppar ett nytt livskvalitetsindex som Swedbank har tagit fram. I Indexet jämförs hur det är att vara företagare i Europa. Efter Sverige kommer Norge och Cypern. Sist i listan är Polen.

Svenska företagares inkomster ligger i den absoluta Europatoppen, visar indexet. De arbetar inte mer än sina europeiska kollegor, och 85 procent av de svenska företagarna uppger att de har god eller mycket god hälsa.

Samtidigt är det inte lika vanligt att man driver företag i Sverige, det är betydligt lägre än i de flesta europeiska länder.

Enligt Swedbank är dock bilden av företagarlivet mer negativ i Sverige. En tidigare undersökning visar att enbart 54 procent av svenskarna ser företagande som ett bra karriärval. I Nederländerna, där företagandet är högt och ökande, var motsvarande andel 81 procent.

– Det kan alltid diskuteras hur livskvalitet ska definieras. Men vår undersökning visar att det låga företagandet i Sverige inte kan förklaras av längre arbetsdagar, mer stress eller lägre inkomster. Vi vet också att de flesta dessutom är nöjda med sitt val att vara företagare, säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank och sparbankerna i ett pressmeddelande.

En näringspolitik som underlättar ägarskiften i små och medelstora företag saknas. Det menar Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, i en debattartikel i SvD.

Enligt honom uppger omkring en fjärdedel av svenskarna att de vill starta företag, men få gör verklighet av sina planer. Under de senaste tio åren har samtidigt antalet företagare mellan 65 och 74 år ökat med nära 60 procent. Här finns ett glapp.

Kreicbergs efterfrågar en politik som underlättar ägarskiften. Det handlar bland annat om att följa upp ägarbyten att matcha köpare och säljare bättre och att förändra arbetsmarknadspolitiken. 

Företagare med utländsk bakgrund har lägre sannolikhet att beviljas lån och krediter. Detta oavsett om de uppvisar liknande rörelseresultat, tillhör samma bransch och har samma storlek som ett företag som drivs av personer med svensk bakgrund, visar en undersökning av Tillväxtverket om företagens villkor.

Studien visar också att fler unga utländska företagare ser tillgången till lån och krediter som ett stort tillväxthinder, jämfört med unga företagare med svensk bakgrund.

Bättre är dock villkoren för företagare med utländsk bakgrund som söker offentligt stöd, något som framför gör av kvinnor.

Tillväxtverket hoppas att undersökningen kan sprida bättre kunskap om olika företagargruppers förutsättningar att driva företag. Genom att täppa till ojämlikheterna och öppna upp för ett företagsfrämjande på lika villkor kan man stärka företagens konkurrenskraft i det svenska näringslivet, skriver myndigheten.

Allt för rigid hantering av lagstiftningen leder till att man inte kommer åt de riktiga problemen inom transportnäringen. Oseriösa åkare som systematiskt kör under olagliga villkor kommer undan samtidigt som många andra transportföretag fälls för småsaker. Det anser man på Söderstens åkeri i Västmanland, skriver Svenskt Näringsliv.

Bengt Södersten, grundare till Söderstens Åkeri, menar att oseriösa åkare kommer undan i dagens kontrollsystem. Problemet är resursbristen och svårigheten att tillämpa krångliga lagar. Polisen saknar kapacitet att ta tag i de stora överträdelserna och då blir fokus bara på småsaker. Bengt Södersten önskar att kontrollerna utförs med sunt förnuft.

– Nu gör man alla till brottslingar. Man borde i stället titta efter systematik och uppsåt. Det är de som kör dygnet runt som borde hållas efter, att vi åker på stora böter för sådana småsaker är rena dumheter, säger Bengt Södersten till Svenskt Näringsliv.