Kommuner som expanderar tvingar bort livsmedelsindustrier i sin iver att bana väg för till exempel bostadsbyggande. Det hotar livsmedelsförsörjningen, skriver LRF och Lantmännen på SvD Debatt.

”Kommunerna har med sina planmonopol mycket stor makt, men beaktar sällan i sina planer vilken effekt deras beslut får på den regionala eller nationella livsmedelsförsörjningen. Därför är det oerhört viktigt att landets politiker och beslutfattare snabbt skyddar den viktiga livsmedelsförädling och livsmedelsindustri som ännu finns kvar i landet”, skriver debattörerna Per Lindahl, styrelseordförande, Lantmännen, och Palle Borgström, förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund.

Vingåkers kommun är ”Årets klättrare” i rankingen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Det är en stor förbättring jämfört med fjolårets 239:e placering.

Varje år går företagare i närkamp med kommunernas företagsklimat. Två nykomlingar finns i toppen av årets ranking, men första platsen är återigen vigd åt Solna.

Solna har Sveriges bästa företagsklimat för trettonde året i rad. En framgångsfaktor är service och bemötande. ”Det känns än mer aktuellt i dag när många av våra företag upplever svåra situationer”, säger näringslivschefen Katarina Barter.

Totalt sett har företagsklimatet försämrats sedan förra året. fPlus listar kommunerna som är sämst och bäst i årets ranking från Svenskt Näringsliv. Årets klättrare är sörmländska Vingåker.

Svenska företags investeringar är nere på rekordlåga nivåer, där de rasat både snabbare och djupare än under finanskrisen, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

Företagens bedömningar framgår av en fråga i Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel.

– Investeringarna i näringslivet är nu nere på ännu lägre nivåer än under finanskrisen. Vi ser samma mönster som vid tidigare kriser, investeringarna är det första som företag drar ned på, säger Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, till Nyhetsbyrån Direkt.

Arbetsgivarorganisationen har frågat sina medlemsföretag hur deras investeringar utvecklats de senaste sex månaderna.

Riktade åtgärder krävs för att rädda framtidens innovativa techbolag. Det anser Lena Miranda, vd på Linköping Science Park. 2020 har varit ett tufft år för många startup-bolagen och Lena Miranda har spenderat mycket tid åt att diskutera läget med unga svenska teknikbolag.

– Läget är ansträngt, såklart. Många branscher har drabbats hårt när exportaffärer har dött över en natt. Samtidigt finns det stora möjligheter för unga bolag som är snabba på att ställa om, och som kan hitta nya affärsmöjligheter i och med att digitaliseringen tagit stora steg framåt på mycket kort tid, säger hon till NyTeknik.

Många bolag sitter på stora kunskapstillgångar, men för att dessa företag ska överleva och generera jobb och skatteintäkter på sikt måste regeringen agera, anser hon.

– Exempelvis skulle regeringen kunna skapa förutsättningar att förlänga eller utöka verksamhet inom affärsutveckling och affärsstöd som bedrivs inom ramen för science parks och inkubatorer. Det är effektivt under kristider, säger Lena Miranda till NyTeknik.

Den nya statliga utredningen, den så kallade övergödningsutredningen, hotar ridsporten. Det skriver Anna Jähnke, regionråd och ordförande regionala utvecklingsnämnden, och Anna Mannfalk, regionråd och vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne (M), på Aftonbladet Debatt.

Förslagen handlar bland annat om att reglera hur många hästar som får vistas i samma hage, krav på att mark inte får användas som hästhage mer än tio år och förbud mot att hästar vistas nära diken eller vattendrag.

”Hästvärldens samlade bedömning är att om de förordningar och regler som övergödningsutredningen föreslår införs så kommer många hästrelaterade verksamheter, som ridskolor, att få problem och i värsta fall stänga igen.”, skriver debattörerna.

Hästnäringens direkta samhällsekonomiska konsekvenser uppgick 2016 till 31,3 miljarder svenska kronor, vilket utgör 0,5 procent av BNP, och hästrelaterade verksamheter skapar 16 900 helårssysselsättningar.

”Landets hästar, ryttare, ridskolor och andra hästverksamheter måste värnas från klåfingriga aktivistiska utredare. Att klassa hästhållning som ”miljöfarlig verksamhet” är absurt.”, avslutar debattörerna.

Tålamod, lyhördhet och hårt arbete tog Ovanåker till tätpositionen i Svenskt Näringslivs företagarenkät i Gävleborgs län. Kommunen fick betyget 3,6 på en sexgradig skala i det sammanfattande omdömet.

En taggad Håkan Englund, kommunstyrelsens ordförande (S), siktar ännu högre och sneglar på landets bästa kommuner. Förebilden är Vårgårda i Västra Götaland, som är bäst i landet med omdömet 4,7.

– Det räcker inte att placera sig bra i Gävleborg. Vi måste sikta ännu högre och lära oss av de allra bästa kommunerna, säger han.

En styrkefaktor är det politiska styret som delas mellan socialdemokrater, moderater och liberaler. Håkan Englund anser att det bidrar till stadga och kontinuitet i det näringspolitiska engagemanget.

– Förhållningssättet är mycket pragmatiskt. Utgångspunkten är att företagen är helt avgörande för jobb och välfärd i kommunen, säger han.  

En näringspolitik i fritt fall under flera år står i skarp kontrast till den politiska U-sväng som genomfördes 2011 och som innebär att företagsfrågorna behandlas på ett mer strukturerat och målmedvetet sätt, förklarar moderaten Mikael Jonsson, näringspolitiskt ansvarig.

– Det gäller att förstå varandras roller. Kommunen svarar för vissa uppgifter, företagen för andra. Genom att exempelvis förenkla hanteringen av tillståndsgivningen går det snabbt att göra vardagen lite bättre för företagen, säger han.

En ny arbetsmetod, som tar avstamp i tre frågor, användning av Instagram och Facebook, en ny webbsida och ett mindre byråkratiskt språkbruk stöper om Värmdös näringspolitik. ”Vi har tagit hjälp av företagen för att helt enkelt bli bättre”, säger näringslivschefen Sofia Brorsson.

Dåliga omdömen, låga betyg år efter år. Nu bryter Värmdö den negativa trenden och företagen gör tummen upp för företagsklimatet.

Nyckeln till framgången är dialog, information och service, enligt näringslivschefen Sofia Brorsson.

– Besök och dialog är avgörande för att få en ökad förståelse för företagens situation och deras utmaningar. Det är viktigt att vi förstår varandra för att kunna erbjuda träffsäker service.

Det ska alltid finnas tid att prata om verksamheten och svara på företagarens frågor. Efter besöket får hen fylla i en enkät och ge feedback på besöket, vilket ger snabb respons och gör att det går snabbare att genomföra förändringar, berättar Sofia Brorsson.

Ett annat initiativ är Värmdö företagsprofil, en minidokumentär om livet som företagare med syftet att synliggöra och inspirera till företagande.

– Vi har fått en otrolig respons från både medborgare och företag som tycker det är spännande och roligt att följa vårt arbete och se vad det finns för företag på Värmdö, säger Sofia Brorsson.