Företag måste blir bättre på att värna den biologiska mångfalden. Det skriver WWF tillsammans med ett antal företagsrepresentanter på DI debatt, bland annat Cecilia Strömblad Brännsten, hållbarhetschef på H&M Group.

”Vi behöver en omställning och ett näringsliv som bidrar till att aktivt stärka ekosystemen. Vi vill se en bred uppslutning av stora som små företag som agerar för att främja biologisk mångfald”, skriver debattörerna.

Södra lägger i en högre växel för att nå målet att ha en fossilfri verksamhet 2030. Nu står transporterna på tur, skriver ATL. Redan idag är produktionen fossilfri.

Det handlar om att se över vilka maskiner som körs i skogen, val av bränslen. Men det är inte säkert är att HVO är enda lösningen, utan det kan lika gärna vara elbatterier. Teknikutvecklingen går snabbt, vittnar Södra om. Satsningen omfattar även en övergång till tågtransporter i möjligaste mån.

– Gör vi inte det här är vi inte relevanta som arbetsgivare i framtiden. Och inte för våra kunder heller, inte på lång sikt, säger Jörgen Lindquist, affärsområdeschef för Södra Wood, till ATL.

Fossilfritt stål är inte bara ett forskningsprojekt för framtiden. Redan i år kan miljardsatsningen Hybrit leverera grönt stål till en kund, skriver Norrbottens Affärer.

– Det har gått bättre än vi hade trott, säger Martin Pei, teknisk direktör vid SSAB, till tidningen.

Bakom Hybrit står LKAB, Vattenfall och SSAB som samarbetar om att tillverka fossilfritt stål med hjälp av vätgas istället för kol. När projektet är i hamn så kommer Sveriges koldioxidutsläpp att kunna minskas drastiskt, enligt företrädare för företagen.

Pilotanläggningen producerar dock järnsvamp med hjälp av naturgas. Först senare i vår ska man, enligt Norrbottens Affärer, byta till fossilfri vätgas.

Sverige är med i den absoluta toppen när EU rankar de hetaste gröna framtidsbolagen. Entreprenörerna ger Sverige ett bra betyg men flaggar för att skattebördan och regelkrånglet behöver lindras. ”Får man rejäl fart på entreprenörskapet löser man också problemen med arbetslösheten”, säger en företagare.

Företaget Tree to textile, som ägs av Ikea, H&M, Stora Enso och LSCS Invest, ska satsa 352 miljoner kronor på en ny demonstrationsanläggning i Sverige. Planen är att tillverka textilier av träråvara, vilket kan bli ett miljövänligare alternativ till bombull och oljebaserade material, enligt ett pressmeddelande.

Bygget startar i år och ska ligga vid Stora Ensos pappersbruk Nymölla i Skåne. 77 miljoner av investeringen kommer från Energimyndigheten.

– Vår teknik har potential att minska textilindustrins miljöpåverkan avsevärt. Med våra ägares stöd, innovativa agendor, kunskap och storlek bedömer vi att Tree to textile kan spela en viktig bidragande roll för att göra textilindustrin hållbar globalt, säger bolagets vd Sigrid Barnekow.

Marinfloc är ett svenskt smart miljöteknikföretag vars innovation gör vatten som fartyg pumpar ut i havet, det så kallade länsvattnet, rent, skriver Teknikföretagens tidning T:

25-åriga Marinflocs resa till produktion i större skala hänger ihop med ett miljöbrott. Ett stort kryssningsbolag tvingades böta mångmiljonbelopp efter att smutsvatten hade pumpats ut i havet. Bolaget beställde Marinflocs reningsanläggningar till hela flottan, ett 50-tal båtar, för att slippa framtida bot.

– Vi tjänar på att man tajtar åt, hårdare miljöregler är bara bra för oss. Nya regler styr teknikutvecklingen och ger nya möjligheter, det är väldigt tydligt i vår bransch., säger Martin Gombrii, vd på Marinfloc, till T:.

Vindkraftverk i trä. Det är en ny svensk innovation från företaget Modvion, rapporterar SVT. Målet är att bygga trätorn för att minska klimatpåverkan.

– På det här viset får vi fler svenska arbetstillfällen, mer förnybar leverans från vindkraften och visar också att det går att bygga riktigt krävande dynamiska applikationer av laminerat trä, säger Otto Lundman, vd och medgrundare vid Modvion, till SVT.

Med branschgiganten Vesta i ryggen ska det satsas stort. Målet är att bygga hundratals torn per år inom bara några år.

Svenska gjuteriindustrin lanserar en satsning med målet att göra industrin fossilfri.

Projektet Greta – Gjutna produkter med Resurseffektiva Tillverkningsprocesser och Affärsmodeller – är tänkt att hjälpa gjuterier med att genomföra en hållbar klimatomställning och samtidigt behålla konkurrenskraften.

– Projektet kom till genom att i stort sett alla gjuteriföretag börjat efterfråga hållbara lösningar. De ser ju hur allt pekar på en ökad efterfrågan här, alla verkstadsindustrier vet att de kommer att mätas mot hållbarhetskriterier mycket snart, säger Åsa Lauenstein doktor i materialvetenskap och senior forskare på Rise, till Metal Supply.

Energiteknikbolaget Climeon vinner första priset i tävlingen Smart industri, enligt ett pressmeddelande från IVA.

Climeon som har en klimatsmart teknik som omvandlar geotermisk värme eller spillvärme från industrier och fartyg till grön el, med stöd av digital teknik.

– Vi är mycket stolta över att ta emot Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) pris för Smart industri. Det känns extra roligt att det är vår it-strategi och it-plattform som prisas, delar som gör stor skillnad för våra kunder, men som inte alltid syns utåt, säger Rikard Pettersson, mjukvaruchef på Climeon i en kommentar.

Bolaget har enligt juryn vuxit från liten Startup med ett fåtal anställda och en prototyp till Scaleup med drygt 90 anställda i fem länder, flera kommersiella installationer och en omsättning över 100 miljoner kronor.

Istället för att varje bageri kör ut sitt eget bröd i egna lastbilar till butik samkör Fazer, Skogaholm och Polarbröd sina laster från och med i sommar. Sedan tidigare finns Korvbrödsbagarn, Hatting, Gille, Hägges och VaGott i bilarna.

– Genom vårt utökade samarbete kommer vi att dela transporter för tre av Sveriges fyra största bagerier. Idag körs många mil för små leveranser vilket inte är miljömässigt eller ekonomiskt hållbart. Bröd är bland det mest klimatsmarta livsmedel man kan äta och genom en gemensam distribution förstärks detta ytterligare, säger Ragnar Landin vd Polfärskt Bröd, i ett pressmeddelande.