Utdelningsstoppen mot företag som permitteringsstöd är hämmande för bolag som har kommit starka ur krisen däribland inom banker och industrin, skriver DI:s ledarskribent Lotta Engzell-Larsson.

Om vi skapar sådana förutsättningar i framtiden kommer företag sannolikt att varsla anställda direkt för att slippa restriktioner.

"Det är i första hand en förlust för samhället och de enskilda," skriver hon och fortsätter:

"Politiker måste se att utdelningar är hälsosamma för hela samhället, eftersom stora delar återinvesteras, och går till forskning och pensionsutbetalningar. Småsparare konsumerar en del."

Om någonting borde skatter på utdelningar för att undvika dubbelbeskattning, skiver Lotta Engzell-Larsson.

”Svenska utdelningar bör inte höra till dem som beskattas hårdast, vi borde ligga närmare Tysklands 0-28, och Storbritanniens 0-20 procent, än Danmarks 27-42 procent.”

Flera forskare varnar för att de statliga ingreppen kan bli fler. Det görs försök att kringskära privata aktörer på olika sätt i spåren av pandemin, menar forskaren Henrik Malm Lindberg. ”Utvecklingen går inte från 0 till 100, det sker snarare ett gradvis borttynande av företagsamheten”, säger han till fPlus.

"Efter snart ett år av kris behöver företag som kämpar för att överleva hjälp här och nu – inte om några månader", skriver kommunstyrelseordförandena i Lund, Landskrona och Kristianstad, Philip Sandberg (L), Torkild Strandberg (L) och Pierre Månsson (L) på Sydsvenskans debattsida.

Detta med anledning av att många drabbade företag tvingas vänta månader på att få besked om stöd samtidigt som vissa ansökningar fortfarande inte går att göra.

Att regeringen i detta läge föreslår skärpta restriktioner visar att den inte förstår företagens villkor.

Det är duger inte när finansminister Magdalena Andersson (S) uppmanar företagare som väntar på stöden att hålla ut och att biträdande finansminister Per Bolund (MP) föreslår banklån eller pengar från skattekontot för att övervintra, menar debattförfattarna.

Var tredje svensk småföretagare, 32 procent, är missnöjd med stödet från sin hemkommun och mer än hälften av kommunerna har fått färre företag under de senaste tio åren.

Det visar en ny undersökning från Visma där fler än 1 000 småföretagare deltagit.

– Att skapa ett företagsklimat som stärker lokala företag och inspirerar fler att starta eget måste hamna högre upp på kommunernas agenda. Fler välmående företag ger ökade skatteintäkter och ett mindre sårbart näringsliv – det tjänar alla på, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs, i en kommentar.

Under 2010-talet steg antalet företag i Sverige långsamt. Samtidigt har aktiebolag tagit över helt som bolagsform och ökar i landets samtliga 290 kommuner. Det visar en ny kartläggning från Visma.

– Kommunerna måste arbeta aktivt för att ännu fler ska våga och vilja starta eget. Det ger ökade skatteintäkter, starkare regional utveckling och ett mindre sårbart näringsliv eftersom jobben inte hänger på ett fåtal stora arbetsgivare, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs, i en kommentar.

Knivsta var den kommun som stod för den starkaste tillväxten av nya företag, följt av Nykvarn och Stockholm.

Många företag runt om i Sverige är beroende av inköp från det offentliga. Därför bör kommunerna fortsätta med redan aviserade inköpsplaner samt växla upp upphandlingar och andra investeringar, skriver Företagarnas Pontus Lindström och Magnus Johansson i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Den som är stor måste också vara snäll. Som arbetsgivare är kommuner jättar, fortsätter debattörerna. I dagsläget ligger kommunernas köp från privata företag på cirka 13 procent, som andel av verksamhetens totala kostnader. Det har inte heller skett någon ökning de senaste åren.

Inte sällan ligger det politiska beslut bakom huruvida kommuner konkurrensutsätter sina inköp eller väljer att utföra dessa i egen regi. ”Att köpa något av en lokal leverantör i stället för att göra det själv kan vara just det som gör att lokala företag slipper gå omkull, speciellt i dessa prövande tider”, avslutar de.

Företag måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, det skriver Unionens ordförande Martin Linder på Dagens Industris debattsida.

Ett halvår in i krisen vet vi att systemet med korttidsarbete över lag har fungerat. Jämför man med utvecklingen på arbetsmarknaden under finanskrisen syns det tydligt, korttidsarbetet har hållit uppe sysselsättningen.

”Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, och det kan komma nya konjunkturdippar. Men reglerna gör att företag som har använt sig av korttidsarbete under 2020 inte får ansöka om stöd igen förrän efter en karenstid på 24 månader. Det är helt orimligt. Karensen slår också till oavsett hur lång tid man använt sig av korttidsarbete i år. Unionen anser att regeringen snabbt måste lyfta bort karensreglerna. Vi ser att användningen av systemet automatiskt går ner när ekonomin går bättre”, skriver Martin Linder i DI.

Det statliga korttidsstödet får allvarliga konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden med en växande engagemangsklyfta, säger Dimitris Gioulekas, koncernchef och medgrundare av it- och teknikkonsultbolaget Knightec, till Dagens Industri.

– De som har mycket att göra och jobbar på som vanligt utvecklas, får stora fördelar och hamnar i ett spjutspetsläge. De är inne i ett flås, medan de som exkluderas tappar motivationen, säger han.

Han menar att förändringen sker blixtsnabbt, och personer som tidigare hade nyckelfunktioner är nu inte längre del av ett sammanhang, och de företag som inte lagt krut på den arbetsbefriade personalen har en rejäl uppförsbacke framför sig, tror Dimitris Gioulekas.

– Där kommer vi att se en tydlig vattendelare. Det är en sak att få tillbaka medarbetare – om de inte är motiverade och startar, så att säga, springande blir det tufft.

Dimitris Gioulekas vill se en utfastning av korttidsstödet och att det blir billigare för företag att antälla.

Han fortsätter:

– Varför inte gynna företag som skapar arbetstillfällen och gör investeringar genom varaktiga sänkningar av arbetsgivaravgiften?”, säger Dimitris Gioulekas.

Han menar att vägen ur krisen inte kan vara att högkvalificerade människor får betalt för att sitta hemma.

– Vi behöver all hjälp vi kan för att hålla liv i vår ekonomi och försvara vår välfärd, avslutar han.

Sällan har företagarnas villkor fått sådan uppmärksamhet i ekonomijournalistiken som under coronakrisens första skede – och dessutom med ett inkännande fokus på företagarnas villkor, deras svårigheter och umbäranden. Men det visade sig vara en parentes i mediehistorien – nu har gräddfilen återigen surnat för företagen i nyhetsrapporteringen. Det framgår av en rapport från Näringslivets medieinstitut.

Coronapandemin ska inte vara ett tillfälle att införliva planekonomiskt tänkande, skriver Olof Stenhammar, grundare för OMX, på Di debatt. Han menar att Vänsterpartiets vilja att förstatliga bolag blottlägger en avsaknad kunskap om hur näringslivet fungerar.

”Det är de svenska företagen, det svenska näringslivet och en välfungerande relativt fri marknadsekonomi som lagt grunden till den välfärd som det svenska folket upplevt under lång tid” skriver debattören.

Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson tycks vara ointresserade av att rädda företagen som drabbats hårdast av krisen, menar Olof Stenhammar. Besluten att ställa 500 miljarder kronor som lån till företag och att skjuta upp betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter, kommer inte att ta företagen ur krisen, skriver han.