Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

Oscar Lindqvist, 16, som driver sitt eget drönarbolag, började i fjol leta efter en bank som kunde starta ett företagspaket. Men på grund av hans låga ålder möttes han med avslag på flera håll, skriver Företagarna.

Men trots det gav han inte upp och fann till slut en bank som efter noga överväganden hos ledningen slutligen gick med på att erbjuda honom sina banktjänster.

När Företgararna intevjuade Oscar Lindqvist i december förbluffades han av att en 16-åring anses tillräckligt gammal för att starta ett företag men samtidigt ansers vara för ung för att hantera banktjänster.

På frågan om vilka lärdomar Oscar Lindqvist har dragit av erfarenheten så är det att aldrig ge upp.

– Dessutom har jag blivit mer van vid att prata i telefon, säger han.

På ett kattcafé i Stockholm kan besökare, mot en avgift på 150 kronor, få sällskap av de nio inneboende katterna. Nu har bolaget som driver caféet fått beskedet att de inte kommer att inkluderas av den reducerade mervärdesskatt som gäller för entréer till djurparker, skriver Dagens Juridik.

Syftet med kattcaféet är att människor ska få känna den trygghet som sällskapet av katter ger, samt att djuren ska kunna omplaceras till nya hem.

Bolaget överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som nu slår fast att caféet inte kommer att få ta del av den reducerade mervärdesskatten om 6 procent.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är det ”klart att caféet inte är en djurpark och att entréavgiften därmed inte omfattas av den lägre skattesats som gäller för tillträde till djurparker”.

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

PM Nilsson kritiserar i en ledare det så kallade Davos-manifestet. Han kallar det överlastat och menar att vinstsyftet är centralt för företagandet.

Enligt manifestet är syftet med ett företag inte bara att göra vinst utan att engagera alla intressenter, ”inte bara aktieägare”, i värdeskapandet.

”Det tillhör företagsledningarnas karaktär att vara politiskt opportuna. Men en alltför stor politisk följsamhet är kvävande, konserverande och skadlig. Davos-manifestet inbjuder till självförakt och underkastelse”, skriver han.

Han menar att vinsten är en nyckel för företagandet eftersom den motiverar uthållighet, risktagning och vilja att slåss för sin sak.

Manifestet undertecknas i Davos på World Economic Forums årliga möte i helgen.

Hela fyra av tio småföretag, 37 procent, riskerar att stänga igen när ägaren lämnar det, visar en Visma-undersökning. Bara 14 procent tror att en familjemedlem kommer att ta över verksamheten och 17 procent tror på en försäljning.

– Att underlätta generationsväxling så att fler företag kan leva vidare är en viktig investering för framtiden, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.

Ungefär 100 000 bolag beräknas behöva nya ägare inom tio år eftersom den nuvarande ägaren kommer att gå i pension. Det betyder att om fyra av tio läggs ned kommer tiotusentals företag att gå förlorade, skriver Visma.

Jämfört med privatlån är företagskrediter en snårig process, skriver Di. Enligt en undersökning som jämförelsetjänsten Lendo har gjort krävdes det personlig borgen för 98 procent av alla aktiebolag som ansökte om företagslån under 2019. Detta har gjort att många använder sig av bostadslånen i stället, eftersom villkoren är bättre.

– Om du med några knapptryckningar kan höja upp ditt lån med 300 000 och får en ränta på 1,5 procent – det finns ingen bank som ger de villkoren på företagarsidan till ett litet bolag, säger Günther Mårder, vd Företagarna.

Mårder påpekar dock också att bostadslån gör att man får tag i pengar snabbt, men att det långsiktigt kan bli dyrt eftersom ”krediterna hade varit ställt på bolaget om det händer något oförutsett, beroende på hur långtgående åtagandet är på borgensidan”.

Utökat RUT-avdrag, sänkta marginalskatter, sänkt arbetsgivaravgift med ”ingångsavdraget” och enklare generationsskiften får tummen upp från Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert när han går igenom regeringens arbete inom skatteområdet under det senaste året.

Men han ger en tumme ned till 3:12-reglerna vilket är något som berör alla fåmansföretag. Trots att C och L i januariavtalet ställt krav på utredning om hur reglerna kan förenklas utan ökad beskattning skickar regeringen ut helt andra signaler.

”Magdalena Andersson har varit tydligt med att hon vill driva igenom en skattehöjning. S-MP-regeringen har inte tagit några initiativ till regelförenkling, snarare sprids skrämselpropaganda”, skriver han på organisationens sajt.

Även personaloptioner och sänkt arbetsgivaravgift med ”växastöd” får kritik av Patrick Krassén.

Den är en av de allra främsta symbolerna för Skåne, men nu är spettekakan i fara. Om man ska tro branschen kan spettekakans historia till och med vara slut inom en snart framtid, skriver Sydsvenskan.

Orsaken är att bagarna blir allt färre. För åtta år sedan fanns ett 20-tal spettekaksbagerier i landskapet, men sedan dess har det blivit allt färre.

– Nu är det bara några få kvar som har hantverket som sitt levebröd. Nästan tio bagerier har slagit igen sedan vi tog över, säger Jörgen Vollmer, som driver ett spettekaksbageri i Sjöbo, till Sydsvenskan.

Det var bättre förr. Eller var det egentligen det? Det undrar statsvetaren Stig-Björn Ljunggren i en krönika i Arbetsmarknadsnytt. Han påminner om en tid när staten och kapitalet konfererade på Harpsund och statsministern fick i uppdrag att meddela oppositionen vad de hade kommit fram till.

Ljunggren berättar en anekdot där den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss inför sina 1 maj-tal i Dalarna tillbringade en Valborg hemma hos Axel Ax:son Johnson i dennes herrgård i Avesta.

”Men samkvämet blir mindre trivsamt eftersom herrarna kom i kraftigt politiskt gräl. Dagen efter skjutsar dock den alltjämt ilskne direktör Johnson själv socialisten Wigforss till demonstrationståget – i sin Rolls-Royce…”, skriver Ljunggren.

Han konstaterar att näringslivet och politiken på den tiden upplevde att de hade ett gemensamt projekt.

”Om detta går att återskapa, och om det ens är önskvärt, är värt att diskutera”, avslutar Ljunggren.