Företag måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, det skriver Unionens ordförande Martin Linder på Dagens Industris debattsida.

Ett halvår in i krisen vet vi att systemet med korttidsarbete över lag har fungerat. Jämför man med utvecklingen på arbetsmarknaden under finanskrisen syns det tydligt, korttidsarbetet har hållit uppe sysselsättningen.

”Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, och det kan komma nya konjunkturdippar. Men reglerna gör att företag som har använt sig av korttidsarbete under 2020 inte får ansöka om stöd igen förrän efter en karenstid på 24 månader. Det är helt orimligt. Karensen slår också till oavsett hur lång tid man använt sig av korttidsarbete i år. Unionen anser att regeringen snabbt måste lyfta bort karensreglerna. Vi ser att användningen av systemet automatiskt går ner när ekonomin går bättre”, skriver Martin Linder i DI.

Det statliga korttidsstödet får allvarliga konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden med en växande engagemangsklyfta, säger Dimitris Gioulekas, koncernchef och medgrundare av it- och teknikkonsultbolaget Knightec, till Dagens Industri.

– De som har mycket att göra och jobbar på som vanligt utvecklas, får stora fördelar och hamnar i ett spjutspetsläge. De är inne i ett flås, medan de som exkluderas tappar motivationen, säger han.

Han menar att förändringen sker blixtsnabbt, och personer som tidigare hade nyckelfunktioner är nu inte längre del av ett sammanhang, och de företag som inte lagt krut på den arbetsbefriade personalen har en rejäl uppförsbacke framför sig, tror Dimitris Gioulekas.

– Där kommer vi att se en tydlig vattendelare. Det är en sak att få tillbaka medarbetare – om de inte är motiverade och startar, så att säga, springande blir det tufft.

Dimitris Gioulekas vill se en utfastning av korttidsstödet och att det blir billigare för företag att antälla.

Han fortsätter:

– Varför inte gynna företag som skapar arbetstillfällen och gör investeringar genom varaktiga sänkningar av arbetsgivaravgiften?”, säger Dimitris Gioulekas.

Han menar att vägen ur krisen inte kan vara att högkvalificerade människor får betalt för att sitta hemma.

– Vi behöver all hjälp vi kan för att hålla liv i vår ekonomi och försvara vår välfärd, avslutar han.

Sällan har företagarnas villkor fått sådan uppmärksamhet i ekonomijournalistiken som under coronakrisens första skede – och dessutom med ett inkännande fokus på företagarnas villkor, deras svårigheter och umbäranden. Men det visade sig vara en parentes i mediehistorien – nu har gräddfilen återigen surnat för företagen i nyhetsrapporteringen. Det framgår av en rapport från Näringslivets medieinstitut.

Coronapandemin ska inte vara ett tillfälle att införliva planekonomiskt tänkande, skriver Olof Stenhammar, grundare för OMX, på Di debatt. Han menar att Vänsterpartiets vilja att förstatliga bolag blottlägger en avsaknad kunskap om hur näringslivet fungerar.

”Det är de svenska företagen, det svenska näringslivet och en välfungerande relativt fri marknadsekonomi som lagt grunden till den välfärd som det svenska folket upplevt under lång tid” skriver debattören.

Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson tycks vara ointresserade av att rädda företagen som drabbats hårdast av krisen, menar Olof Stenhammar. Besluten att ställa 500 miljarder kronor som lån till företag och att skjuta upp betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter, kommer inte att ta företagen ur krisen, skriver han.

Regeringens åtgärder är otillräckliga, skriver Karin Lindahl, vd på Indiska, på DI Debatt.

”Eftervärldens dom över regeringen kommer bli hård om man inte redan innevarande vecka beslutar om ett antal åtgärder som har stor verkan här och nu. Annars riskerar regeringen att bidra till en värre katastrof för folkhälsan än corona-viruset.”

Karin Lindahl menar att folkhälsa också är att slippa massarbetslöshet, konkursvåg, depression och hopplöshet. För att inte hamna där föreslår hon bland annat att alla betalningsdatum för skatt förskjuts, staten tar hela permitteringskostnaden och att att alla nya åtgärder omfattar mindre familjebolag.

”Viktigast av allt är att bestämma ett datum, gärna preliminärt, då vi måste komma tillbaka i arbete igen. Om det är den 5 april eller 20 april, kanske inte är helt avgörande, men Sverige kan inte vara stängt ett halvår. Då finns Sverige, i den mening vi har lärt känna det, inte kvar. Och det kommer ta decennier att återupprätta det.”, avslutar hon.

Förra veckan aviserade finansminister Magdalena Andersson att det ska vara möjligt för företag att korttidspermittera personal. Detta innebär i praktiken att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen.

Men enligt de första direktiven så skulle detta inte gälla alla företagare.Men successiva lättnader har gjorts i regelverket. I måndags meddelades att även enmansföretagare med AB kan omfattas.

Nu kommer ännu en lättnad. Tidigare rådde oklarheter kring om anställda familjemedlemmar fick ta del av stödet, men enligt den senaste uppdateringen så ska det gälla även dem – i alla fall om arbetsgivaren inte är en enskild firma.

”Tillväxtverket gör här tolkningen att de enda arbetsgivare som kan anses ha en familj är enskilda näringsidkare eftersom endast dessa är fysiska personer. Det är en extensiv tolkning i ljuset av syftet med det nya systemet för korttidsarbete och den exceptionella situation som nu råder. Tolkningen innebär att även anställda ägare och anställda som tillhör dennes familj kan omfattas, med undantag för företagsformen enskild firma”, skriver Tillväxtverket på sin hemsida.

Även bemanningsföretag ska omfattas av möjligheten att söka stöd under perioden.

Soloföretagare som bedriver sin verksamhet som enskild näringsidkare kommer dock inte att få ta del av stödet.

”Den nya skattekrediten som kommer att införas är ett dyrt lån”. Det skriver Tobias Wikström i en ledare DI och syftar på att räntan, som inte är avdragsgill, kommer att motsvara en bankränta på 6,6 procent.

Skattekrediten kan bli ett bra stöd för de företag som räknar med en snabbt återvändande efterfrågan. Samma sak blir det kanske inte för de företag som inte ser ”någon ände på krisen”, fortsätter Wikstöm. Enligt honom är det svårare som ett svagare företag att kunna genomföra ansökningsreglerna om anstånd hos Skatteverket på ett korrekt sätt, eftersom osäkerheten med inbetalningar är större.

Reglerna för vård av sjukt barn slår hårt mot den som är förälder och driver eget företag. Utebliven produktion, kostnader för vikarier och därpå sänkt SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) innebär en dubbelbestraffning, skriver organisationen Företagarna i en artikeln på sin hemsida.

– Förra året vabbade jag 50 dagar. Jag gick back 50 000 kronor, bara på att ta in vikarier. Att produktionen dessutom stod stilla var bara att tugga i sig, säger trebarnsmamman och företagaren Linda Isaksson, som driver en glashytta med butik i Piteå.

För enskilda företagare beräknas ersättningen utifrån ens SGI, som bestäms utifrån en förväntad inkomst av näringsverksamheten. Här kan man lätt hamna i en ond spiral, menar Linda Isaksson.

– Vabbar jag mycket under några år, som man ju gör när man har små barn, påverkar det företagets omsättning rejält. Det gör att min SGI sänks. Och så får jag ut ännu mindre i tillfällig föräldrapenning därefter, säger Linda Isaksson, som känner sig dubbelbestraffad eftersom hon både betalar skatt på sin vab-ersättning och för vikarien, men ändå sänk SGI.

– Det här drabbar hundratusentals företagare. Idag tvingas många företagande föräldrar att välja mellan sitt företag och sitt föräldraskap. Det är naturligtvis inte rimligt, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

Oscar Lindqvist, 16, som driver sitt eget drönarbolag, började i fjol leta efter en bank som kunde starta ett företagspaket. Men på grund av hans låga ålder möttes han med avslag på flera håll, skriver Företagarna.

Men trots det gav han inte upp och fann till slut en bank som efter noga överväganden hos ledningen slutligen gick med på att erbjuda honom sina banktjänster.

När Företgararna intevjuade Oscar Lindqvist i december förbluffades han av att en 16-åring anses tillräckligt gammal för att starta ett företag men samtidigt ansers vara för ung för att hantera banktjänster.

På frågan om vilka lärdomar Oscar Lindqvist har dragit av erfarenheten så är det att aldrig ge upp.

– Dessutom har jag blivit mer van vid att prata i telefon, säger han.