Bevaka
Företagarna

Hans Christiansson
Det kontantlösa samhället

Företagarna: Cash is not king

Kontanter är krångliga, kostsamma och otrygga. Det skriver Företagarna i ett pressmeddelande och uppger att 68 procent av svenska företagare helst vill använda sig av kort som betalningsmedel.

Företagarna hänvisar till sin nya rapport ”Kontanthanteringens effekter på företagande”. Av den framgår att utbyggnaden av den digitala infrastrukturen inte hängt med i samma takt som utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle vilket gör det problematiskt för många företagare att helt lämna kontanthanteringen.

– Den digitala infrastrukturen är en förutsättning för att alternativa betaltjänster ska fungera i hela landet. Det går inte att bedriva en affär och endast ta betalt med kort när uppkopplingen är otillräcklig och plötsligt kan försvinna, säger Hanna Cederqvist, expert på kompetensförsörjning hos Företagarna.

Företagarna menar att kostnaden för den försämrade infrastrukturen landat på den enskilde företagaren och att en av tre företagare uppger att de blivit utsatta för brott under de senaste fem åren.

– I glesbygden kan handlar ofta ta hem pengarna över natten istället för att åka de långa sträckorna för att deponera pengarna. Det är ett moment som skapar extra oro och som utsätter företagaren för risker, säger Bengt Hedlund, Butikernas vd.

Riksbanken publicerade på torsdagen rapport som visar att Swish varit ett lika vanligt betalningssätt som kontanter.

22 nov
Regelkrånglet

Därför ökar regelkrånglet för företagen

Under åren med Maud Olofsson som näringsminister, 2006-2010, minskade regelbördan för företagen. Men sedan dess har intresset för frågan svalnat. Därmed har regelbördan ökat igen, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.

Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.

– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.

I statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.

Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.

Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.

– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

14 nov