Svenskarnas sparande i hållbara fonder ökar kraftigt, skriver branschorganisationen Fondbolagens förening i ett pressmeddelande. Enligt deras undersökning väljer var tredje privatsparare att placerar sina pengar i bland annat hållbara fonder.

Klimatmedvetenheten speglas även i sparkbanken Avanza där en tredjedel av allt fondkapital investeras i fonder med låg koldioxidrisk, skriver DI.

Bankens sparekonom Johanna Kull är inte förvånad, och menar att det är i linje med tidens klimatmedvetenhet:

– Är det någonstans vi verkligen kan påverka är vart vi placerar våra pengar, säger hon till tidningen.

Den amerikanska biltillverkaren Ford gör stora nedskärningar i sin europeiska verksamhet för att få fart på lönsamheten, skriver TT. Totalt ska biljätten minska 12 000 arbetstillfällen i Europa till och med 2020, främst genom frivilliga avgångar.

Ford har redan slutat med produktion på tre anläggningar i Ryssland och planerar att stänga fabriker i Frankrike och Wales och har minskat antalet skift på fabriker i Valencia i Spanien och i Saarlouis i Tyskland.

Då var det dags igen för börsen att skaka till. Sedan toppen i slutet av april har börsen backat nästan 10 procent. Fallet ska samtidigt ses i perspektivet att kurserna står ungefär lika mycket högre jämfört med vid årsskiftet. Dessutom har en stor del av årets utdelningar kommit in på aktieägarnas konton.

Nedgångar runt 10 procent är dessutom inte särskilt ovanliga. Fall i den storleksordningen har historiskt nästan alltid inträffat minst en gång per år. Ändå sprider sig oron snabbt bland både små och stora placerare när börsen faller. Ofta känner vi oss helt oförberedda på en nedgång eftersom läget bara någon dag tidigare känts helt stabilt.

Huvudförklaringen den här gången är Donald Trumps upptrappade handelskrig. Nu handlar det heller inte bara om i första hand Kina där det i någon mån är motiverat med tuffa tag för att stävja kinesernas i vissa lägen osunda konkurrensmetoder. I stället går den amerikanska presidenten ut i ett flerfrontskrig med såväl Mexico som Europa inblandat.

Risken har därmed ökat att handelskriget kommer att få tydligt negativa effekter på den ekonomiska tillväxten vilket kommer att spilla över på företagsvinsterna och därför är det heller inte särskilt underligt att börsen. Enbart en ökad osäkerhet leder dessutom till att investerare höjer sina riskpremier. Vi som agerar på börsen vill helt enkelt ha mer betalt för att ta den risk som det innebär att äga aktier.

Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ

Oron förstärks dessutom av en klassisk signal som ofta förebådat en recession. Det handlar om en så kallat inverterad räntekurva i USA, det vill säga att de långa räntorna är lägre än korträntorna. Även i Europa har en del räntor rört sig till nästan osannolikt låga nivåer, vilket tydligt signalerar att allt inte står rätt till i ekonomin. Den tyska tioåriga statsobligationsränta har fallit till en ny bottennivå där räntan är negativ. I Sverige har också ”tioåringen” fallit rejält senaste tiden.

Historiskt finns det en hel del exempel på att räntemarknaden varit bättre än aktiemarknaden på att förutse sämre tider. En given tolkning av de extremlåga statsobligationsräntorna är alltså att en tydlig konjunkturavmattning är på väg.

En given följdfråga är om det därför är dags att sälja sina aktier. Mitt svar är att det bästa för de flesta är att stanna kvar på börsen, möjligen med den reservationen att det ofta är klokt att sälja av lite grann för att den vägen få fram likvida medel och skapa en ökad handlingsfrihet inför de köptillfällen som uppstår förre eller senare. Den som säljer allt hamnar tyvärr lätt i en situation där börsen hinner stiga en hel del innan pengarna på nytt är investerade i marknaden.

En annan fråga som brukar dyka upp är vilka ”skyddade hamnar” som kan finnas, det vill säga placeringsalternativ som kan komma att klara sig bra i ett läge där det mesta faller. Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ som kanske inte ens existerar.

Sedan finns det alltid aktier som går mot strömmen, men även att hitta dessa innebär en stor utmaning. Klassiska alternativ är konjunkturokänsliga dagligvaror eller läkemedel, det vill säga produkter som alltid efterfrågas oavsett konjunktur.

Spelbranschen kan också vara ett alternativ men vid sidan om eventuella etiska betänkligheter präglas branschen just nu av en intensiv konkurrens som pressar aktiekurserna.

Mitt ganska tråkiga men på lång sikt bästa tips är därför att anamma de klassiska råden att ha en spridning mellan olika bolag och branscher i portföljen, hålla koll på riskerna samt veta vad det är du investerar i. Warren Buffetts klassiska råd att vara girig när andra är rädda och rädd när andra är giriga är inte heller så dumt.

Fastighetsföretagen är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling, uppger Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande.

”Räntorna är historiskt låga och företagens skulder är stora. Ett försämrat ekonomiskt läge i kombination med att det blir svårare och dyrare för fastighetsföretagen att finansiera sin verksamhet kan leda till kreditförluster hos bankerna som är fastighetssektorns största kreditgivare", skriver FI.

Myndigheten menar att även om bankernas samlade kapital och motståndskraft är tillfredsställande så behöver bankerna mer kapital för att täcka riskerna i sin fastighetsutlåning.

Därför kommer FI under hösten att besluta att bankerna som krav måste ha kapital som täcker riskerna i utlåningen till de kommersiella fastighetsföretagen.

Myndigheten skriver också att risken för ett omfattande prisfall inom de finansiella marknaderna är förhöjd.

Den svaga kronan påverkar också svenskarnas fondsparande. I exempelvis global- och USA-fonder syns en tydlig positiv valutaeffekt. Här är sparekonomens bästa tips.

Börsen har varit skakig sedan handelsbråket mellan USA och Kina trappades upp. Nu varna Nordnets sparekonom Frida Bratt för att sparare med investeringssparkonto, ISK, kan drabbas av en dubbelsmäll om börsen fortsätter att falla, skriver Dagens Industri.

Problemet som Frida Bratt ser med ISK och skatten på kontona är att de alltid beskattas, oavsett avkastning. Det innebär att fördelarna som ISK har under goda börsår, går förlorade under sämre på grund av skatte- och räntehöjningar.

– Spararen bär hela risken och det här är en långsiktig sparform för många, säger Frida Bratt till DI.

Venture capital gör att Sveriges BNP är nästan 1 procent högre men andelen skulle kunna vara den dubbla. Problemet är att finansminister Magdalena Anderssons hot att höja kapitalskatterna skrämmer investerare, hävdar Svenska Riskkapitalföreningen, skriver DI.

– Allt prat som kommer nu, från framför allt finansministern, om att höja kapitalskatterna gör investerare mycket oroliga, säger Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen.

Riskkapitalföreningen har beställt en rapport av analysföretaget Copenhagen Economics där det framgår att Sveriges BNP är 0,8 procent högre tack vare venture capital. Samtidigt skulle andelen kunna vara dubbelt så hög.

– Ska man dra en slutsats är det att beskattningen av kapital, företag och optioner bör förbättras för att säkerställa att svenska startup-bolag fortsätter att växa, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Nyligen gjorde Magdalena Andersson ett utspel om att en beskattning av kapitalinkomster skulle minska de ekonomiska klyftorna i landet.

– Svenska och internationella investerare, som pensionsfonder och försäkringsbolag, tvekar, så signalerna när det gäller kapitalbeskattning får otroligt snabbt konsekvenser, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

”En fallande kronkurs kan delvis förklaras av att utlandet tappat förtroende för Sveriges ekonomi och politiska styre, och därför reviderat sina förväntningar nedåt. Det handlar i så fall inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige”, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare, i en debattartikel i Realtid.

Han menar att den reala handelsviktade kronan aldrig har varit svagare just nu men att skuldbelägga Riksbanken och skylla hela fallet på penningpolitiken är att göra det för enkelt för sig. Han påpekar att ansvaret för samhällsekonomin inte ligger på Riksbanken utan på landets demokratiska församling.

”En stark krona är inget självändamål, medan en svag krona heller inte är någon tragedi. Sverige har med stor fördel valt att ha en rörlig valuta där det är meningen att kronan ska variera över tid. Den senaste tidens kronfall har dock gett anledning till oro, då det har varit förvånansvärt djupt – särskilt eftersom Sverige fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Om kronan har nått botten när ekonomin ska vara på topp, vart ska den ta vägen när nedgången kommer?”, skriver Tino Sanandaji.

Det är illavarslande att Sverige går in i en lågkonjunktur med en svag valuta. Dessutom syns inga bra anledningar till att kronan ska sluta falla, säger kapitalförvaltaren Erik Lundkvist på Coeli Asset Management i en intervju med Realtid.

– Jag har, och har haft, en ganska negativ syn på Sverige. Vi har hittills inte sett några bra anledningar till varför kronan ska sluta falla, säger han.

Oron för den svaga kronan delas av andra kapitalförvaltare.

– Det är inte bra att vi går in i en kommande lågkonjunktur med en svag valuta, man hade hellre velat haft en stark valuta, säger Jonas Olavi, allokeringschef på Alfred Berg.

Erik Lundkvist oroar sig för vad kronan innebär för Sverige.

– Det är ett underbetyg kring svensk politik, inte bara den penninggrundade utan politiken generellt. Det är ett väldigt illavarslande tecken att svensk krona är så svag. Kronan har fallit ungefär nio procent mot dollarn bara i år. Det är 2002-års-nivåer, mitt under brinnande dotcom-bubbla. Sverige har tidigare varit bortskämda med att få hjälp av kronan när vi kommer i en lågkonjunktur, säger han till Realtid.

Båda Erik Lundkvist och Jonas Olavi menar att Riksbankens möjligheter att påverka kronkursen är små eftersom inflationen påverkas av faktorer utifrån.

Genom att stresstesta din ekonomi och anpassa utgifterna till en lägre inkomst kan du förbättra din ekonomi som pensionär, skriver Swedbank ett pressmeddelande.

Bland annat tipsar banken att man kan få 500–700 kronor mer att leva på varje månad om man sparar extra eller amorterar mer på lånen de sista tio åren i arbetslivet.

– Genom att spara själv till din pension eller jobba något eller några år extra kan du höja din pension. Men det går också att påverka ekonomin som pensionär genom att i tid försöka minska de fasta utgifterna, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank i pressmeddelandet.

Swedbank ger tips på hur du kan stresstesta din ekonomi inför pensionen:

• Gör en pensionsprognos på minpension.se för att se hur mycket du förväntas få i pension.
• Se över dina fasta utgifter om det finns några du kan sänka eller klara dig utan.
• Försök att öka ditt sparande och/eller öka amorteringen på eventuella lån i god tid före pension.
• Se över risknivån i ditt sparande.