Söderberg & Partners Proaktiv-fonder hamnar i topp när Småspararguiden listar ”finansbranschens värsta skitprodukter”. Det är femte året i rad, noterar guidens grundare Patrick Siegbahn i ett blogginlägg.

Enligt Småspararguiden är fonderna framför allt dyra och levererar svag avkastning.

Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold håller inte med om kritiken. Till DI säger han att fondens avgift inte är oskälig.

– Jag förstår inte riktigt vad de menar, en fond har ju sin avgift och den är vad den är, säger han.

Alla vill väl ha ekonomisk trygghet eller frihet? Eller kanske dra-åt-helvete-pengar som gör att man kan gå på dagen om chefen är riktigt usel.

Men hur gör man för att spara ihop till, säg en miljon kronor?

Det tar tid men är faktiskt inte så svårt, enligt experterna.

Svenskarnas fondförmögenhet ökade med hela 476 miljarder kronor under andra kvartalet, vilket är den största ökningen sedan 1998 då SCB började föra statistik.

Totalt fanns runt 4 500 miljarder kronor placerade i fonder. Toppen är fortfarande fjärde kvartalet i fjol då den totala förmögenheten var något högre.

Stark börsutveckling som gjorde att värdet på innehaven ökade var den enskilt viktigaste orsaken till rekordlyftet. Samtidigt köptes aktiefonder för netto 44 miljarder kronor under kvartalet.

Särskilt hushållen – småsparare och privatplacerare – gick in hårt på börsen under kvartalet, visar den färska statistiken från SCB.

Den kraftiga börsuppgången för de amerikanska techjättarna gynnar också svenska pensionssparare, skriver SvD.

Flera svenska premiepensionsfonder har stora innehav i FAANG-bolagen (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google) som varit de stora vinnarna i coronakrisen.

Bland fonderna som gynnats finns AP7 Såfa, det statliga förvalsalternativet, som bara i år stigit med 11 miljarder kronor, till 51 miljarder.

Apple är det enskilt största innehavet i Sjunde AP-fonden och värdet uppgår till 18,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,3 miljarder sedan årsskiftet, enligt SvD.

Nischbanken Avanzas kunder har i juli ökat sina fondköp med 23 procent jämfört med fjolåret. I genomsnitt har Avanzas fondsparare hittills under månaden genomfört 3,2 fondaffärer. Populärast på köplistan är teknikfonderna, enligt ett pressmeddelande.

– Teknikbolagen har hållit emot bra i vårens börsturbulens och fonderna tillhör årets riktiga vinnarfonder. Det har uppmärksammats av spararna och varannan fondkrona går i juli till teknikfonder, säger Avanzas sparekonom Johanna Kull i ett uttalande.

Även hos Nordnets kunder syns en tydlig trend i julis fondsparande. Där har antalet sparare som äger aktiefonder ökat på årsbasis, enligt ett pressmeddelande.

– Det kan man tolka som att fondspararna generellt sett skriver under på aktiemarknadens förväntningar om en snabb återhämtning, säger nischbankens sparekonom Frida Bratt i ett uttalande.

Enligt nya riktlinjer rensar nu den norska oljefonden bort aktier i bolag som använder eller producerar kol, skriver Di.

Fonden, med tillgångar på cirka 10.200 miljarder norska kronor, rensar både bort direkt och sätter vissa bolag under observation - om de inte fattar rätt beslut gällande kolanvändning kan de komma att slopas i ett senare skede.

Rensningen sker efter ett beslut i Stortinget för nästan ett år sedan om att fonden inte får investera i bolag som producerar mer än 20 miljoner ton kol per år eller som producerar mer än tio gigawatt med hjälp av kolkraft.

På måndagen presenterades en tysk-fransk kompromiss om en Europeisk pandemifond på 500 miljarder euro. En svindlande summa, men ett betydelsefullt steg för unionen, skriver Carl Johan Von Seth, ekonomisk kommentator på Dagens Nyheter.

Finansieringen av fonden bygger på att EU ska ta egna lån för att hjälpa medlemsstater och branscher som drabbats hårt av coronapandemin. På sikt är tanken att pengarna ska betalas tillbaka.

Förslaget är historiskt och har diskuterats vid tidigare tillfällen, men avslagits på grund av oenighet mellan medlemsstaterna.

”Samstämmighet mellan Paris och Berlin, med bifall från Bryssel och Frankfurt, väger tungt. Men veckans förslag kommer också att skära genom EU:s medlemskrets”, skriver Carl Johan Von Seth.

Han spår att förslaget kommer att ogillas av länder som föredrar att unionen är skuldfri, så som Sverige och Österrike.

Kombinationen extremlåga räntor och stigande tillgångspriser sätter framtidens pensioner på spel. Nu ändras investeringsreglerna för AP-fonderna samtidigt som pensionsbolag ger sig ut på mer riskfyllda vatten. Och så kom corona på det. Flera tunga spelare varnar för att pensionssystemet är en tickande bomb.

Riskkapitalbolagen håller hårdare i plånböckerna vilket drabbar startup-företagen och vissa branscher drabbas hårdare, skriver IDG.

En stor global undersökning gjord av analys- och konsultbolaget Startup Genome visar att många startups lider av kapitalbrist när investerare avvaktar.

Pär Hedberg, vd för affärsutvecklaren Sting, säger till IDG att det inte finns något enkelt svar på hur svenska startups påverkats av coronakrisen så här långt. Vissa branscher drabbas stenhårt. Startups som säljer lösningar mot de näringar som hittills drabbats hårdast är de som är mest utsatta, till exempel resor och hotell.

– Det där är ju väldigt viktigt, ur ett investeringsperspektiv. Befinner sig bolaget i en sektor som inte väntas återhämta sig, ta till exempel affärsresandet eller kanske hotell, flyg eller event, beroende på hur det utvecklar sig, då är investerare fundersamma.

– Å andra sidan finns många startups som går bra nu och som gör affärer: Det är unga bolag som är inriktade på till exempel möten på nätet, onlineutbildningar eller den konsumentinriktade delen av den digitala hälsosektorn. Det är lite ”den enes död, den andres bröd”, säger Pär Hedberg till IDG.

Mitt under brinnande coronakris, i skymundan, lades betänkandet fram på direktiv av regeringen. Förslaget om ett ”grönt sparande” får nu förödande kritik av landets sparekonomer. ”Illa tänkt” och ett ”uselt sparförslag” är två reaktioner. Inte ens regeringens egen utredning tycker att idén är bra.