Varje år slänger svenskarna mat som motsvarar utsläppen från ungefär 200 000 bilar på ett år. Men en smartare planering gör inte bara en insats för miljön utan bidrar också till att bygga en förmögenhet över tid, skriver Länsförsäkringar.

Enligt Jordbruksverket och Livsmedelsverket slänger en familj med två vuxna och två barn mat för 6 000 kronor varje år vilket blir 500 kronor i månaden.

Om man istället investerar dessa 500 kronor i fonder med en genomsnittlig avkastning på 5 procent har man fått ihop 198 395 kronor på 20 år, skriver Länsförsäkringar.

Några tips för att minska matsvinnet kan vara att inventera kylskåpet innan storhandlingen, att frysa mat och att skapa ett smart förvaring av frukt och grönt, skriver Coop.

Många föräldrar vill spara pengar till sina barn för att ge dem hjälp på traven in i vuxenlivet. Här är experternas tips i valet mellan sparkonton, fonder, kapitalförsäkringar och andra sparformer.

Efter tidigare något hemlighetsfulla formuleringar offentliggör nu Första AP-fonden varför vd:n Johan Magnusson sparkades med omedelbar verkan i måndags. Skälet är att Magnusson köpte aktier privat vid börsnoteringen av fastighetsbolaget John Mattson, rapporterar SvD Näringsliv.

Första AP-fonden hade tidigare åtagit sig att vara ankarinvesterare i noteringen och det var Magnusson som fattade det beslutet. Efter det anmälde han sig för att köpa aktier privat, skriver tidningen.

Enligt Första AP-fondens regelverk får anställda inte utnyttja kunskap om fondens placeringar eller handla i finansiella instrument där fonden gör eller förväntas göra affärer.

Tänk om vi kunde slippa all denna galna politik, både i Sverige och utomlands. Då skulle världen må bättre, skriver DI:s Henrik Mitelman i en analys.

Det var länge sedan nyheterna varit mer dystra, inleder Henrik Mitelman och radar upp de politiska galenskaperna i världen:

• Handelskriget pågår. Ena dagen är det förtvivlat, nästa lite hoppfullt.

• Kinas aggression i Hongkong eskalerar.

• Kinas valuta föll med nästan 4 procent mot dollarna under augusti, vilket är den största valutaförsvagningen på 25 år. Är det början på ett valutakrig?

• Brexit ska verkställas alldeles oavsett vad.

• Sydkorea och Japans frostiga relationer når nya köldgrader.

Sedan tar hand upp händelserna på hemmaplan med att regeringen väljer att möta en lågkonjunktur med att uppfinna en bankskatt som ska finansiera försvaret.

”All denna skadliga politik hämmar investeringar, både i Sverige och utomlands. Jag har på sistone pratat med företagsledare om de nya förutsättningarna, och de har undantagslöst sagt att osäkerheten är förlamande”, skriver Henrik Mitelman i DI.

Första AP-fondens vd Johan Magnusson entledigas. Styrelseordföranden Urban Hansson Brusewitz beskriver det hela som ”trist men nödvändigt”.

– Jag fick kännedom om detta under sommaren, och vi tog upp det på vårt styrelsemöte i förra veckan. Därefter fattade vi beslutet att han behöver entledigas från sin befattning i fredags.

Enligt Hansson Brusewitz bottnar beslutet i en specifik händelse som är relaterad till fondens interna riktlinjer.

– Vi har inte någon anledning att tro att det har förekommit något lagbrott i det här sammanhanget, men det är ändå tillräckligt allvarligt att vi bedömer att han inte kan vara kvar i sin nuvarande roll.

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

Svenskarnas sparande i hållbara fonder ökar kraftigt, skriver branschorganisationen Fondbolagens förening i ett pressmeddelande. Enligt deras undersökning väljer var tredje privatsparare att placerar sina pengar i bland annat hållbara fonder.

Klimatmedvetenheten speglas även i sparkbanken Avanza där en tredjedel av allt fondkapital investeras i fonder med låg koldioxidrisk, skriver DI.

Bankens sparekonom Johanna Kull är inte förvånad, och menar att det är i linje med tidens klimatmedvetenhet:

– Är det någonstans vi verkligen kan påverka är vart vi placerar våra pengar, säger hon till tidningen.

Den amerikanska biltillverkaren Ford gör stora nedskärningar i sin europeiska verksamhet för att få fart på lönsamheten, skriver TT. Totalt ska biljätten minska 12 000 arbetstillfällen i Europa till och med 2020, främst genom frivilliga avgångar.

Ford har redan slutat med produktion på tre anläggningar i Ryssland och planerar att stänga fabriker i Frankrike och Wales och har minskat antalet skift på fabriker i Valencia i Spanien och i Saarlouis i Tyskland.

Då var det dags igen för börsen att skaka till. Sedan toppen i slutet av april har börsen backat nästan 10 procent. Fallet ska samtidigt ses i perspektivet att kurserna står ungefär lika mycket högre jämfört med vid årsskiftet. Dessutom har en stor del av årets utdelningar kommit in på aktieägarnas konton.

Nedgångar runt 10 procent är dessutom inte särskilt ovanliga. Fall i den storleksordningen har historiskt nästan alltid inträffat minst en gång per år. Ändå sprider sig oron snabbt bland både små och stora placerare när börsen faller. Ofta känner vi oss helt oförberedda på en nedgång eftersom läget bara någon dag tidigare känts helt stabilt.

Huvudförklaringen den här gången är Donald Trumps upptrappade handelskrig. Nu handlar det heller inte bara om i första hand Kina där det i någon mån är motiverat med tuffa tag för att stävja kinesernas i vissa lägen osunda konkurrensmetoder. I stället går den amerikanska presidenten ut i ett flerfrontskrig med såväl Mexico som Europa inblandat.

Risken har därmed ökat att handelskriget kommer att få tydligt negativa effekter på den ekonomiska tillväxten vilket kommer att spilla över på företagsvinsterna och därför är det heller inte särskilt underligt att börsen. Enbart en ökad osäkerhet leder dessutom till att investerare höjer sina riskpremier. Vi som agerar på börsen vill helt enkelt ha mer betalt för att ta den risk som det innebär att äga aktier.

Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ

Oron förstärks dessutom av en klassisk signal som ofta förebådat en recession. Det handlar om en så kallat inverterad räntekurva i USA, det vill säga att de långa räntorna är lägre än korträntorna. Även i Europa har en del räntor rört sig till nästan osannolikt låga nivåer, vilket tydligt signalerar att allt inte står rätt till i ekonomin. Den tyska tioåriga statsobligationsränta har fallit till en ny bottennivå där räntan är negativ. I Sverige har också ”tioåringen” fallit rejält senaste tiden.

Historiskt finns det en hel del exempel på att räntemarknaden varit bättre än aktiemarknaden på att förutse sämre tider. En given tolkning av de extremlåga statsobligationsräntorna är alltså att en tydlig konjunkturavmattning är på väg.

En given följdfråga är om det därför är dags att sälja sina aktier. Mitt svar är att det bästa för de flesta är att stanna kvar på börsen, möjligen med den reservationen att det ofta är klokt att sälja av lite grann för att den vägen få fram likvida medel och skapa en ökad handlingsfrihet inför de köptillfällen som uppstår förre eller senare. Den som säljer allt hamnar tyvärr lätt i en situation där börsen hinner stiga en hel del innan pengarna på nytt är investerade i marknaden.

En annan fråga som brukar dyka upp är vilka ”skyddade hamnar” som kan finnas, det vill säga placeringsalternativ som kan komma att klara sig bra i ett läge där det mesta faller. Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ som kanske inte ens existerar.

Sedan finns det alltid aktier som går mot strömmen, men även att hitta dessa innebär en stor utmaning. Klassiska alternativ är konjunkturokänsliga dagligvaror eller läkemedel, det vill säga produkter som alltid efterfrågas oavsett konjunktur.

Spelbranschen kan också vara ett alternativ men vid sidan om eventuella etiska betänkligheter präglas branschen just nu av en intensiv konkurrens som pressar aktiekurserna.

Mitt ganska tråkiga men på lång sikt bästa tips är därför att anamma de klassiska råden att ha en spridning mellan olika bolag och branscher i portföljen, hålla koll på riskerna samt veta vad det är du investerar i. Warren Buffetts klassiska råd att vara girig när andra är rädda och rädd när andra är giriga är inte heller så dumt.

Fastighetsföretagen är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling, uppger Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande.

”Räntorna är historiskt låga och företagens skulder är stora. Ett försämrat ekonomiskt läge i kombination med att det blir svårare och dyrare för fastighetsföretagen att finansiera sin verksamhet kan leda till kreditförluster hos bankerna som är fastighetssektorns största kreditgivare", skriver FI.

Myndigheten menar att även om bankernas samlade kapital och motståndskraft är tillfredsställande så behöver bankerna mer kapital för att täcka riskerna i sin fastighetsutlåning.

Därför kommer FI under hösten att besluta att bankerna som krav måste ha kapital som täcker riskerna i utlåningen till de kommersiella fastighetsföretagen.

Myndigheten skriver också att risken för ett omfattande prisfall inom de finansiella marknaderna är förhöjd.