Storbanker och kapitalförvaltare världen över uppmanar svenska storföretag att sätta upp klimatmål i linje med Parisavtalet. I det globala uppropet nämns bland andra Sandvik, Atlas Copco och SKF, rapporterar Di.

Det är på initiativ av miljöorganisationen CDP som den globala klimatkampanjen lanseras, med syfte att sätta press på näringslivets största klimatpåverkare. Totalt är det 1 800 företag, som tillsammans står för en fjärdedel av de totala globala växthusutsläppen, som uppmanas att ansluta sig till Science Based Targets initiative, som ska göra det möjligt för företag och investerare att arbeta hållbar på ett enhetligt och jämförbart sätt.

Sammanlagt har 137 finansiella institutioner ställt sig bakom uppropet, bland andra Swedbank, Alecta kapitalförvaltning och Handelsbanken.

– Det är vår övertygelse att de bolag som lyckas utveckla sin verksamhet utan att det sker på bekostnad av människa eller miljö är de som kommer att skapa mest värde i framtiden, säger säger Peter Lööw, Hållbarhetsansvarig på Alecta kapitalförvaltning.

Genom en ny teknologi kan Tetra Pak minska sin energianvändning med 40 procent. Fredrik Johansson är globalt ansvarig för separatorer. Han säger att Tetra Paks kunder i allt större utsträckning efterfrågar hållbara lösningar. ”Prata med kunderna och fråga vad de behöver”, är hans recept för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

Det finns idag inga juridiska krav på att företag ska redovisa sina utsläpp av växthusgaser.

Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning berör visserligen fler än 1 600 företag i Sverige, men här kan företagen själva avgöra vilka nyckeltal som är relevanta.

Däremot måste de företag som omfattas av EU:s utsläppshandel rapportera sina utsläpp till Naturvårdsverket.

Men nu ökar trycket från finanssektorn att bolag ska redovisa sina utsläpp, skriver Aktuell Hållbarhet.

– Även om de legala kraven släpar finns det väldigt tydliga förväntningar från investerare att bolag ska redovisa sina utsläpp, säger Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.

Anledningen är att det ställs allt större krav på att finanssektorns aktörer ska hantera klimatrelaterade risker. Det kräver i sin tur att man har tillgång till information om företagens utsläppsnivåer.

Företag förväntas därför redovisa sina utsläpp för att vara relevanta investeringsobjekt.

Om klimatmålen i Parisavtalet ska nås måste mer göras – och fortare. Nu samlar FN:s generalsekreterare till ett peppande toppmöte där nio så kallade "action-spår" ska presenteras. På plats är några av de största svenska företagen.

Världens subventioner för användningen av fossila bränslen är alarmerande hög. Det visar en rapport från Internationella Valutafonden (IMF) som DI har tagit del av.

Under 2017 lade världens länder sammanlagt 5 200 miljarder dollar, motsvarande 50 000 miljarder kronor, på stöd till fossila bränslen. Det motsvarar 6,5 procent av global BNP eller drygt tio gånger Sveriges BNP.

Det handlar framför allt om indirekta subventioner, det vill säga när staten underlåter att införa skatter och avgifter för att justera för suboptimala marknadspriser som inte kan reflektera de externa effekterna.

Ett avskaffade direkta och indirekta subventioner skulle enligt IMF öka skatteintäkterna med 4 procent av global BNP motsvarande drygt 30 000 miljarder kronor, skriver tidningen.

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

Svenska modeaktörer går nu samman för att skapa bättre förutsättningar för att minska textiliers klimatpåverkan. Med initiativet Swedish Textile Initiative for Climate Action, (STICA), ska de svenska modejättarna KappAhl, H&M och Peak Performance minska sin klimatpåverkan med minst 30 procent till år 2030.

Och STICA bjuder in fler i branschen, stora som små företag. Visionen är att Sveriges mode- och textilindustri ska leda vägen och vara klimatpositiv i god tid före år 2050.

– För att ta itu med klimatpåverkan i vår värdekedja behöver vi branschgemensamma insatser och tydliga mål. Vi vill skapa stöd för hela den svenska textilindustrin att agera i klimatfrågan och nå resultat, säger Fredrika Klarén, hållbarhetschef på KappAhl och en av initiativtagarna till STICA.

Inför klimatmötet i Katowice i Polen presenterade även IKEA ambitiösa klimatmål. De kommer nu att ställa om verksamheten och arbeta mer klimatsmart.

– Till år 2030 är vår ambition att minska klimatutsläppen med mer än vad vi själva släpper ut i hela vår värdekedja. Detta kommer att kräva en omfattande förändring, inte minst kopplat till hur våra produkter tillverkas och designas, säger Torbjörn Lööf, koncernchef, Inter IKEA Group, i ett pressmeddelande.

Professor Lars Calmfors från Institutet för Näringslivsforskning presenterade nyligen rapporten ”Industrins lönenormering kan och bör reformeras”. Rapporten väckte reaktioner och nu skriver Lars Calmfors i ett debattinlägg i Dagens Industri att det är svårt att föra en nyanserad diskussion om lönenormeringen med parterna.

Lars Calmfors efterlyser en mer konstruktiv diskussion om de tre tänkbara reformerna han för fram i rapporten:

1) Nuvarande industriparter fortsätter att normera men tar större hänsyn till resten av ekonomin.

2) Fler parter i den internationellt konkurrensutsatta sektorn släpps in i Industriavtalet.

3) De normerande parterna utvidgas med även parter i den hemmamarknadsorienterade näringslivssektorn.

Lars Calmfors anser att den tredje modellen förmodligen skulle göra störst skillnad.

”Förhoppningsvis kan min rapport bidra till en konstruktiv diskussion om man läser vad som står i den. Det finns en liten öppning i industrifackens replik som – efter att ha sågat rapporten – ändå konstaterar att ”en del förslag säkert också kan diskuteras”. Så låt oss då göra det”, skriver han i DI.

Företagarna oroar sig i ett pressmeddelande över att konkurserna ökar trots att det fortfarande råder högkonjunktur. Det tyder på att konjunkturläget kan komma att försämras under året. Företagarna vill nu se politiska reformer.

Kreditinformationsföretagen UC och Creditsafe publicerade under veckan statistik för juli månad som visade att konkurserna ökade kraftigt jämfört med samma period förra året. Även under årets första sju månader har konkurserna ökat.

– Företagarna vill se förbättrade möjligheter att reorganisera och rekonstruera bolag som hamnat i tillfälliga ekonomiska svårigheter, i stället för att som i dag genom skattelagstiftning och hårda konkurrensregler tvinga fram en utslagning. Det är även viktigt att regelverket i högre grad leder till bolagskonkurser snarare än personliga konkurser. Det så kallade företrädaransvaret behöver slopas, säger Företagarnas chefekonom Daniel Wiberg.

För en del innebär globalisering att företag lämnar Sverige men samtidigt pågår en motsatt process där företag flyttar sin verksamhet till Sverige, uppger Arbetsmarknadsnytt och hänvisar till en studie av SNS.

Nationalekonomerna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm har i rapporten ”Globalisering och svensk arbetsmarknad” studerat hur globaliseringen påverkat Sverige.

– Globaliseringen har lett till stora vinster och i stort sett varit positiv för den svenska arbetsmarknaden, men den har också lett till kostnader i form av osäkra jobb och ett tryck nedåt på lönerna. Vi tror att det är viktigt att bedriva en ekonomisk politik som minskar kostnaderna för de som råkar illa ut, sa Fredrik Heyman på ett seminarium, skriver Arbetsmarknadsnytt.