Varför är infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) så tyst om Sveriges gröna flyg, undrar Marcus Dahlsten och Fredrik Kämpfe vid Transportföretagen, i en debattartikel i Expressen.

”När vår egen infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) pratar om flyg på internationella arenor, som han gjorde i förra veckan vid ett EU-möte om förnybart flygbränsle, handlar det ofta mest om nya skatter. Sällan pratar ministern om det fantastiska hållbarhetsarbete flyget på hans hemmaplan faktiskt utför”, skriver debattörerna.

För att minska utsläppen inom flyget har ett antal regionala flygplatser upphandlat bioflygbränsle, enligt ett pressmeddelande.

Enligt flygplatserna som är anslutna till organisationen Grön Flygplats kan dagens flygmotorer klara av att hantera 50 procent inblandning av bioflygbränsle i tanken. Problemet är att det finns för lite biobränsle.

Avtalet ”ger flygplatserna en möjlighet att erbjuda både flygbolag och passagerare grönt bioflygbränsle och underlätta omställningen för ett mer klimatsmart och hållbart flyg”, skriver organisationen i pressmeddelandet.

Upphandlingen tecknades med Air BP och sträcker sig tre år framåt. De sex flygplatser som anslutit sig är Jönköping, Kalmar-Öland, Skellefteå, Trollhättan-Vänersborg, Ängelholm-Helsingborg och Örnsköldsvik.

Det finns utrymme för att minska flygens utsläpp genom ökad användning av biodrivmedel, effektivare motorer och mer miljövänlig flygning, skriver debattörer från flyg- och biobränslesektorn på DI Debatt.

Debattörerna menar att vi inom några år kommer att kunna se elektrifierade flyg trafikera kortare sträckor, samt en framväxt av vätgasdrivet flyg och hybridlösningar.

För att lyckas vill man se en större handlingskraft från regeringen och presenterar därför ett antal förslag för hur en omställning till ett mer hållbart flyg i Sverige ska se ut.

Aktörerna vill bland annat se en välavvägd reduktionsplikt för inblandning av biodrivmedel i flygbränslet redan nästa år.

De vill vidare att utformning av dagens avgifter och skatter bör styra åt mer inblandning av biodrivmedel, samt att flygskatten ersätts med ett system för flygbränsleavgift.

Regeringen bör också ta fram en elflygsstrategi som tydliggör hur Sverige bäst förbereder sin flygindustri, flygplatser och laddinfrastruktur för elflygen.

”En omställning av flyget till att bli fossilfritt är inte bara bra för miljön utan ger möjligheter att skapa fler jobb i befintliga och nya gröna näringar”, skriver debattörerna

En ytterligare höjning av flygskatten föreslås nu av Januariavtalets partier. ”Förslaget sänder en negativ signal till branschen och skapar stor osäkerhet” skriver Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen, Peter Larsson, vd Svenska regionala flygplatser, och Christian Clemens, ordförande Svenskt Flyg på Di debatt.

Den svenska flygindustrin är ledande i världen med sin färdplan om hur inrikesflyget kan vara fossilfritt 2030. I den planen är höjd flygskatt ett ogenomtänkt och lösryckt förslag, menar debattörerna. Skatten ger inga incitament för omställning.

”För att stödja klimatmålen krävs rätt styrmedel. Istället för flygskatt bör Sverige skala upp omställningstakten och främja ökad inblandning av biojetbränsle” skriver de.

Flygskatten riskerar urholka Sveriges tillgänglighet kraftigt, uttrycker debattörerna. ”Vår förhoppning är att regeringen och samarbetspartierna istället står upp för ett hållbart flyg” avslutar de.

Regeringens flygpolitik får underkänt i en ny undersökning – både när det gäller tillgängligheten och miljön. ”Dagens svenska flygpolitik består till stor del av flygskatten som borde avskaffas”, säger Carl Bergkvist vid Stockholms Handelskammare till fPlus.

Inrikesflygandet minskade med nio procent under 2019. Det visar Swedavias statistik som bygger på det statliga bolagets tio flygplatser, skriver TT.

Utrikesflygningarna sjönk också men inte lika mycket – minus två procent. Totalt sett minskade flygresandet med fyra procent till och från de tio flygplatserna.

Under året som gått har de minskade flygsiffrorna förklarats med bland annat en svagare svensk konjunktur, en ökad klimatdebatt och en införd flygskatt.

Holländska flygbolaget KLM uppmanar resenärerna att ta tåget i stället för flyget. Bakom annonskampanjen står bolagets hållbarhetschef Barbara van Knoppen. I en intervju med SvD Näringsliv förklarar hon det oväntade greppet.

– Varför ska du flyga när det handlar om en resa på säg 600 kilometer? När det finns en möjlighet att ta tåget i stället, säger hon till SvD.

KLM har inlett ett samarbete med det fransk-belgiska snabbtågsbolaget Thalys och erbjuder nu tågresor som ett alternativ till flyget på bolagets kortaste sträcka: Amsterdam-Bryssel.

Airbus anser att man har möjligheten att utveckla ett utsläppsfritt, regionalt flygplan för uppemot 100 passagerare till tidigt 2030-tal, rapporterar Bloomberg.

Sandra Bour Schaeffer, vd för Airbus utvecklingsgren Exo Alpha, säger att flera olika lösningar kommer att krävas i flygindustrins klimatomställning. Flygplan för längre resor kommer att behöva ta hjälp av flera olika tekniker, menar hon. Airbus arbetar bland annat med hybridlösnignar, ny teknik för mer bränslesnåla motorer och alternativa bränsleslag.

Analytiker från Citigroup skrev nyligen att ”flygskam” är ett högst verkligt fenomen och att kostnaden för att minska koldioxidutsläppen lär stiga långt över flygbranschens nuvarande beräkningar.

Flyg- och resebolagen agerar inte ansvarsfullt när de inte redovisar hur de efterlever sina löften om att klimatkompensera. Det säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till DN.

Han säger att bolagen måste vara transparenta och tydliga, och att det blir allt viktigare när fler vill vara klimatsmarta.

– Man vill minska sitt klimatavtryck. Då måste man också veta att det blir så, och här måste resebolagen skärpa sig.

Löftena om klimatkompensation från Sveriges största flyg- och resebolag går inte att kontrollera, rapporterar Dagens Nyheter.

Tidningen har frågat fem stora resebolag och tio flygbolag om hur de kompenserar för sina utsläpp, och bara ett av bolagen kan redovisa kvitton eller andra intyg som visar att deras löften faktiskt efterlevs.

Flygbolaget Tui säger till exempel att de kompenserar för varje ton som bolaget släpper ut, men de vill inte uppge vilken mängd det handlar om.