Den finska postens transporter blir stående i hamnarna efter att Sjömansunionen på måndagsmorgonen inlett sin stödstrejk för strejkande postanställda. Inga postförsändelser kan därför skickas ut till skärgårdsöar i Finland eller med passagerarfartyg till utlandet, skriver nyhetsbyrån SPT.

Det har nu gått en vecka sedan postanställdas fackförbund i Finland inledde strejken efter att av Post- och logistikunionen PAU och arbetsgivaren inte kommit överens om det framtida kollektivavtalet. 9 000 anställda inom postutdelningen, posthanteringen och posttransporten berörs av strejken.

För första gången någonsin har Finland kvalat in till ett fotbollsmästerskap. I kväll besegrade man Liechstenstein med 3–0 hemma i Helsingfors, vilket räckte för att ta en direktplats till mästerskapet.

Jasse Tuominen gjorde 1–0 för Finland i den första halvleken och i den andra avgjorde lagets stora stjärna Teemu Pukki genom att göra två mål.

Segern gjorde att Finland säkrade andraplatsen i grupp J bakom Italien.

Finländarna är mest tillfreds med sina liv i den europeiska unionen. Det visar ny statistik från Eurostat.

Även österrikarna känner sig nöjda såväl som schweizarna och norrmännen, vilka inte ingår i EU. Svenskarna kommer på en femteplats.

På frågan om man är nöjd med sin ekonomiska situation klättrar svenskarna till en tredjeplats. Den listan toppas av Danmark, följt av Finland.

Lägst är tillfredsställelsen hos bulgarerna, både gällande livet generellt och den egna ekonomin, visar statistiken.

En namninsamling till stöd för att utreda möjligheten att införa flygskatt i Finland har nått de 50 000 underskrifter som krävs för att förslaget ska gå vidare till riksdagen, rapporterar Ekot.

Enligt förslaget ska skatten bli högre ju större klimatpåverkan en resa har.

YLE rapporterar att bland annat De gröna och Vänsterförbundet i den finska riksdagen ställt sig positiva till en flygskatt, medan Centern och Sannfinnländarna är emot.

Brexit påverkar även dagens EU-toppmöte. När en av de största bidragsgivarna lämnar måste de övriga betala mer. Förslaget från kommissionen ligger på 1,11 procent av ländernas BNI, bruttonationalinkomst, vilket för Sverige skulle innebära 15–17 miljarder kronor per år.

Det är för högt menar Stefan Löfven (S) som vill se en stram budget för att kunna hålla nere den svenska avgiften, skriver TT.

Finlands kompromissförslag på mellan 1,03 och 1,8 procent av BNI gillas av få, skriver Reuters. Förslaget innebär bland annat att neddragningar görs på bidrag till jordbruk och till fattigare EU-länder.

– Förslaget har orsakat ett nästan enhälligt missnöje, säger en diplomat som varit med i förhandlingarna till Reuters.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni anser att Sveriges migrationslagar bör vara i linje med grannländernas för att minska söktrycket till Norden, skriver DN.

– Norge, Finland och Danmark har så mycket färre antal människor som söker asyl, säger hon till tidningen.

Sabuni anser att det behövs lagar som är tydliga och vars tillkämpning är i paritet med andra länder inom EU. Hon anser att Sveriges tolkning och tillämpning av asyllagen är mycket mer generös än vad konventionerna i EU föreskriver.

Det har nu gått drygt en vecka sedan Turkiet inledde sin invasion av norra Syrien för att driva bort de kurdiska styrkorna.

Politico svarar på åtta nyckelfrågor och redogör vad konflikten handlar om.

1. Varför denna fientlighet mellan Turkiet och kurderna?

Kurderna har länge kämpat för att få en egen stat i Mellanöstern. I Turkiet skapades partiet PKK med syftet att kräva autonomi i landet. Men under 1980-talet bröt det ut våldsamma konflikter mellan PKK och den turkiska staten och i dag är PKK terrorstämplad av flera länder. Sedan krigsutbrottet i Syrien har den kurdiska milisen YPG fått ökad kontroll av nordöstra Syrien och nu menar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det i sin tur har banat väg för en ny "terrorkorridor" för PKK.

2. Vad orsakade den turkiska invasionen och vad vill president Erdogan uppnå?

Svaret är tudelat. Dels vill Turkiet pressa tillbaka YPG-krigare åtminstone 30 kilometer från den turkiska gränsen och dels vill de skapa en "skyddszon" i Syrien där de planerar att skicka tillbaka de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet.

3. Vad har hänt sedan Syrienkriget?

Turkiet har flera gånger försökt hindra kurdernas framsteg i nordöstra Syrien. För att skydda sig från Turkiets intåg har kurderna ingått avtal med den syriska regimen backad av Ryssland och USA. Men i samband med att USA:s president Donald Trump aviserade ett tillbakadragande av amerikanska trupper i området har Turkiet sett en öppning för en ny attack. När Turkiet nu har inlett sin invasion har över 130 000 har fått lämna sina hem medan Turkiet hävdar att har dödat nära 600 "terrorister". Samtidigt uppges hundratals IS-soldater som hållits fångna av kurderna lyckats fly.

4. Kan EU kan invänta ett nytt inflöde av flyktingar?

Förmodligen inte. Dels eftersom Turkiets offensiv görs från norr till söder, vilket innebär att de flesta sannolikt kommer att fly söderut. Ett andra skäl är att Turkiet har skärpt gränserna mot Syrien och numera har en stark bevakning av flyktvägarna över Medelhavet via en migrationsöverenskommelsen med EU. Erdogan har dock flera gånger hotat med att bryta avtalet och därmed utlösa ny flyktingkris i EU. Men än så länge har det varit ett tomt hot.

5. Hur har EU svarat?

Flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Sverige har fördömt Turkiets agerande och har nu stoppat all vapenexport till landet. Erdogan har svarar med att EU försvarar "terrorelement" i Syrien och har återigen hotat att riva upp migrationsöverenskommelsen.

6. Vad kan ett vapenembargo få för konsekvenser?

Inga nämnvärda. Turkiet är Natos andra största militärmakt efter USA och är redan relativt självförsörjande vad gäller försvaret. Vidare har Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu meddelat att deras kamp mot terrororganisationen inte kommer att stoppas av ett vapenembargo.

7. Hur har USA svarat?

Väldigt motstridigt. President Donald Trump gav inledningsvis grönt ljus till den turkiska invasionen men hotade sedan att förstöra landets ekonomi om de går för långt. Trump har återigen sagt sig vara likgiltigt till konflikten men sedan svarat med handelspolitiska repressalier.

8. Kan Nato dras in i konflikten?

Det är extremt osannolikt. Men det har inte hindrat spekulationer om att Turkiet kan åberopa Artikel 5 i alliansfördraget, principen om ett kollektivt försvar, om Syrien attackerar Turkiet. De här bestämmelser tvingar dock inte medlemsländerna att rycka in såvida de inte själva bedömer att det är nödvändigt. Det betyder inte att Nato inte följer utvecklingen med oro.

Storleken på EU:s budget är ett evigt trätoämne för de 28 medlemsländerna. Inför det kommande toppmötet senare i veckan har ordförandelandet Finland lagt fram ett kompromissförslag. Enligt detta bör budgeten motsvara mellan 1,03–1,08 procent av medlemsländernas samlade inkomster, BNI.

Sveriges linje är att 1,0 procent bör vara ett tak medan EU-kommissionen vill ha en budget på 1,11 procent av unionensns samlade inkomst.

Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en ny beräkning från Svenskt Näringsliv.

Nu förespråkar vd Jan-Olof Jacke stora investeringar i elproduktion och elnät.

– Får vi inte fram det klarar vi inte den klimatomställning som vi måste göra för att nå utsläppsmålen till 2045 och framåt, säger Jacke till SVT.

Enligt beräkningarna kommer elbehovet att öka från på 126 terawattimmar till 200 terawattimmar.

Det ökade elbehovet är lika stort som den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland.

– Jag tror att de (Svenskt Näringsliv reds anm) har gjort sitt bästa att förutspå framtiden. Men det är väldigt svårt att förutspå framtiden. De senaste 40 åren har pekat på ett betydligt större elbehov än det vi har nu, svarar energiminister Anders Ygeman (S).

På torsdagen berättade även Jan-Olof Jacke för Expressen om det nystartade projektet Kraftsamling Elförsörjning som syftar till att på allvar analysera och göra studier över vad som krävs för att elsystemet mer konkurrenskraftigt i framtiden. En första presentation sker den 25 oktober.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att ringa statsminister Stefan Löfven för ett samtal om brexit. Det uppger Löfvens pressekreterare Gösta Brunnander för TT.

Löfven har under helgen besökt Helsingfors och Finlands statsminister Antti Rinne för att diskutera britternas utträde och andra EU-frågor. I ett samtal mellan Antti Rinne och Boris Johnson i går uttryckte den finska statsministern att britternas förslag för att ersätta det ursprungliga brexitavtalet inte räcker till.