Bevaka
Finanspolitik

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

3 tim
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Det svenska skattetrycket

Åsbrink: Höj kapitalskatterna och sänk skatten på arbete

I januariavtalet mellan S, MP, C och L nämns att det ska genomföras en skattereform. Hur det ska gå till och vad den ska omfatta framgår inte, skriver Erik Åsbrink, före detta finansminister, på DN debatt. I stället för punktinsatser behövs en bred skattereform, påpekar han.

Erik Åsbrink anser att en skattereform inte bör öka inkomstskillnaderna i samhället. ”Motsatsen – att minska klyftorna – vore mera önskvärd”, skriver han. Därför menar han att det är olyckligt att starta med att slopa värnskatten, även om han själv tycker att den borde avskaffas. Men, ”att slopa den måste balanseras av andra åtgärder, som gör att den sammantagna fördelningsprofilen blir acceptabel”.

Erik Åsbrink anser att ett av de största problemen med dagens skattesystem är den stora klyftan mellan låga skatter på kapitalinkomster och höga skatter på arbetsinkomster. Han menar att det egentligen borde vara tvärtom – med höjda kapitalinkomstskatter och sänkta arbetsinkomstskatter.

Han skriver också att ett annat problem är hur alla framtida åtaganden, som skola och äldreomsorg, ska finansieras. ”Den budget för 2019 som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade igenom i december förra året förbrukade en stor del av det reformutrymme som fanns”.

”Skatternas huvudsyfte är att finansiera de offentliga utgifterna. Diskussionen borde mera fokusera på vilka utgifter vi vill ha, inte minst för att upprätthålla en generell och generös välfärd”, skriver han.

4 feb