Finansminister Magdalena Andersson (S) står fast vid sitt uttalande att en nedgång i världsekonomin inte behöver leda till en nedgång i den svenska ekonomin. Samtidigt öppnar hon för att Sverige kan öka den rekordlåga statsskulden om avmattningen blir kraftigare än befarat.

– Om de riskerna vi pekar på skulle falla in och vi skulle få en betydligt kraftigare avmattning i världsekonomin ska man naturligtvis använda det vi byggt upp för att föra en mer offensiv finanspolitik, säger Magdalena Andersson till Expressen.

På torsdag presenterar Magdalena Andersson och regeringen sin lägesrapport över den svenska ekonomin vid det årliga höstmötet på Harpsund.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Svenska myndigheter används av kriminella för att tvätta pengar, visar en rapport från polisen som DN tagit del av.

Särskilt utsatt är Kronofogden då myndigheten kan tvingas ta emot stora summor i kontakter utan att man behöver ställa några frågor.

– De kommer till receptionen med papperskassar fulla med sedlar, säger kronokommissarie Johannes Paulson, till tidningen.

Pengarna tvättas genom att brottslingarna deponerar pengarna på myndigheternas konto och tar sedan ut dem vitt.

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Med en månad kvar tills S, MP, C och L ska presentera sin första gemensamma höstbudget så signalerar Liberalerna att partiet har nya krav. Bland annat vill partiet öka resurserna till kriminalvården. Men källor i ”regeringskretsen” säger till TT att de inte oroas av ledningsbytet i L, tvärtom ser de faktumet att partiet flyttat in fem tjänstemän i regeringskansliet som ett gott tecken.

– Det blir lättare att hantera samarbetet och lättare för dem att påverka, säger källan till TT.

Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg tror inte det finns någon större vilja från regeringen att se över det så kallade finanspolitiska ramverket.

– Framförallt är det politiska skäl, man tycker inte att det här är en prioriterad strid att ta. Man vet att man kommer att få en debatt med oppositionen, med Moderaterna, som kommer att vara emot, säger han i Ekonomiekot Extra.

Flera röster höjs just nu för att regeringen ska spara mindre och i stället använda pengarna till stora investeringar, såsom bygget av en ny stambana.

– Jag tror att ekonomer i allmänhet, om du jämför med när det finanspolitiska ramverket genomfördes, har blivit lite mer lättsinniga när det gäller statsskuld, säger Klas Ekman till SR.

Hård brexit, fördjupad handelskonflikt, protesterna i Hongkong och spänningarna i Hormuzsundet. Orosmolnen tornar just nu upp sig över världsekonomin och finansminister Magdalena Andersson (S) säger till SvD Näringsliv att hon följer signalerna noga.

– Jag ser ingen lågkonjunktur i sikte men vi får vara beredda på en avmattning i ekonomin. Hur kraftig den blir beror på hur omvärlden utvecklas, säger hon till tidningen.

Det krävs konkreta åtgärder för att stoppa den aggressiva skatteplaneringen, skriver V-politikerna Ulla Andersson och Tony Haddou på SvD Debatt.

De menar att tystnaden i frågan är oroväckande och uppmanar regeringen att agera genom att skärpa lagstiftningen och arbeta för att införa långsiktiga regler för att skydda skattemedel.

”Det är dags att ta det enorma problem som kapitalisternas skattesmitning är på allvar. Sverige har inte råd med skatteflyktingar! Det kan väl inte vara så illa att det enbart är Vänsterpartiet som anser att även den ekonomiska eliten ska göra rätt för sig?”, skriver de i debattartikeln.

Trots att konjunkturen vacklar ökade antalet nybildade företag med 3 procent i det första kvartalet jämfört med samma period 2018. Det visar siffror från myndigheten Tillväxtanalys, skriver DI.

Det är ett trendbrott mot de två föregående åren då nyföretagandet minskat.

En förklaring kan vara att regeringen efter januariöverenskommelsen signalerade mer fokus på företagandet, säger Nyföretagarcentrums marknadschef Mats Evergren till tidningen. Han tror dock att det planar ut nu:

– Vi kommer kanske inte se att att uppgången fortsätter utan man kommer vara försiktig för att se vad som händer framöver.

Att färre jobbar övertid kan ses som ett förstadie till kommande personalneddragningar, skriver TT.

– En tydlig signal på att företagen har lite att göra, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe som varnar för att Sverige är på väg in i en djupare lågkonjunktur.

Enligt SCB har det samlade övertidsuttaget minskat med 15 procent på ett år. På två år är nedgången över 20 procent.

Marie Nilsson, ordförande för fackförbundet IF Metall, vittnar om färre förlängningar av tillfälliga anställningar och att anställda på bemanningsbolag inte i samma utsträckning får förnyade kontrakt på de inhyrande bolagen. Men hon säger samtidigt att det inte behöver vara fel att läget lugnar ner sig efter en tid med ansträngande nivåer av övertid.

Även fackförbundet Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg menar att ett fall i övertid sker från väldigt höga nivåer. Han ser inga signaler om sparpaket från arbetsgivarna.

– Där är vi inte ännu, säger han.