Näringslivet är i stort positiva till den nya budgeten. Men det finns också luckor, skriver Dagens industri. Bland annat gäller det företagens kompetensbehov – företagens enskilt största tillväxthinder.

– Alla satsningar inom utbildningsområdet ligger på grundskole- och gymnasienivå. Förra regeringen aviserade en stor satsning på yrkeshögskolan, som inte finns med i övergångsbudgeten, säger Katarina Lundahl på Unionen till DI och får medhåll av Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna:

– Det finns en stor efterfrågan på sänkta skatter från både företagare och näringslivet i stort. Lägre marginalskatt är också långsiktigt viktigt för den svenska konkurrenskraften – det stärker incitamenten till att jobba och utbilda sig.

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna ser några andra brister i budgeten, främst de kritiserade och ofta reviderade 3:12-reglerna för fåmansbolag. I stället för att fortsätta skruva på regelverket, bör det skrotas helt och hållet, menar han.

– De flesta småföretagare har igen möjlighet att ta ut stor aktieutdelning – och många av dem som har utrymmet ids ändå inte eftersom reglerna är så krångliga. Ge småföretagare samma villkor som stora börsbolag som Volvo och Scania vars aktieutdelning är avdragsgill i rörelsen, säger han till DI.

Inflationen är lägre än väntat. Bedömarna är därför mer tveksamma till om Riksbanken kommer att trycka på ränteknappen före jul.

– Vi tror fortfarande på en höjning nästa vecka, men osäkerheten har ökat, säger Swedbanks chefsekonom Anna Breman.

Även Nordeas ekonomer är inne på samma spår, medan SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att de lägre prisökningarna i kombination med den svaga BNP-siffran härom veckan gör att Riksbanken skjuter på räntehöjningen.

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, sjönk i november till 2,1 procent, jämfört med 2,4 procent i oktober, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det var lägre än vad ekonomerna hade räknat med och en långsammare inflationstakt än vad Riksbanken har spått. Det som framför allt blivit dyrare det senaste året är boendet, el, drivmedel och mat.

Den underliggande inflationstakten, rensat för energipriser, ett mått som Riksbankens ledamöter också tittar på, hamnade på låga 1,4 procent i november. Det talar möjligtvis för att Riksbanken sitter still i båten ännu ett tag, enligt Anna Breman. Å andra sidan har inflationen legat på målet, 2,0 procent, ett längre tag nu, det talar i stället för en höjning.

Vid förra räntemötet i oktober var Riksbanken ovanligt tydlig med att det blir en räntehöjning i december eller i februari. Många ränteexperter lutade då åt december men osäkerheten har nu ökat av flera skäl.

En ny joker i räntespelet är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation som förväntas gå segrande ur budgetstriden. Den ger en mer expansiv finanspolitik nästa år jämfört med övergångsregeringens budget.

– Det gör det lättare för Riksbanken att höja, säger Anna Breman.

M:s och KD:s budgetförslag ser ut att gå igenom i morgon och det innehåller flera skattesänkningar som inte går att riva upp när kalenderåret väl har börjat. Det innebär att finanspolitiken får en stark M-KD-prägel nästa år oavsett vilken regering som tillträder, skriver DN:s Johan Schück i en analys.

Expressens Frida Bratt konstaterar att KD:s och M:s expansiva budget innehåller fler vinnare än förlorare. Till vinnarna hör de som arbetar, eftersom det blir ett nytt jobbskatteavdrag, men även pensionärerna får det bättre med en sänkt pensionärsskatt. Bland förlorarna finns möjligen arbetslösa, långtidssjukskrivna och barnfamiljer, skriver Bratt.

I morgon kommer riksdagen att rösta om Sveriges nästa budget. Det finns inga planer på att skjuta upp omröstningen, rapporterar TT.

– Finansutskottet har justerat sitt betänkande och det är det som ligger till grund för debatten i kammaren, säger riksdagens kammarsekreterare Johan Welander.

Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation, som får stöd av Sverigedemokraterna, går mot seger. Både Centerpartiet och Liberalerna har meddelat att de kommer att lägga ned sina röster.

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ kommer troligen att röstas igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Partierna vill bland annat ta bort flygskatten.

Miljöminister Karolina Skog är mycket kritisk till flera förslag.

– Ett exempel är att de vill ta bort flygskatten, och då ser till att flyget återigen blir ett skattefrälse och det blir enklare för den delen att släppa ut. Och då minskar ju också det proaktiva klimatarbetet i Sverige, säger hon.

Moderaternas och Kristdemokraternas alternativ ser ut att gå vinnande ur budgetstriden i riksdagen i morgon. Det innehåller bland annat löfte om höjd brytpunkt för statlig skatt och ett sjätte jobbskatteavdrag. Nu uppmanar några av landets ledande ekonomer politikerna att spara mer för en lågkonjunktur.

– Vi har snarast en alltför expansiv penning- och finanspolitik, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, till SvD Näringsliv.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist håller med.

– Även om det är långsiktigt bra att sänka skatterna så kan det kortsiktigt kanske vara bättre att vänta och ta höjd för om ekonomin viker framöver, säger han till tidningen.

Efter gårdagens besked i regeringsfrågan tyder allt på att det är Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ som, med stöd från Sverigedemokraterna, i morgon klubbas igenom i riksdagen. Ekot har sammanställt innehållet i det alternativet, som bland annat innebär skattesänkningar från årsskiftet.

Enligt förslaget ska brytpunkten för statlig skatt höjas från 40 600 kronor till 42 000. Samtidigt vill partierna att avdragsrätten för fackföreningsavgiften ska slopas helt från april.

Övriga förslag är satsningar på försvar, polis och sjukvård. För den senare punkten handlar det om en återinförd kömiljard, skriver Ekot.

– Jag är glad nu att vi kan få borgerlig politik, Allianspolitik, för Sverige 2019. Det är bra för landet, säger Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna.

EU-kommissionen kan förlänga Italiens budget-deadline med sex månader, rapporterar italienska medier enligt Bloomberg.

Skälet uppges vara att kommissionen vill ge den italienska regeringen mer tid till att justera budgeten enligt EU:s önskemål. I praktiken skulle det innebära att EU-kommissionen väntar till juni eller juli nästa år innan den skickar inspektörer till Rom.

Flera italienska tidningar uppger samtidigt att regeringen fortfarande är ovillig att möta EU-kommissionens krav och minska landets planerade budgetunderskott.

Det gemensamma budgetförslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna innehåller flera stora skattesänkningar, skriver SVT Nyheter.

Enligt uppgifter till SVT vill partierna bland annat införa ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänka skatten för pensionärer och höja brytpunkten för statlig skatt. Jobbskatteavdraget skulle innebära att alla som arbetar får en skattesänkning på upp till 210 kronor i månaden.

Röstas förslaget igenom skulle det innebära sänkta inkomstskatter på runt 20 miljarder kronor om året.

Jimmie Åkesson tycker sig se att M och KD anpassat sin budget för att säkra stöd hos SD, säger han i en intervju med Aftonbladet.

– Det är uppenbart och det är jag väldigt glad för, säger han.

Åkesson lyfter att partierna gett signaler om att man inte har med några förslag om sänkt a-kassa eller neddragningar i äldreomsorgen i sin budget.

Sverigedemokraterna meddelade tidigare i dag att man tänker rösta för den gemensamma M-KD-budgeten efter att partiets egen fallit i riksdagen – förutsatt att dessa neddragningar inte finns med.