Vid årsskiftet löper regeringens permitteringsstöd ut. Flera näringslivsföreträdare väntar spänt på ett svar från regeringshåll om stödet förlängs, skriver DI.

Enligt Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden på Danske Bank, måste företagen ha ett svar senast sista september, eftersom de kan ha uppsägningstider på tre månader att anpassa sig efter.

Även Företagarnas vd Günther Mårder vill se ett snabbt besked.

– Det är bättre att komma ut med ett negativt besked än inget besked, säger han.

Budgeten på över 100 miljarder som på måndag presenteras av finansminister Magdalena Andersson (S) är den största någonsin, skriver DN.

Med hjälp av mestadels tillfälliga pengar hoppas regeringen och januaripartierna att försöka hjälpa företag och kommuner ur pandemikrisen.

– Det är mycket brandutryckning nu av naturliga skäl, säger nationalekonomen Åsa Hansson.

Det blir skattesänkningar för både företag och privatpersoner. Enligt uppgifter till DN kommer de tio miljarder som ännu inte har fördelats att läggas på ett jobbpaket, en fråga Socialdemokraterna drivit igenom.

Frågan om Sverige bör gå tillbaka till den tidigare strama finanspolitiska inriktningen efter coronakrisen splittrar bedömarna, skriver SvD Näringsliv i en längre exposé.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson tillhör dem som inte vill tillbaka till den ”finanspolitiska tvångströjan”.

– Det finns en rad svagheter som har förstärkts av ramverket, och som nu har blottlagts av krisen, säger han.

Professor Lars Jonung oroas å andra sidan av de stora budgetunderskotten som skapas av ökade offentliga utgifter.

Finansminister Magdalena Andersson (S) gläds åt att kunna skicka ut ett nytt förslag om bankskatt, eller riskskatt för större kreditinstitut, på remiss. Det säger hon till Dagens Industri.

– Jag tycker att det är bra att vi kan beskatta banksektorn mer. Den utgör en risk för ekonomin och har dessutom fått ta del av skattesänkningar senaste åren, säger hon.

Tanken är att skatten ska börja gälla från 2022.

Regeringens besked om ett nytt pensionstillägg på 600 kronor är välkommet, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO, till TT.

Men att det kommer ta ytterligare tid innan skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare är borta ställer hon sig betydligt mer skeptisk till.

– Vi är mycket, mycket kritiska till att klyftan mellan pensioner och löner inte tas bort förrän 2023.

Tallberg pekar på att PRO jobbat länge för att få bort skillnaden men att man nu tvingas vänta ytterligare på att det ska bli verklighet.

Krisen i sig motiverar inte skattehöjningar, enligt Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tidigare vice riksbankschef. ”Att strama åt finanspolitiken skulle förvärra en redan skör ekonomi”, säger hon till fPlus. Hon har även varit statssekreterare under Magdalena Andersson.

Från och med 2022 ska större banker och kreditinstitut betala en ny så kallad riskskatt. Så lyder ett förslag från Finansdepartementet som nu skickas på remiss, enligt ett pressmeddelande.

Skatten väntas ge ökade skatteintäkter på 5 miljarder kronor som ska gå till ökade försvarsanslag.

Den är aktuell för kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor kopplade till verksamhet i Sverige, enligt förslaget.

Att skatten för företag sänks med 10 miljarder kronor i höstbudgeten är ett ”steg i rätt riktning” för att göra bolagsskatten mer konkurrenskraftig. Det säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till TT efter att Liberalerna tidigare under dagen presenterat sin uppgörelse med regeringen.

– Detta tillsammans med det höjda och vidgade FoU-avdraget kommer att bidra till ökade investeringar, fortsätter Jacke.

Men han efterlyser samtidigt fler åtgärder för att förbättra det svenska investeringsklimatet.

– De nu historiskt låga investeringarna riskerar annars att leda till lägre tillväxt och färre jobb under lång tid framöver, säger Jan-Olof Jacke till TT.

Centralbankerna har gått in och räddat oss från en akut finanskris, menar krisforskaren Fredrik NG Andersson. Åtminstone för nu. ”Att öka mängden pengar på det sättet gör att risken ökar på sikt”, säger han till fPlus.

Flera nationalekonomer är kritiska till C:s och L:s förslag om sänkt arbetsgivaravgift för unga, Rapporterar TT.

”Sänkta arbetsgivaravgifter för alla unga är en förhållandevis dyr åtgärd”, skriver Lars Calmfors i ett mejl till nyhetsbyrån och föreslår istället generösa bidrag till nystartsjobb för långtidsarbetslösa ungdomar.

En studie från Arbetsmarknadsdepartementet, visade på att tidigare arbetsgivarsänkningar visserligen ledde till nya jobb, men fångade inte upp de som stod långt i från arbetsmarknaden och kostade över 1 miljon per skapat jobb.

Nationalekonomen David Seim har i en liknande studie kommit fram till att det tidigare sänkningar varit en positiv kapitalinjektion för näringslivet men inte så effektiv för att sänka ungdomsarbetslösheten.