Stora banker, verksamma i Sverige, ska erbjuda kontantservice i ”betryggande utsträckning”. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss, enligt ett pressmeddelande.

”Det är viktigt att samhället värnar om tillgången till kontanter och kontanter som betalningsmedel. Tyvärr har bankerna fortsatt att minska sin kontantservice, särskilt på glesbygden. Förslaget innebär att de stora bankerna ges ett särskilt ansvar för att säkerställa kontantservice i hela landet”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i en kommentar.

Finansinspektionen föreslås få möjlighet att ingripa med föreläggande om rättelse och sanktionsavgift om banken inte fullgör sina skyldigheter.

Förre S-statsministern Göran Persson valdes till ny styrelseordförande till Swedbank på onsdagen. I en intervju i SVT:s Aktuellt säger han att han inte vet om det finns fler missförhållanden inom banken efter penningtvättshärvan.

– Jag skulle inte bli förvånad om det dyker upp mer i den här granskningen.

Han säger vidare att han tycker att man tagit för lätt på det som hänt på Swedbank och att lovar att styrelsen kommer vara transparant om fler missförhållanden kommer fram.

”Med en slopad statlig inkomstskatt kan Sverige få ett av världens bästa skattesystem, utan att hota välfärden. Och det blir åter möjligt att genom arbete göra klassresor”, skriver Patrick Krassén, Företagarna, och Hans Peter Larsson, skattejurist, i en debattartikel i SvD.

För en löntagare som betalar kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt – om arbetsgivaravgifterna och momsen på konsumtion också beaktas – försvinner 75 kronor av en hundralapp i löneökning i skatt. Även utan att räkna med momsen ligger Sverige högst i OECD, med en marginalskatt på 70 procent, skriver debattörerna.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson menar att det inte räcker med att enbart ta bort värnskatten. Många skäl talar för att den statliga inkomstskatten bör avskaffas i sin helhet. Bland annat lönar det sig bättre för välutbildade personer att arbeta mer och det är viktigt med välutbildad arbetskraft.

Välfärden behöver ytterligare 90 miljarder år 2026 och bara under nuvarande mandatperioden behöver kommunerna 20 miljarder för att lösa sina problem som bakbinder svensk politik, rapporterar Di.

– Det är viktigt att tänka på att det är lån som man behöver både amortera och betala räntor på. Och att man ser till att vara väldigt försiktig, uppmanade finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff i dag.

Flera av de som har störts lån är tillväxtkommuner i mellansverige, skriver tidningen.

M-ledaren Ulf Kristersson tycker att regeringen är slösaktiga med de statliga pengarna och lyfter även att tuffa tider väntar kommunerna, skriver Di.

Han säger att staten kommer behöva skjuta till mer pengar till kommunerna, men att det samtidigt är viktigt att pengarna används på rätt sätt.

– Staten kan inte använda pengar på ett närmast oansvarigt sätt och sedan kräva att kommunpolitikerna ska vara sparsamma, säger Kristersson.

Tidningen skriver om att kommunernas skulder har ökat snabbt och om fem år väntas de samlade skulderna vara nästan lika höga som statsskulden.

Finansminister Magdalena Andersson (S) varnade på onsdagen för att det år 2026 kommer att fattas 90 miljarder kronor i välfärden och hon uteslöt inte heller skattehöjningar. Men enligt Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är det ingen fara på taket, skriver TT.

Det skapas nämligen med automatik överskott i de statliga budgetarna varje år. Om regeringen inte lägger pengar på andra prioriteringar räcker överskotten för att täcka hålen i välfärden utan att skatterna höjs, menar Hansson Brusewitz.

Finansmarknadsminister Per Bolund säger nej till en tredje höjning av skatten på Investeringssparkonton (ISK).

Det säger han i Nordnets Sparpodden, enligt Privata Affärer.

Han säger vidare att han tycker att det ska vara förmånligt att spara.

– Jag tycker skatten på ISK var omotiverat låg från början, men är nu på en rimlig nivå, säger han i Sparpodden.

Svensk bostadsmarknad fungerar rekorduselt, skriver Finanspolitiska rådet på DN Debatt och föreslår friare hyressättning och ändrade beskattningsregler för hus och bostadsrätter.

Dessa reformer skulle öka boendekostnaderna för nästan samtliga hushåll, skriver rådet. Men förslagen skulle också öka den offentliga sektorns intäkter med 70 miljarder kronor – pengar som ska användas för att kompensera hushållen.

”I praktiken innebär reformerna således att ökade boendekostnader växlas mot lägre skatter och ökade bidrag”, skriver man.

Finansminister Magdalena Andersson tillbakavisar uppgiften att hon i en intervju med Aftonbladets Lena Mellin ska ha sagt att bensinskatten ska höjas.

”Vi har ännu inte inlett förhandlingarna med MP, C, L om hur den gröna skatteväxlingen ska genomföras enligt Januariavtalet”, skriver Andersson i ett inlägg på Facebook med rubriken ”Viktigt om bensinskatten och intervjun i Aftonbladet”.

Finansministern skriver att svaret på den direkta frågan om en höjd bensinskatt var att regeringen ska genomföra en grön skatteväxling på 15 miljarder, men att hur den faktiskt ska se ut ännu inte har diskuterats.

”Aftonbladet väljer att skriva att jag är säker på att bensinskatten kommer att höjas igen, något som jag aldrig har sagt”, skriver Andersson som har begärt en rättelse.

Men det är inte aktuellt, enligt Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén. Han hävdar att Andersson har fått läsa och godkänna alla citat innan publiceringen.

– Vi har inte ändrat något och inte lagt till någon rättelse, säger han till Medievärlden.

De svenska hushållens skuldsättning är fortsatt en riskfaktor – även om ekonomin går bra och det finansiella systemet fungerar väl. Det säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) till journalister efter måndagens möte med Finansiella stabilitetsrådet, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

Bolund konstaterar att åtgärderna för att bromsa utlåningstillväxten till hushållen har gett effekt i form av minskad ökningstakt, skriver TT.

– Det är ett trendbrott kan man säga, säger ministern enligt nyhetsbyrån.