Var tionde kommun kommer att få kommunala skattehöjningar nästa år, enligt en genomgång av SvD Näringsliv.

Bland Stockholm läns 26 kommuner är det endast Danderyd som ser sin skatt lyfta med 1,40 kronor. Inte heller Göteborg, Uppsala, Västerås, Jönköping, Malmö eller Lund kommer att påverkas.

– Alla kommuner i landet försöker effektivisera verksamheterna och hela 80 procent av kommunerna gör nu också besparingar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Ta del av hela listan var skatten höjs och sänks nästa år i länkarna nedan.

Riksbankskommittén överlämnade under förmiddagen förslag till ny riksbankslag till finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Betänkandet överlämnas vid en pressträff av ordföranden Mats Dillén.

I slutbetänkandet har kommittén velat tydliggöra Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, där det ska vara lagstadgat en hänsyn till produktion och sysselsättning. Även Riksbankens uppdrag att i kris ge likviditetsstöd ska slås fast.

Sedan tidigare är det känt att kommittén föreslår att ansvaret för inflationsmålet ska delas mellan riksdagen och Riksbanken. Om Riksbanken vill göra förändringar i inflationsmålet så måste det godkännas av politikerna i riksdagen.

Syftet är att höja legitimiteten för målet, säger Dillén.

Riksbanken föreslås för nya befogenheter i penningpolitiken, bland annat ska centralbanken få köpa statspapper och privata värdepapper, det sistnämnda i sista hand när andra åtgärder har prövats.

Den nuvarande riksbankslagen är i grunden från 1989, vilket gör den utdaterad, enligt Mats Dillén.

Erik Åsbrink, svensk finansminister 1996–1999, ger i EFN sin syn på en av sina företrädare – Gunnar Sträng.

Erik Åsbrink har nyligen kommit ut med en biografi om Gunnar Sträng som var landets finansminister 1955–1976. Det är en unikt lång period som finansminister.

– Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan, säger Erik Åsbrink i EFN-intervjun.

Enligt en recension i SvD är berättelsen om Gunnar Sträng också en resa genom svenskt 1900-tal. Erik Åsbrink tecknar en helhetsbild av Gunnar Sträng.

Att ersätta överskottsmålet med ett balansmål vore den bästa vägen framåt för svensk politik nu. Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) i en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagen, skriver Direkt.

Enligt Andersson vore det bättre att underlätta för kommuner och landsting att klara av sina åtaganden än att fortsätta att betala av på den mycket låga statsskulden.

Hon sa även att Sverige nu är inne i det demografiska skifte som överskottsmålet syftat till att förbereda landet på. Om det finns stöd i riksdagen vill hon därför påskynda en översyn av målet.

Liberalerna riktar en känga mot finansminister Magdalena Andersson (S) inför de stundande förhandlingarna om skattereformer, skriver Direkt.

Bakgrunden är att Andersson uttryckt att hon vill se höjda kapitalskatter för att minska klyftorna i samhället.

– Jag har noterat den kraftiga retoriken från finansministern. Jag måste säga att jag är förbluffad. Klasskampsretoriken bekymrar mig, säger Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson till Direkt.

Enligt Persson kommer Liberalerna att gå in i samtalen med ambitionen att sänka kapital- och marginalskatterna samt se över bolagsskatten.

Det är dags att plocka bort de finanspolitiska farthindren och gasa för att få fart på den svenska ekonomin, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Per Lindvall vill se en omprövning av de finanspolitiska farthinder som kom till på 1990-talet när Sveriges skulle minska statsskulden. Han menar att statens skuldsättning inte längre är ett problem och att Sverige istället borde satsa offensivt.

”När inflation och räntor stiger så finns det anledning för det offentliga att lägga i bromsen. Men när inflation och räntor sjunker, som fallet varit under de senaste tio åren, så bör man i stället gasa”, skriver han.

Per Lindvall menar att den svenska staten har ett mycket stort utrymme för att låna till eftersatta investeringar och att det har mycket låga risker. Han pekar även ut den höga skuldsättningen hos hushållen som det största problemet för svenska ekonomi.

”Så här i efterskott kan man se att staten istället borde ha investerat i infrastruktur, utbildning och även ha tagit på sig en större del av den finansiella risken för att hålla bostadsbyggandet på en nivå som motsvarar befolkningstillväxten”, skriver Per Lindvall i Realtid.

Moderaterna vill att regeringen via en extra ändringsbudget ger mer pengar till kommuner och regioner, samt till rättsväsendet. Enligt partiet behövs fem miljarder till nästa år för att ”upprätthålla” både välfärd och trygghet i Sverige, rapporterar SVT Inrikes.

Pengarna ska tas från biståndet, som enligt Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är dubbelt så stort som resurserna till polisen nästa år.

– Det tycker vi inte är en rimlig prioritering, så det är ett sätt. Minska biståndet något för att kunna stärka välfärden och tryggheten, säger hon.

Det finns goda förutsättningar för att klara av finansieringen av välfärden, menar fackliga tankesmedjan Katalys i en ny rapport som de presenterar på DN Debatt.

Katalys skriver att lösningen ligger i att höja skattekvoten, överge överskottsmålet och stabilisera statsskulden.

Gällande skatterna skriver debattörerna Daniel Suhonen, Balder Bergström och Enna Gerin att ”den svenska skattekvoten som andel av bnp har minskat dramatiskt de senaste tjugo åren” och att det lett till att det svenska välfärdsystemet eroderat.

Katalys skriver vidare att ”en svältkultur inte är nödvändig” och att Socialdemokraterna som statsbärande parti måste se striden om välfärdens finansiering som en ödesfråga.

Allt fler höjer rösterna för att överskottsmålet bör slopas men det är ett riskfyllt förslag som i förlängningen kan leda till populism, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung på DN Debatt.

Debattörerna skriver att överskottsmålet har tjänat Sverige väl och att tillväxten har varit god under åren som det har funnits. Man varnar också för att ha en hög statsskuld vid en kommande ekonomisk kris. 2000-talet har visat att hårda åtstramningspaket har fött politisk extremism, skriver de.

”Dagens populistiska strömningar i Europa och Brexit i Storbritannien är starkt kopplade till den åtstramningspolitik som följde i spåren av den internationella finanskrisen 2008.”

Den svenska tillväxttakten hade blivit klart lägre under euron än med kronan, skriver Björn Olsson, nationalekonomen på Svenska Bankföreningen, på Di Debatt.

20 år efter eurons införande höjs återigen röster för svenskt medlemskap. I en analys jämför Björn Olsson därför Sveriges faktiska ekonomiska utveckling med en simulerad kontrafaktisk utveckling, i vilken det antagits att Sverige införde euron som valuta i samband med folkomröstningen 2003. Slutsatserna är enligt honom tydliga:

• Finanskrisen skulle ha drabbat Sverige hårdare med euron. Tillväxttakten i det kontrafaktiska scenariot är en tredjedel så hög som den faktiska tillväxttakten.
• Sämre återhämtning sett till BNP per capita med euron.
• Högre produktivitetstillväxt utan euron.

”Ekonomisk empiri och teori talar därför för att Sverige har gynnats av att stå utanför valutasamarbetet”, skriver Björn Olsson på Di Debatt.