Oavsett om man är för eller mot så måste Sverige hänga med i svängarna när EU tar makten över finanspolitiken, skriver Alexandra Leonhard, nationalekonom på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, på SvD Debatt.

För att hjälpa krisländer under pandemin ska EU upplåna 100 miljarder euro på finansmarknaden. Det är bara ett första steg i en utveckling som har många faror, anser Leonhard.

”Nu är matchen igång, att EU lånar gemensamt är ett stort steg mot en gemensam finanspolitik. När det nu är taget, finns risk för att EU kommer fortsatt låna för att täcka medlemsstaters utgifter i framtiden. Som ett nettogivarland påverkar det Sverige”, skriver hon.

Den brittiska krisnotan blir oväntat stor, enligt en budget från premiärminister Boris Johnsons regering. För att få ordning på statsfinanserna planeras en kraftig höjning av bolagsskatten om två år.

Krispaketet på 1 900 miljarder dollar har nu godkänts av representanthuset och frågan skickas vidare till senaten. Demokrater säger att stödet behövs för att bekämpa pandemin, som har gjort att en halv miljon amerikaners dött och lett till att miljoner går arbetslösa, skriver Reuters.

– Det amerikanska folket måste veta att deras regering finns där för dem, sa representanthusets demokratiska talman Nancy Pelosi under debatten.

Republikanen Kevin McCarthy menade att det finns bättre sätt att stötta ekonomin än genom det lagda förslaget, skriver nyhetsbyrån.

Finansminister Magdalena Andersson har återigen flaggat för att höja kapitalskatterna. Men det kan bli svårt om hon ska fortsätta samarbeta med Centern och Liberalerna, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

Både samarbetspartierna och skatteexperter ser problem med att höja kapitalskatterna och förespråkar i stället andra sätt att minska klyftorna. Om kapitalskatterna höjs på fel sätt riskerar resultatet dessutom att bli kontraproduktivt och leda till minskade skatteintäkter, skriver Direkt.

Det är så att av de intäkter staten får in från kapitalskatterna står bolagsskatten för hälften. Kapitalinkomstskatten i Sverige är 30 procent, vilket är relativt högt internationellt sett. Direkt uppger att när det gäller utdelningen för företagare som omfattas av de 3:12-reglerna är den högsta skatten 57 procent och den lägsta 20 procent.

De två borgerliga partierna i januarisamarbetet, Centerpartiet och Liberalerna, har ett flertal gånger gjort klart att de inte kommer att acceptera några försämringar för "företag och företagande" när det gäller skatterna, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Staten bör stå för 70 procent av kostnaderna om större, planerade evenemang tvingas ställa in, menar Moderaterna i ett förslag som under dagen vann majoritetsstöd i finansutskottet, enligt SVT Kultur.

Syftet med förslaget är att göra det lättare för kultur- och idrottssektorn att planera inför sommaren och hösten. Enligt förslaget ska 3,5 miljarder kronor avsättas till stödet, som har en nedre gräns som gör att små evenemang inte omfattas.

Förtroendet för Socialdemokraternas politik när det gäller äldreomsorgen sjunker markant i Novus senaste mätning, rapporterar SVT Nyheter.

I mätningen svarade 16 procent att de anser att S har den bästa politiken i frågan, jämfört med 21 procent i Novus tidigare mätning. Men partiet är fortfarande det parti med störst förtroende i frågan.

Frågan om äldreomsorgen var det enda området där det skett en större förändring av väljarnas förtroende.

Socialdemokraterna fortsätter att vara det parti som väljarna har högst förtroende för när det gäller sjukvård, skola och utbildning, sysselsättning, pensioner och jämställdhet, medan Moderaterna anses ha bäst politik för lag och ordning och ekonomi.

Mats Olin, chef för Näringslivets medieinstitut, reagerar kraftfullt på public service bevakning av företagens utdelningar under pandemin i en ledare i SvD. Han anser att den är behäftad med allvarliga felaktigheter.

”När företag skapat vinst för att de gjort något bra, sås ändå tvivlet: är det verkligen moraliskt försvarbart med aktieutdelning? Sveriges Television är värst. Tidningarna är mer nyanserade”, skriver han.

Och pengarna kommer tillbaka till samhället:

”Till saken hör att skatten på utdelningen i både Sandviks och Volvos fall är väsentligt mycket högre än det permitteringsstöd som utbetalats, så staten ligger på plus”, skriver han.

De tunga nationalekonomerna John Hassler och Harry Flam ställer sig bakom kraven från näringslivet om att förlänga omställnings- och omsättningsstöden som löper ut i slutet av februari, skriver DI.

Flam menar att det vore ett slöseri med både kapital och kunskap att inte rädda de företag som kommer att vara lönsamma igen efter att restriktionerna slopats.

Hassler anser samtidigt att omställningsstödet måste förbättras och bli snabbare.

– Det är lite skämmigt att först nu ge stöd från augusti och framåt. Det är helt enkelt inte acceptabelt, säger han till DI.

Joe Bidens kommande krispaket på 1 900 miljarder dollar riskerar att bidra till en inflationschock och en överhettning av den amerikanska ekonomin. Den varningen utfärdar flera tunga ekonomer, enligt New York Times.

Den tidigare finansministern Larry Summers är en av de bedömare som menar att paketet är alldeles för stort och riskerar att utlösa ett inflationstryck som ”inte har skådats på en generation”. I förlängningen skulle det kunna tvinga Fed att höja räntorna och bromsa återhämtningen.

Den tidigare Fedchefen och nytillträdda finansministern Janet Yellen avfärdade varningarna tidigare den här månaden. Hon poängterade då att det är den pågående ekonomiska krisen som är den största risken – inte inflationen.

Regeringen måste ”hålla farten” under pandemin. Därför blev det inte någon större omstuvning av ministrar, enligt statsminister Stefan Löfven (S).

– Det är ett argument som han tar upp, men det är också en del i hans ledarstil. Han är väldigt försiktig med att göra ombildningar, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Att MP:s Åsa Lindhagen blir ny finansmarknadsminister var förvånande, menar Madestam.

– Hon är inte en person man associerar med ekonomiska frågor, säger hon.

Hon får medhåll av statsvetaren Niklas Bolin som tror att Löfven avvaktar vad som händer i höst när coronakommissionen kommer med ytterligare rapporter.

– Det är inte omöjligt att en opposition kan kräva ministrars avgång och då kanske man avvaktar vad som händer, säger han.