Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Som ett brev på posten kommer nu en flod med analytikerkommentarer där Storbritanniens inbromsning i fjärde kvartalet skylls på osäkerhet inför brexit. Men de som tror att de kan separera brexiteffekten på den brittiska ekonomin från de parallella effekterna från penningpolitiska åtstramning, inbromsningen i euroområdet och en recession i världshandeln måste ha rökt kraftfullt gräs. För vetenskap är det inte, skriver Telegraphs ekonomikrönikör Ambrose Evans-Pritchard.

Evans-Pritchard räknar sedan upp världsekonomins oroshärdar och konstaterar att läget nog kunde varit lika illavarslande även om brexit inte funnits. Oavsett analys är ändå Evans-Pritchards lösning densamma – kraftfulla offentliga investeringar

”Vi är alla Krugmaniter nu. Så släpp taget, finansminister Hammond. Bränn dig igenom den globala lågkonjunkturen”, skriver han.

Analysen får medhåll från Krugman själv.

”Ambrose Evans-Pritchard tenderar att se kriser överallt hela tiden. Men hans varningar om Europa verkar rimliga ur min synvinkel”, skriver Krugman på Twitter.

fPlus har samlat de viktigaste nyheterna och analyserna inför att Riksbanken idag ger sitt penningpolitiska besked.

Den skattereform som S, MP, L och C har aviserat om borde främst handla om att ge tillbaka till ”vanliga människor”, anser tidigare finansminister Anders Borg i en intervju med Dina Pengar.

– Man kan inte ta bort värnskatten och finansiera med bensinskatter, då kommer vi ha gula västar över hela Stockholm, säger han.

Han menar att 80-90 procent av reformen bör handla om att sänka skatterna på ett sätt som verkar för en bättre fungerande arbetsmarknad. Det skulle bland annat ske genom att slopa den låga matmomsen och sänka skatten för arbete och pensioner.

– Man skulle kunna ta bort ränteavdragen gradvis och då igen sänka skatten på arbete, säger han vidare.

Samtidigt tycker Borg att fastighetsskatten – som han själv var med och tog bort för drygt tio år sen – bör återinföras.

I januariavtalet mellan S, MP, C och L nämns att det ska genomföras en skattereform. Hur det ska gå till och vad den ska omfatta framgår inte, skriver Erik Åsbrink, före detta finansminister, på DN debatt. I stället för punktinsatser behövs en bred skattereform, påpekar han.

Erik Åsbrink anser att en skattereform inte bör öka inkomstskillnaderna i samhället. ”Motsatsen – att minska klyftorna – vore mera önskvärd”, skriver han. Därför menar han att det är olyckligt att starta med att slopa värnskatten, även om han själv tycker att den borde avskaffas. Men, ”att slopa den måste balanseras av andra åtgärder, som gör att den sammantagna fördelningsprofilen blir acceptabel”.

Erik Åsbrink anser att ett av de största problemen med dagens skattesystem är den stora klyftan mellan låga skatter på kapitalinkomster och höga skatter på arbetsinkomster. Han menar att det egentligen borde vara tvärtom – med höjda kapitalinkomstskatter och sänkta arbetsinkomstskatter.

Han skriver också att ett annat problem är hur alla framtida åtaganden, som skola och äldreomsorg, ska finansieras. ”Den budget för 2019 som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade igenom i december förra året förbrukade en stor del av det reformutrymme som fanns”.

”Skatternas huvudsyfte är att finansiera de offentliga utgifterna. Diskussionen borde mera fokusera på vilka utgifter vi vill ha, inte minst för att upprätthålla en generell och generös välfärd”, skriver han.

LO rasar mot att Pensionsgruppen enbart går vidare med förslagen om höjd pensionsålder och samtidigt struntar i satsningar på bättre arbetsmiljö, höjd pension och möjligheten att få a-kassa och sjukpenning längre upp i åldrarna.

– Det är en förolämpning mot våra medlemmar. Om de inte klarar av att jobba längre än till 63 år nu, så klarar de inte en höjd pensionsålder utan de andra åtgärderna, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till TT.

LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson menar att partierna sviker ett löfte de gjorde för något år sedan.

Efter januariöverenskommelsen ska det spenderas som aldrig förr och 700 miljarder på högastighetstågen blir den största investeringen i svensk ekonomisk historia. Men problemet är att den svenska ekonomin 2019 har andra behov än tåg. Det skriver DI:s Henrik Mitelman i en analys. Om de nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden krävs en ”alldeles extraordinär utbildningssatsning” när vi i dagsläget inte ens lyckas ”med de infödda barnen vars skolresultat är sämre än Vietnams”, skriver han.

Sjunkande tillväxt ökar risken för att vi får en riktig lågkonjunktur på halsen, skriver DN:s Carl Johan von Seth efter Nordeas konjunkturrapport på måndagen. Utifrån tyngs vi av svagare global konjunktur, handelskrig och brexit. Och på hemmaplan deppar hushållen och byggsektorn över sjunkande bopriser, menar han. Samtidigt kan Riksbanken inte sänka räntan mer. ”Återstår alltså att regeringen och finansminister Magdalena Andersson är redo om ekonomin viker.”

Realtids krönikör Per Lindvall kallar den svenska penningpoltitiken för ”ett moras” där det blivit ”allt mera uppenbart att Riksbanken inte kommer att nå sitt inflationsmål”. Snarare driver vi mot deflationsträsket, menar han.

Första vice riksbankschef Kerstin af Jochnick står stadigt när konjunkturvarningarna blåser åt alla håll.

"Vi är inte så pessimistiska som en del andra prognosmakare just nu. Vi är i ett gott konjunkturläge”, säger hon efter ett anförande hos Fastighetsägarna på måndagen, skriver Affärsvärlden.

Hon menar bland annat att vi har fortsatt en oerhört stark arbetsmarknad och att företagen är fortsatt positiva i exempelvis Konjunkturinstitutets barometer.

Skulle en större konjunkturnedgång inträffa kommer dock Riksbanken ha minskat utrymme att stimulera ekonomin, enligt Jochnick.

Finanspolitiken kan komma att behöva spela en större roll, hävdar hon.

Svensk ekonomisk politik tar nu ett ”rejält steg i högerliberal riktning”, skriver SEB i sin nya rapport Nordic Outlook.

Budgetöverenskommelsen ger regeringen goda möjligheter att få igenom sina budgetar.

”Men svekdebatter och interna slitningar utgör ett latent hot”, skriver SEB i sin rapport.

De skriver också att finanspolitiken blir något mer expansiv än tidigare förväntat.