Finansinspektionen försvarar amorteringskravet efter frän kritik från flera håll den senaste tiden. Det finns strukturella problem men dessa ska inte lösas genom ökad skuldsättning, skriver generaldirektör Erik Thedéen på SvD Debatt.

Det främsta skälet är historiens läxa om riskerna med oansvarig kreditgivning.

”När allt går bra är det lätt att underskatta riskerna med skulder”, skriver han och medger samtidigt att reformen har fått konsekvenser såsom att ungas valmöjligheter begränsas.

Amorteringskravet har gjort skada utan att uppnå någon ”påvisbar nytta”, skriver nationalekonomerna Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars E O Svensson på DN Debatt.

Man invänder bland annat, precis som Finanspolitiska rådet tidigare gjort, mot slutsatsen att hushåll med stora bolån skulle sluta konsumera vid en konjunkturnedgång.

Svenska hushåll har inte använt bolån till överkonsumtion på det sätt som i exemplen Finansinspektionen bygger sitt antagande på, skriver debattörerna.

Skadan består dels i att hushållen blir mindre motståndskraftiga när den månatliga utgiften stiger. Dels gör kravet det svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.

Svenskarna swishar i genomsnitt omkring 700 miljoner kronor varje dag. Den nya snabba betaltjänsten gör det även möjligt att snabbt tvätta svarta pengar, varnar Polisen. Tjänsten saknar dessutom tillstånd hos Finansinspektionen.

Nu kan SVT avslöja att Nationella operativa avdelningen, Noa, redan i våras skickade en skarpt formulerad begäran till justitiedepartementet om att reglerna måste skärpas.

Så länge som Swish inte är tillståndspliktigt omfattas inte tjänsten av samma rapporteringsplikt som gäller för banker i förhållande till misstänkt penningtvätt.

”Swish är ett direkt led i penningtvätt då tjänsten möjliggör att brottsvinster med hög omsättningshastighet kan skiktas i flera led”, står det i dokumentet som SVT har tagit del av.

Drygt 10 000 namn på potentiella bedragare. Det kan Finansinspektionen visa upp och det är en lista som blir allt längre. Antalet investeringsbedrägerier har exploderat de senaste åren och nu är det inte bara de rika som blir lurade. Det rapporterar DN.

– Nu är det flera varje dag som hör av sig och berättar. Det har ökat högst markant och uppläggen liknar varandra, säger Lars Malmström avdelningschef på FI, som befarar att det kan finnas ett stort mörkertal.

Det handlar om erbjudanden via annonser eller direktkontakt att investera i olika projekt som, enligt bedragarna, ska ger stora pengar tillbaka. I de flesta fall finns inte ens projekten. Och när någon nappar på kroken och gör en inbetalning är pengarna oftast borta på dagen.

Chansen att få tillbaka pengarna är enligt polisen ”löjligt liten”, eftersom de oftast hamnat i länder där svensk polis och svenska myndigheter inte har några samarbetsavtal med.

Allt fokus läggs på Swedbanks problem med penningtvätt och nu finns det en oro för att kunderna prioriteras bort, skriver SvD Näringsliv i ett långt reportage.

Tidningen har pratat med ett tiotal källor med insyn i banken och skriver att många av dem är nervösa för bankens framtid.

Kostnaderna för arbetet mot penningtvätt stiger – men ingenting annat inom banken får kosta pengar, menar källorna.

– Att så få chefer kan affärer och Baltikum är långsiktigt ett mycket större hot mot banken än de sanktioner som väntas, säger en tidigare chef.

I slutet av oktober meddelade Finansinspektionen att de går vidare till en sanktionsprövning i undersökningen kring Swedbanks åtgärder mot penningtvätt i Baltikum.

Swedbank hotas av miljardböter av USA. Nu kommer nästa våg av svenska företag som riskerar höga böter, varnar Daniel Stattin, professor i börs- och bolagsrätt. Och det är långtifrån bara stora företag som drabbas. ”Alla svenska företag som gör affärer med andra länder kan drabbas”, säger han till fPlus.

Både Söderberg & Partners och Danske Bank stämplar Swedbank-aktien med en köprekommendation, säger sparekonomerna Joakim Bornold och Maria Landeborn till SvD Näringsliv.

Bornold tror att den penningtvättskrisande aktien kommer att fortsätta vara under press, men lägger till att den är köpvärd.

Landeborn säger att penningtvätten gör att risken i aktien är ”mycket högre”, men säger också:

– Aktien är lågt värderad, och det är inga fel på bolagets affärer. Swedbank är en av Europas mest lönsamma banker.

Swedbank-aktien backade knappt 3,3 procent i går och har gått ner 31 procent sedan årsskiftet.

Swedbank hotas av en miljardsmäll från Finansinspektionen i början av nästa år, skriver TT. Detta sedan myndigheten inlett en sanktionsprövning för hanteringen av den misstänkta penningtvätten.

Den svenska storbanken utreds även i USA för misstänkta brott med koppling till penningtvättshärvan. Enligt bedömare finns risk för betydligt tyngre sanktionsbeslut från USA, skriver nyhetsbyrån.

Stockholmsbörsens historiska uppgångssvit stannade på 14 dagar. Vid stängning noterades de ledande indexen på minus:
OMXSPI: −0,7 %
OMXS30: −1,0%
I morse kom nyheten att Finansinspektionen går vidare med en sanktionsprövning i fallet kring Swedbanks misstänkta penningtvätt. Aktien föll 3,3 procent.

Skanska handlades i sin tur ner 1,7 procent efter att DI rapporterat att en federal åklagare i Brasilien stämmer byggbolaget för inblandning i en kartell mellan 1998 och 2014. Enligt Skanska innehåller stämningsansökan ingen ny information.

I rapportfloden redovisade MTG en en ökad förlust i tredje kvartalet. Bolaget meddelade samtidigt att en strategisk översyn av gamingverksamheten ska genomföras vilket kan resultera i en avyttring. Dessutom utreds en kompletterande börsnotering i USA. Aktien lyfte 14,9 procent.
Stora Enso redovisade en minskad omsättning till följd av svagare marknadsförutsättningar. Aktien tappade 3,8 procent.

Teknikkonsulten ÅF Pöyrys rapport kom in något under analytikernas estimat och bolaget vittnade om en osäker marknad i vissa segment. Aktien straffades med en nedgång på 4,4 procent.

Nischbanken Resurs backade 6,9 procent trots att både intäkterna och vinsten ökade något. Bolaget uppgav i delårsrapporten att utmaningarna inom affärsområdet konsumentlån kvarstår.

Amorteringskraven och bankernas hårdare ”att leva på-kalkyler” har så stora och skadliga effekter på bostadsbyggandet att 7 800 färre bostäder byggs varje år. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd, och Anna Broman, bostadspolitisk expert, på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier i en debattartikel för SvD.

Finansinspektionen motiverade amorteringskraven med att det är en försäkring som ska skydda den svenska ekonomin om något oförutsägbart inträffar. Men behovet av en försäkring har överskattats och priset är högt – enligt debattörerna sänker kravet den svenska BNP-tillväxten med 1 procentenhet.

Så var det värt det, frågar de sig och menar att svaret är ett klart och tydligt nej.