Sverige behöver ett statligt skuldregister och Finansinspektionen bör ta över ansvaret för konsumentkrediter. Som det ser ut i dag riskerar konsumenter som redan är i riskzonen att överbelåna sig, skriver Eva Redhe och Erika Eliasson på Lendify på DN Debatt.

De flesta kreditbeslut baseras på information där totala skulder inte syns. Kreditbeslut kan därför fattas på felaktiga grunder och låntagaren beviljas lån som ökar redan stora skulder.

En mycket utsatt grupp är personer med spelberoende. 15–20 procent av de som ansöker om skuldsanering har spelskulder. Även utan ett spelberoende tros ekonomiska skulder ha stark påverkan på psykisk ohälsa och risken för självmordstankar.

”Det ligger därför i samhällets intresse att säkerställa en säker kreditprövning, speciellt vid utlåning till redan utsatta personer”, skriver debattörerna.

Även till Nya Åland har Swedbanks ordförande Göran Persson förnekat att hans avhopp från styrelsen i Ålandsbankens storägare Wiklöf Holding skulle bero på en intressekonflikt. Det rapporterar DI, som i en artikel i går kunde visa att Finansinspektionen redan i början av september varnade Swedbank om att de kunde ingripa om banken inte vidtog någon åtgärd mot intressekonflikten.

Två veckor senare sa Göran Persson i tisdagens Nya Åland att han ”inte hört ett ljud från Finansinspektionen”, skriver DI.

DI har sökt Göran Persson för en kommentar. Swedbanks presstjänst meddelar att ordföranden inte vill kommentera frågorna ytterligare.

En färsk rapport har granskat prissvängningarna på bostadsmarknaden de senaste 140 åren och det finns en gemensam faktor bakom prisfall, skriver Di.

– Det är alltid när bankerna ändrar sig och plötsligt vill låna ut mindre och ha mer betalt, vilket i sin tur leder till fallande bostadspriser, säger Sandro Scocco, på Delegation Bostad 2030 som ligger bakom rapporten.

I rapporten ”Att bygga Stockholm” beskrivs bostadsutvecklingen sedan slutet av 1800-talet. Mekanismerna som driver bostadspriser och byggande är befolkningsökning, byggkostnader, markpriser, konjunktur och tillgång till krediter. Av historien går att lära sig att plötsligt händer något som gör att finansiella sektorn omvärderar riskerna.

Sandro Scocco beskriver för Di att det var fastighetsbolaget Nyckelns konkurs som utlöste den svenska finans- och fastighetskrisen på 90-talet. 2008 var det konkursen för affärsbanken Lehman Brothers som stjälpte världsekonomin.

Prisuppgången på småhus och bostadsrätter i Stockholm som pågått sedan mitten av 90-talet beskrivs i rapporten som ”den mest spektakulära vi sett de senaste dryga 140 åren i Stockholms historia”.

– Generellt kan man säga att krisen kommer när marknaden upptäcker en risk man blundat för, säger Sandro Scocco till Di.

Inga dokument saknas och inga dokument har manipulerats. Det säger Swedbanks advokat Hans Strandberg efter anklagelser från Ekobrottsmyndighetens åklagare Thomas Langrot, skriver SvD Näringsliv.

Åklagaren menar att en ny och viktig rapport om penningtvätt, som beslagtagits under en razzia mot storbanken, inte finns med i den förteckning som Swedbank upprättat åt Finansinspektionen över handlingar och rapporter om den misstänkta penningtvätten i Baltikum.

– Det är ett obegripligt påstående. Jag vet att Finansinspektionen har fått ta del av den, säger Strandberg.

Enligt stjärnadvokaten har Finansinspektionen till och med hänvisat till den aktuella rapporten i sin avstämningsskrift i juli i år.

Swedbanks tidigare ledning kan ha manipulerat interna dokument om misstänkt penningtvätt innan informationen presenterades för bankens styrelse. Det uppger två av varandra oberoende källor för SvD Näringsliv.

Enligt uppgiftslämnarna misstänker Ekobrottsmyndigheten, EBM, att någon i bankens förra ledning har putsat och ändrat vissa uppgifter i de interna dokumenten innan styrelsen fått ta del av dem. Ledningen ska alltså ha mörkat viss information om den misstänkta penningtvätten för bankens styrelse, skriver tidningen.

Tidigare på tisdagen rapporterade DI att EBM misstänker att Swedbank kan ha försökt mörka en intern penningtvättsrapport för Finansinspektionen, FI.

”Vi kommenterar inte Ekobrottsmyndighetens arbete och utredning”, skriver bankens presschef Unni Jerndal i ett mejl till SvD.

Konjunkturen är på väg nedåt. En djup kris kan slå hårt mot rekordhögt skuldsatta svenska hushåll och företag.

Och Riksbanken har tömt nästan hela sin vapenarsenal.

Swedbank har ännu inte skickat in sin ansökan till Finansinspektionen, FI, om att få sin nye vd Jens Henriksson godkänd – en process som kan ta upp till 60 dagar, rapporterar SvD Näringsliv.

Att FI måste godkänna den nya vd:n är heller inte något banken informerade sina kunder, aktieägare eller allmänheten om när de i slutet av förra veckan gick ut med nyheten att Henriksson fått jobbet, skriver tidningen.

Swedbanks presschef, Unni Jerndal, är däremot inte orolig. Enligt henne är banken klar att skicka in ansökan till FI ”inom kort” och ”utgår självklart” från att FI ger grönt ljus till Henriksson.

Efter att ha gjort en undersökning kring hur SEB och Swedbank hanterat penningtvättsrisker i Baltikum har Finansinspektionen nu skickat avstämningsskrivelser till de båda storbankerna, enligt ett pressmeddelande.

Bankerna ska svara på skrivelserna senast den 2 respektive 16 september.

Då får bankerna möjlighet att kontrollera att Finansinspektionen uppfattat fakta korrekt, skriver Dagens Industri.

FI planerar att kommunicera resultatet av undersökningarna senast i början av nästa år.

Finansinspektionen senarelägger sin tidsplan för granskningen av SEB:s och Swedbanks hantering och kontroll av penningtvättsrisker i Estland, Lettland och Litauen, enligt ett pressmeddelande.

FI skriver att resultatet av undersökningen kommer att offentliggöras senast i början av nästa år – alltså senare än vad som tidigare kommunicerats.

”Den främsta anledningen till att undersökningarna kan komma att ta längre tid än vad som tidigare angetts, är att undersökningsmaterialet är mycket omfattande”, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

Antalet anmälningar om investeringsbedrägerier ökar dramatiskt – i sommar har Finansinspektionen (FI) fått rekordmånga samtal, rapporterar SvD Näringsliv.

Många bedragare uppges använda sig av Facebook och andra sociala medier för att locka sina offer. När de väl ”investerat” kan de följa utvecklingen för sina ”pengar” på fiktivt konto.

– På kontot ser det ut som att man har gjort stor vinst, säger Lars Malmström, avdelningschef på FI, till tidningen.

Han tillägger att många som hör av sig fortfarande är övertygade om att de verkligen investerat pengar. Malmström uppmanar personer som blivit drabbade att polisanmäla – inte skicka mer pengar.