Hushållens skulder växer långsammare i dag tack vare amorteringskravet som infördes för tre år sedan, skriver Henrik Braconier och Erik Thedéen på Finansinspektionen i DN Debatt.

2016 växte hushållens skulder med 9 procent om året. I dag växer de med 5 procent per år – och färre hushåll tar stora lån i förhållande till sin inkomst. Amorteringskravet har med andra ord minskat risken för en finansiell kris, menar artikelförfattarna.

Antalet unga nya bolånetagare är också högre än åren före amorteringskravet infördes. ”De har inte blivit utestängda på grund av amorteringskraven, vilket ibland påstås”, skriver artikelförfattarna.

Bostadsrättspriserna steg med 46 procent mellan 2013 och 2016.

Men efter att amorteringskraven införts har ökningen landat på 1 procent, visar en ny kartläggning gjord av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

– Det är positivt att amorteringskraven bidragit till en mer sund prisutveckling. Vad Finansinspektionen dock helt verkar förbise är att de också dämpat efterfrågan och medfört ökade inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Detta riskerar att leda till uteblivna arbets- och utbildningstillfällen samt trångboddhet, vilket drabbar hela Sveriges välmående och konkurrenskraft, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande.

Fastighetsföretagen är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling, uppger Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande.

”Räntorna är historiskt låga och företagens skulder är stora. Ett försämrat ekonomiskt läge i kombination med att det blir svårare och dyrare för fastighetsföretagen att finansiera sin verksamhet kan leda till kreditförluster hos bankerna som är fastighetssektorns största kreditgivare", skriver FI.

Myndigheten menar att även om bankernas samlade kapital och motståndskraft är tillfredsställande så behöver bankerna mer kapital för att täcka riskerna i sin fastighetsutlåning.

Därför kommer FI under hösten att besluta att bankerna som krav måste ha kapital som täcker riskerna i utlåningen till de kommersiella fastighetsföretagen.

Myndigheten skriver också att risken för ett omfattande prisfall inom de finansiella marknaderna är förhöjd.

Det senaste amorteringskravet har bidragit till att bostadsbyggandet fallit och försvårat för människor att köpa en bostad. Det skriver de moderata Stockholmspolitikerna Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd, och Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd, i en debattartikel i SvD.

De skriver att amorteringskravet slår hårt mot enskilda människor och att hushållen fått klart högre boendekostnader.

Nu kräver duon att regeringen omgående utreder effekterna av det senaste amorteringskravet.

”Vi ser det vidare som nödvändigt att regeringen återtar makrotillsynen från Finansinspektionen, och att en dialog inleds med bankerna kring de kreditrestriktioner som i dagsläget står i vägen för många människors möjligheter att komma in på bostadsmarknaden”, skriver de.

Nedgången i bankernas bolånemarginaler fortsätter, visar färska siffror från Finansinspektionen. Ränteskillnaden mellan bankernas in- och utlåning var i snitt 1,46 procentenheter vid utgången av första kvartalet, att jämföra med 1,50 procentenheter vid årsskiftet.

Med ett lite längre perspektiv är bankernas marginaler fortfarande väldigt höga. Efter att ha bottnat vid runt 0,2 procentenheter under finanskrisen steg de successivt hela vägen upp till 1,7 procent i slutet av 2017.

– Trenden med pressade marginaler tyder på att marknaden äntligen går ifrån ett närmast oligopol till åtminstone något mer konsumentvänligt, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till DI.

Swedbank är störst i Sverige på bolån men kunder överger nu banken i rask takt, enligt beräkningar från SCB-statistik som DI har gjort.

I fjol stod Swedbank för 23 procent av de nytagna bolånen. Sedan årsskiftet har den andelen krympt varje månad och i mars landade den på 14 procent. Penningtvättsskandalen är en tydlig bromskloss men utmanarbanker vinner också mark med sina låga räntor, skriver DI.

Nordea fick motvind redan förra året men har tagit tillbaka stora andelar av nyutlåningen i första kvartalet. Statliga SBAB:s offensiv tvärnitade under första kvartalet. SBAB tog bara 2 procent av alla nytagna bolån, att jämföra med 17 procent under 2018, enligt DI:s beräkningar.

Det är en ”i grunden felaktig” beskrivning att SEB skulle ha haft systematiska brister i skyddet mot penningtvätt, skriver banken i en kommentar till SvD Näringslivs artikel.

Enligt banken refererar SvD till en enskild mening i en preliminär bedömning som rör ett litet urval av kunder under en pågående tillsyn och reflekterar inte myndighetens samlade bedömning.

”I Finansinspektionens avslutande bedömning är meningen om systematiska brister borttagen”, skriver SEB enligt Direkt.

Europeiska centralbanken, ECB, granskar Swedbanks estniska verksamhet, skriver Dagens Nyheter. Enligt en källa till tidningen vill ECB veta hur väl bankens estniska dotterbolag har skaffat sig kännedom om bankens kunder. Dessutom kommer ECB troligen granska hur risker har utvärderats och hanterats i banken.

Svenska Finansinspektionen bekräftar för tidningen att de lämnat över den så kallade Grimstadrapporten till ECB. Rapporten är en genomgång över misstänkta transaktioner och konton i bankens estniska verksamhet.

– Man ska inte dramatisera det hela, men i slutändan har ECB säkert möjlighet att uppmana banken att byta ut olika personer, säger Carl Hamilton, tidigare professor i nationalekonomi och internationell ekonomi, till DN.

Kristdemokraterna begär nu en grundlig utredning av Finansinspektionen, efter penningstvättsskandalen i Swedbank. Avslöjandena om de misstänkta transaktionerna från högriskkunder i Baltikum har blottat brister i en otillräcklig myndighet, menar partiets ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed. Dagens Industri rapporterar.

Kristdemokraterna vill se en förstärkning av Finansinspektionen, som år 2017 rapporterades vara underbemannad. Bland annat ser man högre tillsynsavgifter som en resurskälla.

Forssmed ser också att sanktionerna mot banker som bryter mot reglerna borde bli hårdare och att myndigheten ska ha större möjligheter till ingripande, med den amerikanska modellen som förebild.

Det är inte bara efter krisen inom Swedbank som kunder har funderat på att byta bank. Enligt Finansinspektionens senaste rapport fortsätter storbankerna att tappa marknadsandelar till småbankerna.

– Det här är mycket positivt för alla bolåntagare, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.