Coronavirusets utbrott har slagit hårt mot näringslivet. För att mildra virusutbrottets konsekvenser för jobb och ekonomi i Sverige har regeringen presenterat en rad krispaket. Här listar fPlus de viktigaste stöden för företagen.

Låginkomsttagare och unga är de som löper störst risk att få betalningsproblem och fastna i skuld, enligt en undersökning från Finansinspektionen.

– Även små lån kan leda till stora problem. Därför är det viktigt att långivare verkligen kontrollerar att lånet kan betalas tillbaka. Det är ett viktigt skydd, inte minst för unga som annars riskerar att kliva in i vuxenlivet med stora skulder, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Riskerna minskar om långivarna gör ordenliga kreditprövningar, menar FI.

Nätbanker lyfter gärna fram dyrare fonder, säger Patrick Siegbahn, placeringsrådgivare på Småspararguiden, till SVT. Kommentaren är ett inspel i rapporteringen om fondförmedlares ”kickbacks” – alltså intäkter via avgifter när de förmedlar andra bankers fonder.

Nordnet och Avanza drog tillsammans in runt 600 miljoner på kickbacks i fjol och Finansinspektionen har sagt att dessa avgifter bör förbjudas.

Avanzas vd Rikard Josefsson har tidigare sagt till SVT att banken aldrig marknadsför dyrare fonder på det sättet utan att den i stället lyfter sin avgiftsfria indexfond. Ett liknande resonemang har bankens sparekonom Nicklas Andersson fört på Twitter.

Siegbahn tror inte att Avanza och Nordnet ”skulle få ihop sin verksamhet om de enbart satsade på indexfonder”.

– Branschen skulle inte kunna leva på sådana marginaler med flådiga kontor på Stureplan, säger han.

Det är väldigt viktigt för regeringen att ta del av Finansinspektionens bedömningar och rekommendationer. Det säger den nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) till SVT.

Kommentaren kommer efter att FI sagt att de lönsamma fondprovisionerna, även kallade ’kickbacks’, bör förbjudas. Systemet gör att fondförmedlare – exempelvis nätmäklare – får ta del av de avgifterna när de förmedlar andra bankers fonder.

– Om vi ser att det finns skäl att vidta åtgärder från regeringens sida så kommer vi att göra det, säger Lindhagen.

Avanza och Nordnet drog tillsammans in runt 600 miljoner på kickbacks under förra året, enligt SVT.

Det är inte bara utländska aktier som Gamestop, Nokia och AMC som hajpas i forum på sociala medier – detsamma ser även ut att kunna bli verklighet på den svenska marknaden. Det säger Aktiespararnas verksamhetsutvecklare Mohammed Salih till TT.

Än syns inga tydliga exempel på svenska aktier som haussats i Gamestop-stil. Men det är bara en tidsfråga, enligt Salih.

– Vi har sett försök till marknadsmanipulation i sociala medier och jag tror detta bara är början, säger han och fortsätter:

– De här grupperna har bara ett par tusen följare nu, men om några månader kanske det är flera hundra tusen. Då kan de börja manipulera kurser på de mindre listorna. Där tror jag det kan bli turbulent.

Han befarar att konsekvensen blir en turbulent vår med ”jätteförluster” för många småsparare, och ett minskat förtroende för hela finansmarknaden.

Coronapandemins påverkan på samhällsekonomin, penningtvätt och konsumentskydd – det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att titta på lite extra det kommande året, meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

Stort fokus kommer att läggas på just konsumentskydd.

"Det gäller konsumtionslån där vi kommer att granska fler långivare för att se om de gör ordentliga kreditprövningar", skriver FI.

När det gäller penningtvätt vill Finansinspektionen granska om mindre banker och betaltjänstföretag gör tillräckligt för att motverka penningtvätt.

Finansinspektionen kommer även att titta på hur den pågående pandemin påverkar det finansiella systemet på sikt och vilka åtgärder som kommer att krävas framöver.

Söndagens ledarsidor bjuder på en mix av bolån, högerextremism och politik.

Sydsvenskans ledarsida tycker att amorteringskravet på bolånen ska slopas. Tidningen menar att Finansinspektionens regelverk ökar ojämlikheten på bostadsmarknaden. Nu vill man i stället att eventuella amorteringar i samförstånd ska bestämmas av låntagarna och banken.

Expressens ledarskribenter uppmanar Sverige att ta hotet från ”ensamvargarna på högerflanken” på lika stort allvar som hotet från våldsbejakande islamister. Pandemin är en ”fertil mylla” för att fler kan radikaliseras framför skärmen, varnar ledarsidan.

”Ett gott skäl att undvika hård lockdown och att hålla skolor öppna så långt det bara går.”

Varför blev inte SD-profilen Louise Erixon, en ”ung socialt engagerad arbetartjej från Gästrikland”, socialdemokrat? Den frågan söker Aftonbladets Anders Lindberg svar på.

”Kanske kunde Louise Erixon aldrig ha blivit socialdemokrat, eftersom hon helt enkelt inte delar partiets värderingar”, skriver han.

Många företag lånar ut pengar till kunder med betalningsanmärkningar, enligt SVT.

SVT har granskat 19 snabblåneföretag inför julhelgen och det visar sig att elva av dessa lånar ut pengar till personer med betalningsanmärkningar. Och den effektiva räntan är dessutom skyhög och ökar risken att personer ska hamna i en skuldfälla, enligt kanalen.

Finansinspektionen vill nu se hårdare regler för hur de aktuella företagen gör kreditprövningar.

– De råden som finns i dag är gamla och måste uppdateras, säger Magnus Karlsson, avdelningschef för macroanalys på FI.

De svenska storbankerna har klarat ännu ett av Finansinspektionens (FI) stresstester. Resultatet i höstens körning tyder på att bankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen, skriver FI.

I den färska stabilitetsrapporten som också släpps skriver FI att ökad smittsmittspridning kommer att dämpa återhämtningen i Europa.

– Sveriges situation är ur denna synvinkel mer gynnsam, men samtidigt är den svenska ekonomin och det finansiella systemet nära sammankopplat med övriga Europa, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

FI oroas samtidigt över ökad skuldsättning och även om de åtgärder, till exempel pausat amorteringskrav, som genomförts varit nödvändiga behöver de ”i möjligaste mån anpassas för att inte bygga upp alltför stora sårbarheter inför framtiden”.

Regeringens förslag att införa en särskild riskskatt på banker får kritik av flera remissinstanser, skriver TT.

Finansinspektionen ser bland annat brister och oklarheter i skattens utformning. Basen för den föreslagna skatten är bankernas skulder i absoluta tal, vilket FI anser är ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet.

Finansförbundet varnar för att skatten skulle äventyra tusentals jobb inom banksektorn och Riksgälden menar att ”utformningen av riskskatten har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv” och att ingen hänsyn tas till hur riskfylld en banks verksamhet är.

"Detta kan medföra en snedvridning mot mer riskfyllda lån vilket i förlängningen kan leda till att stabiliteten i det finansiella systemet minskar", skriver Riksgälden.