En detalj i skattelagstiftningen får katastrofala konsekvenser på område efter område. Nu larmar skolor för att det inte går att få tag i lokaler, och barn kan tvingas trängas i baracker. ”Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson till fPlus.

Regeringen spår att Riksbankens nyinförda nollränta blir kortvarig. Magdalena Anderssons (S) finansdepartement räknar i sin nya prognos med att reporäntan sänks igen under andra halvåret.

Det gör SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist fundersam och han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och om de tänker skylla på Riksbanken om konjunkturen viker.

”Om konjunkturen blir svagare än väntat - blir det Riksbanken som får bära hundhuvudet om man avstår från att gå tillbaka till negativa räntor? Känns inte bra alls”, skriver Bergqvist på Twitter.

Riksbanken har i sin räntebana utlovat nollränta fram till slutet av 2022. Finansdepartementet spår i stället att Riksbanken sänker reporäntan och håller den på minus fram till slutet av 2022.

Finansministern menar att det hela är ett ”tekniskt antagande”.’

– Det är en effekt av vår prognosmetod, säger Andersson enligt Direkt.

Skatterna måste höjas för att säkra välfärden i framtiden, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. De många 40-talisterna börjar nästa år fylla 80 år och en annan stor barnkull, 90-talisterna, är i barnafödande ålder.

Samtidigt är den rödgröna regeringens makt villkorad utifrån januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. I den utlovas ”en omfattande skattereform” som ska ge sänkt skatt på jobb och företagande. Reformen ska bidra till klimat- och miljömål, stärka landets konkurrenskraft och utjämna ekonomiska klyftor, heter det.

– Jag ser inte framför mig en skattereform där den samlade skattenivån kan minska, säger Andersson om ambitionerna.

”Nu är det alltså dags för nästa obegripliga momssmäll”, konstaterar skatteexperten Anna Sandberg Nilsson efter Skatterättsnämndens nya förhandsbesked. Den kommer att slå direkt mot stora och små företag som använder kontorslandskap och delade arbetsplatser.

Regeringen vill göra om lagen så att fler ageranden klassas som insiderbrott, enligt en proposition som lämnades till riksdagen under tisdagen.

”Genom förslaget utvidgas det straffbara området för insiderbrott till att även omfatta vissa råd och uppmaningar till att ägna sig åt insiderhandel”, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Regeringen vill att de svenska lagarna kring insiderbrott och marknadsmissbruk ska stämma bättre överens med EU:s regelverk.

Både företagarorganisationer och myndigheter sågar F-skatteutredningen – förslagen misstänkliggör företagen och ökar regelbördan kraftigt. ”Vissa förslag är skadliga för näringslivet och bör inte genomföras”, säger skatteexperten Lynda Ondrasek Olofsson till fPlus.

Sverige har högst skatter i världen, enligt en kartläggning av Timbro som släpps på onsdag morgon. Även när värnskatten försvinner kommer Sverige att ligga topp-tre när det gäller höga marginalskatter. 

Försvaret kan få mindre pengar än väntat på grund av krav från Finansdepartementet som Centern och Liberalerna gått med på, skriver DN.

Försvaret ska få ett tillskott på fem miljarder kronor per år under perioden 2022-2025 – värdesäkrade kronor räknat på 2019 års kostnadsläge. Men Finansdepartementet vill inte värdesäkra tillskottet och försvaret kommer därmed få fyra miljarder kronor mindre.

I augusti sa Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman att regeringen bundit sig till förslaget när det gäller ekonomin.

– Det DN skriver är en del av överenskommelsen. Jag beklagar det, säger han i dag till tidningen.

Finansdepartementet kallar till sig Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad för att ge en fördjupad bild av torsdagens medieuppgifter om en pågående ledningskris, skriver SvD Näringsliv. Bakgrunden är SvD:s och DI:s rapportering, med hänvisning till källor, om att det interna förtroendet för Lindblad är starkt ifrågasatt.

Enligt DI har personalomsättningen ökat kraftigt sedan Lindblad tillträdde som gd för Riksgälden, från 6 procent 2013 till 17 procent i fjol. Enligt både DI och SvD står tre av fyra av Riksgäldens kärnavdelningar utan chef.

Hans Lindblad säger till DI att han ”inte är ett dugg orolig” och förklarar personalomsättningen med att Riksgälden genomgått en förändringsprocess.

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.