Regeringen vill göra om lagen så att fler ageranden klassas som insiderbrott, enligt en proposition som lämnades till riksdagen under tisdagen.

”Genom förslaget utvidgas det straffbara området för insiderbrott till att även omfatta vissa råd och uppmaningar till att ägna sig åt insiderhandel”, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Regeringen vill att de svenska lagarna kring insiderbrott och marknadsmissbruk ska stämma bättre överens med EU:s regelverk.

Både företagarorganisationer och myndigheter sågar F-skatteutredningen – förslagen misstänkliggör företagen och ökar regelbördan kraftigt. ”Vissa förslag är skadliga för näringslivet och bör inte genomföras”, säger skatteexperten Lynda Ondrasek Olofsson till fPlus.

Sverige har högst skatter i världen, enligt en kartläggning av Timbro som släpps på onsdag morgon. Även när värnskatten försvinner kommer Sverige att ligga topp-tre när det gäller höga marginalskatter. 

Försvaret kan få mindre pengar än väntat på grund av krav från Finansdepartementet som Centern och Liberalerna gått med på, skriver DN.

Försvaret ska få ett tillskott på fem miljarder kronor per år under perioden 2022-2025 – värdesäkrade kronor räknat på 2019 års kostnadsläge. Men Finansdepartementet vill inte värdesäkra tillskottet och försvaret kommer därmed få fyra miljarder kronor mindre.

I augusti sa Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman att regeringen bundit sig till förslaget när det gäller ekonomin.

– Det DN skriver är en del av överenskommelsen. Jag beklagar det, säger han i dag till tidningen.

Finansdepartementet kallar till sig Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad för att ge en fördjupad bild av torsdagens medieuppgifter om en pågående ledningskris, skriver SvD Näringsliv. Bakgrunden är SvD:s och DI:s rapportering, med hänvisning till källor, om att det interna förtroendet för Lindblad är starkt ifrågasatt.

Enligt DI har personalomsättningen ökat kraftigt sedan Lindblad tillträdde som gd för Riksgälden, från 6 procent 2013 till 17 procent i fjol. Enligt både DI och SvD står tre av fyra av Riksgäldens kärnavdelningar utan chef.

Hans Lindblad säger till DI att han ”inte är ett dugg orolig” och förklarar personalomsättningen med att Riksgälden genomgått en förändringsprocess.

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

Förslaget med slopad värnskatt väntas bli verklighet när höstbudgeten presenteras den 18 september.

Enligt Finansdepartementet innebär en slopad värnskatt en skattesänkning på i snitt 17 700 kronor för de 345 000 personer som tjänar mest i Sverige.

Ekonomer är oeniga om effekterna av förslaget. LO:s Ola Pettersson menar att förslaget kan leda till ökade inkomstklyftor och att skattesänkningen till övervägande del gynnar män. Ekonomiprofessor Lars Calmfors tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen.

Frågan om värnskatten blev ett avgörande villkor från Liberalerna när det så kallade 73-punktsprogrammet förhandlades fram mellan regeringen, C och L.

En gigantisk skattesmäll för några av Sveriges vanligaste bilmodeller väntar runt hörnet. Det handlar om en ny körcykel som ska införas den 1 januari 2020. Branschen vill skjuta upp det hela ett år men svävar i total osäkerhet när regeringen inte kan ge besked. "Det kan ge en fördubbling av skatterna och vi vet ingenting”, uppger branschexperter för fPlus.

Hur det blir med bensinskatten är ännu oklart. Det framgår av en utfrågning i Almedalen där SvD gav finansministern en chans att ge tydligt besked.

– Det går inte att svara på den frågan. Vi har sagt att vi ska genomföra en skatteväxling på 15 miljarder, men exakt hur den skatteväxlingen kommer att se ut det vet vi inte ännu för vi inte färdiga med de diskussionerna, säger Magdalena Andersson.

Enligt 73-punktsprogrammet är det skatter på jobb och företagande som ska sänkas, men Andersson vill inte gå in på några detaljer.

– Om vi höjer skatter som påverkar hushållen är det klart att de pengarna vill vi återföra till hushållen, säger hon.

Finansminister Magdalena Andersson är förberedd inför en eventuell nedgång i världsekonomin, säger hon vid en utfrågning av DI i Almedalen, rapporterar Direkt.

DI:s utfrågare PM Nilsson kallar henne ”den mest framgångsrika finansministern på länge”. Vad gör du med överskottet?, frågar han.

– En stor del av detta går till att amortera på statsskulden, så att vi vid alla eventualiteter har muskler för att kunna stimulera ekonomin.

Magdalena Andersson förklarade också varför hon inte vill låna för att investera i en höghastighetsbana, eftersom ”det inte finns något annat sätt att låna på än att driva offentliga finanser till underskott”.