20 000 personer har dött i Filippinernas krig mot narkotika. Nu höjer en grupp katolska rebeller rösten mot president Rodrigo Duterte.

”Manilas slum har förvandlats till slagfält för Dutertes drogkrig”, skriver The Guardian i ett långt reportage om situationen.

En person som undkommit döden med en hårsmån är mannen som numera går under namnet broder Jun. 30-åringen körde cykelriksha i Manila när han blev bortförd av en polis som låtsades vara passagerare. På polisstationen misshandlades han brutalt och sköts med flera skott.

Nu är han en del av en katolsk grupp som vill stoppa Dutertes räder.

Läs hela reportaget via länken nedan.

Filippinerna presenterade en ny siffra för hur många som har dödats under president Rodrigo Dutertes tre år långa krig mot droger. Enligt de officiella siffrorna som presenterades i dag ska över 5 500 människor ha dött i drogräder.

Det är en mycket lägre siffra än vad aktivistgrupper hävdat och en lägre siffra än de 6 600 döda som polisen tidigare presenterat. Enligt den biträdande kommunikationssekreteraren är siffran lägre eftersom man inte tar med de mord som fortfarande är under utredning.

Human Rights Watch säger till Reuters att det är mycket svårt att få reda på den egentliga siffran.

Samtidigt meddelar man att över 7 800 poliser straffas för sin inblandning i de dödliga tillslagen. Tusentals ska också ha stängts av, fått sparken eller på annat sätt fått reprimander.

Över 7 800 filippinska poliser får administrativa straff för förseelser under de drogräder som utförts under president Dutertes order och där misstänkta dödats. Det uppger myndigheterna i dag samtidigt som man presenterade att antalet döda i räderna uppgår till 5 500 personer, rapporterar AP.

Över 14 700 poliser har utretts för de senaste tre årens krig mot droger. Enligt Marie Rafael Banaag som är biträdande kommunikationssekreterare har cirka 2 000 av poliserna i dessa ärenden fått sparken. Tusentals ska också ha stängts av och fått reprimander som exempelvis sänkta löner.

Amnesty International hyllar FN:s beslut att utreda Filippinernas president Rodrigo Dutertes blodiga krig mot drogerna, som lett till flera dödsfall.

Organisationen säger till AFP att beslutet är ett avgörande steg för att få slut på våldsamheterna i landet.

”Det ger hopp för tusentals familjer som förlorat någon”, säger Amnestys regionalchef för Öst- och Sydostasien, Nicholas Bequelin, i ett uttalande.

Även Human Rights Watch välkomnar beslutet.

”Det är en blygsam lösning, men det är ett mycket viktigt steg”, säger Laila Matar, biträdande chef för Human Rights Watchs grupp som bevakar FN.

Hon säger till New York Times att utredningen också visar att dödandet i landet inte har gått obemärkt förbi det internationella samfundet.

FN:s råd för mänskliga rättigheter ska utreda Filippinernas president Rodrigo Dutertes blodiga krig mot droger i landet som har lett till att tusentals människor mist sina liv, rapporterar flera medier.

– Vi har lagt fram en balanserad text med en mycket blygsam begäran. Helt enkelt att högkommissarien till juni nästa år förbereder en rapport för diskussion, sa Islands ambassadör Harald Aspelund under mötet i Genève, enligt BBC.

Efter rådets beslut frågade reportrar i Filippinernas huvudstad Manilla om Duterte skulle bistå utredningen, men de fick varken ett ja eller nej.

– Låt dem förklara först vad de vill så ska jag titta på det, sa han.

En snabbt växande mässlingsepidemi i Filippinerna har hittills dödat 500 barn, rapporterar Sveriges Radio. Den bakomliggande orsaken är, precis som på andra håll i världen, en ökad skepsis mot vaccinationer – samt de filippinska myndigheternas slarvande med tidigare vaccinationsprogram.

För att få stopp på utbrottet planerar Filippinerna nu att försöka vaccinera åtta miljoner barn de kommande två månaderna.

De senaste månaderna har paket med kokain, som är värda miljoner dollar, flutit i land längs kustprovinserna i Filippinerna, rapporterar BBC.

Polisen tror att drogerna kan ha kommit från Australien, där det finns en stark efterfrågan på kokain, och att de förlorats när de smugglats via båt. Men det finns inget definitivt svar på var paketen kommer ifrån.

Filippinerna har en extremt hård hållning till droger.

Människorättsorganisationen Amnesty uppmanar FN att omedelbart utreda misstänkta brott mot mänskligheten i president Rodrigo Dutertes pågående krig mot narkotikan i Filippinerna, rapporterar flera medier.

Enligt en ny rapport skenar antalet utomrättsliga avrättningar i landet – och tröskeln för när de kan räknas som brott mot mänskligheten har nåtts, skriver AP.

Enligt det filippinska styret har drygt 5 300 misstänkta knarkbrottslingar dödats av polis under de senaste åren, men enligt Amnesty är den verkliga siffran fyra gånger så stor. Duterte tar dock lätt på kritiken och säger sig planera ännu hårdare tag mot misstänkta knarkmissbrukare.

Miljöaktivister i Thailand har dumpat ett sopberg framför en regeringsbyggnad i Bangkok i ett försök att få ledare i Sydostasien att förbjuda import av skräp från utvecklingsländer, rapporterar AFP.

Protesten kommer före helgens möte mellan länderna i ASEAN (Association of Southeast Asian Nations). Flera av medlemsstaterna kämpar med att ta hand om en flod av skräp efter att Kina förra året beslutat att stoppa sin sopimport.

I slutet av maj valde Filippinerna att skicka tillbaka 69 containrar med bland annat ruttna blöjor till Kanada, som felaktigt ska ha märkt skräpet som återvinningsbart.

69 containrar med bland annat ruttnande blöjor och elavfall har skickats från Filippinerna till Kanada i en diplomatisk kris mellan de båda länderna, rapporterar flera medier.

Båttransporterna med avfall är det senaste i raden av svar från asiatiska länder som tröttnat på att fungera som världens soptipp. Avfallet som nu skickas tillbaka till sitt ursprungsland togs emot av Filippinerna under 2013 och 2014, men ska felaktigt ha varit märkt som återvinningsbart. När Kanada missade den utsatta tidsfristen för att ta hand om soporna valde Filippinerna att omedelbart skicka tillbaka skräpet.

”Baaaaaaaaa bye, som vi säger”, twittrade Filippinernas utrikesminister tillsammans med en bild på fartyget som lämnade hamn.