Bevaka
Fackförbund

Foto: ANDERS WIKLUND/TT
Kollektivavtalens framtid

Kollektivavtalets dag: systemet som överlever

I dag, 17 mars, är kollektivavtalets dag. ”Systemet har överlevt många påfrestningar och idag ligger de största hoten i att medlemmarna sviker LO-facken – och att politiken vill lägga sig i partsmodellen”, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Ungefär 90 procent av de anställda på den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtalen, något som Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, tycker är bra eftersom det stärker den svenska modellen. Det som han anser vara problematiskt är snarare att det blir färre medlemmar i LO-kollektivet.

Samuel Engblom, från TCO, säger i stället att deras medlemsantal har ökat det senaste decenniet: ”Kollektivavtalstäckningsgraden är stabil kring 90 procent. Arbetsgivarnas höga organisationsgrad är en viktig förklaring till det, men även att vi fortsätter att organisera medlemmar och kräva avtal hos arbetsgivare som inte har det. Sådana krav slutar ofta med att de går med i en arbetsgivarorganisation”, skriver han till Arbetsmarknadsnytt.

Claes Stråth, som under nästan tio år var generaldirektör för Medlingsinstitutet, säger att det är arbetsgivarna som bär upp kollektivavtalet.

– Det är arbetsgivaren som tecknar kollektivavtal som bestämmer täckningsgrad, säger han.

Ibland vill dock politiken blanda sig in i kollektivavtalen, vilket försvagar partsmodellen.

– Lagstiftning har kommit in successivt. Första brottet var under 70-talet, med LAS, MBL och Förtroendemannalagen, säger Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, till Arbetsmarknadsnytt. Han påpekar dock att under de senaste åren har parternas inflytande ökat igen.

17 mar
TT + pressbild
Hamnkonflikten

LO-förbunden: Hamnarbetarförbundet har inte vårt stöd

Hamnarbetarförbundets konflikt stöttas inte av den svenska fackrörelsen. Det säger tunga fackliga företrädare som Arbetsmarknadsnytt har kontaktat.

– Det finns ett kollektivavtal som Transport har tecknat. Den svenska modellen bygger på att vi har en arbetsplats med ett kollektivavtal för arbetarna och vi kan inte stötta att man på det här sättet försöker tränga ut Transports avtal, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall till Arbetsmarknadsnytt.

Kollektivavtalet han hänvisar till är det så kallade Hamn- och stuveriavtalet, det avtal som gäller i alla svenska hamnar. Avtalet om fattar alla hamn- och stuveriarbetare i hamnarna, oavsett om arbetarna är anslutna till ett fackförbund eller inte och oavsett vilket fackförbund de i så fall är anslutna till.

Hamnarbetarförbundet har skickat en så kallad hemställan, en begäran om sympatiåtgärder till LO, med attention till Transportarbetareförbundet.

Avtalssekreterare Peter Winstén är tydlig med att det inte kan bli fråga om några sympatiåtgärder.

– Det blir extremt märkligt om vi skulle sympatisera mot oss själva, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

– Det vore nytt, i och för sig, konstaterar han med viss ironi.

Än så länge har Transport inte lämnat något svar till Hamnarbetarförbundets förfrågan om sympatiåtgärder. Det formella beslutet ska tas på det Transports ordinarie förbundsstyrelsemöte den 19 mars. Men Peter Winstén har bilden klar för sig.

– Jag skulle bli förvånad om förbundsstyrelsen inte säger nej, säger han.

IF Metall har inte fått någon begäran från Hamnarbetarförbundet.

– När vi får det ska det formellt behandlas av förbundsstyrelsen, men jag är säker på att vi inte kommer att bevilja någon sympatiåtgärd. Det finns ett avtal i hamnen och vi sympatiserar inte när man, som Hamnarbetaförbundet nu gör, försöker tränga ut ett kollektivavtal som Transport har, säger Veli-Pekka Säikkälä.

5 mar
TT
Hamnkonflikten

Nu börjar hamnkonflikten slå mot basindustrin

Nu larmar den svenska basindustrin och svenska exportföretag för att hamnstrejken får allvarliga konsekvenser.

Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

Den senaste tiden har en rad varsel med följande spegellockouter stört arbetet i hamnarna. Och fler varsel är på gång.

Exporterande företag drabbas redan då ett varsel läggs. Planeringen störs kraftigt när företagen inte vet när eller hur de kan frakta sina varor.

Det säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

– Det leder till försenade leveranser, långa transportsträckor och ett minskat förtroende hos kunderna. Det är oerhört allvarligt. Det är klart att konflikten påverkar oss negativt när transportflödena inte funkar.

Han menar att det är bråttom med att få lagstiftning på plats som stoppar den här typen av konfliktåtgärder. Ett fackförbund ska inte kunna genomföra konflikter år efter år, trots att det finns ett kollektivavtal i hamnarna.

Även om sådan lagstiftning kan vara på väg, går det för långsamt, menar Per Hidesten.

– Under tiden måste den svenska modellen fortsätta gälla och upprätthållas, även i förhållande till Hamnarbetarförbundet, konstaterar han.

Även Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson håller med om att konfliktläget i Sveriges hamnar inte alls är bra.

– Vi har inte haft arbetsfred i hamnarna på 40 år. Det är ett allvarligt läge med konflikten. Det riskerar att leda till mycket allvarliga konsekvenser för många företag, men också för svensk ekonomi.

På frågan om det finns en möjlighet att få lagstiftningen på plats snabbt kan hon inte ge något närmare besked.

– Det är för tidigt för mig att svara på det, för det beror helt på remissutfallet och jag har inte fått någon dragning på det ännu. Så det beror på om man behöver göra förändringar efter remissomgången. Det påverkar ju tidsplanen. Jag måste återkomma till den frågan, konstaterar Ylva Johansson

13 feb
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamnkonflikten

Hamnarbetarförbundet: Våra krav är inte orimliga

”Vi är beredda att teckna samma avtal som Sveriges Hamnar redan har med Transportarbetareförbundet”, skriver Martin Berg, styrelseledamot i Hamnarbetarförbundet i en debattartikel i DI.

Syftet med hamnkonflikten är att få till stånd ett rikstäckande kollektivavtal med Sveriges Hamnar, som i stället erbjudit ett likalydande avtal med en bilaga som säger att förbundet skulle avtala bort flera fackliga rättigheter, menar Martin Berg i debattartikeln.

Sedan den 23 januari pågår en konflikt där Hamnarbetarförbundet genomför punktstrejker i olika hamnar över hela landet. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar har svarat med lockouter.

Tidningen Arbetsmarknadsnytt har granskat Hamnarbetarförbundets krav och kommit fram till att förbundet erbjudits allt det har begärt, utom ett så kallat förstahandsavtal. Bland annat får Hamnarbetarförbundet rätt att utse skyddsombud, utökad rätt att företräda sina medlemmar i fackliga förhandlingar, rätt till facklig tid och rätt till fackliga lokaler på arbetsplatserna.

Nu vill Hamnarbetarförbundet också ha ett eget förstahandsavtal och rätten att förhandla lokala avtal. Arbetsmarknadsnytt uppger att eftersom det redan finns ett förstahandsavtal mellan Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet och det avtalet är utformat som det är, så är det bara möjligt med ett andrahandsavtal, också kallat hängavtal, vilket de har erbjudits av såväl arbetsgivarna som medlarna.

Det avtalet skulle ge Hamnarbetarförbundet samma rättigheter som Transport när det gäller att företräda sina medlemmar. Detta bekräftar Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare på LO.

– Med ett andrahandsavtal kan Hamnarbetarförbundet på samma sätt som Transport företräda medlemmar i tvister, mbl-förhandla och så vidare. De får samma rättigheter, säger han till tidningen Lag och avtal.

30 jan
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamnkonflikten

Parterna: Nya konfliktregler brådskar

Det måste gå snabbare att förändra konflikträtten. Det menar LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Det rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Bakgrunden är hamnkonflikten, där ett fackförbund genomför konflikter år efter år, trots att det finns ett kollektivavtal i hamnarna. Frågan har ytterligare accentuerats i och med att Hamnarbetarförbundet åter valt att lägga flera varsel i svenska hamnar.

Det var i början av sommaren som arbetsmarknadens parter, det vill säga LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv, presenterade ett lagförslag som skulle förändra konflikträtten. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson accepterade förslaget och nu är det ute på remiss.

Parterna har skickat in ett gemensamt remissvar. I det svaret framgår tydligt att det finns ett behov av att tidigarelägga lagstiftningen. Istället för att, som regeringen föreslår, införa ändringen den 1 januari 2020, så vill parterna att det ska ske vid halvårsskiftet, det vill säga 1 juli 2019.

– Lagförslagen, som genomför parternas förslag, har tillkommit mot bakgrund av en långdragen och kostsam konflikt som än idag är olöst. Nu när parterna är eniga och det även ser ut som att förslagen kommer att få ett brett politiskt stöd, bör förslagen genomföras så snart som möjligt, säger Göran Arrius, ordförande för Saco till Arbetsmarknadsnytt.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson konstaterar att det är ovanligt att de fyra parterna är så eniga, i synnerhet i en fråga som rör konflikträtten.

– Vår enighet talar sitt tydliga språk. Det ska inte vara möjligt att ett företag som redan har köpt fredsplikt genom att ingå kollektivavtal ska drabbas av den typ av konflikter som nu sker i de svenska hamnarna, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

29 jan