Jordbrukare som vill ställa om till en mer miljövänlig produktion kommer att få bättre förutsättningar. Det säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) efter en att en kompromiss nåtts mellan EU-länderna tidigare under onsdagen, rapporterar TT.

Cirka 1,4 miljarder kronor per år av direktstöden ska gå till lantbrukare som satsar på åtgärder för ett mer hållbart jordbruk.

På LRF är man nöjda med att det alls blev en uppgörelse, men den innehåller både plus och minus, enligt organisationens expert Sofia Björnsson.

Sveriges regering måste markera tydligt på veckans EU-toppmöte. Att ge EU beskattningsrätt vore ett misstag såväl för Sverige som för EU, det skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarnas Förening, i en debattartikel på nyhetssajten Europaportalen.

Trots att den svenska regeringen har lovat att några EU-skatter inte är aktuella kräver nu Europaparlamentet att EU:s medlemsländer ger grönt ljus för egna skatter.

”Sveriges regering måste markera tydligt på Europeiska rådets möte i veckan att några EU-skatter inte är aktuella. Vi kan inte tolerera att regeringen – som i fallet med sociala pelaren – slarvar igenom beslut så att EU ges beskattningsrätt”, skriver Christian Ekström på Europaportalen.

Efter att EU:s stats- och regeringschefer fattat beslut om sanktioner mot Belarus och relationerna till Turkiet så kommer de innan toppmötet avslutas att diskutera ekonomi, industri och brexitläget.

– Det kan bli en väldigt intressant diskussion om strategisk autonomi i Europa. Vår hållning är ju den att EU måste fortsättningsvis vara en öppen marknad, driva på för frihandel och motverka handelshinder av olika slag, säger EU-minister Hans Dahlgren (S), som följer EU-toppmötet i korridorerna i Bryssel, till TT.

Under fredagen har Belarus svarat på EU:s agerande genom att införa liknande sanktioner mot EU.

Ett förslag har lämnats över från regeringen till Lagrådet om utökade befogenheter för Konkurrensverket. Förslaget innebär att Konkurrensverket får större besluts- och utredningsbefogenheter till sitt förfogande i tillsynen över att konkurrensreglerna följs och överträdelser undanröjs både i Sverige och inom EU. I lagrådsremissen föreslås att Konkurrensverket ska få befogenhet att fatta beslut i ärenden om konkurrensskadeavgift.

– Genom förslaget skapas förutsättningar för en effektivare tillsyn och för större överensstämmelse mellan Konkurrensverkets beslutsbefogenheter och övriga konkurrensmyndigheter inom EU. Det är inte minst viktigt för att möta den snabba digitala utvecklingen av marknader och där handel med varor och tjänster i ökad utsträckning sker över nationella gränser, säger näringsminister Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

EU-kommissionären Věra Jourová har aldrig förolämpat det ungerska folket. Det säger hon själv till Politico efter att landets premiärminister Viktor Orbán krävt hennes avgång till följd av den tjeckiska kommissionärens uttalande till Der Spiegel.

– Jag har tvärtom enorm respekt för det ungerska folket och de val de gör, säger Jourová.

– Det innebär inte att vi inte också ska vara kritiska om det behövs (...) I en demokrati är ingen person immun mot kritik, fortsätter hon.

Avgångskravet från Orbán kom i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som under gårdagen meddelade sitt fulla stöd till Jourová.

EU-kommissionen har ”fullt förtroende” för EU-kommissionären Věra Jourovás. Det meddelar en talesperson för ordföranden Ursula von der Leyen.

I ett brev till EU har Ungerns premiärminister Viktor Orbán krävt Jourovás avgång. Detta efter en intervju där kommissionären kritiserade utvecklingen i landet.

EU-ordföranden har mottagit brevet och kommer att svara, enligt talespersonen Dana Spinant. Men Orbán kommer knappast bli helt nöjd.

– Vår oro när det kommer till situationen för rättsstaten i Ungern är välkänd, säger Spinant.

Vänsterpartisten Malin Björk tycker att EU-kommissionärsordföranden Ursula von der Leyen måste agera mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Detta efter att Orbán krävt EU-kommissionären Věra Jourovás avgång till följd av hennes kritik mot landet.

Malin Björk riktar också udden mot den partigrupp där M och KD ingår.

”Och fördömanden från EPP vore välkommet. Eller förblir det tyst (medhåll) som vanligt?” skriver hon på Twitter.

Även den liberala EU-profilen Guy Verhofstadt, som är en av Orbán mest högljudda kritiker, är upprörd. På Twitter har han delat en bild av brevet som premiärministern har skrivit till von der Leyen, i vilket han kritiserar Jourová, som är kommissionär för värderingar och öppenhet.

”Mitt tips till von der Leyen om Orbáns brev: Släng det. Mitt tips till Orbán när respekt och demokrati diskuteras: Håll tyst”, skriver han.

EU-kommissionären Věra Jourová måste avgå. Det tycker i alla fall Ungerns premiärminister Viktor Orbán, enligt Politico.

Jourová, som förutom att vara kommissionär för värderingar och öppenhet också är vice ordförande i EU-kommissionen, ska ha gjort nedlåtande uttalande om landet.

”Enligt den vice ordförande byggs en ’sjuk demokrati’ i Ungern, och dessutom förolämpade hon ungerska EU-medborgare genom att säga att de inte har en möjlighet att bilda sig en självständig åsikt”, skriver Orbán i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Kritiken kommer efter att den tjeckiska kommissionären kritiserat Ungern i en intervju med tyska Der Spiegel i helgen.

Svenskarna går emot Europa i stort och har nu ett minskat förtroende för EU. Det visar en ny undersökning från EU-myndigheten Eurofond, rapporterar Politico.

Européernas förtroende för unionen har överlag stärkts under pandemin. Förtroendet har ökat från 4,6 till 5,1 på en tiogradig skala, samtidigt som förtroende till den egna regeringen minskat från 4,8 till 4,6. Tilltron för EU har ökat mest i Spanien och Italien, som båda drabbats hårt av coronavirusets framfart.

En rejäl minskning i EU-förtroende syns däremot i Sverige, Danmark och Nederländerna. Samtliga ingick i den så kallade ”frugala fyran”, de mer sparsamma länderna som inte ville att återhämtningspaketet efter pandemin skulle vara lika omfattande.

Om EU-kommissionen får som den vill är risken stor att företag får sämre tillgång till riskkapital och att näringslivets förnyelseförmåga hämmas, skriver Gabriel Urwitz och Per Strömberg, Swedish House of Finance, på Di Debatt.

EU-kommissionen har nyligen tagit ett initiativ för att ändra medlemsstaternas aktiebolagsrättsliga regler rörande styrelsens sammansättning och uppdrag, för att därigenom minska vad man kallar näringslivets kortsiktighet och bidra till en ”hållbar” utveckling. Förslaget hör mer hemma i Grönköpings Veckoblad, menar Gabriel Urwitz och Per Strömberg.

”Om förslaget blir verklighet är risken stor att svenska och europeiska företag får sämre tillgång till riskkapital, att näringslivets dynamik och förnyelseförmåga hämmas och att incitamenten för de investeringar och innovationer som krävs för en klimatsmart omställning försvagas.”

Gabriel Urwitz och Per Strömberg menar också att kommissionens förslag kommer att leda till en sämre fungerande aktiemarknad.