Den brittiska kulturministern Oliver Dowden vill att Netflix förtydligar att stora delar av handlingen i serien ”The Crown” är påhittad, rapporterar brittiska medier. Han vill nu att serien förses med en ”varning”.

– Utan det befarar jag att en generation tittare som inte levde under den här perioden tror att det är fakta, säger Dowden enligt Mail on Sunday.

Uttalandet fick kritik bland annat av The Guardians kolumnist Alex von Tunzelmann.

”Netflix förklarar redan att det är påhittat. De kallar det drama och de som är med är skådespelare. Jag vet, visst är det galet?” skriver hon ironiskt på Twitter.

Coronaskeptikerna är en brokig skara människor – i Tyskland har såväl hippies i harembyxor som heilande nynazister deltagit i protesterna mot regeringens pandemipolitik. Men en sak har de ofta gemensamt: en positiv bild av Sverige och den svenska virushanteringen, skriver TT.

– Många demonstranter använder den svenska flaggan för att uttrycka att de också vill ha en politik som den i Sverige. Den har blivit en protestsymbol, säger Stefan Homburg, professor i offentliga finanser vid Leibniz-universitetet i Hannover.

Även i London har coronaskeptiska demonstranter synts med svenska flaggor – senast i går då mer än 150 människor greps, skriver The Hill.

Stockholm hör till en av de europeiska huvudstäder som drabbats hårdast av coronaviruset, skriver Aftonbladet med hänvisning till en egen sammanställning.

Tidningen har jämfört antalet dödsfall i sju huvudstäder: Stockholm, Berlin, London, Madrid, Oslo, Paris och Rom. Madrid har 170 dödsfall per 100 000 invånare medan Stockholm är näst värst drabbad med 113 döda per 100 000 invånare.

– Det är ju en tragedi som vi verkligen kommer att behöva utreda, varför det blev på det här sättet. Jag beklagar verkligen detta, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus, till tidningen.

Flera hårt drabbade europeiska huvudstäder finns inte med i granskningen, bland annat Bryssel, Prag och Amsterdam.

Den senaste månadens massdemonstrationer mot Polens hårdare abortlagar har dragit uppemot 100 000 deltagare – men mätningar visar att många polacker inte har något emot den restriktiva lagstiftningen, skriver AFP.

Adam Szostkiewicz, som kommenterar politiska och religiösa frågor i landet, säger att demonstranterna inte utgör en majoritet av befolkningen.

– Den tysta majoriteten har varit tyst i åratal. Den menar att om kyrkan säger något som politikerna inte ifrågasätter, då är det så det måste vara.

Bara omkring 22 procent av polackerna är för fri abort, enligt en mätning från oberoende Kantar som publicerades förra månaden. 62 procent anser att abort bör vara tillåtet i vissa fall medan 11 procent vill se ett totalförbud.

De polska massdemonstrationerna mot hårdare abortlagstiftning har vuxit till en revolution mot den sittande regeringen, säger en av protestledarna, Klementyna Suchanow, till AFP.

Protesterna med uppemot 100 000 deltagare började efter att en domstol förra månaden slagit fast att aborter på grund av skadade foster strider mot landets grundlag. Men sedan dess har demonstrationerna även kommit att handla om arbetslöshet, utbildning, kultur och den katolska kyrkans stora makt i det polska samhället.

– Det är en revolution som vi inte kan stoppa. Det är en revolution som redan har vunnit eftersom den har förändrat Polen och som genom ungas engagemang kommer att bära frukt under många år framöver, säger Suchanow.

För snart ett år sedan tog Sanna Marin över som finsk statsminister och chef för en koalitionsregering med kvinnor i dryga 30-årsåldern på flera av de allra tyngsta ministerposterna.

BBC har i ett längre reportage tittat närmare på hur det har gått för den historiskt unga regeringen under det första året som till stora delar präglats av en hittills lyckad kamp mot coronaviruset. Men året har också innehållit slitningar mellan koalitionens olika parter och en kontrovers som gjorde att finansminister Katri Kulmuni fick lämna posten

Inrikesminister Maria Ohisalo, De gröna, påpekar också att det faktum att alla koalitionsledarna är just unga kvinnor i sig inte behöver vara ett positivt tecken.

– Fem utbildade unga kvinnor är ju faktiskt inte särskilt representativt, säger hon.

Läs hela reportaget nedan.

Storbritanniens premiärminister Boris Johson sätter 3 februari som ett möjligt slutdatum för landets trestegsplan där olika regioner graderas enligt medel, hög eller väldigt hög risk för spridning av coronaviruset.

Det rapporterar Sky News med hänvisning till ett brev som Johnson har skickat till partikamrater i parlamentet, där många uttryckt kritik mot landets tuffa restriktioner.

I trestegssystemet råder olika restriktioner utifrån risknivån, och enligt brevet ska parlamentet rösta om en eventuell förlängning i slutet av januari.

En svensk man som misstänks ha spionerat för Ryssland under flera år väntas åtalas inom kort, skriver TT. Mannen greps i februari förra året under ett möte med vad Säpo tror var en rysk underrättelseagent på en restaurang i Stockholm.

Den utpekade agenten var anställd på ryska ambassaden och hade diplomatstatus och gick därmed fri. Han har nu lämnat Sverige.

Den misstänkte spionen tros har träffat agenten regelbundet och läckt information. Han har tidigare arbetat inom svensk högteknologisk industri och är nu egen företagare.

37 poliser har skadats sedan protesterna i Frankrike mot en ny säkerhetslag urartat i våldsamheter på flera håll, bland annat i Paris. På Twitter fördömer inrikesminister Gérald Darmanin attackerna mot polisen, och kallar det hela för ”oacceptabelt”.

Enligt Le Monde gav sig fler än 130 000 fransmän ut på gatorna under lördagen för att protestera mot lagstiftningen som bland annat begränsar rätten att fotografera polisers ansikten. Lagen förbereds samtidigt som Frankrike chockats av en film från förra helgen som visar hur en svart musikproducent misshandlas svårt av flera poliser.

Tusentals svenskar har ännu inte ansökt om det tillstånd som krävs för att stanna i Storbritannien efter brexit, skriver SvD Näringsliv. Sveriges ambassad i London uppskattar att runt 50 000 av knappt 100 000 svenskar i landet hade ansökt om den nya uppehållsrätten ”settled status” före slutet av oktober.

Nu uppmanar Sveriges ambassadör Torbjörn Sohlström fler att söka.

– Vi ser nu att många svenskar söker, men det är tydligt att det finns ett betydande antal som inte sökt och det är en källa till oro, säger han till SvD.