Storbritanniens parlament kommer att få rösta om premiärminister Theresa Mays framförhandlade brexitavtal senast den 21 januari. Det uppger en talesperson för May, rapporterar brittiska medier.

Omröstningen var egentligen tänkt att hållas i eftermiddag, men i går meddelade Theresa May att hon skjuter upp den.

I dag reser May till flera europeiska huvudstäder för att träffa regeringschefer och EU-representanter i förhoppningen att få försäkringar som hon tror kan göra avtalet mer aptitligt för parlamentet i London.

Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker upprepade på tisdagen att det inte finns ”något som helst utrymme för omförhandling” av brexitavtalet, rapporterar The Guardian.

– Men självklart finns det utrymme om det används intelligent. Det finns utrymme för att ge ytterligare förtydliganden och ytterligare tolkningar utan att öppna utträdesavtalet.

Han fortsätter: – Detta kommer inte att hända: Alla måste notera att utträdesavtalet inte kommer att öppnas på nytt.

Inte bara Emmanuel Macron utan liberala ledare över hela Europa bör hålla tummarna för att den franske presidentens löften om höjda minimilöner och skattelättnader lyckas blidka protesterna på gatorna, skriver The Guardians Jon Henley i en analys.

I sin valkampanj talade Macron om att han ville blåsa nytt liv i EU-projektet och den europeiska sammanhållningen, skriver Henley. Gula västarna å sin sida hejas ivrigt på av högerpopulister och nationalister som Italiens Matteo Salvini och tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon, konstaterar han.

”Fyra månader före EU-valet, som spås bli en framgång för nationalistiska krafter är en försvagad Macron som har fullt upp med ett kaotiskt och upproriskt Frankrike det sista Europa behöver”, skriver Henley.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk säger blankt nej till premiärminister Theresa May, som aviserat att hon kommer åka till Bryssel för att försöka omförhandla avtalet med EU, rapporterar BBC.

Samtidigt bjuder dock Tusk in Storbritannien och de 27 kvarstannande länderna i EU till ett toppmöte på torsdag. Dock inte för att omförhandla avtalet, inkluderat den kontroversiella delen som rör gränsen på Irland, kring vilken May stött på hårdast motstånd.

– Vi är villiga att diskutera hur vi kan underlätta ett brittiskt införlivande av avtalet, inte mer än så, säger Tusk om sin mötesinvit.

Det ryska beslagtagandet av flera ukrainska fartyg i Azovska sjön utanför Krimhalvön föregicks av en över ett år lång desinformationskampanj i ryska medier, sa EU:s säkerhetskommissionär Julian King i dag enligt AFP.

– Den som tror att den här incidenten kom oväntat har fel, sa King.

Enligt King har ryska medier bland annat skrivit att Ukraina har spridit ut kolerabakterier i havet, att brittisk och ukrainsk underrättelsetjänst planerat att att placera kärnvapen på Krimhalvön och att Nato gjort förberedelser för att placera ut en flottstyrka i Azovska sjön.

Labourledaren Jeremy Corbyn går till frontalangrepp mot Theresa May i sitt bemötande av premiärministern i sitt svaromål i underhuset, som följer beskedet om att morgondagens planerade omröstning skjuts upp.

– Regeringen har uppenbarligen tappat kontrollen. Det är en dålig deal för vårt land, som förtjänar bättre. Vi är i en sämre sits än innan. Om premiärministern inte lyckas bättre än så här måste hon kliva åt sidan, säger han.

Corbyn menar att premiärministerns svaga resultat i att övertyga parlamentet att avtalsförslaget är det bästa alternativet klart bevisar att hon inte är kompetent att sköta fortsatta förhandlingar.

– Regeringen är i upplösning, folket i upplösningstillstånd och skammen vilar på denna patetiska regering, säger Corbyn.

Premiärminister Theresa May talar just nu till parlamentet, där hon tillkännager att regeringen skjuter upp brexitomröstningen, som skulle ha hållits i morgon.

– Det finns ingen annan väg ut, vi måste förhandla om, säger Theresa May.

Skälet är gränsen Irland, som enligt Mays avtal skulle ha en så kallad ”backstop”-lösning. Det är den del av avtalet som utsatts för hårdast kritik.

– Jag kommer att hålla nödsamtal med EU-ledare för att diskutera förändringar i backstop-lösningen, säger May.

Premiärminister Theresa May vill åka tillbaka till Bryssel för att försöka återuppta förhandlingarna med EU i tvisten om gränsen på Irland, som blivit den svårast lösta frågan i brexitförhandlingarna. Det rapporterar flera medier.

Det är den så kallade ”backstop”-lösningen, som kommit till för att undgå upprättandet av en ”hård gränslinje” mellan Irland och Nordirland, som anses vara det tyngsta skälet till att May inte får ihop röster i parlamentet.

Samtidigt är det inte säkert att Theresa May kommer tillåtas att senarelägga omröstningen, vars tidpunkt är satt till i morgon tisdag. För att göra det måste hon nämligen också få ihop tillräckligt med röster.

May talar till nationen klockan 16.30 i eftermiddag svensk tid.

Umeå kommun är delägare i ett rederi som driver färjetrafik mellan Umeå och finska Vasa under namnet Wasaline. För att locka finländska resenärer till Sverige har rederiet öppnat en snusbutik i hamnen. Men försäljningen strider mot kommunallagen, enligt experter som SR Ekot har talat med.

– Det är nog ett av de tydligaste exemplen på en verksamhet som inte ingår i den kommunala kompetensen, säger Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till Ekot.

Enligt honom ska butiken var allmännyttig men det är det uppenbarligen inte, hävdar han.

I EU-länderna, inklusive Finland men med undantag för Sverige, är det fortfarande förbjudet med snusförsäljning, något som EU-domstolen nyligen slagit fast.

Styrelseordförande i rederiet Mikael Öhlund, som också är koncernchef på Umeå kommun, vill inte kommentera, men framhåller att rederiet är registrerat i Finland.

Professor Olle Lundin menar att det inte spelar någon roll att bolaget är finskt.

– Poängen är att det är en svensk kommun som äger en andel av bolaget och då blir kommunallagen tillämplig på vad man får och inte får göra, säger han.

Inom EU finns många förespråkare för ett växande politiskt inflytande i arbetsmarknadsfrågor. Det innebär att den svenska kollektivavtalsmodellen är satt under press.

För att motverka detta har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Arbetsmarknadens EU-råd.

”Syftet är att bättre och mer långsiktigt tillvarata våra gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå”, skriver Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO och Martin Linder, ordförande PTK, i en debattartikel i Arbetet.

De framhåller att det inför vårens EU-val finns en rad förslag till lagstiftning som rör arbetsmarknaden som är på väg in i slutförhandlingar. Det gäller exempelvis förslaget till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor och förslaget att inrätta en europeisk arbetsmyndighet.

Dessa förslag innebär ett allvarligt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen, anser parterna.

”Det ligger därför i vårt gemensamma intresse att hitta garantier för parternas autonomi och avtalsfrihet. Lagstiftningsinitiativen på EU-nivå kommer inte att avstanna”, skriver debattörerna i debattartikeln.