WLTP är den nya metoden som används inom EU för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för alla nya personbilar, bussar under fem ton och de lättaste lastbilarna. Förändringen innebär att många fordons angivna koldioxidutsläpp stiger med 20–25 procent, vilket leder till att bilägare åker på betydligt hårdare beskattning.

Enligt BIL Sweden togs den gamla metoden NEDC fram på 1980-talet och baserades på teoretisk körning. Men systemet har dömts ut som föråldrat och EU har istället infört WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) som gradvis kommer att ta över från NEDC.

WLTP är baserat på verkliga kördata insamlade från hela världen och anses därmed överensstämma bättre med realistisk bilkörning. Den europeiska bilindustrin står bakom WLTP och har aktivt bidragit till utvecklingen av den nya testcykeln.

När ett nytt fordon lanseras i Europa måste de uppfylla säkerhets- och miljökrav. Bilarna testas i laboratoriemiljö och sedan räknas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp fram.

Eftersom WLTP har ett helt omarbetat innehåll än NEDC noteras högre utsläppssiffror. Hur mycket varierar per bilmodell. En bil med högre angivet koldioxidutsläpp beskattas också hårdare.

fPlus har tidigare berättat att WLTP frontalkrockar med bonus malus-systemet där fordon med låga utsläpp belönas medan fordon med höga utsläpp bestraffas. Eftersom WLTP leder till att högre utsläppsvärden anges blir effekten att nästan alla nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar beskattas mycket hårdare från den 1 januari.

– Det kan ge en fördubbling av skatten för personbilar och lastbilar beroende på var de ligger utsläppsmässigt vilket i sin tur avgörs av modell och bränslesort, säger Anders Norén, teknisk chef på BIL Sweden, till fPlus.

Från och med 1 september så kommer brittiska representanter inte att närvara på EU-möten som inte gäller ärenden ”av nationellt intresse”. Det meddelar den brittiska regeringen under tisdagen.

I ett uttalande säger brexitministern Steve Barclay att de hundratals timmar som ”sparas” kommer istället att användas för att förbereda landet att lämna EU 31 oktober.

”Det här beslutet syftar på inget sätt till att störa EU-arbetets gång”, heter det vidare.

Den iranske utrikesministerns besök i Sverige präglas av de alltmer spända relationerna mellan Iran och USA och det upptrappade läget i Persiska viken. Det skriver SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomberg i en analys.

Hon menar att kärnenergiavtalets överlevnad står högst upp på agendan under Javad Zarifs besök i Stockholm.

Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tror att syftet med Zarifs besök är att samla stöd inom EU efter att USA förra året drog sig ur avtalet.

David Wainer skriver i en analys i Washington Post att sommarens upptrappade konflikt mellan Iran och USA riskerar att hota stabiliteten i hela Mellanöstern vilket är en anledning till att europeiska länder försöker att rädda kärnenergiavtalet.

Med envishet och rätt kontakter lyckades Batteritillverkaren Saft AB i Oskarshamn ändra föreslaget om ett nytt EU-direktiv om cancerogena ämnen i arbetsmiljön. Det skriver Svenskt Näringsliv på sina hemsida.

Allt började när fackklubben på Saft AB tog upp frågan hos Oskarshamns riksdagsledamot Laila Naraghi (S). Med rätt argument, rätt metod och rätt kontakter lyckades hon i sin tur ta frågan hela vägen upp till EU-kommissionen.

– Parlamentet hamnade sedan, i det omarbetade direktivet, väldigt nära vår ståndpunkt, säger hon.

Detta visar att man inte ska ge upp även när det gäller stora institutioner som EU, anser miljöchefen Sven-Erik Mattsson.

Han understryker att även remissinstanser, som arbetsmarknadens parter borde bör gå in och höra sig för om synpunkter i de branscher och enskilda företag för vilka ett nytt direktivförslag har praktisk betydelse.

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Den fria rörligheten kommer att upphöra med omedelbar verkan när Storbritannien lämnar EU den 31 oktober, uppger en talesperson för det brittiska regeringskansliet.

Dessutom planerar regeringen att skärpa de rättsliga påföljderna för personer som tar sig in i landet på olaglig väg.

Beskedet kommer samtidigt som oron för ett avtalslöst brexit växer i landet, skriver AFP. Premiärminister Boris Johnsons föregångare Theresa May har tidigare sagt att den fria rörligheten skulle stoppas så snart som möjligt vid ett avtalslöst brexit, men att det skulle vara någon form av övergångsperiod.

Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson kommer att träffa Frankrikes president Emmanuel Macron på torsdag.

Ledarna ska diskutera brexit, Iran och Syrien, uppger tjänstemän som arbetar för Macron, rapporterar Reuters.

Johnson hoppas på att Frankrike och även Tyskland är villiga att kompromissa om brexit, men säger samtidigt att Storbritannien är redo att lämna EU den 31 oktober, med eller utan ett avtal.

Den nye premiärministern kommer även att träffa Tysklands förbundskansler Angela Merkel på onsdag.

Michael Gove, som är den minister i Boris Johnsons regering som är ansvarig för att koordinera förberedelserna inför en eventuell avtalslös brexit, var nära att tappa sina officiella dokument när han lämnade sitt hem i dag.

Den särskilda röda portfölj som brittiska ministrar har för känsliga handlingar gick plötsligt upp i botten och på nyhetsbyrån Reuters bilder syns hur en medhjälpare hjälper Gove att föra portföljen till en väntande bil.

Nyregistreringarna av personbilar och lätta lastbilar gick som väntat upp i juli, enligt siffror från Bil Sweden. Men enligt Mattias Bergman, vd för Bil Sweden, beror uppgången på få registreringar i juli förra året, eftersom rekordmånga fordon registrerades månaden innan då Bonus Malus-systemet infördes.

– Den svenska bilmarknaden har varit extremt ryckig under det senaste året. Tyvärr introducerades Bonus-malussystemet med den gamla testmetoden NEDC precis innan den nya testmetoden WLTP lanserades inom EU, säger han i ett pressmeddelande.

Om Sverige börjar tillämpa WLTP-metoden väntar en rejäl skattesmäll för många bilar, och en del laddhybrider kommer att mista klimatbonusen trots att just dessa bilar behövs i klimatomställningen, varnar han. Dessutom menar han att ytterligare justeringar av Bonus-malussystemet skapar stor förvirring.

Nu vädjar han till politikerna att avvakta.

– Skulle trots allt WLTP-värdena införas redan från 2020 bör skatteskalorna justeras så att fordonsskatten inte höjs. Fordonsindustrin är positiva till mätmetoden WLTP, samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett fordon i verkligheten har samma koldioxidutsläpp både före och efter ett införande av WLTP-värden i Bonus-malussystemet, säger Mattias Bergman.