Sannolikheten för att Storbritannien lämnar EU utan ett handelsavtal har ökat kraftigt under de senaste tre månaderna. Det enligt en undersökning med flera investmentbanker som Reuters genomfört.

Undersökningen visar att de flesta tror att Storbritanniens lagstiftning kommer att sätta käppar i hjulet genom att bryta mot delar av uträdesavtalet som slöts i januari.

Mest pessimistisk är Société Générale, som nu tror att risken för att avtalet faller igenom är uppe på 80 procent. En ökning med 63 procentenheter från bankens prognos i juni, skriver Reuters.

Hur många ungdomar är arbetslösa idag? Ingen vet exakt, för olika myndigheter räknar olika. Och i en tid när ungdomsarbetslösheten skenar blir det ett problem, skriver Arbetsmarknadsnytt.

SCB och Arbetsförmedlingen har två olika sätt att definiera om en person är arbetslös och även olika sätt att ta fram uppgifterna. Medan Arbetsförmedlingen räknar de som är inskrivna och aktivt söker jobb, så ringer SCB runt varje månad till ett utvalt antal personer och genomför en ”arbetskraftsundersökning”. I den ställs bland annat frågor om personen har jobb eller söker jobb. Myndigheten beräknar sedan utifrån svaren antalet arbetslösa i sin helhet. Det är SCB:s siffror som är den officiella svenska statistiken som lämnas till EU.

– Därför måste vi vara tydliga med vilken siffra som hänvisas till. Annars blir det lätt att blanda ihop äpplen och päron, säger Eva Uddén Sonnegård, forskare på Ratio med stor erfarenhet av att tolka just siffrorna från arbetsmarknaden, till Arbetsmarknadsnytt.

Om skillnaderna i statistiken över det totala antalet arbetslösa i Sverige inte är alarmerande stor, blir den definitivt ett problem när det kommer till ungdomsarbetslösheten. Den är just nu närmast galopperande eftersom det främst är unga och de som står i begrepp att ta ett steg in på arbetsmarknaden som har tagit den första och hårdaste smällen av pandemins effekter.

Sifferkrånglet späds på av att Arbetsförmedlingen och SCB har olika åldersmått. Arbetsförmedlingen räknar dig som ungdom om du är mellan 18 och 24 år medan SCB har urvalet 15 – 24 år. I sin tur gör det att siffrorna varierar stort, från drygt 20 procent upp till drygt 30 procent.

– Det sätter i sin tur fokus på de intervjuer som SCB gör. Hur ställs frågan? Och de som svarar – till exempel ungdomar – hur ser de på sig själva, som lediga eller arbetslösa, säger Eva Uddén Sonnegård.

På tisdag börjar den sista rundan av schemalagda diskussioner mellan EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans brittiska motsvarighet David Frost. Båda sidorna har inför samtalen uttryckt en försiktig optimism om att nå en överenskommelse, skriver Bloomberg.

Den stora frågan är om de gör tillräckliga framsteg för att kunna inleda intensiva, så kallade ”tunnelförhandlingar” om brexit, säger EU-diplomater till Financial Times.

Även Michael Gove, ansvarig brexitminister, reser till Bryssel i veckan för att prata med EU-kommissionens representant Maros Sefcovic om hur genomförandet ska gå till, rapporterar BBC.

Övergångsperioden slutar 31 december 2020.

Svenskarna går emot Europa i stort och har nu ett minskat förtroende för EU. Det visar en ny undersökning från EU-myndigheten Eurofond, rapporterar Politico.

Européernas förtroende för unionen har överlag stärkts under pandemin. Förtroendet har ökat från 4,6 till 5,1 på en tiogradig skala, samtidigt som förtroende till den egna regeringen minskat från 4,8 till 4,6. Tilltron för EU har ökat mest i Spanien och Italien, som båda drabbats hårt av coronavirusets framfart.

En rejäl minskning i EU-förtroende syns däremot i Sverige, Danmark och Nederländerna. Samtliga ingick i den så kallade ”frugala fyran”, de mer sparsamma länderna som inte ville att återhämtningspaketet efter pandemin skulle vara lika omfattande.

Kritiker menar att EU-kommissionär Ylva Johansson (S) borde ta i med hårdhandskarna mot Ungern och Polen som inte vill ta emot några flyktingar, rapporterar SVT. Bland annat har indraget EU-stöd till länderna varit på tapeten.

– Den förra kommissionen lade fram sådana förslag och de har blivit blockerade, säger hon och tillägger att hennes uppdrag är att lägga fram ett förslag om ny flyktingpolitik som blir accepterat.

Målsättningen för EU är att fler asylsökande ska återvända till sina hemländer och att färre ska söka asyl i Europa. Ungerns premiärminister har dock sagt att han inte vill ha en enda migrant utan uppehållstillstånd på europeisk mark.

– Till Viktor Orbán vill jag säga att vi försvarar asylrätten, säger Johansson.

Europeiska företag kommer att förlora över 700 000 jobb vid en hård brexit, visar en ny tysk studie enligt Financial Times. I studien som snart publiceras av forskningsinstitutet IWH dras slutsatsen att Tyskland drabbas hårdast, med potentiellt 176 000 förlorade jobb.

Hårdast skulle en brexit utan handelsavtal slå mot fordonsindustrin, enligt studien, som utgår ifrån att EU och Storbritannien skulle följa WTO:s regler efter utträdet.

Den brittiska importen av EU-varor skulle rasa med 41 procent, en import som förra året var värd motsvarande 3 400 miljarder kronor.

Resultaten stöds i stora drag av en studie från London School of Economics förra veckan, konstaterar FT.

Schweiziska folket röstar nej till ett förslag som skulle ha inneburit att den fria rörligheten mellan landet och EU kraftigt begränsas, visar en prognos enligt Reuters.

63 procent röstade emot förslaget medan 37 procent röstade för i folkomröstningen.

Förslaget var att man skulle sätta en gräns för hur många EU-medborgare som får bo och arbeta i landet. Bakom förslaget står högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet som vill att schweiziska invånare ska ha förtur till jobb i landet.

Schweiz är inte medlem i EU men bunden till den fria rörligheten för personer i unionen genom en rad olika bilaterala avtal.

Det finns några centrala krav som Storbritannien måste acceptera om landet vill komma vidare i brexitförhandlingarna före nästa deadline i oktober. Det har EU-förhandlare framfört till sina brittiska motparter inför nästa veckas förhandlingsrunda, uppger en insatt källa för Bloomberg.

Ett exempel uppges vara frågan om statliga stöd till företag, som måste lösas innan parterna kan börja fila på detaljerna i utträdesavtalet. Ett annat handlar om fiskekvoter så att exempelvis irländska fiskare inte drabbas.

Under den gångna veckan ska den brittiska delegationen slutligen ha visat en öppenhet och en mer positiv ton, enligt källan.

Frågan om EU:s skattekrav på Apple har aldrig handlat om hur mycket skatt som betalas in, utan var den betalas. Det skriver techjätten i ett uttalande efter beskedet från EU-kommissionen om att sommarens skattedom ska överklagas.

”Vi kommer att granska kommissionens överklagan när vi får det, men det kommer hur som helst inte att förändra de faktiska slutsatserna i [EU-domstolens lägre instans], som visar att vi alltid följt lagen i Irland, precis som vi gör överallt där vi är verksamma”, heter det i ett uttalande enligt Reuters.

EU-kommissionen tänker fortsätta driva sitt krav om att Apple ska betala 13 miljarder euro – motsvarande över 138 miljarder kronor – i restskatt till Irland. Det skriver konkurrenskommissionär Margrethe Vestager i ett uttalande.

I juli beslutade tribunalen, den lägre instansen i EU-domstolen, att Apple inte behöver betala tillbaka någonting till Irland. Enligt ett beslut på fredagen kommer EU-kommissionen att överklaga den domen till den högre instansen.

”Vi måste fortsätta att använda alla de verktyg vi har till vårt förfogande för att se till att företag betalar sin beskärda del av skatten. Annars kommer den offentliga plånboken och medborgarna att berövas pengar som behövs för nödvändiga investeringar – där behovet nu är ännu större för att stötta Europas ekonomiska återhämtning”, skriver Vestager i uttalandet.