Storbritannien satsar 705 miljoner pund, motsvarande drygt 8 miljarder kronor, för att förbereda landets gränser för utträdet ur EU vid nyår. Det säger brexitminister Michael Gove till BBC på söndagen.

Pengarna ska bland annat gå till 500 nya anställda, nya gränskontroller och nya it-system för att säkerställa säkerheten.

Kommentaren kommer efter att handelsminister Liz Truss i veckan i ett brev uttryckt oro för att infrastrukturen kring de brittiska gränserna inte skulle vara klar i tid, skriver AFP.

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Polens tidigare president Lech Walesa är orolig för utvecklingen i landet. Det säger han i en intervju med Sveriges Radio inför dagens presidentval.

Det styrande partiet Lag och Rättvisa urholkar demokratin och inskränker rättsväsendets oberoende, menar han.

Fredspristagaren anser också att EU måste ställa krav på att Polen ska följa unionens regler – i annat fall måste Polen kastas ut ur EU.

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

EU har misslyckats med att skydda bin och andra pollinatörer, skriver EU Observer med hänvisning till en rapport från Europeiska unionens revisionsrätt. Regelverket är alldeles för svagt för att vara verkningsfullt, enligt rapporten.

Bland annat gör kryphål det möjligt att använda förbjudna insektsmedel.

Det här innebär att planer och strategier från EU under ett decenniums tid inte hejdat minskningen av pollinatörer i någon märkbar utsträckning, skriver Bloomberg Law.

Striden om EU:s återhämtningspaket efter coronakrisen gör att fajten om långtidsbudgeten skärps – och att pressen på ”snåla” Sverige hårdnar.

EU-minister Hans Dahlgren (S) svarar både ja och nej på frågan om Sveriges läge är mer utsatt nu än vid tidigare budgetstrider. Å ena sidan har Sverige tappat en tung bundsförvant i Storbritannien.

– De har alltid stått på vår sida förut i sådana här sammanhang, säger han till TT.

Å andra sidan har den svenska grupperingen med ”frugala fyran” – Nederländerna, Österrike och Danmark – fungerat bra, menar Dahlgren.

– Det gör det betydligt lättare att göra vår röst hörd jämfört med om vi hade varit ensamma.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) kritiserar Sverigedemokraterna för att bekämpa liberala värden i Europa.

SD röstade nyligen nej i Europaparlamentet till att respekt för demokratins och rättsstatens principer ska vara ett villkor för EU-bidrag – det är bortom all rimlig förståelse, skriver Karlsbro i en debattartikel i Expressen.

Enligt henne försvarar SD därmed att ”svenska skattebetalares pengar ska gå rakt ned i fickan på totalitära ledare som ungerska Viktor Orbán”.

Statsminister Stefan Löfven kommer att ta emot sin spanske kollega Pedro Sánchez på Harpsund den 14 och 15 juli, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Det blir första gången Löfven fysiskt möter en utländsk ledare sedan före coronapandemin, skriver Expressen. Mötet handlar om att förbereda sig inför EU:s kommande toppmöte där bland annat olika EU-stöd efter krisen ska diskuteras.

Sánchez har tidigare sagt att han ska försöka övertyga Löfven om att ställa sig bakom det stödpaket som EU har föreslagit men som Sverige och ytterligare några länder säger nej till.

EU:s rådsordförande Charles Michel har lagt ut en långtidsplan för EU:s budget, rapporterar Reuters.

Förslaget gäller 1 074 miljarder euro, motsvarande 11 210 miljarder kronor, och en återhämtningsfond på 750 miljarder euro, 7 826 miljarder kronor, för hårt coronadrabbade ekonomier.

Det är en minskning med 25 miljarder från EU-kommissionens förslag som presenterades i maj och som några länder, däribland Sverige, motsatt sig. Det skriver TT.

Budgeten är en startpunkt för förhandlingar som tar sin början nästa vecka.

EU:s krispaket för att lindra coronapandemins ekonomiska effekter innehåller flera förslag som kan förändra unionen i grunden. Bland annat beskattningsmöjligheter vars intäkter ska gå direkt till EU, skriver Nils Karlsson i en essä på Timbro.

Beskattningsrätten skulle kunna ge EU inflytande över en rad områden som länderna själva har bestämmanderätt. Allt beror på hur förslagen utformas, exempelvis skulle en koldioxidskatt kunna utformas så att EU sätter en miniminivå, eller att intäkterna från skatten går till medlemsländerna som i stället fortsätter finansiera EU genom EU-avgiften. Så undviks en stor maktförskjutning, men det skulle inte nöja de aktörer som strävar efter ett federalt Europa.

”För dem är en koldioxidskatt på EU-nivå inte bara ett sätt att motverka global uppvärmning utan också ett sätt att uppfylla sin vision om ”Europas förenta stater” – ett rent federalt EU”, skriver Nils Karlsson.