Både bensin och diesel blir allt mer miljövänliga tack vare att biobränslen blandas in. Därför är det märkligt att regeringen fortsätter att höja skatten, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i Expressen.

Skattebetalarna bedömer att bensinen kostar 20 kronor litern år 2025 på grund av redan fattade politiska beslut, men det kan bli värre än så. För att motverka skenande bensinpriser måste bensinskatten sänkas ordentligt. Över 60 procent av bensinpriset är idag ren skatt, menar Christian Ekström och Sofia Linder.

”Särskilt hårt drabbas de som bor på landsbygden som saknar realistiska alternativ till bilen för att få vardagen att fungera med jobbpendling och skolskjutsar. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb utanför storstäderna”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder i Expressen.

Brittiska parlamentets talman John Bercow meddelar att det inte blir någon ny omröstning om Boris Johnsons brexitavtal, enligt Sky News. Experter har trott att Bercow skulle ge premiärministern kalla handen, då det finns en regel som säger att man inte får lägga fram samma förslag två gånger.

– Dagens motion är till innehållet densamma som lördagens motion. Dagens omständigheter är desamma som lördagens omständigheter, säger John Bercow.

Omröstningen om avtalet skulle egentligen ha skett i lördags, men sköts upp efter att ett tillägg röstats igenom som tvingade Johnson att be EU om mer tid.

Samtidigt som grannkommunen Filipstad larmar om alltför höga kostnader för nyanlända finns det i Karlstad ett projekt som får ut nio av tio nyanlända i riktiga jobb. ”Vi har en skyldighet att göra något åt de kompetensresurser som går omkring här utan jobb”, säger Berndt Jendrny, projektledare för Match2job, till Arbetsmarknadsnytt.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är varken död eller liggande i ett dike – fastän han menade att ett sådant scenario vore att föredra framför att be EU om mer tid för ett utträde, skriver BBC:s Glenn Campbell i en analys. Ändå är det just det Johnson gjort, även om han senare skrev ett andra brev där han bad EU att inte godkänna hans begäran.

Rick Noack skriver i Washington Post att brexit återigen har visat sig vara en oförutsägbar process: ”Efter mer än tre år verkar bara en sak vara säker: Vad som än händer kommer inte brexit bara ’klaras av’, som Johnson antyder”.

Johnson försöker under måndagen få till en ny omröstning om sitt brexitavtal, men det råder misstankar om att han bara vill få igenom det i parlamentet för att sedan kunna dra tillbaka sin begäran om mer tid, skriver The Guardians Rowena Mason.

Källor inom det brittiska Labourpartiet säger att parlamentets talman John Bercow kommer att neka premiärminister Boris Johnson att hålla en skarp omröstning om brexitavtalet under måndagen, rapporterar The Guardian.

Efter bakslaget i lördags, då Johnson enligt lag tvingades be EU om mer tid för brexit, hade han hoppats på en ny omröstning redan under måndagen. Samtidigt försöker Labour att skapa en ny allians med Toryrebeller och det nordirländska unionistpartiet DUP för att en gång för alla döda Johnsons utträdesavtal: Få honom att gå med på en mjukare brexit eller rösta om man överhuvudtaget ska lämna EU.

Europa och Sverige har ett intresse av att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal. Det säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) i Agenda.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kommer att ringa runt till EU:s stats- och regeringschefer för att höra hur de ställer sig till britternas förfrågan om ett framflyttat utträdesdatum. Dahlgren påpekar att det är statsminister Stefan Löfven som kommer att meddela Sveriges hållning men tillägger:

– Vi vill naturligtvis att det ska vara ett ordnat utträde. Vi vill inte att de ska krascha ut ur EU.

Sverige halkar efter inom mobil teknologi. Regeringens ambition inom 5G är helt rätt men den räcker inte – Sverige måste låta bli att undergräva konkurrensen som så framgångsrikt drivit på innovation hittills, skriver Haval van Drumpt, vd Tre Sverige, på DN Debatt.

En gång i tiden var Sverige världsledande inom mobil teknologi men nu har vi tappat initiativet, menar Haval van Drumpt och skriver om den förestående 5G-auktionen:

”Post- och telestyrelsen, PTS, föreslår att det ska vara möjligt att bjuda separat i auktionen, men fortsätta bygga ett gemensamt nät. Om spektrumauktionen konstrueras på det sätt som PTS föreslår kan en aktör tryckas ut från marknaden. Vi riskerar att Sverige endast har två mobilnät för 5G i stället för tre.”

Haval van Drumpt menar att bara ha två mobilnät skulle få allvarliga konsekvenser för samhällets sårbarhet, för konkurrensen och den svenska innovationskraften.

EU kommer troligen gå med på att skjuta upp brexitdatumet i tre månader, om inte det brittiska parlamentet röstar igenom brexitavtalet veckan som kommer, enligt uppgifter till The Sunday Times.

Unionen är redo att göra en ”mjuk förlängning”, vilket skulle innebära att Storbritannien kan lämna tidigare än i februari om allt är på plats, skriver tidningen.

Enligt uppgifterna kommer EU att följa utvecklingen i det brittiska parlamentet innan man fattar något beslut om förlängning.

Angela Merkels beslut att inte utestänga Huawei från utbyggnaden av ett 5G-nät i landet kan få mängder av negativa konsekvenser för hela Europa, skriver Wolfgang Münchau hos Eurointelligence.

För Merkels beslut öppnar för andra EU-länder att välja samma väg. Det riskerar att underminera de europeiska alternativen Ericsson och Nokia – vilket i sin tur kan leda till att regionen blir tekniskt beroende av externa aktörer.

”Europeiska länder hade ett ägande i 1900-talets nyckelteknologier. Men de är nischaktörer inom industrin på 2000-talet”, skriver Münchau.

Om det blir en omröstning om Boris Johnsons brexitavtal kommer det att godkännas av parlamentet. Det säger utrikesminister Dominic Raab till BBC.

– Vi verkar ha tillräckligt med röster för att få igenom det, säger han.

Enligt en analys från Financial Times, som har tittat på röstningsmönster och vad parlamentariker har sagt offentligt, når regeringen precis de 320 röster som krävs för att få igenom avtalet. 320 parlamentsledamöter är för och 315 är emot, enligt tidningens beräkningar.