Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) red ut till försvar för kärnkraften under dagens möte med EU:s miljöministrar – trots att hon själv är kärnkraftsmotståndare.

– Olika fossilfria energikällor bör bidra till EU:s klimatomställning, inklusive kärnkraft och förnybart, sa Lövin enligt TT.

Lövin hade nämligen fått i uppdrag att framföra den ståndpunkten av majoriteten i riksdagens EU-nämnd.

Hon säger att hon är väl medveten om att frågan är ett rött skynke för många EU-länder och att det uppfattas som apart att försvara kärnkraften.

– Det är sorgligt att EU-nämnden och svenska partier inte har förstått det.

Stena har långt framskridna planer på att elektrifiera färjor för kortare sträckor. Men det går inte om inte regeringen garanterar elförsörjningen. ”Vi upplever just nu att det är svårt att få garantier kring elförsörjningen för att kunna göra den omställning som vi vill”, säger Claes Berglund, Stena.

Energiminister Anders Ygeman (S) är inte beredd att gå Vänsterpartiet till mötes om energiöverenskommelsen.

– Det går ju inte att ha en lång lista med krav för att man ska gå in, för då är det helt enkelt en ny överenskommelse, säger Ygeman till TT.

Kravlistan presenterades tidigare under tisdagen av Jonas Sjöstedt, som meddelade att V är redo att bli en del av energiöverenskommelsen om januaripartierna går med på att expandera vindkraften och sätta ett definitivt stopp för kärkraften.

Vänsterpartiet vill bli en del av energiöverenskommelsen, meddelar Jonas Sjöstedt på en pressträff i riksdagen.

– Den överenskommelse som slöts för några år sedan saknar nu majoritet i riksdagen, säger Sjöstedt och hänvisar till att M och KD drog sig ur samarbetet med januaripartierna sent förra året.

V-ledaren säger att partiet kommer att ställa ett antal krav för att medverka, däribland en utbyggnad av vindkraften och en snabbare avveckling av kärnkraften.

En viktig svensk elkabel, som ska minska Baltikums beroende av Ryssland, försenas av den svenska tillståndsprocessen. Det ger Ryssland fria händer att sätta ökad press på Östersjöländerna precis som när Putin ströp gasen till Europa 2009. ”I Sverige och i EU har vi svårt att se helheten i det ryska agerandet”, säger säkerhetsexperten Patrik Oksanen.

Samtidigt som förra årets elexport nådde rekordnivåer larmar man för extra hög risk för elbrist, skriver Ekonomifakta.

Under 2019 uppgick den svenska nettoexporten av el till 26 TWh, vilket är en femtioprocentig ökning jämfört med 2018. Detta till följd av att elproduktionen ökade med 4 procent och användningen minskade med 2 procent. Samtidigt har problemet med elbrist debatterats ihärdigt i bland annat riksdagen, i samband med stängningen av Ringhals 1 och 2.

Men hur går elbristen ihop med den enorma elexporten? Då el inte går att lagra i stora kapaciteter i Sverige måste elen exporteras, för att inte gå till spillo. Därmed är det stora problemet begränsningar i överföringskapaciteten i de svenska elnäten, vilket kan innebära lokal elbrist trots att produktionen i landet totalt sett räcker.

Vindkraften når nya rekordnivåer. Enligt en undersökning från branschorganisationen WindEurope så utökade vindkraften till havs med 3,6 gigawatt i Europa under 2019, men utbyggnadstakten är fortfarande för långsam för att nå Europas ambitiösa klimatmål, rapporterar Euractiv.com.

Tio nya vindkraftsparker till havs startade förra året, vilket ger totalt 22 GW. Storbritannien stod för nästan hälften av den nyinstallerade kapaciteten med 1,7 GW, enligt WindEurope. På andra plats kommer Tyskland (1,1 GW), följt av Danmark (374 MW) och Belgien (370 MW).

Men bedömare inom energisektorn menar att utbyggnaden hindras av tillståndsprövningar och utbyggnaden av nätverket.

EU-kommissionen har meddelat att den kommer att adressera problemen i en ny ”offshore vindstrategi” som presenteras före årets slut.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Avvecklingen av Ringhals kärnkraftverk fortsätter efter att SD:s motion röstats ner av riksdagen. Partiet ville att Vattenfall skulle ta över driften, ett förslag som M, KD och L ställde sig bakom.

Omröstningen i riksdagen slutade 174–173 till regeringens fördel.

Vid årsskiftet stängdes Ringhals 2 av. Om ett år ska Ringhals 1 tas ur bruk.

Den svenska elbranschen är kritisk till att flera riksdagspartier nu vill att Vattenfall ska fortsätta att driva de Ringhals-reaktorer som enligt plan ska stängas. Det skriver bransch- och intresseorganisationen Energiföretagen Sverige på sin hemsida.

– Att politiskt överpröva företagsekonomiskt fattade beslut är enligt vår mening att välja fel väg och det skulle snedvrida hela energimarknaden på ett olyckligt sätt, säger Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen.

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill att regeringen ska bromsa avvecklingen av Ringhals. Riksdagen ska rösta om saken i eftermiddag.