Sverige behöver ”enorma mängder el” för att genomföra en klimatomställning, skriver KD-politikerna Ebba Busch och Camilla Brodin på Expressen Debatt.

Duon skriver om företagsjättar som LKAB och SSAB, som försöker ställa om sin produktion. Men varifrån ska elen komma? frågar sig KD-politikerna, som vill värna kärnkraften.

”Inte ens med vildast möjliga fantasi går det att upptäcka någon begriplig och sammanhållen linje från de partier som ansvarar för landets väl och ve. Det är som om Sveriges energiminister och miljöminister över huvud taget aldrig har träffat varandra”, skriver de.

Slopa subventioner för förnybar el, värna kärnkraften och snabba på tillståndsprövningen. Det är några av Svenskt Näringslivs rekommendationer från projektet Kraftsamling elförsörjning till politikerna för att skapa en trygg svensk elförsörjning.

– Vår bedömning är att vid 2045 kommer elanvändningen att komma upp i 200 terawattimmar. Det är en ökning på cirka 60 procent jämfört med idag, sade Scaniakoncernens vd Henrik Henriksson, på ett seminarium nyligen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson anser likt Svenskt Näringsliv att framtidens elförsörjning måste säkras genom att värna kärnkraft och slopa separata subventioner för särskilda energislag. Men han menar att regeringens ovilja till kärnkraft hindrar en parlamentarisk enighet i energipolitiken.

Energiminister Anders Ygeman hörsammar elbehovet från policyrapporten och även han ser ett behov av en betydligt större energianvändning i framtiden.

– Jag bjuder gärna in näringslivet för att ta del av den planeringen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt energikommissionen för att vi ska kunna ta höjd för en elektrifiering av hela samhället och se hur vi kan göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt, sade han på seminariet.

Nya politiska förslag riskerar att slå hårt mot bilbranschen och framför allt – omställningen mot mera miljövänliga alternativ. Det enligt en ny prognos från Bil Sweden, som TT tagit del av.

Flera näringslivsföreträdare och företagsledare uppmanar regeringen att öka utbyggnadshastigheten av stamnätet för att Sverige ska klara av att möta de behov som näringslivet har i samband med övergången till ett elektrifierat samhälle.

”Vi anser att de investeringar som, enligt Svenska kraftnäts planering, ska vara på plats till 2040 måste tidigareläggas och vara genomförda redan 2030. Det är orimligt att det ska ta 20 år att koppla ihop Sverige”, skriver debattörerna på DN debatt.

Energiminister Anders Ygeman (S) och de rödgröna har blundat för elkrisen, skriver Anna Dahlberg i en ledare i Expressen. Hon hänvisar till de enorma satsningar som just nu görs i Norrland och som kommer att kräva en fungerande energiförsörjning, till exempel batterifabriken Northvolt och Hybrit.

”Enligt en uppskattning väntas LKAB/SSAB:s satsningar på fossilfritt järn och stål skapa ett elbehov motsvarande en tredjedel av Sveriges elproduktion (55 TWh)”, skriver hon.

Hon anser att systemet blir ännu mer sårbart när kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 stängs vid årsskiftet. ”Tänk om kring kärnkraften och behåll Ringhals 1”, uppmanar hon regeringen.

LKAB:s gröna omställning är hotad av elbristen och konkurrenskraftiga priser. Det behövs stora politiska reformer, säger Lina Håkansdotter, avdelningschef för Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, i en intervju med Dagens Industri.

Under tisdagskvällen meddelade det statliga gruvbolaget på DN debatt att de kommer att investera 400 miljarder kronor – något som de bedömer kräver mycket el.

– Vi har räknat med att elsystemet behöver kunna möjliggöra en elanvändning om minst 200 TWh per år, säger Lina Håkansdotter till DI, och lägger till att regeringen ”blundar för verkligheten”.

Tre industriföreträdare skriver på SvD Debatt om den akuta elkrisen. De är kritiska mot att utbyggnaden av stamnätet dröjer, vilket leder till en situation med stora prisskillnader i landet.

”För många svenska industriföretag är den här utvecklingen klart oroande. Det har i närtid rapporterats om 18 gånger högre elpriser i söder än i norr vissa av dygnets timmar”, skriver debattörerna.

De anser att Sveriges fortsatta industriella framgångar, klimatarbete och välstånd bygger på god tillgång på fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad.

”De kraftiga prisskillnader vi ser inom landet visar tydligt att det saknas en politisk helhetssyn på elförsörjningen”, slår de fast.

Debattörerna

Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM – Innovations- och kemiindustrierna, och Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen och IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Regeringen måste agera skyndsamt för att EU:s kommande taxonomiförordning inte ska slå undan benen för den svenska energiförsörjningen och klimatomställningen, det skriver företrädare för Fortum, Vattenfall och Uniper i en gemensam debattartikel i SvD.

”EU:s nya taxonomiförordning är ett verktyg som i detalj ska klassificera vilka investeringar som ska få kallas hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för hållbarhetsinvesteringar och att styra mer kapital mot dessa investeringar”, skriver artikelförfattarna. De menar att det inte finns något objektivt sätt för att definiera vad som är hållbart och inte. Tillexempel ligger kärnkraften illa till i det nya systemet trots att kärnkraft är fossilfritt.

Den prioriteringsordning som myndigheterna i våras tog fram för coronatester fungerar inte – och det ställer till problem för energibranschen. Det skriver Gunilla Andrée, tf vd för Energiföretagen Sverige, i en debattartikel i Altinget.

Hon skriver att driftskrititisk personal tidigt under pandemin identifierades som en samhällsviktig grupp, men att det inte märks i praktiken när resurserna kring testerna ”återigen blivit ansträngda”. Nu vill hon se tydliga besked till branschen om hur man kan gå till väga för att få förtur till testningen.

”Om energiförsörjningen inte fungerar riskeras all annan samhällsviktig verksamhet, så även sjukvården.”

Det första mötet med samhällets olika elförbrukande aktörer och energiminister Anders Ygeman (S) har hållits. På mötet fick industrin berätta om dess krav på att få en stabil elförsörjning.

– Under rätt förutsättningar kan stålindustrins omställning och teknikskiften leda till ännu starkare positioner globalt, vilket i sin tur leder till arbetstillfällen, intäkter till Sverige och en ökad välfärd. Men en grundförutsättning är att det finns tillgång till fossilfri el. Behovet ökar på ett sätt som vi aldrig har sett förut och det händer i ett system som vi upplever som ansträngt, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret, till Metal Supply.

Behovet av fossilfri kommer el att öka med upp mot 25 terawattimmar jämfört med idag, skriver nättidningen.