För att rädda Stockholms elförsörjning måste regeringen använda pengar från Sveriges beredskapskassa. Pengarna ska bland annat gå till en nystart av den elproduktion som regeringens skatt på kraftvärme stängde ned i våras.

Regeringen vill ta bort den så kallade anslutningsavgiften för att göra det mer attraktivt att investera i havsbaserad vindkraft, skriver DN.

– Vi jobbar för att ta bort den. Vi bör ha ett förslag framme till vårvintern, säger energiminister Anders Ygeman (S).

Den slopade avgiften ska bekostas antingen av staten eller läggas på konsumenternas nätavgift, uppger Ygeman.

Enligt DN är anslutningsavgiften, det vill säga kostnaden för att koppla samman vindkraftselen med stamnätet, en stor förklaring till att inga byggen till havs har kommit igång ännu.

Socialdemokraterna måste välja väg i kärnkraftsfrågan så fort som möjligt. Det säger Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin till Aftonbladet.

– Före årsskiftet vill vi ha besked, säger hon.

KD vill helst stanna i den nuvarande energiöverenskommelsen, men jobbar för att uppdatera den så att den blir mer kärnkraftsvänlig. Annars kan det bli så att partiet bildar en ny överenskommelse med de andra kärnkraftsvänliga partierna: M, SD och L, säger hon.

Irritationen över att elskatten utgör en allt större del av elräkningen växer. Därför startas nu Elskatteupproret. Professor Rune Brännlund dömer helt ut motiven bakom skatten. Elskatten är allt annat än en miljöskatt, menar han.

Under det tredje kvartalet 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 686 MW, vilket är en ökning 572 MW jämfört med föregående kvartal.

Det visar statistik från Svensk Vindenergi.

Investeringstakten i vindkraft har det senaste året varit rekordhög med totalt 2700 MW och branschens prognos är att vindkraftsproduktionen kommer att fördubblas från dagens knappt 20 TWh till ca 40 TWh år 2022.

– Sverige har en unik chans att axla ledarrollen i kampen mot klimatförändringarna genom vindkraftsutbyggnaden som bidrar till omfattande koldioxidbesparingar. Men det krävs att politikerna skickar rätt signaler till de som vill investera i förnybar elproduktion, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi i en kommentar.

Svensk Vindenergi vill bland annat att elcertifikat systemet ska avvecklas för att undvika att stödsystemet kollapsar till följd av ett överutbud på elcertifikat.

Den akuta elbristen i Skåne har avvärjts. Det meddelade energiminister Anders Ygeman (S) på en pressträff i dag, enligt Sydsvenskan.

På brödtillverkaren Pågen i Malmö, som stått i centrum för debatten, berättade Ygeman att elförsörjningen säkrats genom tre nyfunna kraftkällor som innebär en mereffekt på 255 MW. Ygeman tillade dock att åtgärderna är kortsiktiga.

– På lång sikt måste elnätet byggas ut, säger han enligt tidningen.

Sveriges tillväxt och välfärd hade inte utvecklats på samma vis utan kärnkraft och vattenkraft. Sverige hade heller inte haft samma välstånd med den lilla miljöpåverkan som vi har i dag. Kärnkraften kommer därför att behövas lika mycket som andra fossilfria källor för att möta framtidens ökade behov av el, skriver flera debattörer på SvD Debatt.

För att nå klimatmålen måste vi elektrifiera alla sektorer i samhället, vilket kommer att kräva ännu mer fossilfri el. Bara i Sverige väntas elbehovet öka med 60 procent fram till år 2045.

Sol- och vindkraftverk har blivit billigare, men de är inte tillgängliga dygnet runt och året runt. För att klara klimatutmaningen krävs alla tillgängliga medel – bland annat kärnkraften, skriver debattörerna.

Regeringen måste förklara sig och lägga korten på bordet om försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet till tjeckiska EPH. Det säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt och näringsutskottets ordförande Lars Hjälmered (M) till TV4.

Bakgrunden är gårdagens avslöjande om att regeringen godkände försäljningen trots att dåvarande näringsministern Mikael Damberg (S) via brev hade informerats om att EPH utreddes för penningtvätt, mutor och korruption.

– Vi har begärt att ministern ska komma till näringsutskottet, att vi ska få se det här brevet, säger Sjöstedt.

Hjälmered kallar uppgifterna anmärkningsvärda.

Moderaterna och Kristdemokraterna är på väg att lämna energiöverenskommelsen, erfar Dagens Industri.

Partierna vill bland annat stoppa stängningen av Ringhals 1 och 2 och att man satsar på ny kärnkraft – men får inget gehör. Detta samtidigt som regeringen, L och C, lagt fram förslag om nya skatter på kraftvärmeverk och avfallsförbränning, vilket gör att ett utträde är nära, skriver tidningen.

– Det kommer ske hand i hand, säger en källa till DI och syftar på partierna kommer lämna tillsammans efter att ha fört en tät dialog den senaste tiden.

Energiöverenskommelsen slöts 2016 mellan S, MP, C, KD och M.

Näringsutskottet har kallat upp energiminister Anders Ygeman för att få svar om risken för akut elbrist i Skåne vilket flera aktörer hart varnat för, skriver Sydsvenskan.

Även i maj utfrågade utskottet Ygeman om saken och sedan dess har problemet växt i styrka, menar utskottets ordförande Lars Hjälmered (M).

– Det är rimligt att hela utskottet får del av information om hur regeringens plan ser ut att lösa detta, säger han till tidningen.

Både Svenska kraftnät och Eon har varnat för svår elbrist i Skåne i framtiden. Enligt Hjälmered gör regeringens skatter på avfallsförbränning och fossila bränslen som används i kraftvärmeverk att prognosen förvärras.