Moderaterna vill att EU ska sätta upp ett mål för fossilfri energi där kärnkraft ingår, rapporterar TT.

EU:s mål i dag är att 32 procent av energikonsumtionen ska bestå av förnybar energi år 2030. När det målet ska ses över år 2023 så vill M att det omformuleras så att även kärnkraften ingår. Samtidigt öppnar partiets förstanamn, Tomas Tobé, för att ambitionsnivån i så fall höjs så att 60 procent av energin kommer från fossilfria källor.

– Det innebär en viss skärpning, säger han när han presenterar M:s valmanifest.

”Det var ett bra och konstruktivt samtal”. Det säger energiminister Anders Ygeman till DI efter mötet med energigruppen där M och KD:s förslag om en uppdaterad energiöverenskommelse fördes fram.

Ygeman ser ingen överhängade risk för att flera partier ska lämna energiöverenskommelsen, eller att den helt ska spricka. Inte heller att det ska bli en helt ny energipolitisk uppgörelse, skriver tidningen.

”Vi kommer att ha flera möten med partierna i energigruppen redan före sommaren, och då kommer vi både att diskutera de delar som återstår att genomföra, men förstås också de nya krav som nu framförts. Jag hyser gott hopp om att förhandlingarna ska bli framgångsrika”, säger ministern.

På åtta platser i landet har medlemmar i Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 i dag samlats för att visa sitt missnöje med bränslepriserna. I Barkarby har bland annat Mats Olsson deltagit i manifestationen. Till DN säger han att han anser att det är skrämmande att skatten på bensin är 64 procent.

– Vi som lever på landsbygden blir fattigare för vi måste köra, säger han.

På en dryg månad har Facebookgruppen fått över 570 000 medlemmar. Grundaren Jan-Olof ”Janne” Berglund säger till TT att han tycker sig se att även en del politiker har börjat lyssna.

– Men vi kommer inte att ge oss förrän vi har fått igenom alla våra krav.

Medlemmarna i Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0 menar att priset på drivmedel blivit för högt. Men beräkningar visar att det inte är dyrare att köra bil i dag än det var 1990, då priset sprängde femkronorsvallen, skriver TT.

Om hänsyn tas till inflationen motsvarar dagens pris på cirka 17 kronor litern 10:50 kronor 1990, enligt SCB. Literpriset har alltså bara stigit med 5–6 kronor på 30 år. Men under samma tid har bilarnas bensinförbrukning reducerats kraftigt. Enligt bilbranschen drar en genomsnittlig bil i dag endast drygt hälften så mycket bränsle som dåtidens bilar.

Priset på drivmedel är alldeles för dyrt och gör att många människor har svårt att få sin privatekonomi att gå ihop. Det säger initiativtagaren bakom Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, Jan-Olof ”Janne” Berglund, till TT.

Berglund säger att dagens skattenivå på 64 procent för drivmedel är ”på tok för mycket”.

– Vi vill ta bort momsen och energiskatten och i så fall landar priset på cirka tolv kronor per liter, säger han.

I dag kommer en del av gruppens 573 000 medlemmar att samlas runt om i landet för att protestera mot bensinpriset och Berglund säger att han nu ser tecken på att politikerna börjat lyssna.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Skattebetalarnas förening har stöttat Bensinupproret 2.0 med kampanjer i sociala medier. Det skriver Svenska Dagbladet.

Kampanjerna ska ha varit som mest intensiva mellan den 8 och 12 maj då antalet medlemmar i protestgruppen på Facebook också ökade från runt 100 000 till 400 000, skriver tidningen.

Moderaterna ska ha skickat ut fyra betalda annonser på Facebook, bland annat ett som tipsar om ”det mullrande bensinupproret i Sverige”, och ett som riktas specifikt mot män i Västerbotten och uppmanar dem ”att gå med i bensinupproret 2.0”.

Samtidigt ska KD ha spridit en annons med texten ”landsbygdens befolkning straffbeskattas”, medan SD ska ha betalat för att 50 000 unga män ska få se en film där partiledaren Jimmie Åkesson stöttar Bensinupproret 2.0.

I dag väntas gruppen Bensinupproret hålla demonstrationer mot det höga bensinpriset på flera ställen i Sverige. Men enligt statsminister Stefan Löfven (S) har regeringen inga planer på att sänka skatten på bensin eller diesel.

Löfven säger till Sveriges Radios Ekot att han ser upproret som en signal om att det är dags att ställa om och göra oss oberoende av oljan och i stället tillverka vårt eget bränsle.

– Jag förstår mycket väl den här ilskan. Jag är själv uppväxt på landsbygden och vet betydelsen av att kunna köra bil, säger han.

KD och M vill ompröva beslutet om att stänga Ringhals 1 och 2 och har även stöd av SD och L. Men kraftverkets vd Björn Linde säger det är omöjligt att driva Ringhals 2 längre än till årsskiftet, som är bestämt.

Han säger att reaktorns bottenplatta har drabbats av korrosion och att det är omöjligt att inspektera hur stora skadorna är.

– Som vd älskar jag att köra kärnkraft men oavsett det ser jag ingen rimlig väg att köra Ringhals 2 vidare, säger han till GP.

Ett år senare ska även Ringhals 1 stängas. Också det beslutet är svårt att backa från enligt Linde. I det fallet beror det på att stängningsbeslutet gjort att reaktorn inte underhållits och att personal inte utbildats för att bemanna reaktorn.

M och KD går åt fel håll i sitt förslag till en ny uppdaterad energiöverenskommelse , skriver C-politikern och EU-valskandidaten Emma Wiesner i en replik på DN debatt.

Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson skrev i en debattartikel i DN i går att man vill se mer kärnkraft, vilket Wiesner är kritisk till. I sitt repliksvar skriver hon att ”subventioner av kärnkraft inte är någon magisk lösning”.

I stället anser hon att man borde fokusera på att få till en europeisk energiöverenskommelse som skapar förutsättningar för en omställning till en fossilfri energiförsörjning.

Energiöverenskommelsen från 2016 knakar i fogarna efter att M och KD nu går ”all in” med kärnkraften. I en intervju med fPlus ger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman sin syn på hur energipolitiken ska lösas.