Flera industriföreträdare från Mellansverige anser att företagens satsning på ökad hållbarhet hotas om inte elförsörjningen kan garanteras. Det skriver de i en debattartikel i GD.

Även om företagen norr om Dalälven har varit relativt förskonade från effektbristen som slår hårt mot verksamheter i södra Sverige är de oroliga.

”Politiken på nationell nivå behöver värna om den planerbara elproduktionen samtidigt som kommunerna behöver se till att nya etableringar av förnybar energiproduktion kan möjliggöras på lämpliga platser”, skriver debattörerna.

Svenska Kraftnät kommer att investera kraftigt de närmaste åren för att råda bot på elkrisen, men varnar samtidigt för att de långa tillståndsprocesserna hindrar satsningarna.

– Om den nuvarande trenden med långa och ovissa tillståndsprocesser fortsätter, klarar vi inte tidsplanen. Det skulle kunna få negativa konsekvenser för försörjningstryggheten och klimatomställningen inklusive de stora elberoende industrisatsningar som nu planeras i bland annat norra Sverige, säger Per Eckemark till DI.

Den svenska energimarknaden är ”närmast så långt ifrån en fri konkurrensmarknad man kan komma”, skriver John Hassler i en ledare i Expressen. Han reagerar på energiminister Anders Ygemans påståenden att Vattenfall beslut att stänga reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 var marknadsmässigt.

”Kärnkraften ägs av Vattenfall och Fortum och dessa företag äger också stora andelar av vatten- och vindkraft. Att ägandet är så extremt koncentrerat gör att vinstintresset ofta går på tvärs med samhällsintresset”, skriver han.

Frankrike ger grönt ljus för att förlänga livslängden på sina gamla kärnkraftverk.

I dag står kärnkraft för nära 70 procent av Frankrikes energibehov, men målet är att reducera kärnkraften till 50 procent, samtidigt som förnyelsebar energi byggs ut.

Men fram tills dess får de gamla kärnkraftverken tuffa på. Frankrike har 32 verk som är byggda på 80-talet, och de får fortsätta vara i drift ännu ett decennium. Därmed förlängs deras livslängd från 40 år till 50 år.

Miljöorganisationer kritiserar den förlängda driften. Kärnkraftverken var byggda för att hålla i mellan 30 och 40 år, och därefter vet ingen hur ett kärnkraftverk åldras, hävdar exempelvis Greenpeace.

Den svenska elmarknaden måste utvecklas och tänkbara åtgärder är att skapa fler elområden och höja elpriserna nära storstäderna. Det skriver energiforskarna Thomas Tangerås och Pär Holmberg på DN Debatt.

”Fler elområden innebär att priset på elbörsen bättre motsvarar de flaskhalsar som finns i elnätet. Priset blir högre i områden med underskott på el än i områden med elöverskott”, skriver de.

Det skulle innebära att det skulle bli som mest attraktivt att producera el där värdet är som högst, enligt debattörerna. De konstaterar att Svenska kraftnät inte har monopol på att bygga transmissionsnät och därför uppmanar de fler aktörer att bidra till utbyggnaden.

Energipolitik, privatiseringar och läsning för barn är några av ämnena som avhandlas på svenska ledarsidor i dag.

DI:s PM Nilsson skriver att klimatet är vår tids existentiella fråga och att kärnkraften är avgörande för att vi ska klara av den. Han välkomnar intiativet ”Fossilfritt Sverige” som uppmanar politikerna att låta fossilfrihet vara Sveriges energipolitiska huvudmål, i stället för förnybart.

”Artigheten mot resterna av kärnkraftsmotståndet måste få ett slut”, skriver han.

På SvD:s ledarsida skriver Maria Ludvigsson att privatiseringar är något positivt men att borgerliga partier måste ha svar på hur de bäst genomförs. Och Sydsvenskan argumenterar för att sportlovet bör omvandlas till ett läslov i år.

”Gör ett barn en tjänst och låt årets sportlov bli ett läslov, gärna med högläsning. För barnets framtids skull. För smittspridningens skull.”

Energiminister Anders Ygeman har en lång historia av att städa undan sådant som suger energi från regeringar och välvilja från opinionen. Men nu, när regeringen stängt av strömmen och elen räcker till allt färre, kan kan inte ens deras egna Fixar-Frasse fixa bort problemen, skriver Tove Lifvendahl på SvD:s ledarsida.

I torsdags framkom det att Anders Ygeman har intecknat runt en miljard kronor av nationella elberedskapspengar för att lösa problemen i Stockholm. Men lösningen beräknas vara upp mot fyra gånger dyrare än alternativen. Kort sagt, har regeringen stängt av strömmen. Lösningen som Ygeman presenterat är inte långsiktig, utan ett sätt för regeringen att köpa sig tid fram till nästa val.

”Men kvaliteten på lösningarna verkar vara av samma påvra kaliber som regeringens energipolitik. Och nu har den bokstavligen kalla verkligheten hunnit ikapp. Den kan inte ens världens fiffigaste Fixare-Frasse fixa bort”, avslutar Tove Lifvendahl.

2020-talet kommer bli avgörande för klimatfrågan, enligt forskare. För Sverige, som redan i praktiken fasat ut den fossilberoende energiförsörjningen, bör därför ta nästa steg och säkra kärnkraftens utveckling, skriver PM Nilsson på Di:s ledarsida.

För första gången på 50 år finns det nu en stabil majoritet i Sveriges riksdag som är klart för kärnkraft. Samtidigt måste nuvarande kraftanläggningar ersättas och byggas ut, vilket, i kombination med en stigande elektrifiering och digitalisering, bara kommer öka behovet av stabila energikällor.

Den fossilfria majoriteten, som innefattar KD, M, L och SD, har därmed en solklar öppning för att nu utforma en gemensam energipolitik med utgångspunkt i stabil kärnkraft.

”Staten och näringslivet måste tillsammans planera och utforma ett system för kraftigt ökad elanvändning och reglera marknaden så att kraftproducenter får betalt för alla tjänster, som att upprätthålla spänning och frekvens. Då kan kärn- och vattenkraftsägare göra långsiktiga kalkyler”, skriver PM Nilsson.

Debatten om kärnkraften splittrar inte bara politikerna, utan också forskarvärlden, skriver Expressen.

Tidningen skriver om forskaren och den tidigare V-politikern Janne Wallenius som har sökt ett statligt bidrag på 125 miljoner kronor för att bygga en minireaktor i Oskarshamn som använder sig av en ny typ av reaktorteknik.

Det nya projektet är tänkt att utveckla små reaktorer som kan serietillverkas på fabrik och skulle enligt Wallenius kunna göra kärnkraften till en billig och säker lösning. Men hans kollega på KTH, Lennart Söder, påpekar att det är långt ifrån säkert att projektet lyckas.

– Den kärnkraft som byggs i dag i Europa är oerhört dyr, fyra gånger dyrare än dagens vindkraft. Det är inte politiker som förhindrar kärnkraft utan marknaden, säger han.

Energiminister Anders Ygeman (S) förnekar uppgifterna i Dagens Nyheter om att han ska ha gjort en överenskommelse där elberedskapspengar använts för att lösa effektbrist i Stockholm.

– Det stämmer inte, det finns inget hemligt eller öppet avtal, säger Ygeman i Ekots lördagsintervju och tillägger att han har försäkrat sig om att det inte har begåtts några fel inom hans departement.

Enligt ministern är det Svenska kraftnät som själva tar beslut om hur de ska använda beredskapspengarna.

– De pengarna får inte användas för effektändamål och gör de det så kan de bli återbetalningsskyldiga, säger han.

Enligt DN:s granskning så tryckte tjänstemän på infrastrukturdepartementet på för att få en finansiering på 80–90 miljoner kronor om året i 12 år från elberedskapsmedel. Chefstjänstemän ska ha skickat sms till Svenska kraftnäts Lotta Medelius-Bredhe för att få finansieringen.

Ygeman säger att han inte har pratat ”om det här” med personen som skickade sms:et efter att den handlingen begärdes ut av tidningen.