Reaktor 3 och 4 vid kärnkraftverket Ringhals skulle kunna köras minst 20 år till, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten som granskat reaktorernas skick, skriver TT.

När reaktorerna togs i drift i början av 80-talet var planen att de skulle producera el i 40 år. Men flera partier vill nu att kärnkraftverket fortsätter att användas. Men för detta krävs nya beslut från ägaren Vattenfall.

Reaktor 2 vid Ringhals stängdes vid årsskiftet och reaktor 1 ska stängas vid det kommande årsskiftet.

Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

Energiminister Anders Ygeman får kraftig kritik för sin plan att trygga elförsörjningen till företagen, uppger Ekot.

fPlus berättade i en mycket uppmärksammad och spridd artikel i fredags om att den svenska elkrisen är värre än någonsin och att företagen larmar om att det kommer att bli mycket värre. Till Ekot säger Lina Håkansdotter, avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att elbristen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättning och klimatomställning.

Anders Ygeman svarar att det gjorts en tillfällig kapacitetslösning i södra Sverige för att säkra energiförsörjningen till att uppdateringen av stamnätet är klart 2025. Men Lina Håkansdotter varnar för följderna av de tillfälliga lösningarna.

– Det är en kortsiktig lösning. Det blir dyrare och tar längre tid än vad som egentligen skulle varit fallet om man hade gjort rätt från början, säger Lina Håkansdotter, till Ekot.

Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

Det är politiska problem som bibehåller elbristen, vilket i sin tur försvårar basindustrins möjligheter att nå klimatmålen. Regeringen måste värna om kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin på Di debatt.

Risken för effektbrist har blivit allt mer påtaglig, och Sveriges fortsatta klimatarbete och industriella framgångar hänger på möjligheten att försörjningen av stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftigt pris. Energiöverenskommelsen skulle säkra detta, men valet att nedprioritera kärnkraften talar för en blindhet hos politikerna, menar debattörerna.

”Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta”, avslutar företrädarna.

Energiminister Anders Ygeman (S) kräver att Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe förklarar hur det kommer sig att myndigheten undanhållit information, skriver Aftonbladet.

– Enligt den information vi har fått hittills verkar det som att Svenska kraftnät inte i tillräcklig tid har implementerat EU-regler. Exakta omständigheterna hoppas jag vi kommer reda ut i eftermiddag. Det måste myndigheten göra inom ramen för sitt ansvar, säger Ygeman på frågan om det finns någonting han är kritisk mot.

Sverige löper risk att drabbas av problem med elförsörjningen, men i handlingar om problemet har väsentlig information om det allvarliga läget strukits.

För att få igång ekonomin och samtidigt behålla klimatet i fokus efter coronapandemin krävs att Sverige satsar på hållbarhet och cirkulär ekonomi. Detta genom energibranschen, skriver Pernilla Winnhed och Monica Karlsson, vd respektive ordförande för Energiföretagen Sverige, på deras hemsida.

För ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige är ett stabilt och fossilfritt energisystem en nyckel. Därför bör regering och riksdag genomföra ett antal åtgärder som kan säkra detta, bland annat att investera i nödvändig infrastruktur och stimulera oetablerad teknik med konkurrensneutrala stöd, föreslår debattörerna.

”Energibranschen är redo att genomföra investeringar som krävs och tar initiativ till samverkan för att samhället ska lyckas med omställningen”, skriver debattörerna.

Kärnkraften är inte alls nödvändig för att klara den svenska klimatomställningen, vilket flera partiledare hävdar. Det skriver sju energiforskare på DN Debatt, som har granskat påståendet i en ny rapport.

Debattörernas övergripande slutsats är att det går att få fram ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige även utan kärnkraft. De skriver att den felaktiga föreställningen gör att utbyggnaden av förnybar el kan bromsas.

C kräver att elreformen, den elhandlarcentriska modellen, skrotas. I stället ska andra reformer bli prioriterade, säger Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för centerpartiet, till Dagens Industri.

Elreformen går enkelt förenklat ut på, enligt Nordin, att kunder bara ska få en faktura av elföretaget och elnätsbolaget. Men elnätsföretagen är kritiska till att de kommer att förlora kontakten med sina kunder.

Energiminister Anders Ygeman meddelar att reformen inte är prioriterad och hänvisar till arbetet med coronapandemin.

– Arbetet med reformen är vilande (...) Jag kan i dagsläget inte säga något om tidsplanen, säger Ygeman till DI.

Frågan kring elreformen har blivit utredd i tio års tid.

Bensinskatten kritiserades hårt under hösten och vintern. Efter att oljepriset fallit kraftigt utgör skatten en ännu större del av slutpriset nu än innan coronakrisen. Dessutom har elskatten ökat under 2020. ”Skattedelen på elräkningen är fortsatt hög och har till och med ökat i år”, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna till fPlus.