Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

Förvarat kärnbränsle är en outnyttjad resurs. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. I bassängerna vilar outnyttjad energi, menar Ellen Gustafsson och skriver:

”I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.”

Ellen Gustafsson hävdar att tekniken finns men att den politiska viljan saknas för att börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft.

fPlus kunde nyligen avslöja att ett privat initiativ planerar att rädda kärnkraftverket Ringhals 1. Nu säger experter och politiker till fPlus att erbjudandet måste tas på allvar, trots att Vattenfall vill gå vidare med nedstängningen. ”Den svenska industrin är riktigt orolig för framtiden”, säger forskaren Mats Nilsson till fPlus.

Myndigheten Svenska kraftnät kan lösa effektbristen i södra Sverige för en bråkdel av de pengar som energiminister Anders Ygeman (S) har tilldelat Eon i hans plan att lösa den skånska elkrisen, skriver DN.

Enligt uppgörelsen som Ygeman presenterade 2019 ska Eon få åtta miljarder kronor extra för att åtgärda krisen i södra Sverige.

Enligt DN skulle det kosta mellan 15 och 20 miljoner kronor om Svenska kraftnät fick uppdraget.

– Vi kallar arbetet för Åtgärds­paket Skåne. Det är en sjupunktslista. Vi ökar effekten med nära 500 Megawatt, vilket är i paritet med en stad i Uppsalas storlek. Det hanterar hela Eons prognostiserade effektuttag fram till 2024, säger Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät till DN.

fPlus har berättat i flera reportage om elkrisens effekter för det svenska näringslivet.

– Det skulle kunna vara mer fördelaktigt att ha vår produktion i något annat EU-land på grund av problematiken kring elförsörjningen, säger Lars-Göran Nilsson på börsnoterade företaget Profilgruppen till fPlus.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Flera stora bolag sågar energiminister Anders Ygeman efter elkrisen som drabbar näringslivet hårt, skriver Di.

– Frågan om hotande elbrist och skyhöga elpriser är ett jätteallvarligt problem som nu slår hårt mot hela näringslivet i Sydsverige. Det är helt absurt att Sverige, som byggt hela sitt välstånd med säker tillgång på el till internationellt sett konkurrenskraftiga priser som bas, har tillåtits att hamna i den här situationen”, säger Anders Carlsson Jerndal, vd för bagerikoncernen Pågen.

Han får medhåll av andra företagsledare.

– Utvecklingen är ett haveri för energipolitiken och en katastrof för investeringsviljan inom näringslivet. Det som krävs är en mycket mer aktiv politik och inte minst en energiminister som visar intresse att ta itu med det här stora samhällsproblemet, säger Ola Ringdahl, vd och koncernchef för Lindab, till Di.

Sökmotorn Google skärper sina klimatmål och siktar nu på att alla datacenter och kontor i företaget ska drivas av koldioxidfri energi till 2030.

– Vi är en liten spelare i detta, men vi kan vara ett bra föredöme, säger vd Sundar Pichai.

I fjol kom 61 procent av Googles energianvändning från vind, sol och andra förnybara källor. De geografiska skillnaderna var stora, med 96 procent förnybara energikällor på datacentret i Oklahoma, USA, men bara 3 procent i den gasberoende verksamheten i Singapore.

Andra stora teknikjättar, som Microsoft och Amazon, har hittills nöjt sig med att klimatkompensera för de utsläpp som deras energiförbrukning orsakar.

Google har sedan 2007 också klimatkompenserat all sin energianvändning, med trädplanteringar, utsläppsrätter och finansiering av stora vindkraftsanläggningar. Och i ett blogginlägg på måndagen förklarar bolagsledningen att man nu även har kompenserat för en miljon ton i utsläpp som gjordes under åren 1998–2006.

Rättelse: Tar bort felaktig referens till ägarbolaget Alphabet, då det bara är Googles klimatmål som skärps.

Det sker i det dolda, men går snabbt. De nya kontrakten dopar den kraftiga vindkraftsutbyggnaden. Nu larmar Svenska Kraftnät för att hela elsystemet är hotat. ”Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på och lämnar till andra att täcka upp i elsystemet och bygga nytt”, uppger en hög chef på myndigheten.

Sverige har en chans att bli ledare som visar vägen till minskade utsläpp om regeringen säger ja till Preems utbyggnad, skriver DN:s ledarredaktion.

Så länge de fossila bränslena används måste vi hitta nya sätt att göra det så miljövänligt som möjligt, menar skribenterna. De pekar på att Preems expansion kommer innebära att tjockolja raffineras till bränsle i enlighet med striktare miljökrav, samtidigt som sjöfartens egna utsläpp minskar.

”Inom ramen för ett gemensamt utsläppssystem som det vi nu har i EU, där det är dyrt och blir allt dyrare med klimatskadliga utsläpp, kommer det att finnas ett intresse för att driva miljöbelastande verksamhet i länder där detta sker med så liten negativ inverkan som möjligt”, skriver ledarredaktionen.

Höstmörkret och kylan är i antågande. Men varför inte använda detta till din fördel? Energimyndigheten ger några snabba tips hur du enkelt kan dra ner på din energianvändning – och därmed spara mycket pengar, i senaste avsnittet av Di Bostad.

– Tyvärr är det många som inte har koll på sin energianvändning i dag, så att få koll är det första steget, säger Helena Holm, projektledare på Energimyndigheten till Di Bostad, och menar att inköp av en elmätare kan vara en prisvärd investering.

Ytterligare tips är att kolla över sina tätningslister och att ändra inställningarna för varmvatten, skriver Dina Pengar.