Både svenska solcellsköpare och solcellshandlare kan bli vinnare på handelskriget mellan USA och Kina, rapporterar Dagens Industri.

Den svenska solcellsmarknaden har snabbt växt och blivit en miljardmarknad. Handelskriget kan innebära entydigt positiva effekter, framförallt för att den historiskt låga kronan kan förhindra att hotande prishöjningar genomförs.

Det menar Johan Öhnell, ordförande för Solkompaniet, en av Sveriges ledande solcellsbolag. Han pekar på att USA redan i fjol införde tullar på 30 procent på import av solceller, vilket slår hårt mot Kina, som står för störst produktion av solceller i världen.

”USA stod för runt 10 procent av de totala installationerna på 100 GW i fjol, och en stor del av solcellsmodulerna köptes från Kina. De amerikanska tullarna leder enligt marknadsbedömare till att stora volymer redan börjat styras om och svämma in i Europa och andra delar av världen vilket påverkar utbudet och priset rejält”, säger Johan Öhnell, till DI.

Lokalt producerad fjärr- och kraftvärme kan lösa både den lokala effektbristen och utmaningen med att ställa om till förnybar energi. Det skulle dessutom göra Sverige mindre sårbart, skriver företrädare för kraftvärmeproducenter på SvD:s debattsida.

Det rapporteras om ökade risker för kapacitetsbrist i elnätens överföringsförmåga på flera håll i landet. Genom att bygga ut förnybar kraftvärme tillförs eleffekt när det behövs och skapar stabilitet i elnätet eftersom den är reglerbar. Dessutom producerar kraftvärmen förnybar el lokalt när den behövs som bäst. Därigenom avlastas stamnätet, skriver debattörerna.

De menar att en övergång från eluppvärmning till fjärrvärme skapar utrymme för den ökade elektrifiering vi står inför av industri, transport och växande städer.

”Därför vill vi nu se en nationell strategi för fjärr- och kraftvärmens roll i ett framtida förnybart energisystem. Och därför behöver riksdag och regering vara beredda att utveckla förutsättningar som gör det möjligt att tillvarata de fördelar fjärr- och kraftvärmen kan bidra med.”

Antalet laddbara bilar har ökat 60 procent på ett år, rapporterar BIL Sweden. Uppgången har varit särskilt stor för rena elbilar som ökat med 275 procent hittills i år. Efterfrågan är större än utbudet och den långa leveranstiden håller tillbaka omställningen från fossildrivna bilar till laddbara bilar.

– Den ökade andelen laddbara bilar kräver att vi skyndar på utbyggnaden av laddinfrastrukturen både för hemmaladdning och snabbladdning och här välkomnar vi regeringens förnyade satsning på Klimatklivet i vårändringsbudgeten. Dessutom bör stimulanser införas inte bara vid nybilsköpet utan även vid nyttjandet av de renaste fordonen, till exempel befrielse från trängselskatt och billigare parkering. Vidare bör laddhybrider tillåtas köra i den strängaste miljözonen, säger Mattias Bergman, vd på BIL Sweden.

Enligt Mattias Bergman är en ökad förnyelse av bilparken där fler nya bilar kommer ut på vägarna och fler gamla bilar skrotas viktigt ur både miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. En ny bil som säljs idag släpper till exempel bara ut hälften så mycket koldioxid som en ny bil som såldes i början på 80-talet, säger han.

Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste fem åren, och fortsatte upp även 2018, visar ny statistik. Vissa har dock drabbats hårdare än andra – på en del håll har elnätsavgiften stigit med över 80 procent sedan 2014.

Elbristen fortsätter att skapa krisrubriker. Miljardprojekt stoppas och företag som vill växa tvärnitar. Under måndagen presenteras utredningen som enligt Anders Ygeman har alla svaren. Men experter i utredningen berättar för fPlus att det som kommer att presenteras är en dyster läsning. ”Den akuta situation vi har idag kommer att fortsätta”, säger en av experterna till fPlus.

Husbilsägare riskerar att åka på en rejäl skattesmäll på grund av bonus-malus-systemet. ”Risken är att konsumenterna importerar begagnade husbilar istället”, säger branschexperten Mikael Blomqvist till fPlus.

Den svenska varuexporten ökade förra året från 1 285 miljarder till 1 419 miljarder kronor och en anledning var den svaga kronkursen, skriver Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Handelskammaren har hämtat färska siffror från SCB.

– Den svagare kronkursen har förmodligen gett skjuts till exporten som helhet. Samtidigt är det också tydligt att Stockholm står för en rejäl bit av kakans totala ökning, säger seniorekonomin Stefan Westerberg i pressmeddelandet.

Handelskammaren har också tagit fram varuexporten för 2018 län för län.

Antalet exporterande företag ökade också markant förra året. Exporten till Nederländerna, Kina och Norge gick fram starkt men Storbritannien svalnade som marknad, troligen på grund av brexit, menar Stefan Westerberg.

Rekordnivåerna på elpriserna håller i sig. I januari var priserna på samma rekordhöga nivå som i somras, med ett snittspotpris på cirka 55 öre/kWh, och nästan dubbelt så högt som i januari 2018, enligt siffror från Vattenfall.

– Alla med rörligt elpris bör hålla koll på elpriset. Det finns risk för ett ännu dyrare elpris i vinter om det kalla vädret fortsätter, säger Jonas Stenbeck, chef Vattenfall Försäljning.

Prisökningen leder till att en kund, som bor i en normal eluppvärmd villa, får en elräkning som är ungefär 1 000 kronor dyrare än i januari 2018, enligt Vattenfalls beräkningar.

Nu larmar bilförsäljare om brist på laddstolpar när kapacitetsbristen i de svenska elnäten ökar. Samtidigt förväntas elbilsmarknaden att explodera under 2020-talet.

Tysklands finansminister Olaf Scholz välkomnar kolkommissionens förslag om att fasa ut all kolkraft i landet senast 2038. Det skriver Reuters och hänvisar till tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung.

Enligt Scholz presenterade kommissionen en bra kompromiss som kan hjälpa landet att modernisera sina energiplaner.

– Om vi alla arbetar hårt och inte förlorar målet ur sikte kan vi utveckla Tyskland till en förebild inom energipolitik, säger Scholz.