Rekordnivåerna på elpriserna håller i sig. I januari var priserna på samma rekordhöga nivå som i somras, med ett snittspotpris på cirka 55 öre/kWh, och nästan dubbelt så högt som i januari 2018, enligt siffror från Vattenfall.

– Alla med rörligt elpris bör hålla koll på elpriset. Det finns risk för ett ännu dyrare elpris i vinter om det kalla vädret fortsätter, säger Jonas Stenbeck, chef Vattenfall Försäljning.

Prisökningen leder till att en kund, som bor i en normal eluppvärmd villa, får en elräkning som är ungefär 1 000 kronor dyrare än i januari 2018, enligt Vattenfalls beräkningar.

Nu larmar bilförsäljare om brist på laddstolpar när kapacitetsbristen i de svenska elnäten ökar. Samtidigt förväntas elbilsmarknaden att explodera under 2020-talet.

Tysklands finansminister Olaf Scholz välkomnar kolkommissionens förslag om att fasa ut all kolkraft i landet senast 2038. Det skriver Reuters och hänvisar till tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung.

Enligt Scholz presenterade kommissionen en bra kompromiss som kan hjälpa landet att modernisera sina energiplaner.

– Om vi alla arbetar hårt och inte förlorar målet ur sikte kan vi utveckla Tyskland till en förebild inom energipolitik, säger Scholz.

Angela Merkels tillsatta kolkommission rekommenderar landet att avveckla alla sina kolkraftverk senast år 2038, skriver Bloomberg.

Kommissionen föreslår också att de tyska industriregioner som drabbas av omställningen till förnybar energi ska erbjudas stöd på motsvarande 400 miljarder kronor.

– Dessa rekommendationer kommer säkerställa att Tyskland når sina 2030-mål för klimatet, säger kommissionens ordförande Barbara Praetorius, enligt Bloomberg.

För tredje året på rad kommer elräkningen att bli dyrare i januari. Det beror på att energiskatten höjs, skriver Avanza bank på sin hemsida.

En villaägare kommer att få en höjning av elnätsräkningen med omkring 400 kronor i år (vid en elanvändning på 20 000 kWh per år). För den som bor i lägenhet blir höjningen 100 kronor per år, enligt Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Det beror alltså på att energiskatten höjdes med 2 öre per kWh, inklusive moms, den 1 januari.

– Energiskatten har ökat kraftigt under perioden 1997 – 2007 främst på grund av en grön skatteväxling, därefter har den hållit en ganska jämn nivå, säger Anna Carlén, vd på Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Men den trenden bröts 2016 då skatten höjdes ordentligt igen. Energiskatten har sedan dess ökat med totalt nära 1 400 kronor för en genomsnittlig villaägare.

– De senaste årens höjningar av energiskatten är till stora delar en konsekvens av den ramöverenskommelse om energi som beslutades av riksdagen under 2016, säger Anna Carlén.

Samtidigt som elskatten blir allt högre, så har elnätsavgiften höjts med mer än 60 procent på sju år. Elnätsbolagen försvarar höjningarna med stora investeringar i elnäten, som varit högt belastade.

Det behövs förändringar på energiområdet, och det brådskar. Annars kan bostäder stå utan el och nya industrier få ett stopp i planeringen när de ska dra igång verksamheten. Det hävdar Energiföretagen, som efterlyser krafttag från regeringen, skriver SvD.

Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen lyfter tre frågor som den nye energiministern Anders Ygeman måste ta tag i: elnäten bör byggas ut snarast, eftersom det kan ta 10-15 år att få nya nät på plats. Dessutom måste politikerna bestämma sig för hur säkra leveranserna av el ska vara och så är det angeläget att värna fjärrvärmen.

– Regeringen behöver förenkla tillståndsprocessen och se till att myndigheterna får mer resurser så de kan hantera tillstånd snabbare, säger Pernilla Winnhed till SvD.

Men rätt leveranssäkerhet, så får industrin rätt incitament för sina investeringar. Ju högre säkerhet, desto dyrare blir det, konstaterar Pernilla Winnhed.

På energibolaget Fortum har kommunikationschefen Per-Oscar Hedman samma tankar. Till SvD påpekar han att Anders Ygeman måste ta tag i problemen med både elnäten och den effekt man får ut.

Samhället står inför stora förändringar som mer än någonsin ställer höga krav på ett robust och tillförlitligt elnät. Det skriver Företagarnas näringspolitiska expert Philip Thunborg i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Han menar att effektbristen, inte minst i de tre storstäderna, börjar bli akut på grund av bland annat befolkningstillväxt och elektrifiering av industri- och transportsektorn.

”Om Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt krävs kraftiga investeringar i elnäten. För att kunna möta dessa utmaningar, särskilt i klimatarbetet, krävs samtidigt långsiktiga politiska spelregler”, skriver han.

Han menar att acceptansen för avbrott är låg och exemplifierar med de många avbrotten på Gotland under hösten.

I höstas beslutade regeringen om en ny förordning som reglerar elföretagens möjliga intäkter. Den förordningen har skapat ovisshet, anser Philip Thunborg, som också menar att lagstiftningen riskerar att hämma de investeringar i elnätet som behövs för att företagen ska vara konkurrenskraftiga och kunna verka i hela landet. Han uppmanar därför nästa regering att ta ett omtag kring elnätsregleringen.

Efterfrågan på batterier kommer att öka avsevärt de närmsta åren, spår entreprenören Kees Koolen, grundare av booking.com och numera ordförande i företaget Lithium Werks som tillverkar litiumjonbatterier, i en intervju i SvD.

Enligt Koolen sker teknikutvecklingen i batteribranschen i Sydostasien och 70 procent av batteriproduktionen i Kina, medan siffran för EU endast är 1 procent. Kinas andel antas dessutom att öka till uppemot 90 procent de närmsta åren.

Kina skulle få en väldigt stark ställning på marknaden, och det ligger en fara i att bli för beroende av ett enda producentland, hävdar Koolen.

– Därför stöder jag förslaget om att EU borde göra som när det skapade Airbus. Då slog de ihop flera företag i olika länder och skapade en motvikt till Boeing inom flygproduktionen, säger Kees Koolen till SvD.

”Riksdagens mål om halverad energianvändning kräver energirenoveringar och nya energisnåla byggnader. Men brist på utbildade installatörer försämrar kraftigt möjligheten att nå klimatmålen”, skriver Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Det råder omfattande brist inom yrkesgrupperna som krävs för att göra dessa energirenoveringar. Det saknas elinstallatörer, vatten-, värme- och sanitetsexperter och experter inom ventilation, larm, fiber, kyla med mera. Beräkningar som Installationsföretagen gjort visar att branschen behöver 20 000 fler yrkesutbildade för att klara målen.

”Här våra förslag på hur Sverige kan möta behovet av fler utbildade installatörer:

• Arbetsförmedlingens uppdrag behöver förändras så att man aktivt hjälper företag att hitta kvalificerad arbetskraft över hela EU. Det handlar till exempel om att söka upp och attrahera företagslärlingar och yrkesutbildade inom EU att flytta till Sverige.
• Komvuxutredningens förslag om möjlighet till yrkesväxling måste genomföras. Det är orimligt att regelverket för att få läsa inom yrkesvux i hög grad förhindrar för personer som vill utbilda sig till en ny yrkesbana.
• Det behövs en särskild öronmärkt satsning inom ramen för det statliga yrkesvux för att utbilda minst 1 000 personer årligen inom samhällsbyggnadssektorn.
• Möjligheterna att anställa och utbilda företagslärlingar även bland vuxna måste förbättras.
• Systemet och stödet med yrkesintroduktionsanställningar behöver ses över i syfte att i högre grad motsvara företagens kompetensbehov.
• Statens ansvar för den nationella och regionala kompetensförsörjningen måste bli mer samlat och samordnat. I dag faller ansvaret mellan stolarna inom olika myndigheter och departement.

Det finns två, möjligen samverkande, vägar att lösa bristen på arbetskraft: öka utbildningsinsatserna snabbt eller locka hit en allt större del av arbetskraften från andra länder”, skriver Ola Månsson, i Svenska Dagbladet.

Vindkraften kan vissa dagar bara stå för cirka två procent av energiförbrukningen, även om det pendlar beroende på en mängd faktorer. Dagar då förbrukningen av vattenkraft och kärnkraft toppar når den en så stor andel som cirka 90 procent av energiförbrukningen.

Det visar statistik som man kan följa i realtid på Svenska Kraftnäts hemsida.

Tittar man på den totala produktionen av av el under 2018 så utgör vindkraft idag cirka tio procent, visar statistik från Energimyndigheten. Och det delen ökar hela tiden.

Enligt FN:s klimatpanel kan användningen av kärnkraft behöva öka för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas. Representanter för miljörörelsen hävdar å andra sidan ofta att det går att minska användandet av fossila bränslen och samtidigt fasa ut kärnkraften.