Ett engagemang för klimatet måste också, precis som Greta Thunberg själv krävt, kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar, skriver Joakim Broman i en ledare i VLT.

Han poängterar att idén om oändlig tillväxt inte är någon saga, utan tvärtom en nyckel för att rädda klimatet. Vänsterns påståenden om att tillväxt står i strid med en hållbar utveckling är falska. Klimatfrågan har blivit en ny käpphäst att rida ut på i korståget mot marknadsekonomin, menar Joakim Broman och skriver:

”Exemplen där ekonomier kunnat växa samtidigt som miljö- eller klimatpåverkan minskat är otaliga och det är allvarligt att Thunberg, som så många lyssnar till, själv inte förhåller sig faktabaserat till ekonomisk vetenskap, trots att hon ber världen lyssna till vetenskapsmännen.”

Snart sjösätts ett nytt utvecklingsprojekt som kan ändra hur vi idag fraktar gods över Atlanten. 2021 ska de första fysiska prototyperna av segelbåtar som fraktfartyg testas, rapporterar DN.

Segelbåtarna är ett resultat av ett samarbete mellan Wallenius Marine, KTH och SPPA, finansierat av Trafikverket. Än så länge har man bara simuleringsmodeller som man arbetar med.

Den nya segelfartygen ska försöka ersätta de cirka 450 stora fraktfartyg som transporterar bilar mellan kontinenterna, men kommer inte kunna hålla samma fart som dagens fartyg. Idag tar en resa över Atlanten cirka sju till åtta dagar, med de nya fartygen kan det ta uppemot tolv dagar.

– Ambitionen är att vi på det här sättet ska kunna minska energianvändningen vid en frakt med 90 procent, säger Per Tunell, operativ chef för Wallenius Marine, till DN.

Svenska kraftnäts tekniska direktör Ulf Moberg varnar nu för att Sveriges möjlighet att importera el minskar.

Det skriver tidningen Svenska Dagbladet.

Det beror på att Sverige håller på att ersätta planerbar energi som kärnkraft med förnybar väderberoende produktion som sol och vind. Dessa energislag har enligt Ulf Moberg en lägre effekttillgänglighet.

Det kan till exempel handla om att det inte blåser tillräckligt mycket under den period, eller den dag, på året det är som kallast och då effektbehovet är som störst.

Det är inte ovanlig att Sverige har effektbrist under de kallaste dagarna. Då måste vi importera från andra länder. Men det är en möjlighet som nu är hotat.

– Möjligheten att importera minskar successivt, eftersom samma utveckling som pågår i Sverige även pågår i vår omvärld, säger Ulf Moberg till SvD.

Han är även orolig för att det kommer att bli svårt att rent fysiskt hitta plats åt alla nya elstationer, ledningar och kablar i framförallt storstäderna.

– Det är sådant som gör att det tar tid. Men vi tror att vi har lösningar för att nå dit vi vill.

Att lösa klimatproblemen enbart genom att skära ned på koldioxidutsläppen är orealistiska och blundar för hur jordens energiförsörjning faktiskt ser ut idag och för en överskådlig framtid, skriver Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorolog, på SvD:s debattsida.

”Vad som i stället behöver prioriteras är att ta itu med de konkreta utmaningarna på energiområdet. Vetenskapliga och tekniska ambitioner måste öka för att finna realistiska lösningar på jordens energiproblem.”, skriver han.

Som möjliga lösningar nämner han att integrera elförsörjningen över stora områden för att jämna ut väderberoendet från vind- och solenergi och att från solenergi producera vätgas eller alkoholer som metanol.

Genom en ny teknologi kan Tetra Pak minska sin energianvändning med 40 procent. Fredrik Johansson är globalt ansvarig för separatorer. Han säger att Tetra Paks kunder i allt större utsträckning efterfrågar hållbara lösningar. ”Prata med kunderna och fråga vad de behöver”, är hans recept för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

Irritationen över att elskatten utgör en allt större del av elräkningen växer. Därför startas nu Elskatteupproret. Professor Rune Brännlund dömer helt ut motiven bakom skatten. Elskatten är allt annat än en miljöskatt, menar han.

Under det tredje kvartalet 2019 togs beslut om vindkraftsinvesteringar med en sammanlagd effekt på 686 MW, vilket är en ökning 572 MW jämfört med föregående kvartal.

Det visar statistik från Svensk Vindenergi.

Investeringstakten i vindkraft har det senaste året varit rekordhög med totalt 2700 MW och branschens prognos är att vindkraftsproduktionen kommer att fördubblas från dagens knappt 20 TWh till ca 40 TWh år 2022.

– Sverige har en unik chans att axla ledarrollen i kampen mot klimatförändringarna genom vindkraftsutbyggnaden som bidrar till omfattande koldioxidbesparingar. Men det krävs att politikerna skickar rätt signaler till de som vill investera i förnybar elproduktion, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi i en kommentar.

Svensk Vindenergi vill bland annat att elcertifikat systemet ska avvecklas för att undvika att stödsystemet kollapsar till följd av ett överutbud på elcertifikat.

Utvecklingen för elförsörjningen är ett hot mot näringslivet, ekonomin och klimatomställningen. Det menar Svenskt Näringsliv som nu startar ett eget projekt med syfte att ta fram förslag på effektiva åtgärder för en framtida fungerande energiförsörjning.

Det rapporterar DI.

– När jag är runt om i landet och träffar företrädare för näringslivet är det uppenbart att problemen och hoten mot elförsörjningen är något som är på allvar här och nu och dessutom eskalerar snabbt, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke till DI.

Satsningen har döpts till ”Kraftsamling elförsörjning” och leds av en styrgrupp med flera tunga företrädare inom svenskt näringsliv. Ordförande blir Scanias koncernchef Henrik Henriksson.

Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson är kritisk till fokuseringen på Greta Thunberg och undergångstonerna i den svenska klimatdebatten. ”Att folk inte ska flyga på semestern eller äta vissa livsmedel för klimatets skull är ett utslag av fanatism”, säger han.

Kolanvändningen rasar dramatiskt i EU, rapporterar DN , med referens till den brittiska tankesmedjan Sandbag. Under perioden 2012–2018 sjönk kolanvändningen med 30 procent och i år väntas minskningen bli 19 procent. Ungefär hälften av kolet har ersatts med vind- och solkraft. Den andra hälften har ersatts med naturgas, som trots att den också är fossil ger mindre utsläpp av växthusgaser.

Irland, Frankrike och Storbritannien ligger i toppen, med minskningar på 79, 75 respektive 65 procent. I Storbritannien stod alla kolkraftverk till och med stilla under två veckor i maj.

Tyskland har bantat kolanvändningen med 22 procent. Eftersom landet har så många kolkraftverk motsvarar det den största minskningen i EU i absoluta tal.

I Bulgarien, Slovenien och Österrike syns en viss ökni