Elpriserna i Sverige var negativa för första gången någonsin under natten till måndagen. Anledningen var kombinationen av hårda vindar i samband med stormen Ciara, välfyllda vattenmagasin, det milda vädret och det faktum att det var just natt.

Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elhandelsbolaget Bixia, säger till TT att det handlar om ett unikt läge.

– Under ett fåtal gånger tidigare har vi varit väldigt nära.

Under kvällen och natten stod vindkraften för 37 procent av Sveriges elproduktion, lika mycket som kärnkraften enligt preliminära siffror från Svenska kraftnät.

Svenskarna kan räkna med ovanligt billiga elräkningar i vinter. Efter att årets första månad blev den billigaste januarimånaden sedan 2007 lär det fortsätta på samma sätt.

– Även februari ser ut att bli superbillig, säger Björn Björnson, elexpert på God El till TT.

Några av anledningarna är den milda vintern, mycket nederbörd och flera nya vindkraftverk. Stormen Ciaras framfart har dessutom lett till en ny rekordnotering, skriver DI. För första gången någonsin var elpriset negativt under stormen, vilket i praktiken gjorde att elkunder kunde få betalt för att konsumera el.

Under natten till måndag kunde elkunder till och med få betalt för att konsumera el efter stormen Ciara. Nu förutspås låga elpriser långt in på året, skriver Di.

Under de fyra första timmarna av måndagsdygnet landade elpriset på elbörsen Nord Pool för första gången föll under noll i Sverige. Därmed fick alltså elproducenterna i praktiken betala för att mata ut el på nätet. Stormen Ciara satte nämligen extra fart på vindkraften samtidigt som efterfrågan på el är låg för årstiden på grund av den milda vintern.

Utvecklingen har gjort att elpriserna kan bli lägre för en lång tid framöver.

– En mild vinter har resulterat i relativt låg energikonsumtion och höga lagernivåer i gaslager och vattenkraftsmagasin. Det bäddar för billigare elpriser långt in i 2020. Men det är troligt att vi ser en konsolidering av elmarknaden, eftersom de låga priserna snabbar på stängningen av olönsamma kolkraftverk och därmed ökar gaskraftens marknadsandelar. Och det finns inget bättre botemedel mot låga priser än låga priser, säger Arne Bergvik, chefsanalytiker på kraftbolaget Jämtkraft.

Ekonomiprofessor John Hassler riktar hård kritik mot den svenska klimatpolitiken. ”Det internationella perspektivet måste komma först. Vi kan inte bara tänka på att städa vår egen bakgård”, säger han i en intervju med fPlus Hållbarhet. Han tonar också ned den konventionella oljans klimatpåverkan. ”All kraft måste läggas på kolet”.

Det genomsnittliga spotpriset på el uppgick till 27 öre/kwh under januari – en halvering jämfört med samma månad i fjol. Det skriver TT.

De låga priserna uppges bero på en lång period med mycket nederbörd, en mild vinter och ett relativt blåsigt väder. Samtidigt skiljer sig priserna åt beroende på var i landet man bor. Hushåll i södra Sverige får betala mer än de i norra delarna av landet.

Tomas Jonson, vd för jämförelsesajten Elskling, säger att det beror på att den mesta av elen produceras i norr och att det finns begränsningar i elnätet.

– Det är svårt att få ner elen från de norra delarna till de södra, och det finns flaskhalsar i elnätet.

Nu spår marknadsaktörerna att elpriset kommer att vara lågt de kommande åren, skriver Privata Affärer.

Redan i december har priserna sjunkit ordentligt på grund av det varma vädret i kombination med ett nytt vindkraftsrekord.

Och eftersom utbyggnaden av vindkraft i norden kommer att fortsätta att öka kraftigt de kommande åren tror marknadsexperterna att elpriset kommer att fortsätta sjunka.

– När vi tittar framåt ser vi att marknadsaktörerna prisar in en fallande trend för elpriserna i Norden. För 2020 har man prisat in en nedgång på 5–8 procent i elpriset och nedgången kommer att fortsätta de närmaste åren med en nedgång på hela 15 procent år 2022, upgger Andreas Myhre, chef för elförvaltning på nordiska elbolaget Entelios.

Vattenfall hävdar att det inte finns kommersiella förutsättningar att driva vidare Ringhals 1 och 2, bland annat för att kostsamma investeringar krävs. Men interna dokument som Di tagit del av visar på motsatsen.

I tisdags gick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ut med ett förslag att tvinga regeringen att ge statliga Vattenfall order om att fortsätta driva Ringhals 1 och 2.

Men förslaget kritiserades både av energiminister Anders Ygeman, som kallade det för symbolpolitik, och av Vattenfalls ledning. Koncernchefen Magnus Hall menade att det inte finns finansiella eller praktiska förutsättningar att driva reaktorerna vidare efter 2020.

Men Di har hittat en intern utredning från Vattenfall daterad 2016, som senare hemligstämplats, där Ringhals 1 klarar drift till så långt som 2036 med hjälp av ”låga investeringar”.

– Det här är ganska välkänt. Du kan fråga vem som helst som kan något om Ringhals 1 och vad som behöver göras, ingen begriper argumenten som förs för att stänga. Men folk på Vattenfall är lojala mot bolaget, säger en källa med mycket god insyn till Di.

Moderaterna och Kristdemokraterna har hoppat av energiöverenskommelsen och vill diskutera en fortsatt drift av kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och 2. Men ägaren och energijätten Vattenfall har inga som helst planer att förlänga livstiden för reaktorerna.

– Vår syn är precis som tidigare att detta inte är en politisk fråga, utan en affärsmässig, säger säger Oskar Ahnfelt, ansvarig för samhällskontakter, i ett uttalande.

Reaktorerna har producerat el i ungefär 45 år när Ringhals 2 stängs ner om tre veckor och Ringhals 1 om ett år. 50 år är den tekniska livslängden och även om elpriserna nu är högre och effektskatten slopats finns det ingen anledning att ompröva det tidigare beslutet att stänga ner dem fem år i förtid, menar Vattenfall.

– Det finns ingen plats för reaktorerna på marknaden. Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare, säger Ahnfelt.

Det stormar kring energiöverenskommelsen. Oavsett vilken väg S väljer att gå, så vill forskarna att debatten kring kärnkraften nyanseras. Och att rätt siffror används som underlag när beslut ska fattas om Sveriges framtida energiförsörjning.

Elbolaget Bixia spår att elpriserna kommer att öka något från och med 2021, eftersom tillgången inte matchar den ökande efterfrågan.

Ändå kommer vi att ha lite mer el än vad vi gör av med ända fram till 2026.

"Det beror främst på att vi får in mycket mer förnybart i form av vindkraft i systemet och på ny finsk kärnkraft", skriver Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia i ett pressmeddelande.

Enligt långtidsprognosen kommer vi att göra av med mer och mer el fram till 2030. Bland annat beror detta på att fler datacenter byggs, fler elbilar, ökat elbehov inom industrin och en växande befolkning.

Exporten av el från Norden kommer dock att öka fram till 2026. Då kommer Nordlink, ledningen mellan Norge och Tyskland, och North Sea Link, ledningen mellan Norge och Storbritannien, att vara färdigbyggda, vilket driver på elexporten.

"Den ökade elanvändningen tillsammans med ledningsutbyggnad bidrar till de stigande elpriserna. Men utan den kraftiga tillväxten av förnybart skulle priset på el bli mycket högre", skriver Matina Rosenberg.