Nu spår marknadsaktörerna att elpriset kommer att vara lågt de kommande åren, skriver Privata Affärer.

Redan i december har priserna sjunkit ordentligt på grund av det varma vädret i kombination med ett nytt vindkraftsrekord.

Och eftersom utbyggnaden av vindkraft i norden kommer att fortsätta att öka kraftigt de kommande åren tror marknadsexperterna att elpriset kommer att fortsätta sjunka.

– När vi tittar framåt ser vi att marknadsaktörerna prisar in en fallande trend för elpriserna i Norden. För 2020 har man prisat in en nedgång på 5–8 procent i elpriset och nedgången kommer att fortsätta de närmaste åren med en nedgång på hela 15 procent år 2022, upgger Andreas Myhre, chef för elförvaltning på nordiska elbolaget Entelios.

Vattenfall hävdar att det inte finns kommersiella förutsättningar att driva vidare Ringhals 1 och 2, bland annat för att kostsamma investeringar krävs. Men interna dokument som Di tagit del av visar på motsatsen.

I tisdags gick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ut med ett förslag att tvinga regeringen att ge statliga Vattenfall order om att fortsätta driva Ringhals 1 och 2.

Men förslaget kritiserades både av energiminister Anders Ygeman, som kallade det för symbolpolitik, och av Vattenfalls ledning. Koncernchefen Magnus Hall menade att det inte finns finansiella eller praktiska förutsättningar att driva reaktorerna vidare efter 2020.

Men Di har hittat en intern utredning från Vattenfall daterad 2016, som senare hemligstämplats, där Ringhals 1 klarar drift till så långt som 2036 med hjälp av ”låga investeringar”.

– Det här är ganska välkänt. Du kan fråga vem som helst som kan något om Ringhals 1 och vad som behöver göras, ingen begriper argumenten som förs för att stänga. Men folk på Vattenfall är lojala mot bolaget, säger en källa med mycket god insyn till Di.

Moderaterna och Kristdemokraterna har hoppat av energiöverenskommelsen och vill diskutera en fortsatt drift av kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och 2. Men ägaren och energijätten Vattenfall har inga som helst planer att förlänga livstiden för reaktorerna.

– Vår syn är precis som tidigare att detta inte är en politisk fråga, utan en affärsmässig, säger säger Oskar Ahnfelt, ansvarig för samhällskontakter, i ett uttalande.

Reaktorerna har producerat el i ungefär 45 år när Ringhals 2 stängs ner om tre veckor och Ringhals 1 om ett år. 50 år är den tekniska livslängden och även om elpriserna nu är högre och effektskatten slopats finns det ingen anledning att ompröva det tidigare beslutet att stänga ner dem fem år i förtid, menar Vattenfall.

– Det finns ingen plats för reaktorerna på marknaden. Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare, säger Ahnfelt.

Det stormar kring energiöverenskommelsen. Oavsett vilken väg S väljer att gå, så vill forskarna att debatten kring kärnkraften nyanseras. Och att rätt siffror används som underlag när beslut ska fattas om Sveriges framtida energiförsörjning.

Elbolaget Bixia spår att elpriserna kommer att öka något från och med 2021, eftersom tillgången inte matchar den ökande efterfrågan.

Ändå kommer vi att ha lite mer el än vad vi gör av med ända fram till 2026.

"Det beror främst på att vi får in mycket mer förnybart i form av vindkraft i systemet och på ny finsk kärnkraft", skriver Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia i ett pressmeddelande.

Enligt långtidsprognosen kommer vi att göra av med mer och mer el fram till 2030. Bland annat beror detta på att fler datacenter byggs, fler elbilar, ökat elbehov inom industrin och en växande befolkning.

Exporten av el från Norden kommer dock att öka fram till 2026. Då kommer Nordlink, ledningen mellan Norge och Tyskland, och North Sea Link, ledningen mellan Norge och Storbritannien, att vara färdigbyggda, vilket driver på elexporten.

"Den ökade elanvändningen tillsammans med ledningsutbyggnad bidrar till de stigande elpriserna. Men utan den kraftiga tillväxten av förnybart skulle priset på el bli mycket högre", skriver Matina Rosenberg.

Elpriserna kommer att bli högre i vinter på grund av att brexit skjuts upp ytterligare. Det rapporterar Sveriges Radio.

Anledningen är att Storbritannien fortsätter vara med i systemet för handel med utsläppsrätter i EU, vilket håller uppe efterfrågan och därmed priset på el.

– Ja, vi har ju sett att priserna på utsläppsrätter har blivit högre som en följd av fördröjningarna av brexit och det påverkar spotpriserna på elmarknaden, säger Anna Carlén, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå till SR Ekot.

Brexit är dock långt ifrån den faktor som påverkar elpriset mest. Vädret och den svaga krona är andra faktorer som påverkar priset.

Irritationen över att elskatten utgör en allt större del av elräkningen växer. Därför startas nu Elskatteupproret. Professor Rune Brännlund dömer helt ut motiven bakom skatten. Elskatten är allt annat än en miljöskatt, menar han.

Det är stora skillnader mellan rörliga elavtal, skriver Privata affärer som hänvisar till Compricers statistik.

För en konsument som har en stor elförbrukning i elområde SE3 så är den beräknade årskostnaden för det billigaste rörliga avtalet 9 576 kronor mot 14 748 kronor för det dyraste.

– Även om man har ett rörligt avtal så är det bra att då och då se över priserna på sitt avtal och jämföra dem med andra bolag. Inte sällan har bolagen dessutom kampanjer med riktigt bra erbjudanden som man kan spara många kronor på att hoppa på, säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, till Privata Affärer.

Enligt företaget Kundkraft är det vanligast att kunderna byter avtal på sommaren. Men det kan leda till att man fastnar i för höga priser.

”Var du en av dem som tecknade om ditt elavtal förra sommaren? Då har du betalat mycket för din el det senaste året. Dyra fastprisavtal och rekordhöga spotpriser för rörligt elpris har lett till många dyra elräkningar under året som gått”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Under det senaste året har elpriserna varit en berg-och dalbana. Inte förrän i juni 2019 började priserna stabiliseras till normalt för perioden.

Kundkraft räknar med att att elpriset kommer att variera stort framöver. Men under den senaste tiden har priserna trots allt varit relativt stabila trots större variationer på spotpriset under sommaren.

Kundkraft menar precis som Compricers sparekonom att för en villaägare med normal förbrukning kan rörligt pris fortfarande vara det mest lönsamma, men man bör vara beredd på mer upp-och nedgångar i prisutvecklingen. Hon utesluter dock inte fast pris.

– Det är alltid svårt att förutse utvecklingen på marknaden och är man osäker tycker jag att man kan kontrollera sin förbrukning från förra året. På så vis får man större koll på vad utgifterna förväntas ligga på och kan lättare göra ett val”, säger Kajsa Sundqvist som är rådgivare på Kundkraft i ett pressmeddelande.

Tack vare stabil vindkraft och regn är elpriserna nu betydlig lägre än samma period i fjol, cirka 20 öre per kilowattimmar lägre, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Men det är svårt att sia om priserna fortsätter att sjunka i höst eller om det till och med vänder uppåt, säger Jonas Stenbeck, chef på Vattenfall Försäljning.

Om du har rörligt elpris bör du hålla koll på prisutvecklingen framöver. Detta eftersom omvärldsfaktorer som handelskriget mellan USA och Kina samt konsekvenserna av Brexit kan ha en stark inverkan på elpriset.

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.