Trots att vattenmagasinen har hämtat sig efter förra sommarens extremtorka är elpriserna fortsatt höga, rapporterar Dagens Industri.

Vattenmagasinen har sakta men säkert återhämtat sig sedan förra sommarens varma väder. I juli 2018 låg elpriserna på 54 öre per kWh och har till samma månad i år sjunkit med 20 öre per kWh. Men ändå är elpriset högre än tidigare somrar, priserna har inte legat på över 30 öre per kWh sedan 2013.

Enligt Staffan Forsgren, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft, förväntas elpriserna att stiga framöver och landa på 45 öre per kWh i vinter, och i snitt ligga på 30–35 öre kWh över resten av året.

Energimarknadsinspektionens ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten gör bedömningen att elpriserna kommer att sänkas rejält, skriver DI.

– Det varierar mellan olika bolag. Men generellt bedömer vi att det handlar om uppemot 20 procentiga sänkningar efterhand med start nästa år, då en ny reglerperiod inleds, säger han till DI.

Regeringen har infört skärpta regler för elnätsföretag som har kritiserats för att ta ut för höga elnätsavgifter. Nu har den ansvariga myndigheten, det vill säga Energimarknadsinspektionen, meddelat hur stora de maximala intäkterna får vara för elnätsbolagen. Genom att sätta en begränsning menar regeringen och Rosten att avgifterna för priserna kommer att sjunka.

Ei skriver i ett pressmeddelande att myndigheten har tagit de första fyra besluten inför tillsynsperioden 2020–2023. Beslut för resterande elnätsföretag kommer att fattas löpande till och med den 31 oktober då alla beslut ska vara klara.

Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste fem åren, och fortsatte upp även 2018, visar ny statistik. Vissa har dock drabbats hårdare än andra – på en del håll har elnätsavgiften stigit med över 80 procent sedan 2014.

Elbilar i all ära. Men i Mariestads kommun har man gått ännu längre genom att satsa på vätgasbilar som drivs av vatten och sol, skriver SVT Nyheter.

Det innebär också att kommunen är plats för den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Till skillnad från laddstolpar för elbilar är tankstationen bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi, berättar elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson.

Projektet som har realiserats med hjälp av EU-bidrag, är ännu i sin linda. Men i förlängningen kommer det att leda till kostnadsbesparingar för kommunen, tror Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

– Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger han till SVT Nyheter.

Samtidigt hoppas politiker på att projektet sätter Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet.

Det kanske inte blir en forskningshub för globala fordonsjättar som Toyota eller Mercedes, men det vore en vinst i sig om det skulle öka antalet arbetstillfällen, säger kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

– Man måste vara realistisk, men redan om tjugo lokala företag skulle öka antalet anställda tack vare satsningen på gröna, smarta tekniker har vi gjort en vinst. Sedan vet man aldrig vad som händer.

Forskaren Staffan Qvist skriver i en essä på Kvartal att den svenska energipolitiken måste premiera kärnkraft. Det går inte enbart att satsa på förnybart. Skälet till det är att när vinden mojnar måste Sverige börja importera el från andra länder.

Enligt Energimyndigheten så kräver ett framtidsscenario med 100 procent förnybar energi att 60–70 procent av det så kallade balansbehovet hanteras genom just elhandel.

”Problemet är att detta handelsberoende i praktiken innebär ett system med ett inbyggt beroende av utländsk fossil produktionskapacitet”, skriver Qvist.

Han är kritisk mot förenklingarna i debatten.

”Ett system som till stor del förlitar sig på utländsk fossil el kan givetvis inte kallas för fossilfritt eller klimatvänligt, oavsett om man är nettoexportör av el sett över ett helt år”, skriver han.

Dagens elnät räcker inte för att klara framtidens elbehov. Det hävdar Energiföretagen i en ny rapport. Energimarknadsinspektionen håller med om att omställningen till fossilfritt innebär utmaningar men varnar för osäkra prognoser.

Nu larmar elnätsföretaget Ellevio för att en ny skatt förvärrar en redan allvarlig elkris. I ett internt dokument som fPlus har tagit del av konstaterar företaget att ett flertal samhällsnyttiga miljardprojekt inte kommer att kunna driftsättas på grund av effektbrist.

Venture capital gör att Sveriges BNP är nästan 1 procent högre men andelen skulle kunna vara den dubbla. Problemet är att finansminister Magdalena Anderssons hot att höja kapitalskatterna skrämmer investerare, hävdar Svenska Riskkapitalföreningen, skriver DI.

– Allt prat som kommer nu, från framför allt finansministern, om att höja kapitalskatterna gör investerare mycket oroliga, säger Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen.

Riskkapitalföreningen har beställt en rapport av analysföretaget Copenhagen Economics där det framgår att Sveriges BNP är 0,8 procent högre tack vare venture capital. Samtidigt skulle andelen kunna vara dubbelt så hög.

– Ska man dra en slutsats är det att beskattningen av kapital, företag och optioner bör förbättras för att säkerställa att svenska startup-bolag fortsätter att växa, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Nyligen gjorde Magdalena Andersson ett utspel om att en beskattning av kapitalinkomster skulle minska de ekonomiska klyftorna i landet.

– Svenska och internationella investerare, som pensionsfonder och försäkringsbolag, tvekar, så signalerna när det gäller kapitalbeskattning får otroligt snabbt konsekvenser, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Energiföretaget Eon har beslutat att sluta producera el i Malmö efter att vårbudgeten hotar med skattehöjningar på 100 miljoner kronor för det gaseldade Heleneholmsverket, skriver SvD Näringsliv.

"Det är helt enkelt ekonomiskt omöjligt för oss att bedriva elproduktion med de nya kostnaderna", säger Eons svenska vd Marc Hoffmann till tidningen.

Nu riskerar södra Sverige att drabbas av elbrist under kalla dagar, när elbehovet är som störst, varnar enligt Marc Hoffmann. Saken blir inte bättre i takt med ett ökat elbehov, när elektrifiering av bilar och lastbilar tar fart, menar han.

”Branschen har varit på väg att avveckla användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverken under en tid och har nu under remissrundan meddelat att avvecklingen kommer att ske snabbare när vi höjer skatten för det fossila bränslet”, skriver energiminister Anders Ygeman (S), har i ett skriftligt svar till SvD Näringsliv.

Nätavgifterna ska sänkas, säger regeringen. Effektavgifterna måste upp, säger Svensk Kraftnät som flaggar för avgiftshöjningar de kommande tio årn. Men det är två påståenden som inte motsäger varandra, säger Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe till DI

– Vid beräkning av Svenska kraftnäts intäktsbehov, som är grunden för avgifterna, utgår verket från det avkastningskrav som regeringen sätter på verket. Hittills har verkets intäktsbehov varit betydligt lägre än den intäktsram som intäktsregleringen har givit oss. Vi skulle således utifrån regleringen kunnat ha haft högre avgifter, men har inte behövt det.

Den första januari i år höjdes effektavgiften med 15 procent men det är bara början. Svenska Kraftnät räknar med kontinuerliga prishöjningar de kommande tio åren vilket gör att redan 2027 är kostnaden för elnätsföretagen fördubblad. Det är en höjning som av allt att döma kommer att tas ut på konsumenterna.