Tack vare stabil vindkraft och regn är elpriserna nu betydlig lägre än samma period i fjol, cirka 20 öre per kilowattimmar lägre, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Men det är svårt att sia om priserna fortsätter att sjunka i höst eller om det till och med vänder uppåt, säger Jonas Stenbeck, chef på Vattenfall Försäljning.

Om du har rörligt elpris bör du hålla koll på prisutvecklingen framöver. Detta eftersom omvärldsfaktorer som handelskriget mellan USA och Kina samt konsekvenserna av Brexit kan ha en stark inverkan på elpriset.

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

Konsumentverket har granskat 13 elbolags hemsidor och kommit fram till att prisinformationen är för otydlig och att det därför behöver förtydligas, skriver DN.

Fortum, Eon, Jämtkraft, Umeå energi och Karlstad energi var några av bolagen som granskades.

– Det är viktigt att bolagen anger prisinformation på rätt sätt, konsumenter ska alltid ha möjligheten att jämföra elpriser på ett enkelt sätt, säger Daniel Eliasson, jurist på Konsumentverket, till tidningen.

Trots att vattenmagasinen har hämtat sig efter förra sommarens extremtorka är elpriserna fortsatt höga, rapporterar Dagens Industri.

Vattenmagasinen har sakta men säkert återhämtat sig sedan förra sommarens varma väder. I juli 2018 låg elpriserna på 54 öre per kWh och har till samma månad i år sjunkit med 20 öre per kWh. Men ändå är elpriset högre än tidigare somrar, priserna har inte legat på över 30 öre per kWh sedan 2013.

Enligt Staffan Forsgren, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft, förväntas elpriserna att stiga framöver och landa på 45 öre per kWh i vinter, och i snitt ligga på 30–35 öre kWh över resten av året.

Energimarknadsinspektionens ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten gör bedömningen att elpriserna kommer att sänkas rejält, skriver DI.

– Det varierar mellan olika bolag. Men generellt bedömer vi att det handlar om uppemot 20 procentiga sänkningar efterhand med start nästa år, då en ny reglerperiod inleds, säger han till DI.

Regeringen har infört skärpta regler för elnätsföretag som har kritiserats för att ta ut för höga elnätsavgifter. Nu har den ansvariga myndigheten, det vill säga Energimarknadsinspektionen, meddelat hur stora de maximala intäkterna får vara för elnätsbolagen. Genom att sätta en begränsning menar regeringen och Rosten att avgifterna för priserna kommer att sjunka.

Ei skriver i ett pressmeddelande att myndigheten har tagit de första fyra besluten inför tillsynsperioden 2020–2023. Beslut för resterande elnätsföretag kommer att fattas löpande till och med den 31 oktober då alla beslut ska vara klara.

Elnätspriserna har ökat kraftigt de senaste fem åren, och fortsatte upp även 2018, visar ny statistik. Vissa har dock drabbats hårdare än andra – på en del håll har elnätsavgiften stigit med över 80 procent sedan 2014.

Elbilar i all ära. Men i Mariestads kommun har man gått ännu längre genom att satsa på vätgasbilar som drivs av vatten och sol, skriver SVT Nyheter.

Det innebär också att kommunen är plats för den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Till skillnad från laddstolpar för elbilar är tankstationen bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi, berättar elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson.

Projektet som har realiserats med hjälp av EU-bidrag, är ännu i sin linda. Men i förlängningen kommer det att leda till kostnadsbesparingar för kommunen, tror Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

– Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger han till SVT Nyheter.

Samtidigt hoppas politiker på att projektet sätter Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet.

Det kanske inte blir en forskningshub för globala fordonsjättar som Toyota eller Mercedes, men det vore en vinst i sig om det skulle öka antalet arbetstillfällen, säger kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

– Man måste vara realistisk, men redan om tjugo lokala företag skulle öka antalet anställda tack vare satsningen på gröna, smarta tekniker har vi gjort en vinst. Sedan vet man aldrig vad som händer.

Forskaren Staffan Qvist skriver i en essä på Kvartal att den svenska energipolitiken måste premiera kärnkraft. Det går inte enbart att satsa på förnybart. Skälet till det är att när vinden mojnar måste Sverige börja importera el från andra länder.

Enligt Energimyndigheten så kräver ett framtidsscenario med 100 procent förnybar energi att 60–70 procent av det så kallade balansbehovet hanteras genom just elhandel.

”Problemet är att detta handelsberoende i praktiken innebär ett system med ett inbyggt beroende av utländsk fossil produktionskapacitet”, skriver Qvist.

Han är kritisk mot förenklingarna i debatten.

”Ett system som till stor del förlitar sig på utländsk fossil el kan givetvis inte kallas för fossilfritt eller klimatvänligt, oavsett om man är nettoexportör av el sett över ett helt år”, skriver han.

Dagens elnät räcker inte för att klara framtidens elbehov. Det hävdar Energiföretagen i en ny rapport. Energimarknadsinspektionen håller med om att omställningen till fossilfritt innebär utmaningar men varnar för osäkra prognoser.