Bevaka
Elpriser

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Forskare sågar elstödet – kunderna blir blåsta på 100 miljarder

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

27 aug
Den turbulenta bomarknaden

Uppstickare chocksänker boräntan – priskrig kan vara på gång

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

22 aug
Mostphotos/Roland Magnusson 
Storsatsningen på elfordon

Här tankas framtidens vätgasbilar – allt som behövs är vatten och sol

Elbilar i all ära. Men i Mariestads kommun har man gått ännu längre genom att satsa på vätgasbilar som drivs av vatten och sol, skriver SVT Nyheter.

Det innebär också att kommunen är plats för den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Till skillnad från laddstolpar för elbilar är tankstationen bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi, berättar elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson.

Projektet som har realiserats med hjälp av EU-bidrag, är ännu i sin linda. Men i förlängningen kommer det att leda till kostnadsbesparingar för kommunen, tror Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

– Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger han till SVT Nyheter.

Samtidigt hoppas politiker på att projektet sätter Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet.

Det kanske inte blir en forskningshub för globala fordonsjättar som Toyota eller Mercedes, men det vore en vinst i sig om det skulle öka antalet arbetstillfällen, säger kommunalrådet Johan Abrahamsson (M).

– Man måste vara realistisk, men redan om tjugo lokala företag skulle öka antalet anställda tack vare satsningen på gröna, smarta tekniker har vi gjort en vinst. Sedan vet man aldrig vad som händer.

10 jun