Bevaka
Elpriser

FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Elpriserna

Tusentals kronor att spara på nytt elavtal

Det är stora skillnader mellan rörliga elavtal, skriver Privata affärer som hänvisar till Compricers statistik.

För en konsument som har en stor elförbrukning i elområde SE3 så är den beräknade årskostnaden för det billigaste rörliga avtalet 9 576 kronor mot 14 748 kronor för det dyraste.

– Även om man har ett rörligt avtal så är det bra att då och då se över priserna på sitt avtal och jämföra dem med andra bolag. Inte sällan har bolagen dessutom kampanjer med riktigt bra erbjudanden som man kan spara många kronor på att hoppa på, säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, till Privata Affärer.

Enligt företaget Kundkraft är det vanligast att kunderna byter avtal på sommaren. Men det kan leda till att man fastnar i för höga priser.

”Var du en av dem som tecknade om ditt elavtal förra sommaren? Då har du betalat mycket för din el det senaste året. Dyra fastprisavtal och rekordhöga spotpriser för rörligt elpris har lett till många dyra elräkningar under året som gått”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Under det senaste året har elpriserna varit en berg-och dalbana. Inte förrän i juni 2019 började priserna stabiliseras till normalt för perioden.

Kundkraft räknar med att att elpriset kommer att variera stort framöver. Men under den senaste tiden har priserna trots allt varit relativt stabila trots större variationer på spotpriset under sommaren.

Kundkraft menar precis som Compricers sparekonom att för en villaägare med normal förbrukning kan rörligt pris fortfarande vara det mest lönsamma, men man bör vara beredd på mer upp-och nedgångar i prisutvecklingen. Hon utesluter dock inte fast pris.

– Det är alltid svårt att förutse utvecklingen på marknaden och är man osäker tycker jag att man kan kontrollera sin förbrukning från förra året. På så vis får man större koll på vad utgifterna förväntas ligga på och kan lättare göra ett val”, säger Kajsa Sundqvist som är rådgivare på Kundkraft i ett pressmeddelande.

26 sep
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Forskare sågar elstödet – kunderna blir blåsta på 100 miljarder

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

27 aug
Den turbulenta bomarknaden

Uppstickare chocksänker boräntan – priskrig kan vara på gång

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

22 aug