Det är basindustrin och företag i glesbygden som får ta den största smällen i vårbudgeten, enligt fPlus kartläggning. ”Den stora farhågan är att svensk basindustri kommer att drabbas av höjda miljöskatter”, säger professor Sven-Olov Daunfeldt till fPlus.

Nästan nya klimatsmarta bilar som tidigare fått supermiljöbilspremien eller den nya bonusen försvinner ut ur landet och vidare till Norge. Regeringen måste göra något åt det, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Sten Forsberg, från Volkswagen Sverige i en debattartikel i SvD Näringsliv.

Det nya skattesystemet bonus-malus som infördes 2018 ger bonus när man köper elbilar, laddhybrider och gasbilar. Bilar med hög bränsleförbrukning får däremot en extra hög fordonsskatt de första tre åren. Debattörerna menar att nybilsförsäljningen av laddbara bilar påverkats positivt men systemet behöver kompletteras.

Varje månad lämnar nämligen hundratals gasbilar och laddbara bilar landet och en stor del exporteras till Norge. Debattörerna menar att svenska skattebetalare därmed finansierar, via statliga subventioner, försäljningen av nya klimatbonusbilar som sedan aldrig når svenska begagnatköpare. Detta riskerar att leda till minskad legitimitet för bonus-malus-systemet.

Därför föreslår Svante Axelsson och Sten Forsberg flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Bland annat vill de att det ska bli lättare för konsumenterna att ladda bilarna hemma genom ekonomiskt stöd, införa billigare parkeringsavgifter för miljöbilar och förlänga malusdelen för de bränsletörstiga bilarna från tre till fem år så att de inte blir så attraktiva att köpa redan efter tre år.

Enligt energibolaget Bixias prognos hamnar snittpriset på el på 44 öre per kilowattimme under våren. Det är lägre än under vintern som bjudit på extremt höga elpriser, men ändå relativt högt.

Orsaken till att elpriset hålls uppe är att tillgången på vattenkraft fortfarande är begränsad.

– Prisprognosen är just en prognos som kan komma att förändras. Priserna kan bli högre om kylan slår till och den låga hydrologin består, eller om kärnkraften inte går för fullt. Samtidigt kan lågtryck med mycket vind och nederbörd göra att elpriset blir lägre, säger Matina Rosenberg, analytiker och meteorolog på Bixia, till Privata Affärer.

”Det enda rimliga och långsiktigt hållbara sättet att rusta Sverige inför lågkonjunktur är strukturreformer som stimulerar ökat arbete och företagande”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i en debattartikel i NWT.

De skriver också att detta är det enda sättet som Sverige kan möta – inte bara denna lågkonjunktur – utan också de grundläggande problemen med en låg tillväxt och svag krona.

Christian Ekström och Sofia Linder menar att det krävs rejäla skattesänkningar på arbete och företagande i kombination med en stramare kontroll på de offentliga utgifterna och en bättre uppföljning av politiska beslut.

”Ett digert men nödvändigt arbete, som till skillnad från familjeveckor och höghastighetståg kommer att bygga Sverige starkt”, skriver de i NWT.

Elpriset ligger och toppar på nästan historiskt höga nivåer och så lär det fortsätta med rådande energipolitik, hävdar intresseorganisationen Villaägarna. Därför är frågan inte om du ska ha rörlig eller bundet elpris utan vid vilken tidpunkt du ska binda elavtalet, förklarar de för Dina Pengar.

Det är nämligen stora prisskillnader från månad till månad, enligt en undersökning som Villägarna har beställt.

– De senaste 14 åren har det i genomsnitt varit billigare att binda sitt elavtal på våren, februari eller mars, än på hösten.  Om du ska binda så är det nu du ska binda. Du har historiskt tjänat 1 200 kronor per år jämfört med att binda på hösten, säger  Anna Werner, samhällspolitisk analytiker hos Villaägarna.

Elpriset har vänt nedåt på grund av att det varit blåsigare och mer nederbörd i norra Sverige, meddelar Vattenfall. Men det statliga bolaget varnar samtidigt för att det osäkra väderläget kan leda till att priset skenar igen.

– Givet det ostadiga läget vi är i, med högre priser än för ett år sedan, bör kunder med hög konsumtion och rörligt elpris vara lite mer på sin vakt. Trots att det väntas både mer vind och nederbörd, kan förutsättningarna plötsligt vända och spotpriset går upp, säger Jonas Stenbeck, chef Vattenfall Försäljning, i ett pressmeddelande.

Under vintern har elpriset slagit rekord vid flertalet tillfällen. I januari låg det så kallade spotpriset på den nordiska elbörsen på omkring 63 öre per kilowattimme vid ett tillfälle. Orsaken till det höga elpriset har varit det kalla och vindsnåla vädret.

– Om du vill ha koll och trygghet så rekommenderar vi ett fast 3-årigt elpris med bytesrätt. Jag tror vi kommer att behöva vänja oss vid att vädret är mer ombytligt och detta påverkar elpriset oavsett årstid, säger Jonas Stenbeck.

Industriföreträdare varnar för att elnätspriserna kan slå mot kunderna igen, efter att ny dom hotar regeringens löfte om att sänka priserna med 60 miljarder. Det skriver Dagens Industri.

Under valrörelsen lovade regeringen att elnätskunder sannolikt kunde förvänta sig sänkta elpriser från och med 2020. Men en dom från Kammarrätten i Jönköping hotar att bibehålla de orimliga nivåer som präglat elnätskostnaderna.

Enligt domen ska elnätsbolag som inte utnyttjat sin maximala intäktsram för perioden 2012–2015 kunna ta med det outnyttjade beloppet två perioder. Därmed kan elnätsbolagen ta ut mer i avgifter under ytterligare fyra år, ett belopp mycket större än vad de först begärde för perioden 2012–2015.

Energimarknadsinspektionen bedömde 36 miljarder kronor som rimligt, men nu har elnätsbolagen en chans att ta ut en ännu större summa.

– Som elnätskunder hade vi en förväntan på att vi skulle lämna en tid av orimliga nätavgifter. Den skärpta elnätsregleringen skulle väsentligt minska nätavgifterna 2020-2023, men av allt att döma måste nu elnätskunderna vänta till 2024-2027 för att se detta hända, säger Mikael Möller, talesperson för SKGS, till Dagens Industri.

Trots att elpriserna ökade med 60 procent under 2018 bör hushållen inte räkna med en tillbakagång till lägre priser. Det menar energiminister Anders Ygeman (S), skriver SvD Näringsliv.

– Jag tror inte att vi kommer se sjunkande elpriser till konsumenterna över tid. Men det är en del i att klara energiomställningen, säger han till tidningen.

Ygeman hänvisar till regeringens ”gröna skatteväxling” som innebär högre kostnader för fossil energi och därmed högre elpriser. Energiministern säger att han tror att det finns en stor samhällelig uppslutning för att byta ut fossil energi mot förnybar.

Den svenska basindustrin har hamnat i storbråk med kraftbolagen och deras prissättning. De jublar över att regeringen stoppar vad de kallar nätbolagens monopolpriser. Nätföretagen slår å sin sida slår larm om att nödvändiga investeringar i elnäten hotas och att elkrisen förvärras.

Rekordnivåerna på elpriserna håller i sig. I januari var priserna på samma rekordhöga nivå som i somras, med ett snittspotpris på cirka 55 öre/kWh, och nästan dubbelt så högt som i januari 2018, enligt siffror från Vattenfall.

– Alla med rörligt elpris bör hålla koll på elpriset. Det finns risk för ett ännu dyrare elpris i vinter om det kalla vädret fortsätter, säger Jonas Stenbeck, chef Vattenfall Försäljning.

Prisökningen leder till att en kund, som bor i en normal eluppvärmd villa, får en elräkning som är ungefär 1 000 kronor dyrare än i januari 2018, enligt Vattenfalls beräkningar.