Venture capital gör att Sveriges BNP är nästan 1 procent högre men andelen skulle kunna vara den dubbla. Problemet är att finansminister Magdalena Anderssons hot att höja kapitalskatterna skrämmer investerare, hävdar Svenska Riskkapitalföreningen, skriver DI.

– Allt prat som kommer nu, från framför allt finansministern, om att höja kapitalskatterna gör investerare mycket oroliga, säger Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen.

Riskkapitalföreningen har beställt en rapport av analysföretaget Copenhagen Economics där det framgår att Sveriges BNP är 0,8 procent högre tack vare venture capital. Samtidigt skulle andelen kunna vara dubbelt så hög.

– Ska man dra en slutsats är det att beskattningen av kapital, företag och optioner bör förbättras för att säkerställa att svenska startup-bolag fortsätter att växa, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Nyligen gjorde Magdalena Andersson ett utspel om att en beskattning av kapitalinkomster skulle minska de ekonomiska klyftorna i landet.

– Svenska och internationella investerare, som pensionsfonder och försäkringsbolag, tvekar, så signalerna när det gäller kapitalbeskattning får otroligt snabbt konsekvenser, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Energiföretaget Eon har beslutat att sluta producera el i Malmö efter att vårbudgeten hotar med skattehöjningar på 100 miljoner kronor för det gaseldade Heleneholmsverket, skriver SvD Näringsliv.

"Det är helt enkelt ekonomiskt omöjligt för oss att bedriva elproduktion med de nya kostnaderna", säger Eons svenska vd Marc Hoffmann till tidningen.

Nu riskerar södra Sverige att drabbas av elbrist under kalla dagar, när elbehovet är som störst, varnar enligt Marc Hoffmann. Saken blir inte bättre i takt med ett ökat elbehov, när elektrifiering av bilar och lastbilar tar fart, menar han.

”Branschen har varit på väg att avveckla användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverken under en tid och har nu under remissrundan meddelat att avvecklingen kommer att ske snabbare när vi höjer skatten för det fossila bränslet”, skriver energiminister Anders Ygeman (S), har i ett skriftligt svar till SvD Näringsliv.

Nätavgifterna ska sänkas, säger regeringen. Effektavgifterna måste upp, säger Svensk Kraftnät som flaggar för avgiftshöjningar de kommande tio årn. Men det är två påståenden som inte motsäger varandra, säger Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe till DI

– Vid beräkning av Svenska kraftnäts intäktsbehov, som är grunden för avgifterna, utgår verket från det avkastningskrav som regeringen sätter på verket. Hittills har verkets intäktsbehov varit betydligt lägre än den intäktsram som intäktsregleringen har givit oss. Vi skulle således utifrån regleringen kunnat ha haft högre avgifter, men har inte behövt det.

Den första januari i år höjdes effektavgiften med 15 procent men det är bara början. Svenska Kraftnät räknar med kontinuerliga prishöjningar de kommande tio åren vilket gör att redan 2027 är kostnaden för elnätsföretagen fördubblad. Det är en höjning som av allt att döma kommer att tas ut på konsumenterna.

Den svenska varuexporten ökade förra året från 1 285 miljarder till 1 419 miljarder kronor och en anledning var den svaga kronkursen, skriver Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Handelskammaren har hämtat färska siffror från SCB.

– Den svagare kronkursen har förmodligen gett skjuts till exporten som helhet. Samtidigt är det också tydligt att Stockholm står för en rejäl bit av kakans totala ökning, säger seniorekonomin Stefan Westerberg i pressmeddelandet.

Handelskammaren har också tagit fram varuexporten för 2018 län för län.

Antalet exporterande företag ökade också markant förra året. Exporten till Nederländerna, Kina och Norge gick fram starkt men Storbritannien svalnade som marknad, troligen på grund av brexit, menar Stefan Westerberg.

Det är basindustrin och företag i glesbygden som får ta den största smällen i vårbudgeten, enligt fPlus kartläggning. ”Den stora farhågan är att svensk basindustri kommer att drabbas av höjda miljöskatter”, säger professor Sven-Olov Daunfeldt till fPlus.

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i regelverken för företagandet, skriver flera branschförbund som ingår i Näringslivets regelnämnd på DI Debatt.

Bland undertecknarna finns Anna-Karin Hatt, vd Almega, Günther Mårder, vd Företagarna, Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv, Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier och Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd.

Branschföreträdarna menar att en förbättring av regelverket alltid hamnar bland de viktigaste frågorna som företagen pekar ut som hinder för sin tillväxt.

”I Sverige har regelbördan för företagen har över tid ökat explosionsartat. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år”, skriver branschföreträdarna i debattartikeln och uppger att de lämnat i konkreta förslag på åtgärder till regeringen.

Nästan nya klimatsmarta bilar som tidigare fått supermiljöbilspremien eller den nya bonusen försvinner ut ur landet och vidare till Norge. Regeringen måste göra något åt det, skriver Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Sten Forsberg, från Volkswagen Sverige i en debattartikel i SvD Näringsliv.

Det nya skattesystemet bonus-malus som infördes 2018 ger bonus när man köper elbilar, laddhybrider och gasbilar. Bilar med hög bränsleförbrukning får däremot en extra hög fordonsskatt de första tre åren. Debattörerna menar att nybilsförsäljningen av laddbara bilar påverkats positivt men systemet behöver kompletteras.

Varje månad lämnar nämligen hundratals gasbilar och laddbara bilar landet och en stor del exporteras till Norge. Debattörerna menar att svenska skattebetalare därmed finansierar, via statliga subventioner, försäljningen av nya klimatbonusbilar som sedan aldrig når svenska begagnatköpare. Detta riskerar att leda till minskad legitimitet för bonus-malus-systemet.

Därför föreslår Svante Axelsson och Sten Forsberg flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Bland annat vill de att det ska bli lättare för konsumenterna att ladda bilarna hemma genom ekonomiskt stöd, införa billigare parkeringsavgifter för miljöbilar och förlänga malusdelen för de bränsletörstiga bilarna från tre till fem år så att de inte blir så attraktiva att köpa redan efter tre år.

Enligt energibolaget Bixias prognos hamnar snittpriset på el på 44 öre per kilowattimme under våren. Det är lägre än under vintern som bjudit på extremt höga elpriser, men ändå relativt högt.

Orsaken till att elpriset hålls uppe är att tillgången på vattenkraft fortfarande är begränsad.

– Prisprognosen är just en prognos som kan komma att förändras. Priserna kan bli högre om kylan slår till och den låga hydrologin består, eller om kärnkraften inte går för fullt. Samtidigt kan lågtryck med mycket vind och nederbörd göra att elpriset blir lägre, säger Matina Rosenberg, analytiker och meteorolog på Bixia, till Privata Affärer.

”Det enda rimliga och långsiktigt hållbara sättet att rusta Sverige inför lågkonjunktur är strukturreformer som stimulerar ökat arbete och företagande”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i en debattartikel i NWT.

De skriver också att detta är det enda sättet som Sverige kan möta – inte bara denna lågkonjunktur – utan också de grundläggande problemen med en låg tillväxt och svag krona.

Christian Ekström och Sofia Linder menar att det krävs rejäla skattesänkningar på arbete och företagande i kombination med en stramare kontroll på de offentliga utgifterna och en bättre uppföljning av politiska beslut.

”Ett digert men nödvändigt arbete, som till skillnad från familjeveckor och höghastighetståg kommer att bygga Sverige starkt”, skriver de i NWT.

Elpriset ligger och toppar på nästan historiskt höga nivåer och så lär det fortsätta med rådande energipolitik, hävdar intresseorganisationen Villaägarna. Därför är frågan inte om du ska ha rörlig eller bundet elpris utan vid vilken tidpunkt du ska binda elavtalet, förklarar de för Dina Pengar.

Det är nämligen stora prisskillnader från månad till månad, enligt en undersökning som Villägarna har beställt.

– De senaste 14 åren har det i genomsnitt varit billigare att binda sitt elavtal på våren, februari eller mars, än på hösten.  Om du ska binda så är det nu du ska binda. Du har historiskt tjänat 1 200 kronor per år jämfört med att binda på hösten, säger  Anna Werner, samhällspolitisk analytiker hos Villaägarna.