”Beslutet att förtidsavveckla Ringhals 1 och 2 är det enskilda beslut som påverkar svensk klimatpolitik mest. Det ökar den samlade mängden koldioxidutsläpp i så stor omfattning att det motsvarar 15 procent av Sveriges årliga utsläpp”.

Det skriver Gunnar Hökmark, ordförande på tankesmedjan Frivärld på Dagens Samhälles debattsida.

Han menar bland annat att den förtida avvecklingen kommer att leda till import av fossilkraft vid elbrist samt att Sverige inte kommer att kunna exportera el för att ersätta fossil kraftproduktion i Polen och de baltiska staterna.

Elefanten i det politiska rummet är kärnkraften, som har de lägsta klimatutsläppen och är en stabil energikälla i den svenska energimixen, skriver Tove Lifvendahl i en ledare i SvD.

Hon gör utspelet med anledning av att M och KD hoppat av energiöverenskommelsen och tycker att det är bra. Sverige borde satsa på en bra energipolitik eftersom dålig politik försvårar utvecklingsmöjligheten för olika aktörer och för samhället som helhet.

”Givet de höga alarmljud som har fått definiera klimatfrågan i svensk politik borde det vara en så kallad nobrainer att se till att kärnkraften har optimala förutsättningar att utvecklas”, skriver Tove Lifvendahl i SvD.

Svenska Kraftnät behövde nyligen ta till den sista nödåtgärden – att koppla bort strömmen, för att trygga det svenska elsystemet, skriver Di.

Orsaken till en akuta situationen var en stor elstörning i Danmark i oktober.

– Driften av systemet är inte byggt för att tåla flera så allvarliga driftstörningar inom 15 minuter, men det här visar att vårt system ändå är robust. Vi stod inför att eventuellt behöva göra en så kallad manuell frånkoppling, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät.

Det nordiska kraftsystemet sitter ihop för att kunna importera och exportera el mellan länderna och bidra till en öppen elmarknad. Felen i oktober innebar att spänningen sjönk också i det svenska elsystemet, uppger Svenska Kraftnät, skriver Di.

Svenskt Näringsliv reagerar kraftigt på uppgifterna.

– Händelsen är allvarlig och understryker vikten av hög leveranssäkerhet som en självklar utgångspunkt i utformningen av energipolitiken, säger Maria Sunér Fleming, projektledare för Svenskt Näringslivs projekt Kraftsamling Elförsörjning.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.

Den akuta bristen i Stockholm är tillfälligt löst efter ett samarbete mellan elbolaget Ellevio och regeringen, rapporterar flera medier. De kommande 12 åren säkras tillgången på 320 MW förnybar eleffekt i Stockholm.

Elbristen uppkom i våras då kraftleverantören Stockholm Exergi tvingades minska sin elproduktion i det koleldade kraftvärmeverket i Värtan på grund av skattehöjningar.

Men nu ska den gemensamma överenskommelsen mellan Ellevio och regeringen möjliggöra fortsatt produktion från samma kraftbolag.

Det är goda nyheter för elnätskunder som efter flera år av prishöjningar kan förvänta sig lägre priser framöver, enligt Ellevios vd Johan Lindehag.

Elbristen syns även på andra delar av landet, inte minst Skåne där flera företag har slagit larm om att en otillräcklig elförsörjning lamslår affärerna.

Energiminister Anders Ygeman (S) har länge beskyllts för att inte ta elbristen på allvar vilket han upprepande gånger har tillbakavisat.

Men på torsdagen presenterade regeringen nya åtgärder och gav Energimarknadsinspektionen och flera av länsstyrelserna i uppdrag att trygga elförsörjningen.

Elbrist i Skåne är inte längre en risk utan ett mycket verkligt hot. Nu krävs konkreta lösningar omgående, skriver Björn Boström, vd Ystad Hamn, och Anna Jähnke (M) från Region Skåne, på SvD debatt.

Kapacitetsbristen i de svenska elnäten kan komma att allvarligt påverka de skånska företagens möjlighet till hållbart arbete, skriver debattörerna. De pekar på att de svenska elnäten måste utvecklas och effektiviseras i takt med ökad elektrifiering av samhällsfunktioner.

Redan i vintras varnades Ystads Hamn av leverantören för elbrist och för att landströmsanslutningen eventuellt skulle behöva stängas av helt.

”Det behövs akuta åtgärder genomföras för att inte skada skånska företag och verksamheter, samt inte hämma den hållbara omställning transportbranschen liksom andra branscher försöker genomföra”, skriver Björn Boström och Anna Jähnke (M).

Energiminster Anders Ygeman (S) kallas återigen upp till näringsutskottet för att förklara vad regeringen har för plan för elkrisen, skriver DI.

Ygeman kallades till utskottet senast i maj för att förklara situationen. Men då problemet har förvärrats är det befogat att kasta nytt ljus över frågan, menar utskottets ordförande Lars Hjälmered (M).

Vidare säger Hjälmered att det på nationell nivå pågår i det närmaste en semantisk diskussion om elbristen i Sverige. På ena sidan står Ulf Kristersson (M) som varnar om att elbristen hotar landets näringsliv.

På andra statsminister Stefan Löfven (S) som förnekar elbristen och menar att vi snarare behöver investera i överföringskapaciteten.

Klart är att på regional nivå, särskilt i Skåne, slår ett tiotal kommuner och företag larm om att elbristen är förödande för företagsutvecklingen.

Därför är det nästan lite ”tramsigt” att Löfven kontrar med att Sverige har ett elöverskott och exporterar historiskt mycket utan att besvara hur vi tar tag i de allvarliga problem som finns lokalt, menar Lars Hjälmered

Trots Greta Thunbergs förminskande, är teknikutvecklingen nyckeln till framgång i klimatfrågan. ”Det största hotet mot människan är fortfarande underutveckling, vilket också gör det svårare att möta andra hot, till exempel från miljön”, skriver krönikören Johan Norberg.

Kronan ligger nu på samma nivåer som under IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Ska Sverige ha en chans att mota lågkonjunkturen måste vi fimpa idén om att en svag krona gynnar industrin, menar såväl ekonomer som pressade företag.

Det senaste året har det visat sig att elkraftsproduktionen i Sverige inte räcker till. Redan idag har företag problem med energitillförseln, en situation som på sikt blir allt mer alarmerande. I en debattartikel i DI ger nätverket Samling för nätkapacitet tio konkreta förslag för att lösa elbristen.

– Läget är akut. Företag och bostadsområden kan inte anslutas till elnätet i vissa regioner och omställningen av transporter och industri riskerar skjutas på framtiden. Vi har inte nationell elbrist, utan flaskhalsar i elnäten som gör att elen inte når fram till tillväxtregionerna, skriver

Idag måndagen överlämnar nätverket en lista med förslag till regeringen. Den innehåller snabba åtgärder, bland annat ”Tydliggör vem som bär ansvaret vid nätkapacitetsbrist, säkra långsiktiga incitament för elnätsinvesteringar effektivisera tillståndsprocesserna”

– Nu förväntar vi oss att regeringen tar stafettpinnen så att vi tillsammans kan lösa detta akuta och allvarliga problem.