Minusgrader i hela landet, lite vind och en kärnkraftsreaktor mindre. Då ställs den oljeeldade elreserven i beredskap och elpriserna rakar i höjden.

Vinterkylan sätter press på den svenska elförsörjningen på flera sätt, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Di.

Hon menar att marginalerna i elförsörjningen har minskat. Bland annat pågår en politisk offensiv mot kärnkraften, trots att den står för 40 procent av svensk elproduktion.

”Att motsätta sig kärnkraft utan andra planerbara alternativ blir alltmer oförsvarligt. Sverige ska inte tvingas importera el från polska kolkraftverk eller elda med olja i Karlshamnsverket för att klara elförsörjningen. Det finns goda skäl att redan nu anpassa energipolitiken efter ännu en kall vinter”, skriver Ellen Gustafsson.

I ett yttrande vidhåller Konkurrensverket sin kritik mot att elnätsföretag ska kunna höja sina avgifter. Myndigheten menar att ett godkännande av förslaget innebär en omotiverad kostnadshöjning för konsumenterna.

Förslagets syfte är att stimulera investeringar i elnäten men det saknas, enligt Konkurrensverket, reglering som kan säkerställa att investeringarna bidrar till att öka kapaciteten i elnäten. Förslaget har legat på bordet sedan våren 2020 när det först remitterades, och även om det föreslagits ändringar i promemorian Särskilt
investeringsutrymme för elnätsverksamhet menar Konkurrensverket nu att ändringarna inte är tillräckliga.

”De ändringar som nu föreslås minskar visserligen de negativa effekterna av
regleringen i förhållande till tidigare förslag, men Konkurrensverket anser
fortfarande att förslagen innebär en omotiverad kostnadsökning för elkonsumenterna eftersom elnätsföretagens investeringar i elnäten delvis kommer att finansieras med höjda avgifter från elkonsumenterna, samtidigt som samma investeringar till sitt fulla värde kommer att räknas till kapitalbasen och därmed ligga till grund elnätsföretagens framtida avgifter,” skriver myndigheten i yttrandet.

Nya prognoser om kallare väder tillsammans med nedstängningen av Ringhals 1 ökar risken för akut elbrist, rapporterar Di.

Produktionskapaciteten för energi i Sverige har kraftigt minskat efter stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet. Nu väntas minusgrader och minskad vind i mellersta och södra delarna av landet, vilket ökar elanvändningen.

Denna köldknäpp gör att den svenska elförsörjningen kan stå inför sitt första allvarliga prov mindre än två veckor efter att Ringhals stängdes, menar Svenska Kraftnät.

– Utan tvekan så har marginalerna i den svenska eleffektförsörjningen minskat kraftigt de senaste åren främst på grund av att planerbar elproduktion lagts ned då fyra kärnkraftsreaktorer permanent tagits ur drift de senaste åren, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät till Di.

Under lång tid har företagare slagit larm om hur elkrisen slår mot jobb och investeringar. Men energiminister Anders Ygeman (S) tonar ned riskerna. ”Det är bekymmersamt att han säger så, för att uttrycka sig försiktigt”, säger Stephan Müchler, vd på Sydsvenska Handelskammaren.

Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna kritiserar regeringens åtgärder för att säkra elförsörjningen i en debattartikel på Second Opinion.

”Företag och branschorganisationer har väckt helt rimliga krav på politiken att lösa problemen för att viktiga investeringar i elsystemet kommer på plats, både för att lösa ut de akuta problemen och för att långsiktigt ställa om för en ökad elanvändning och minskad klimatpåverkan”, skriver de energipolitiska talespersonerna Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C), Camilla Brodin (KD) och Joar Forssell (L).

De fyra politikerna efterlyser nya regler som säkerställer investeringar i elnäten, en utvärdering av de krisåtgärder som har vidtagits och en ny elnätsreglering.

Susanna Silfverskiöld skriver i en SvD-ledare om de akuta problemen i elförsörjningen.

”Att Sverige misslyckas med att erbjuda företag något så grundläggande som en trygg elförsörjning skadar Sveriges konkurrenskraft och tillväxt på sikt”, skriver hon.

Hon anser att investeringsviljan hämmas.

”Ett företag som står inför ett investeringsbeslut tar nämligen framtida risker, osäkerheter och kostnader i beaktning. Och tillgången till el är essentiell infrastruktur”, skriver hon och går till hårt angrepp mot energiminister Anders Ygeman (S).

”Verkligheten ger kritikerna rätt. Varningarna från näringslivet har stått som spön i backen”, slår hon fast.

Elkrisen har gått från allvarlig till akut, vittnar allt fler företagare om. Men trots kritiken tonar S ned allvaret. Det visar fPlus genomgång av partiernas planer för att komma till rätta med problemen. ”Nu pratar vi om megainvesteringar som inte kan sjösättas”, säger Ulf Kristersson till fPlus som är skarp i sin kritik mot S ovilja att säkra elförsörjningen.

Regeringens energipolitik sågas av industrijättar som menar att den är på tok för ineffektiv. Samtidigt kan fler storbolag tvingas att flytta sina verksamheter utomlands på grund av elkrisen, rapporterar Di.

Flera industriföretag larmar nu om hotande elbrist och skenande prisområdesskillnader. Branschorganisationen IKEM rapporterar nu om en ny enkätundersökning där av 120 medlemsföretag som deltog uppger 45 procent att investeringsviljan minskar i fabriker med högre energikostnader. En fjärdedel anger att kraftig ökade energikostnader kan leda till att man flyttar produktionen till platser med lägre kostnader.

Enligt IKEM behövs det snabbare tillståndsprocesser och ökade investeringar i stamnätet för att en del av problemet ska lösas.

– Eftersom de flesta företagen bara har en produktionsenhet i Sverige innebär det flytt av produktion till andra länder. Det är oerhört allvarligt inte minst med tanke på att de här branscherna står för tiotusentals arbetstillfällen och exportintäkter på över 300 miljarder kronor, säger Mikael Möller, chef för EU public affairs på IKEM.

Slopa subventioner för förnybar el, värna kärnkraften och snabba på tillståndsprövningen. Det är några av Svenskt Näringslivs rekommendationer från projektet Kraftsamling elförsörjning till politikerna för att skapa en trygg svensk elförsörjning.

– Vår bedömning är att vid 2045 kommer elanvändningen att komma upp i 200 terawattimmar. Det är en ökning på cirka 60 procent jämfört med idag, sade Scaniakoncernens vd Henrik Henriksson, på ett seminarium nyligen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson anser likt Svenskt Näringsliv att framtidens elförsörjning måste säkras genom att värna kärnkraft och slopa separata subventioner för särskilda energislag. Men han menar att regeringens ovilja till kärnkraft hindrar en parlamentarisk enighet i energipolitiken.

Energiminister Anders Ygeman hörsammar elbehovet från policyrapporten och även han ser ett behov av en betydligt större energianvändning i framtiden.

– Jag bjuder gärna in näringslivet för att ta del av den planeringen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt energikommissionen för att vi ska kunna ta höjd för en elektrifiering av hela samhället och se hur vi kan göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt, sade han på seminariet.