Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos att antalet sysselsatta minskar med mellan 40 000 och 124 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det konstaterar myndigheten i en ny rapport där effekterna av elbristen studerats.

De studerade regionerna är Östra Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län), Skåne län samt Västra Götalands län.

–Näringslivets investeringar är nödvändiga för klimatomställning och samhällsutveckling. Tilltron till elsystemet är avgörande. För mig är det självklart att Sveriges regering, i en tid av pandemikris med behov av ökade investeringar och ökad sysselsättning, inte kan ignorera de varningssignaler som elsystemet skickar ut. Vi ska självklart inte förlora jobb på grund av elsystemet. Ett stabilt, fossilfritt och konkurrenskraftigt elsystem ska istället bidra till att det skapas många fler jobb, säger Lina Håkansdotter, chef avdelningen hållbarhet infrastruktur på Svenskt Näringsliv till fPlus.

I Skåne är bedömningen att antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 - 19 000.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar även att en framtida elkris skulle kunna slå mot ”den samlade kedjan inom den exportintensiva skogs- och träindustrin” i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Här visar rapporten på att mellan 5 000 och 1 700 arbeten inte skulle skapas i skogs- och träindustrin år 2040 som en följd av elbristen.

Rusande elpriser i södra Sverige mitt i sommaren, panikupphandlingar av kärnkraft och ett chockat näringsliv som bara kan se på när politiken stänger av strömmen. ”Detta är bara en föraning av vad som komma skall”, säger en expert till fPlus om läget i det svenska elsystemet.

För drygt ett halvår sedan slog Anders Ygeman på stora trumman och sa att han hade räddat Stockholms elförsörjning. Då togs det pengar från Sveriges beredskapskassa för att lösa nödläget. Men nu kan fPlus avslöja att läget fortfarande är akut och värre än alla tidigare larm. Det är ”ett extraordinärt svårt driftläge” varnar energijätten Vattenfall.

”Att stora delar av Sverige 2020 upplever elbrist borde vara fullkomligt oacceptabelt”, skriver Ellen Gustafsson i en ledare på Di.

Under varma sommarmånader brukar elförbrukningen normalt sett sjunka. Men i år eldar Sverige med olja för att stärka försörjningen.

Effektbrist i södra och mellersta Sverige har gjort det lönsamt för reservkraftverket i Karlshamn att sättas i drift. Där produceras el genom förbränning av olja. En mycket koldixiodtung verksamhet, framhåller Ellen Gustafsson.

”Det har fått elpriset att rusa”, skriver hon.

För att stabilisera priserna planerar Vattenfall att dra igång elproduktion från Ringhals 1.

”Den planerbara el som ges av kärnkraften är vindkraftens stora akilleshäl. Det är en svaghet som inte går att förbise i ljuset av det sviktande elnätet,” skriver Ellen Gustafsson.

Hon menar att det är obegripligt hur S, C, V och MP i veckan röstade emot ett förslag om att stoppa nedstängningen av Ringhals.

”Det är inget annat än hyckleri att partier som säger sig vilja minska utsläppen samtidigt intar en position som innebär förbränning av olja och större import av fossil el”, skriver Ellen Gustafsson.

Elbrist har fått priserna i södra Sverige att skjuta i höjden – och gjort att oljekraftverket i Karlshamn satts i gång. ”Det är väldigt ovanligt”, säger Torbjörn Larsson, presschef på Uniper till TT.

Dessutom startar i nästa vecka Ringhals 1 upp i förtid.

Elpriserna har rusat för kunder i mellersta och södra Sverige, skriver Dagens Industri. Prisökningen beror på det ansträngda läget för elförsörjningen och att Svenska Kraftnät begränsat elöverföringen från norr för att försäkra elförsörjningen. Det dyraste priset var i dag över 75 öre/kWh, enligt konsultföretaget Swecos elmarknadsexpert Christian Holtz.

– Det är väldigt högt, och mycket ovanligt under en sommarmånad när förbrukningen är låg, säger han till DI.

Elpriserna väntas vara fortsätt högre i mellersta och södra Sverige eftersom utbyggnaden av vindkraft väntas i norr, samtidigt som kärnkraftverket Ringhals 1 väntas stänga i söder.

Trenden fortsätter – marginalerna i det svenska elkraftsystemet minskar när behovet är som störst. Risken för elbrist under vintern ökar, enligt Svenska kraftnät.

Kinas investeringar i Sverige har under de senaste åren ökat. Inte minst energi och infrastruktur lockar. China Nuclear Group, CGN, som är delaktiga i närmare en femtedel av utbyggnaden av den svenska vindkraften under de närmaste åren är svartlistade i USA efter anklagelser om att ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk. fPlus har pratat med en rad experter som spår att den svenska kärnkraften kan stå näst på tur för utländsk uppvaktning.

Samtidigt som förra årets elexport nådde rekordnivåer larmar man för extra hög risk för elbrist, skriver Ekonomifakta.

Under 2019 uppgick den svenska nettoexporten av el till 26 TWh, vilket är en femtioprocentig ökning jämfört med 2018. Detta till följd av att elproduktionen ökade med 4 procent och användningen minskade med 2 procent. Samtidigt har problemet med elbrist debatterats ihärdigt i bland annat riksdagen, i samband med stängningen av Ringhals 1 och 2.

Men hur går elbristen ihop med den enorma elexporten? Då el inte går att lagra i stora kapaciteter i Sverige måste elen exporteras, för att inte gå till spillo. Därmed är det stora problemet begränsningar i överföringskapaciteten i de svenska elnäten, vilket kan innebära lokal elbrist trots att produktionen i landet totalt sett räcker.

Effektbrist. Elbrist. Kapacitetsbrist. Varningar har hörts det senaste året om en annalkande elkris. Nyligen initierades nödlösningar för åtminstone Stockholm och Malmö. Är krisen över nu och vad handlade det om från början? fPlus reder ut begreppen och börjar med läget för elen i Sverige idag.