Pandemin innebar en ny verklighet för elektronikjätten NetOnNet. På kort tid tvingades företaget anpassa sig och skala upp.

Året har varit utmanade, men det har gått bra, enligt NetOnNets vd Susanne Holmström. Antalet nya kunder har blivit fler, samtidigt som gamla kunder återkommer oftare, skriver sajten E-handel.

En utmaning var att många har varit tvungna att arbeta hemifrån under det gångna året.

– Många pratar om att snart får vi gå tillbaka, men jag tror inte att det kommer att ske. Vi går en ny framtid till mötes. Vi satte igång arbetet ganska tidigt med ett team som tittar på vad som är vårt nya arbetssätt, både för att anpassa vårt sätt att jobba men också utvärdera vilket syfte det fysiska kontoret fyller, säger hon till E-handel.

It-jätten Amazons lansering i Sverige går trögt. Mer än var femte svensk har helt valt bort bolaget för en bekant webbutik eller ett lokalt alternativ, skriver branschsajten e-handel.se och hänvisar till en undersökning av teknikföretaget Qvi.

Nästan sju av tio menar att Amazons lansering inte förändrat deras shoppingvanor på något sätt.

Totalt var 1 000 personer med i undersökningen i åldrarna 18–75.

Amazons grundare Jeff Bezos ställde sig i veckan bakom president Joe Bidens förslag att höja bolagsskatterna – men det lär inte kosta honom särskilt mycket, skriver CNN Money.

E-handelsjätten betalar inte dagens 21 procent i bolagsskatt, utan runt 7 procent, och skulle förmodligen inte heller betala de 28 procent som Biden vill höja bolagsskatten till, skriver CNN. Väldigt få bolag betalar nämligen 21 procent i skatt då det finns många möjligheter att göra avdrag.

Även taxiappen Lyfts vd och medgrundare John Zimmer har ställt sig bakom förslaget på höjd bolagsskatt. Hans företag lär inte betala någon skatt alls på många år då man fortfarande går back, skriver kanalen.

Att Amazon ännu inte verkar ha ställt den svenska e-handeln på ända sedan intåget i oktober i fjol betyder inte att den amerikanska e-handelsjätten är uträknad redan. Det menar konsulten och Amazon-kännaren Anna Nordlander, som har följt bolaget i över tio års tid.

– Den chockerande dåliga lanseringen tror jag inte man ska läsa in alldeles för mycket i. Sverigelanseringen följer ett ganska vanligt mönster för hur Amazon går in i nya länder, säger hon till TT.

Nordlander konstaterar att svenskarna redan är vana med att få snabb, fri leverans av varor som handlats på nätet.

– Vad vi däremot inte är vana vid är konceptet med ”everything store”, och det är väldigt tydligt attt Amazon har det som sin nisch här.

Inför den svenska lanseringen gick spekulationer och förväntningar varma om att Amazons intåg skulle innebära hårdare konkurrens bland e-handlarna med press på både marginaler och priser. Än så länge ses dock inga sådana tecken, säger prisjämförelsesajten Pricerunners vd Nicklas Storåkers till TT.

– Det har inte gett något som helst avtryck. Hittills skulle jag säga att det har varit ganska mycket pannkaka av det hela.

Svensk Handels chefsekonom Johan Davidson påpekar att den svenska marknaden redan var ganska mogen när Amazon klev in i höstas, vilket talar emot att e-handelsjätten skulle ta stora marknadsandelar snabbt.

– Men jag tillhör dem som tror att Amazon på sikt blir en stark och utmanande konkurrent, just på grund av sin storlek och sin förmåga att pressa ännu lite mer i redan låga priser, säger han till nyhetsbyrån.

18,2 miljarder yuan, motsvarande över 23,7 miljarder kronor. Så mycket får e-handels- och techjätten Alibaba i böter från kinesiska myndigheter, rapporterar flera medier.

Det är det högsta beloppet som Peking någonsin gett ett företag – det förra rekordet var 6 miljarder yuan och ålades den amerikanska chiptillverkaren Qualcomm 2015, skriver Nikkei Asia.

Enligt myndigheterna har Alibaba brutit mot Kinas konkurrenslagar genom att ha uppmanat kunder och försäljare att inte göra affärer med dess rivaler.

Bötesbeloppet motsvarar 4 procent av Alibabas omsättning i Kina 2019.

Alibaba uppger i ett uttalande att man godtar straffet och inte kommer att överklaga, skriver CNBC.

Under våren 2020 försatte MQ dotterbolaget Joy i konkurs och alla butikerna stängdes. Men nu har ett nytt team tagit över varumärket och i mitten av maj kommer lanseras en e-handel, skriver branschtidningen Market.

Utan fysiska butiker kommer det bli lättare att göra affären mer lönsam, menar Enligt Sofia Valentin, en av de nya delägarna.

– Att driva fysiska butiker i dag är fruktansvärt dyrt jämfört med vad en e-handelsdistribution kostar. Vi är övertygade om att vi kan locka tillbaka en mycket stor del av Joys gamla kunder och få dem att börja e-handla, säger hon till Market.

Allt fler mindre bolag bygger upp egna onlineshoppar. Under pandemin har deras varumärken växt på bekostnad av de stora mellanhändernas. Det säger Pontus Sellberg, analytiker inom detaljhandeln på Danske Bank Sverige, till DI Digital.

– Vi börjar se en förändring där förutsättningarna för att sälja direkt till kunden blir bättre. Många försöker nu bygga upp sin onlinehandel eller öka flödet till sina egna kanaler, just för att det finns rätt mycket marginal att spara som förloras när man har en mellanhand, säger han till DI Digital.

DI Digital exemplifierar med varumärken som Stronger, Revolution Race och Uppsalabaserade Maya Delorez. Även giganten NIke tänker i nya banor.

Amazon har tidigare dementerat uppgifter om att bolagets anställda tvingas urinera i flaskor för att klara produktivitetskraven. Men läckta dokument och vittnesuppgifter avslöjar att flera chefer i bolaget känt till problemet under en lång tid, skriver The Intercept.

I ett internt mejl som nättidningen tagit del av ger en områdeschef personalen bannor efter att ha upptäckt mänsklig avföring i en Amazon-påse i en transportbil för tredje gången på två månader.

En person som jobbar som utkörare åt Amazon säger att hans enda chans att klara rutten i tid är att skippa toapauserna och urinera i flaskor.

Ikea-grundaren Ingvar Kamprad är en förebild. Det sa Klarnas grundare och vd Sebastian Siemiatkowski när han gästade Morgonpasset i P3.

– Han var så sympatisk. Han hade sin nördighet, han älskade det där bolaget och gjorde något väldigt bra av det, säger Klarna-vd:n om Kamprad.

Under förra året uppgick Klarnas intäkter till cirka 10 miljarder kronor varav 2,6 miljarder var rena ränteintäkter.

På frågan hur han ser på att Klarna tjänar pengar på privatpersoners skulder säger Siemiatkowski att det delvis är ”slarvigt av journalisterna” och menar att det stora problemet i Sverige är blancolånen med högre ränta.