Hosni Mubarak blev en symbol för den brutala envåldshärskaren under sina 30 år vid makten i Egypten, skriver The Guardian i sin dödsruna över expresidenten.

Under Mubaraks styre blev Egypten en paranoid och grym polisstat som understöddes av den ekonomiska och militära eliten i landet – och hans allierade i västvärlden.

”Hans maktimperium visade sig vara skört och ur tiden, byggt på hård kontroll, vänskapskorruption och en allians med väst. Det störtades av chockvågen som den arabiska våren innebar”, skriver New York Times i sin text.

DN:s Erik Olsson skriver att Mubarak, kallad ”Egyptens siste farao”, trots allt hade något sorgligt över sig, även när han satt vid makten.

”Mubarak föreföll vara ohjälpligt i händerna på den militärjunta som styrde och ställde i kulisserna”, skriver han.

Egyptens förre president Hosni Mubarak är död, rapporterar flera medier.

Han dog på ett sjukhus i Kairo och blev 91 år gammal, skriver BBC.

Mubarak avsattes under arabiska våren 2011 efter 30 år vid makten.

Efter en sex år lång rättsprocess friades expresidenten i mars 2017 från anklagelserna om mord på demonstranter under arabiska våren.

Nästa månad kommer Egypten att passera en befolkningsmässig milstolpe i form av 100 miljoner invånare, skriver Reuters. Landet tampas redan med trångboddhet, bland annat på grund av att 97 procent av invånarna bor på bara 8 procent av Egyptens yta.

Egyptens befolkning ökar också årligen med 2,5 miljoner människor. Myndigheterna uppger samtidigt att man lyckats få ner antalet födda barn genom kampanjen ”Två räcker”.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan går hårt åt de länder som ställt sig bakom Donald Trumps fredsplan för Mellanöstern som han presenterade i veckan, rapporterar AFP.

– De arabländer som stödjer en sådan plan förråder både Jerusalem, det egna folket och mänskligheten, sa Erdogan inför parlamentet på fredagen.

Planen, som Trump presenterade tillsammans med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, fick blandade reaktioner i Arabvärlden. Tydligast ställningstagande för planen gjorde Egypten, som kallade den ”en ansträngning för att främja stabilitet och säkerhet i Mellanöstern”.

Nilen är världens äldsta flod och har existerat i sin nuvarande form i minst 30 miljoner år. I flodens bördiga delta kunde en av mänsklighetens första stora civilisationer växa fram för 5 000 år sedan – och i dag är floden själva symbolen för livet för 280 miljoner människor i nordöstra Afrika.

Men framtiden för floden är osäker. I ett interaktivt reportage berättar al-Jazira om bygget av Stora renässansdammen som lett till ett infekterat bråk mellan Egypten och Etiopien.

Etiopien har snart färdigställt den enorma dammen som ska förse landet med livsnödvändig utsläppsfri energi. Men för Egypten kan effekten bli en omfattande vattenbrist, att jordbruket som varit beroende av Nilens vatten i årtusenden utarmas och att känsliga ekosystem i Nildeltat slås ut.

Läs hela reportaget via länken nedan.

Forskare har återskapat rösten hos den mumifierade egyptiske prästen Nesyamun som har varit död i 3 000 år, rapporterar flera medier. Forskarna har analyserat mumiens stämband och sedan skapat en kopia av Nesyamuns röstapparat med hjälp av en 3D-skrivare.

Därefter har de lyckats framställa ett kort ljud som beskrivs som en vokal som ligger någonstans mellan vokalljuden i de engelska orden ”bed” och ”bad”, enligt David Howard, en av forskarna bakom försöket.

Howard har tidigare gjort samma sak med levande människors stämband, inklusive sina egna, och resultaten ska då ha varit mycket realistiska.

Egypten lider av ett stort underskott på vatten och att landet har protesterat vilt mot Etiopiens nya stora kraftverksdamm på Nilen, Stora renässansdammen, är begripligt, skriver Mahmoud Aziz och Menna Alaa El-Din i en analys på Ahram Online.

Landet är helt beroende av Nilen för sin vattenförsörjning och en växande befolkning i kombination med klimatförändringar ser ut att förvärra situationen ytterligare även utan den eventuella påverkan den nya dammen kan ha.

Därför måste landet hur som helst se sig om efter nya sätt att skaffa vatten, enligt skribenterna. Ett sådan kan vara att mer effektivt ta tillvara regnvatten eller att avsalta havsvatten.

”Dammen är bara en del av Egyptens vattenproblem, inte hela”, säger vattenexperten Ahmed Fawzy Diab som citeras i texten.

Egypten, Etiopien och Sudan har slutligen enats om ett första avtal kring den stora kraftverksdammen som är under uppbyggnad på Nilen, rapporterar BBC.

Etiopien som bygger dammen har velat fylla den på bara sex år för att komma igång med elproduktionen så fort som möjligt. Egypten har stretat emot eftersom landet anser att dammen hotar hela den egyptiska vattenförsörjningen. I stället har landet föreslagit att dammen ska fyllas under mellan tio och 21 år.

Enligt det nya avtalet ska dammen fyllas stegvis under regnperioderna i juli och augusti, på ett sätt som gör att Etiopien kan producera en viss mängd elektricitet, utan att vattentillgången i Egypten och Sudan hotas. Ingen särskild tidperiod är dock specificerad

Turkiet överväger att skicka syriska rebellsoldater till konflikten i Libyen, uppger fyra högt uppsatta källor för Reuters enligt TT.

Den internationellt erkända regeringen i Libyen, som leds av Fayez al-Serraj, har bett Turkiet om hjälp i striderna med den rivaliserande regeringen som leds av Khalifa Haftar och stöds av Ryssland, Egypten, Förenade Arabemiraten och Jordanien.

– Det finns inget slutgiltigt beslut om hur många medlemmar (syriska rebellsoldater) som kommer att åka dit, säger en av Reuters källor.

Några av nyheterna de senaste tio åren har varit så stora att de syns från rymden. Det visar bilder som det amerikanska satellitbolaget Maxar Technologies publicerar tillsammans med internationella nyhetsbyråer.

Bilderna visar bland annat effekterna av tsunamin i Japan 2011 och skogsbränderna i Kalifornien 2018, men även Syrienkriget, upptakten till den arabiska våren och Kinas expansion i Sydkinesiska havet.

Scrolla ner för att se ett urval av bilderna.