Många svenska lantbrukare upplever att lönsamheten sjunkit sedan i våras, enligt Sifo-undersökningen Lantbruksbarometern, rapporterar SR Ekot.

Lantbruksanalytikern Per Skargren, som radion har pratat med, tror att det delvis beror på ett lägre EU-stöd, men också att livsmedelskedjorna i högre utsträckning skyltar med växtbaserade livsmedel.

Grisbönderna visade en särskild oro i undersökningen, då många fruktar den afrikanska svinpesten.

När pandemin ströp tillförseln av många thailänska bärplockare till Sverige, tvingades flera bärgrossister slåss för att överleva - genom att köpa blodsbär.

DN rapporterar om härvorna i blåbärsindustrin där ekobrottsdömda utnyttjar och lurar utsatta människor att plocka bär för en spottstyver.

Ett exempel är norrbottniska Vidsel med 500 invånare, där runt hundra bulgariska bärplockare placerades i ett rivningshus med stora brister på hygien och brandsäkerhet.

Processen är svåröverskådlig, men klart är att bären köps svart av plockarna och någonstans efter vägen blir pengarna vita. Grossisterna som köper bären ser mellan fingrarna och polisen har inte resurser att utreda brotten.

– Det tycker jag är tragisk, säger Älvsbyns kommunalråd Tomas Egmark (S) till tidningen.

500 miljoner kronor mindre kommer att gå till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik på grund av den förändrade EU-budgeten. Nu oroas Lantbrukarnas riksförbund (LRF) för att regeringen inte kompenserar dem, skriver TT.

– Kostnaden som uppkommit efter brexit ska inte läggas på den svenska landsbygden, säger vikarierande C-ledaren Anders W Jonsson.

Enligt LRF finns en stark känsla av att regeringen inte planerar att öka den svenska medfinansieringen, vilket är en bedömning som Jonsson delar.

Lantbrukarnas Riksförbund har blåst till strid om pengar till Sveriges bönder. Enligt dem är det inte säkert att regeringen kommer att kompensera de förlorade 500 miljonerna i EU-stöd till Sveriges jordbruk- och landsbygdspolitik.

Till följd av coronapandemin har markant färre utländska bärplockare kommit till Sverige, vilket tidigare i somras skapade en oro hos bärgrossisterna att de inte skulle få tillräckligt stora leveranser. Det rapporterar SVT Nyheter Västernorrland.

Nu höjer branschorganisationen Svensk Bärnäring kilopriset på bär, för att få in ännu mer från lokala fritidsplockare.

– Ja, vi har lagt oss lite högre i år så att vi kan få ut svenskarna, säger Svensk Bärnärings talesperson Ulf Hagner till SVT.

Årets spannmålsskörd väntas bli lägre än förra årets men ändå normalstor och strax över femårssnittet, skriver TT. Detta trots coronapandemin som skakat om i princip alla delar av samhället.

– Det är en bra, ganska normal skörd som inte sticker ut kvantitetsmässigt. Vi hade en större höstsådd än normalt vilket var en god förutsättning, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen till nyhetsbyrån.

Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl säger till TT att årets skörd är mer betydelsefull än någonsin eftersom att coronapandemin satt strålkastarljuset på vikten av en god livsmedelsförsörjning.

Matkassen till midsommar har blivit nästan tre procent dyrare jämfört med förra året. Det visar en sammanställning från SEB, skriver TT.

Samtidigt som allmänna prisutvecklingen legat stilla har flera livsmedel blivit rejält dyrare. Färska bär har exempelvis rusat i pris med 23,5 procent, och prisuppgången för kaviar är hela 13,9 procent.

Coronapandemin har lett till ökad efterfrågan på matvaror vilket drivit på prisökningar. Den har även försvårat för bärplockningsbranschen.

– Reserestriktioner har inneburit stora problem för säsongsarbetare, säger SEB:s ekonom Marcus Widén, till nyhetsbyrån.

Jordgubbar spås att bli rekorddyra under midsommar, skriver ATL.

En liten tillgång på svenska bär och importpriser som dragit iväg gör att literpriset kan hamna på 100 kronor i butikerna.

I maj frös många plantor i Skåne och de senaste dagarnas värme har inte räckt till för att producenterna ska kunna förse alla konsumeter med svenska jordgubbar. Även Tyskland och Polens jordgubbsproduktion har drabbats av de kalla temperaturerna.

Den svenska skogsindustrin skriker efter utländsk arbetskraft som ofta kommer från baltländerna, Vitryssland, Ukraina och Thailand. Fackförbundet för skogs- och träbranschen GS bedömer att omkring 5 000 säsongsarbetare saknas för säsongen, skriver DI.

En som har säkrat sin bemanning är skogsskötselföretaget Nordström Skog som redan i vintras när coronapandemin bröt ut i världen erbjöd sin lettiska personal att stanna i Sverige.

– Vi förstod tidigt att det skulle kunna bli problem att ta sig över gränserna, så vi hade en dialog med personalen, där 18 av 32 anställda valde att stanna här. I Lettland finns inte så mycket att göra, men här vet personalen att de säkert kommer att kunna tjäna pengar, även om det dröjer innan de får träffa familjen igen, säger ägaren Staffan Nordström.

Efter coronautbrottet kämpar lantbrukare på två fronter för att säkra årets skörd. Om gårdarna inte får tillräckligt med säsongsarbetare får vi räkna med glesare butikshyllor och minskad självförsörjning i sommar. Det varnar LRF:s vd Anna-Karin Hatt.

– Sedan utbrottet i våras har många EU-länder infört både in- och utreseförbud och karantänsregler även för de som bara vill passera genom landet. Dessutom har EU stängt sin yttre gräns vilket gör att utländska säsongsarbetare från till exempel Vitryssland eller Ukraina har haft svårt att resa in, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

I mars uppskattade LRF att det saknades 8 000 säsongsarbete för att säkra årets livsmedelsproduktion och skogsodling. Situationen blir mer kritisk när säsongen nu dundrar igång på allvar.

– Utan tillräckligt med arbetskraft kommer frukter och grönsaker som är redo att skördas att bli kvar på fälten. För konsumenten blir det mer glest i butikshyllorna. Vissa livsmedel kanske försvinner helt. För företagen innebär det att man går i förlust och de redan små buffertar som finns krymper ännu mer, säger Anna-Karin Hatt till sajten.