Varannan svensk kan tänka sig att sadla om för att satsa på något inom de gröna näringarna, enligt en undersökning som Landsbygdsnätverket har gjort tillsammans med LRF och Hela Sverige. Mest populärt är att byta till något inom trädgård.

– Jag är positivt överraskad av att så många kan tänka sig att växla yrke till de gröna näringarna. Nu gäller det att vi i branschen fokuserar på strategier att ta vara på den här potentialen. Mycket görs redan då det gröna näringslivet skapar det allt fler efterfrågar, hållbara och miljövänliga tjänster och produkter, säger Sofia Björnsson på LRF i ett pressmeddelande.

Lagen vad gäller olaga intrång måste skärpas med syfte att ge bättre skydd för lantbrukare som trakasseras av djurrättsaktivister. Det säger justitieminister Morgan Johansson (S) under en interpellationsdebatt i riksdagen, skriver TT.

– Vi kan inte acceptera att lantbrukare trakasseras på ett sådant sätt att de överväger att lämna sin verksamhet.

Den senaste tiden har en rad medier rapporterat om att bönder trakasserats och hotats av aktivister, både via mejl, i sociala medier och i vissa fall har de blivit uppsökta i sina hem.

Förra årets extrema torka har slagit hårt de svenska bönderna, visar Lantbruksbarometern, enligt TT.

I motsvarande undersökning för ett år sedan svarade 52 procent av de tillfrågade lantbrukarna att lönsamheten var god eller mycket god. Nu är den siffran nere på 34 procent.

De som svarar att lönsamheten är ganska eller mycket dålig har det senaste året ökat från 47 procent till 64 procent.

Den försämrade lönsamheten har drabbat alla grenar inom jordbruket. Minst dåligt har det gått för mjölkbönderna och allra sämst för grisproducenterna. Enligt prognosen för våren 2020 är det dock de sistnämnda som kommer att öka lönsamheten mest.

Svenskt lantbruk riskeras att äventyras när jordbruksmark upplåts åt utländska företag i jakt på mineraler. Det menar Palle Borgström, förbundsordförande LRF, som i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet förespråkar mer restriktiva regler för prospektering och gruvletning.

Bland annat livsmedelsproduktion ligger illa till när utländska bolag, till låg kostnad, får koncession att leta mineraler på svenska odlingsområden. Detta på grund av ålderdomlig lagstiftning, som är generös mot gruvbolag men . Ändå finns det lite markägare kan göra för att stoppa mineralundersökningar, skriver Borgström.

När ett undersökningstillstånd ges för ett område uppstår en oro och problematik för lokala företag, och kan innebära att investeringar får läggas på hyllan, fastighetspriser sjunker i området och att den kommunala planeringen påverkas.

”LRF välkomnar regeringens initiativ att se över reglerna för undersökning och utvinning av mineraler. Eftersom områden med alunskiffer ofta sammanfaller med våra bördigaste jordbruksområden anser LRF att undersökning och brytning i alunskiffer ska förbjudas. Det behövs också en bred utredning av minerallagen i syfte att stärka både enskildas, företags och kommuners rättigheter både vid undersökning och brytning,” avslutar Borgström.

Kassorna sinar hos svenska bönder efter sommarens torka samtidigt som stora investeringar behöver göras inför vårbruket. Landshypoteks vd Per Lindblad tror att många kommer välja att kasta in handduken, skriver TT.

– Många bönder som tänkt att sluta kan göra det tidigare på grund av detta, säger han.

Det torra sommarvädret och de dåliga skördarna beräknas ha kostat bönderna uppemot 10 miljarder kronor, enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

– Alla har förlorat rörelsekapital. Mellan 50 och 70 procent är borta, säger Per Lindblad.

”Det är hög tid att inse att de militanta djurrättsaktivisterna är ideologiskt övertygade fanatiker, och att de utgör ett säkerhetshot”. Det skriver Linda Nordlund i en ledare i Expressen med anledning av Göteborgs-Postens granskning av djurrättsaktivister som hotar svenska bönder.

Hon skriver att det även är en fråga om böndernas säkerhet och att attackerna är ett demokratiskt problem.

GP:s ledarskribent Håkan Boström skriver att det djurrättsaktivisterna ägnar sig åt är terrorverksamhet eller organiserad våldsbejakande extremism.

”Hade det inte varit en skruvad syn på djurrätt så hade dessa våldsverkare hittat andra svepskäl för att trakassera, hota och misshandla”, skriver han.

Det måste bli ett slut på daltandet med aktivisters trakasserande av animalieproducenter, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

Han menar att dessa trakasserier, som inte bara gäller minkfarmare, även vanliga gris- och mjölkbönder, är mer än ett arbetsmiljöproblem, utan även ett demokratiskt problem.

Enligt en enkätundersökning från LRF utsätts fyra av tio lantbrukare för brott, men endast hälften av brotten anmäls eftersom det ändå inte leder någon vart.

Därför finns det anledning att fundera på hur straffen kan göras mer avskräckande för att förhindra att brottslingar undkommer helt eller för billigt.

Risken är annars att den laglydiga allmänhetens tilltro till samhället skadas och att förtroendet för rättsväsendet urholkas i grunden.

”Lag och ordning i hela landet måste prioriteras”, avslutar Ekman.

Tidigare ministern och centerpolitikern Anna Karin Hatt blir ny vd för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Det känns både roligt och spännande och väldigt angeläget, säger hon till TT.

Hatt pekar på att LRF ska stötta de 140 000 medlemmarna och se till att landsbygdsföretagande och de gröna näringarna hörs på ett effektivt sätt i samhällsdebatten. Att både ta till vara medlemmarnas intressen och samtidigt utveckla affärsverksamheten känns lockande, säger hon.

Anna Karin Hatt var tidigare för tjänsteföretagens arbetsgivar- och intresseorganisation Almega.

Sverige kan få äggbrist redan nästa år på grund av dålig lönsamhet för producenterna, rapporterar lantbrukstidningen ATL. Orsaken är att den torra sommaren gett dyrare foder vilket bidragit till att många producenter går back på varje kilo ägg.

– Läget är värst för konventionella äggproducenter eftersom ekologiska ägg ligger lite högre, säger Svenska Äggs ordförande Magnus Rinman till tidningen.

Riksdagen har beslutat att svensk livsmedelsproduktion måste öka. Det osäkra politiska läget får inte fördröja detta arbete, skriver LRF i ett pressmeddelande.

Organisationen lägger nu fram 26 nya förslag riktade till Tillväxtverket och Jordbruksverket som ska hjälpa politiker och myndigheter att ta nästa steg i den nationella livsmedelsstrategin.

”För att få fart på livsmedelsproduktionen krävs att statliga myndigheter underlättar för lantbruksföretagen”, skriver LRF och listar flera konkreta förslag på hur Sverige kan bli ett exportland av livsmedel.

Bland annat behövs satsningar på forskning och digitalisering, enligt LRF.