Sverige kan få äggbrist redan nästa år på grund av dålig lönsamhet för producenterna, rapporterar lantbrukstidningen ATL. Orsaken är att den torra sommaren gett dyrare foder vilket bidragit till att många producenter går back på varje kilo ägg.

– Läget är värst för konventionella äggproducenter eftersom ekologiska ägg ligger lite högre, säger Svenska Äggs ordförande Magnus Rinman till tidningen.

Riksdagen har beslutat att svensk livsmedelsproduktion måste öka. Det osäkra politiska läget får inte fördröja detta arbete, skriver LRF i ett pressmeddelande.

Organisationen lägger nu fram 26 nya förslag riktade till Tillväxtverket och Jordbruksverket som ska hjälpa politiker och myndigheter att ta nästa steg i den nationella livsmedelsstrategin.

”För att få fart på livsmedelsproduktionen krävs att statliga myndigheter underlättar för lantbruksföretagen”, skriver LRF och listar flera konkreta förslag på hur Sverige kan bli ett exportland av livsmedel.

Bland annat behövs satsningar på forskning och digitalisering, enligt LRF.

Sveriges sommartorka och varma väder har satt djupa spår i böndernas lönsamhet, visar LRF Konsults rapport Lantbrukets lönsamhet.

Med tanke på att lantbrukaren har fått lägga extra mycket kraft och energi på att förse djuren med mer foder och vatten, har de inte orkat lyfta blicken på de långsiktiga frågorna. Dessutom har läget försvårats i skuggan av en svagare krona och stigande marknadsräntor, enligt Jimmy Larsson, Segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

”Det ekonomiska läget på grund av torkan är bekymmersamt med fleråriga effekter för många av företagarna. Det gäller lantbrukets samtliga produktionsinriktningar”, säger han i en skriftlig kommentar.

De svenska lantbrukarna har drabbats hårt av den varma och torra sommaren. Men vinodlarna jublar över rekordskörd, uppger TT.

Föreningen Svenskt vin bedömer att skörden är 30–50 procent större än normalt. Murre Sofrakis på vingården i Klagshamn söder om Malmö räknar med att det är ännu bättre.

– Jag tror att skörden i Sverige är dubbelt så stor och att det sammanlagt handlar om 200 ton druvor. Det beror både på att uttaget blivit större men också att de totala arealerna har ökat, säger han till TT.

Landets största vinodling, Arilds vingård i Skåne, brottas med ekonomin.

– Vindelen går inte ihop. Men det kommer att gå bättre om vi får sälja våra produkter på gården, säger ägaren Anette Ivarsson och kommer in på frågan med stort F för den svenska vinnäringen.

En majoritet i riksdagens socialutskott sa i maj ja till gårdsförsäljning av alkohol i begränsad omfattning. Men efter det har inget hänt.

– Det hade varit bra om vi fick en regering på plats, säger Anette Ivarsson.

Föreningen Svenskt vin har med Lantbrukarnas riksförbund gjort en inventering av de svenska vinodlarna, vilka de är och hur deras ekonomi ser ut. Tre fjärdedelar har finansierat investeringarna med egna medel. Banklån och investeringsstöd utgör bara en mindre del.

Skörden har blivit betydligt sämre än vad som befarades efter sommarens torka, skriver SVT.

– Nu när vi har facit i hand kan vi konstatera att det snarare är den sämsta skörden sedan slutet av 50-talet, säger Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.

SVT har träffat lantbrukaren Tina Rudolphson från Enköping som kämpar för att överleva. Skörden är mindre än hälften jämfört med ett normalår. Nu tvingas hon ta banklån.

– Det här året är ett riktigt skitår. Jämfört med förra året är jag en halv miljon kronor back. Jag överlever inte utan banklån, säger hon.

Lantbrukskooperativet Lantmännen bedömer att Sveriges samlade skörd av spannmål, oljeväxter och baljväxter nästan halveras mot ett normalår.

− Bristen på svenska råvaror kommer att leda till högre priser på livsmedel framöver, säger Mikael Jeppsson.

SVT rapporterar också om grisbönder som drabbas av den dåliga spannmålsskörden. Spannmålet räcker inte till grisarna och bönderna tvingas därför köpa in det som fattas till mycket högt pris.

Spannmålsskördarna ser ut att hamna mellan 30 till 70 procent lägre än normalt. Det visar nya siffror från Lantbrukarnas riksförbund (LRF), skriver TT.

– Som lantbrukare gäller det nu att få koll på sitt nuläge och ta fram en handlingsplan med åtgärder för hur man ska agera framåt, säger LRF Konsults affärsrådgivare Stefan Nypelius i ett uttalande enligt nyhetsbyrån.

Tidigare i veckan spådde LRF Konsult att spannmålsskörden bedöms uppgå till 50–70 procent av fjolårets.

Svenskarnas ökade efterfrågan på vegetariskt protein innebär stora möjligheter för landets bönodlare. Ambitionen hos de svenska bönderna är att ta fram en ny baljväxt varje år, skriver TT.

För fem år sedan odlades bara bruna bönor i Sverige men nu finns också borlottibönor, yin-yang, kidney, svarta- och vita bönor på åkrarna.

– Utmaningen ligger i att utveckla produkterna så att även de som tänker att "bönor bara tar lång tid att tillaga och gör en blurrig i magen" ska övertygas, säger odlaren Göran Wilén i Mörbylånga på södra Öland till TT.

De som tog mest stryk under sommarens torka var unga företagare i lantbruket, skriver Emilia Astrenius Widerström, ordförande LRF Ungdomen, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

På en vanlig gård kan torkan innebära en förlust på mellan en och två miljoner kronor i år. Torkan kommer också att leda till mer långtgående konsekvenser för svenskt lantbruk, som det här året upplever sin egen börskrasch. Men trots att det är slitigt nu vägrar bönderna att ge upp, skriver Emilia Astrenius Widerström i Dagens Samhälle.

Hon ger tips på vad som kan hjälpa unga företagare: bland annat bör skattereglerna förenklas så att ägarskiften underlättas och sociala avgifter sänkas så att det blir lättare att anställa.

Regeringen klubbade i dag igenom den första delen av krispaketet till djurägare inom lantbruket som drabbades hårt av sommartorkan, enligt ett pressmeddelande.

Djurbönderna får 460 miljoner kronor i extra stöd, efter att regeringen beslutat om en extra ändringsbudget för att säkerställa att krispaketet till lantbrukarna kan betalas ut så fort som möjligt.

I juli aviserade regeringen 1,2 miljarder kronor i krisstöd till lantbrukarna. Nästa år tillkommer stödåtgärder på återstående 760 miljoner.

Ändringsbudgeten förankrades hos Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet.

De svenska köttproducenterna upplever just nu en av de allvarligaste kriserna någonsin.

Sommarens torka har totalt urholkat köttböndernas ekonomi och inköpspriset för halm har stigit från 80 öre till två kronor kilot.

”Jag har fått ut 50 procent av ett normalt år från mina egna åkermarker, vilket innebär att jag i stället tvingas köpa in kraftfoder. Och där har priserna skenat”, säger Jan Forssell som är ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter och driver egen gård med 800 kor.

Jan Forsell menar att om inte priset ökar så är det nedläggning eller banklån som gäller för många av Sveriges köttbönder.

Efterfrågan på svenskt kött bara ökar, och vi har haft en blomstrande tillväxt med många nya och unga bönder som vågat satsa de senaste åren. Om vi inte agerar nu så kommer vi att vara tillbaka på ruta ett igen, konstaterar Jan Forssell.

Därför vädjade Sveriges köttproducenter på ett möte i veckan till handeln om att den ska höja priserna på det svenska köttet.