Totalt lägger Svenska de svenska hushållen i snitt 12,5 procent av sin inkomst på mat. En sjunkade andel som beror på pressade matpriser sedan inträdet i EU.

Det pressar även de svenska böndernas lönsamhet. En färsk undersökning av LRF visar att bondens inkomstandel av en genomsnittlig inhandlad matkasse endast uppgår till 9 procent av totalpriset.

Importens andel är 36 procent och handelns 31 medan livsmedelsindustrins andel landar på 13 procent och statens kammar hem 11 procent på momsen.

– Bonden tar en oproportionerlig del av risken i livsmedelskedjan. Väder och klimat utgör hela tiden risker som bonden inte kompenseras för. Om vi ska stärka vår egen matproduktion så måste riskerna spridas mer jämlikt i hela livsmedelskedjan, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande i en kommentar.

Vägen till framtidens hållbara jordbruk är inte att återvända till 1800-talets ”ineffektiva jordbruk”. Det skriver ledarskribenten Anders Gustafsson i Bleking läns tidning.

Han hänvisar till modern teknik som kan ”förädla” bland annat potatis, något som kan innebära stora vinster för såväl bönder som miljön.

”Tack vare den nya genredigerade potatisen hoppas man kunna minska kemikaliebehovet. Samma teknik kan dessutom användas för att ta fram jordbruksgrödor som är resistenta mot vissa sjukdomar eller tål torka bättre. Möjligheterna är revolutionerande för jordbruket”, skriver Gustafsson.

Hela Sverige ska leva är ett vanligt motto i den politiska debatten. För att tillväxten ska ske i hela landet presenterar Lantbrukarnas riksförbund en 20-punktsstrategi som, enligt organisationen, ger 50 000 nya jobb.

”Alla partier gillar numera landsbygden. I debatten i SVT nyligen tävlade partiledarna om vem som gillar den mest. Bra, tycker Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, men nu måste politikerna gå från ord till handling”, skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund, i Dagens Samhälle.

Bland förslagen finns bland annat att tillämpa Rättviksmodellen, satsningar på digital infrastruktur, ökad polisnärvaro och en förstärkt vägstandard.

Svenska lantbrukare ser ljust på lönsamheten efter sommarens skördar. Cirka hälften av lantbrukarna upplever att lönsamheten är mycket god eller ganska god. Det visar den senaste upplagan av Lantbruksbarometern, som görs av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna. Resultaten bygger på en undersökning som Kantar Sifo gjorde med 500 lantbrukare i september.

Trots en generell optimism ligger den upplevda lönsamheten bland växtodlarna fortfarande på minus.

– Vi ser att växtodlarna fortfarande har utmaningar med sin lönsamhet trots en god skörd då priserna på spannmål sjunkit och inte kan läka effekterna av ett tufft 2018, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk vid LRF Konsult, i en kommentar.

Jordbrukarnas sätt att utnyttja jordens landområden för matproduktion måste förändras om vi ska klara de internationella klimatmålen, meddelar FN:s klimatpanel IPCC under torsdagen.

I nuläget är jordbrukarnas ekonomiska förutsättningarna långt ifrån optimala för att de ska ställa om för klimatets skull, förklarar Lennart Olsson som är professor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

En lösning kan vara så kallar agroforestry, ett odlingssystem som används särskilt i tropiska områden och där träd och buskar odlas tillsammans med andra grödor.

En annat metod är fleråriga grödor, som också skulle lagra mer kol i marken om de kan ersätta vanliga ettåriga grödor.

Även om båda systemen är i sin linda och fortfarande genererar låg avkastning, finns det inget som hindrar dem från att bli lönsamma system i framtiden, hävdar Olsson.

Förra året startade flera av landets länsstyrelser betesförmedlingar. Syftet är att markägare kan hitta djurägare så att djur kan beta på marker som håller på att växa ihop. Men det har varit en seg start för förmedlingarna i stora delar av landet, rapporterar Ekot. I de 16 län där verksamheten har satts igång var det i snitt bara 15 djurägare som hade hört av sig.

Samtidigt är det stora skillnader i landet. I exempelvis Stockholm har betesförmedlingen blivit framgångsrik med ett 50-tal anmälningar under början av sommaren.

Förra sommaren var en katastrof för svenska lantbrukare, men i år ser spannmålsskörden ut att ha hämtat sig. Enligt Lantmännens prognos kommer årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd vara större än 5-årssnittet, skriver de i ett pressmeddelande.

Prognosen för spannmål, oljeväxter och trindsäd uppgår i år till 6,3 miljoner ton, jämfört med förra årets rekordlåga skör på 3,6 miljoner ton, är det en ökning på 75 procent. Men ännu är inget skrivet i sten, skulle vädret gå mot högre temperaturer och stark sol resten av sommaren kan utfallet bli sämre än prognosen förutspår.

− Fälten ser bra ut överlag men det finns stora lokala variationer eftersom vissa områden har fått mindre regn än andra. Efter fjolårets torka saknas fortfarande vattenreserver i stort sett i hela landet och grödorna har inte kunnat rusta sig för en eventuell sommartorka. Optimalt väder för spannmålen är dryga 20 grader och regelbundna regn under vår och sommar, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

På fredag påbörjas utbetalningen av den andra delen av regeringens nationella krispaket till Sveriges lantbrukare efter 2018 års torka. Det skriver Näringsdepartementet på sin hemsida. Jordbruksverket kommer att betala ut drygt en miljard kronor till de lantbrukare som har beviljats krisstöd.

– Sedan torkan förra sommaren har regeringen och berörda myndigheter arbetat ihärdigt för att underlätta lantbrukarnas svåra situation. När del två av regeringens nationella krispaket är utbetalt kommer vi att ha stöttat drabbade lantbrukare med totalt 1,57 miljarder kronor i krisstödsåtgärder. Det har för många varit ett viktigt tillskott, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Den totala spannmålsskörden 2018 blev 3,25 miljoner ton vilket är 43 procent mindre jämfört med tidigare år. Det samlade inkomstbortfallet för lantbruket uppgick till 6,2 miljarder kronor.

Det nya höjda stödet för lantbrukares dieselkostnader motsvarar två eller tre månadslöner per år, säger lantbrukaren Peter Borring till SVT.

– Vi har inga marginaler i lantbruket, säger han och menar att han inte har råd att avstå stödet.

Samtidigt ser han klimatproblematiken i stödet och säger att det vore bättre om fler bönder kunde köra sina traktorer på biodiesel. Han föreslår exempelvis någon form av klimatbonus till lantbrukare som kör på förnybara bränslen.

Från första juli får lantbrukare mer ersättning för att sänka deras kostnader för diesel, rapporterar SVT Nyheter.

Den nya ersättningsnivån ligger på 2,43 kronor litern åtminstone fram till årsskiftet, jämfört med tidigare ersättningsnivå på 1,43 kronor.

– Lantbruket har haft ett tufft år, säger Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som försvarar stödet som går emot klimatmålen.

Jordbrukets maskiner släpper varje år ut mer än inrikesflyget.