Regeringen har lovat att komma besked om det som kallas reduktionsplikt, det vill säga att drivmedelsproducenter ska öka mängden biobränsle i bensin och diesel.

Nu säger energiminister Anders Ygeman till Dagens Industri att det finns risk för stora kostnader för Sveriges konsumenter och producenter av drivmedel om inte det kommande beslutet blir rätt. Det är därför beslutet dröjer.

– Det är väldigt viktigt att det blir rätt och förutsägbart för att vi ska kunna klara den gröna omställningen. Jag hoppas att vi i närtid ska kunna presentera reduktionspliktsnivåer som kan ha en bred uppslutning i samhället”, utan att vilja utveckla närmare vad ”i närtid” kan innebära, säger han till DI.

Reduktionsplikten innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel.

Drivmedelsköpare, både näringslivet och privatpersoner, hotas nästa år av en dubbel kostnadssmäll, hävdar företrädare för drivmedelsbranschen och riktar hård kritik mot regeringen.

Höj skatten på drivmedel och ta i ordentligt, redan nästa sommar. Det är ett av förslagen som Stockholms Handelskammares Omstartskommission lägger fram i sin rapport, skriver DI.

Ekonomiprofessor Lars Hultkrantz är den som har stått för kommissionens analys av kollektivtrafiken.

Han säger att en höjd drivmedelsskatt visserligen skulle drabba glesbygden hårdast, men att det är ett ”övergående problem”.

– När eldriften har slagit igenom sänks transportkostnaden per mil rejält, säger han till DI.

En sommar på hemmaplan innebär mer bilåkning än normalt. I år kan du glädjas åt ett lägre bensinpris, även om priset vid pumparna har lämnat vårens bottennivå.

Bensinpriset är billigare än på länge i spåren av oljekollapsen men har rört sig åt båda håll de senaste dagarna. Det rapporterar Expressen.

I fredags höjdes priset på 95-oktanig bensin med 20 öre på bemannade stationer. Nu på måndagsmorgonen sänks priset med 15 öre till 12,48 kronor.

Det är alltjämt 20 öre högre än vad det var i onsdags efter blixtsänkningen med 35 öre.

Samtidigt noteras nya ras för WTI-oljan, med drygt 15 procent vid 09-tiden, vilket Bloomberg förklarar med fyllda lager.

Oljepriset faller till den lägsta nivå sedan i oktober. Och bensin- och dieselpriset har droppat runt 50 öre de senaste veckorna. Viruset spökar i bakgrunden.

Om regeringen inte börjar fundera på hur man ska kompensera för det stigande bensinpriset kommer ytterligare ökningar slå rakt mot Norrland, landsbygden och alla som varje dag är beroende av bilen, skriver Edward Riedl (M), riksdagsledamot, på Expressen debatt.

Konflikten i Mellanöstern har redan lett till en ökning av bensin- och dieselkostnaderna, och riskerar att trissa upp dem ytterligare. Gränsen för vad många bilägare klarar av är snart nådd, menar Edward Riedl, som argumenterar för en tillfällig skattesänkning vid prischock på oljan.

Ett förslag som ursprungligen kommer från Peder Blohm Bokenhielm som leder Bensinupproret 2.0.

”Efter alla försämringar för alla som varje dag är beroende av bilen borde regeringen och januaripartierna åtminstone fundera på hur de snabbt ska kunna kompensera landets bilägare vid kraftigt ökade oljepriser”, skriver Edward Riedl.

”Försiktiga beräkningar visar att vi om fem år kommer få betala 20 kronor litern för bensinen allt annat lika. Detta på grund av den automatiska uppindexeringen av bensinskatten och det ökade kravet på inblandning av biodrivmedel”, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna, i en debattartikel i UNT.

Han konstaterar att trots att utvecklingen av elbilar går snabbt så finns det varken en tillräcklig elproduktion eller infrastruktur som krävs för att ställa om i den takt som politikerna beslutat.

”Vi kan inte ha en situation där både målen och medlen i klimatpolitiken döms ut av regeringens egna experter och som på bara några års sikt riskerar att göra det hart när omöjligt för såväl privatpersoner som företag att äga och köra bil”, skriver han vidare.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin försvarar den höjda bensinskatten med att det bara rör sig om några kronor, eller ”en kvarts pizza i månaden” som hon uttryckte det. Retoriken är elitistisk och nedlåtande mot landsbygden, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) på Expressen Debatt.

Människor ska kunna leva ett normalt liv även om man är bosatt utanför stadskärnorna. I dag bär man en tung skattebörda som kommer bli ännu större och Lövin borde kunna förespråka sina ”eviga skattehöjningar” utan att dumförklara folk, menar hon.

”Det är inte vanliga barnfamiljer på landsbygden som är snåla – det är regeringen som gräver alldeles för djupt i människors fickor”, skriver Lindahl.

Miljöpartiets språkrör och vice statsministern Isabella Lövin säger i en intervju med Expressen att världen står inför ett paradigmskifte i och med klimatförändringarna. Hon menar att omställningstakten inom transportsektorn och inom jordbruk och industri måste öka.

En del i omställningen är enligt Miljöpartiet en höjd bensinskatt. I regeringens höstbudget blev en sådan höjning inte av, skatten sänktes för att kompensera kring överindexeringen men inflation gjorde att priset ändå ökade med 15 öre.
– När man pratar om en bensinskattehöjning låter det som att det skulle driva folk från hus och hem, men det är bara några kronor det är frågan om. En kvarts pizza i månaden, säger Isabella Lövin till Expressen.

Skatten på bensin fortsätter med regeringens goda minne att trappas upp till hiskeliga nivåer vilket riskerar att få hela Sverige att stanna. Det skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna på Hallandspostens debattsida.

I ett räkneexempel för en bilist i Halland, visar de att bensinskatten kombinerat med skärpningen av reduktionsplikten (som kräver att mer biobränsle blandas ut i bensinen) höjer priset på en tankning med 3,6 kronor litern vid 2025. Det motsvarar en ökad kostnad med 5 600 kronor per år för ett genomsnittligt hushåll.

Dessutom bidrar stigande oljepriser, en svag krona och en ökad efterfrågan i biobränslen till att borra djupare hål i bilisternas plånböcker.

Regeringen och samarbetspartierna måste adressera problemet på allvar. Miljöåtgärder i alla ära, men problemet blir inte löst av att straffa redan överskattade bilister som vill få ihop vardagspusslet. Speciellt inte när vi redan gör framsteg med fler hybrid- och elbilar på vägarna, skriver de.