Om regeringen inte börjar fundera på hur man ska kompensera för det stigande bensinpriset kommer ytterligare ökningar slå rakt mot Norrland, landsbygden och alla som varje dag är beroende av bilen, skriver Edward Riedl (M), riksdagsledamot, på Expressen debatt.

Konflikten i Mellanöstern har redan lett till en ökning av bensin- och dieselkostnaderna, och riskerar att trissa upp dem ytterligare. Gränsen för vad många bilägare klarar av är snart nådd, menar Edward Riedl, som argumenterar för en tillfällig skattesänkning vid prischock på oljan.

Ett förslag som ursprungligen kommer från Peder Blohm Bokenhielm som leder Bensinupproret 2.0.

”Efter alla försämringar för alla som varje dag är beroende av bilen borde regeringen och januaripartierna åtminstone fundera på hur de snabbt ska kunna kompensera landets bilägare vid kraftigt ökade oljepriser”, skriver Edward Riedl.

”Försiktiga beräkningar visar att vi om fem år kommer få betala 20 kronor litern för bensinen allt annat lika. Detta på grund av den automatiska uppindexeringen av bensinskatten och det ökade kravet på inblandning av biodrivmedel”, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna, i en debattartikel i UNT.

Han konstaterar att trots att utvecklingen av elbilar går snabbt så finns det varken en tillräcklig elproduktion eller infrastruktur som krävs för att ställa om i den takt som politikerna beslutat.

”Vi kan inte ha en situation där både målen och medlen i klimatpolitiken döms ut av regeringens egna experter och som på bara några års sikt riskerar att göra det hart när omöjligt för såväl privatpersoner som företag att äga och köra bil”, skriver han vidare.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin försvarar den höjda bensinskatten med att det bara rör sig om några kronor, eller ”en kvarts pizza i månaden” som hon uttryckte det. Retoriken är elitistisk och nedlåtande mot landsbygden, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) på Expressen Debatt.

Människor ska kunna leva ett normalt liv även om man är bosatt utanför stadskärnorna. I dag bär man en tung skattebörda som kommer bli ännu större och Lövin borde kunna förespråka sina ”eviga skattehöjningar” utan att dumförklara folk, menar hon.

”Det är inte vanliga barnfamiljer på landsbygden som är snåla – det är regeringen som gräver alldeles för djupt i människors fickor”, skriver Lindahl.

Miljöpartiets språkrör och vice statsministern Isabella Lövin säger i en intervju med Expressen att världen står inför ett paradigmskifte i och med klimatförändringarna. Hon menar att omställningstakten inom transportsektorn och inom jordbruk och industri måste öka.

En del i omställningen är enligt Miljöpartiet en höjd bensinskatt. I regeringens höstbudget blev en sådan höjning inte av, skatten sänktes för att kompensera kring överindexeringen men inflation gjorde att priset ändå ökade med 15 öre.
– När man pratar om en bensinskattehöjning låter det som att det skulle driva folk från hus och hem, men det är bara några kronor det är frågan om. En kvarts pizza i månaden, säger Isabella Lövin till Expressen.

Skatten på bensin fortsätter med regeringens goda minne att trappas upp till hiskeliga nivåer vilket riskerar att få hela Sverige att stanna. Det skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna på Hallandspostens debattsida.

I ett räkneexempel för en bilist i Halland, visar de att bensinskatten kombinerat med skärpningen av reduktionsplikten (som kräver att mer biobränsle blandas ut i bensinen) höjer priset på en tankning med 3,6 kronor litern vid 2025. Det motsvarar en ökad kostnad med 5 600 kronor per år för ett genomsnittligt hushåll.

Dessutom bidrar stigande oljepriser, en svag krona och en ökad efterfrågan i biobränslen till att borra djupare hål i bilisternas plånböcker.

Regeringen och samarbetspartierna måste adressera problemet på allvar. Miljöåtgärder i alla ära, men problemet blir inte löst av att straffa redan överskattade bilister som vill få ihop vardagspusslet. Speciellt inte när vi redan gör framsteg med fler hybrid- och elbilar på vägarna, skriver de.

Ett av de mest effektiva medlen för att minska utsläppen av koldioxid är ett högt bensinpris. De säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, till SVT Nyheter Väst.

– Jag har full respekt för dem som blir upprörda av ett högt bensinpris, men det är ju lite av poängen, säger han.

Enligt Sterner är priset det som har störst effekt på folks beteenden, och han tycker att det nuvarande priset rimligt.

– Det finns ingen orsak att göra något särskilt just nu. Framförallt inte sänka den, om något ska den väl höjas på sikt.

Skatten på drivmedel måste höjas kraftigt för att Sverige ska lyckas minska bilåkandet och nå klimatmålen, säger Maria Börjesson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, till SVT Nyheter.

– Bensinpriset måste bli minst dubbelt så högt – annars är det lagstiftning om att förbjuda bilresande men det skulle ju leda till otroligt stora problem för många människor, menar hon.

Svenskarna körde bil på en sammanlagd sträcka på 6,8 miljarder mil förra året, visar siffror från Trafikanalys. Det är en ökning från året innan – och sett från år 2000 kör svenskarna en miljard mil längre i dag.

Både bensin och diesel blir allt mer miljövänliga tack vare att biobränslen blandas in. Därför är det märkligt att regeringen fortsätter att höja skatten, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i Expressen.

Skattebetalarna bedömer att bensinen kostar 20 kronor litern år 2025 på grund av redan fattade politiska beslut, men det kan bli värre än så. För att motverka skenande bensinpriser måste bensinskatten sänkas ordentligt. Över 60 procent av bensinpriset är idag ren skatt, menar Christian Ekström och Sofia Linder.

”Särskilt hårt drabbas de som bor på landsbygden som saknar realistiska alternativ till bilen för att få vardagen att fungera med jobbpendling och skolskjutsar. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb utanför storstäderna”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder i Expressen.

Det kan kosta tusenlappar mer i bränsleskatt att bo på landsbygden, visar Dagens Nyheters kartläggning av den senaste fordonsstatistiken. Orsakerna är begränsade möjligheter till kollektivtrafik, längre köravstånd samt en äldre och törstigare fordonsflotta.

Förra året betalade invånarna i Bergs kommun i Jämtland i snitt mest för bränslet. DN har talat med Jan Kårwik som driver bilverkstad i Svenstavik i Bergs kommun. Han vill se en differentierad bränsleskatt, där människor i glesbygd får betala mindre.

– De kan dra ett streck söder om eller mitt i Dalarna och alla som bor norr om strecket kan få betala en lägre skatt på diesel, bensin och el, säger han.

Ledande drivmedelskedjorna sänker bensinpriset med tio öre litern, rapporterar TT. Men bensinpriset är fortfarande 45 öre högre än det var före den kraftiga höjningen i början av veckan när oljepriserna skenade.

Dieselpriset sänktes på onsdagen med tio öre, men ändras inte i dag. Det rekommenderade priset på bensin på bemannade stationer ligger nu på 15,83 medan dieseln kostar 16,58 kronor litern, skriver TT.