Svenska kronans kraftiga ras är välkommet för krisande exportbolag. Framförallt gynnas branscherna verkstad och råvaror, som nu får bättre betalt för varor som tillverkas i Sverige. Det skriver DI.

Bland vinnare märks lastvagnsjätten Volvo och gruvspecialisten Epiroc som ökade sina vinster med 8 procent i fjärde kvartalet tack vare positiva valutaeffekter.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist menar att Sverige har fördelar av att ha en egen valuta.

– En svag krona kommer att hjälpa oss att komma snabbare ur det här, säger han till DI.

Den svenska kronan har tappat den tidigare upphämtningen under året mot dollarn och euron. Under torsdagen har kronan blivit kraftigt försvagad i förhållande till andra valutor.

Den svenska kronan har vid 14-tiden backat till den grad att 9,7 kronor nu ger 1 dollar. Samtidigt ger drygt 10,9 kronor en euro.

Svenska kronan tenderar att försvagas i orostider, men att kronan pallat stå pall i coronakrisen förbryllar valutaproffsen, skriver Dagens Industri.

– De senaste veckorna har kronan varit överraskande stark. Men jag är tveksam till om kronans beteendemönster verkligen har ändrats. säger SEB:s valutastrateg Rikard Falkenhäll till tidningen.

SEB spådde i början av året en viss revansch för kronan i år.

– De politiska riskerna började gå ned igen efter att ha varit väldigt viktiga för valutamarknaden under 2019. Och nu plötsligt vänds allt upp och ned mer eller mindre, och nu har vi ingen aning om vart saker och ting ska ta vägen, säger Rikard Falkenhäll.

Swedbanks valutastrateg Anders Eklöf ser vissa kortsiktiga risker för bakslag.

– Kronan kommer säkert att fladdra en del i närtid, mellan 10,40 och 10,70 mot euron. Samtidigt läser vi Riksbanken som att de kommer att hålla emot i det längsta mot att lägga mer expansiv penningpolitik, och det hjälper kronan i det här läget, säger han till Dagens Industri.

Efter en skakig inledning på nya året så är förhoppningarna stora att kronan ska få en stabilare resa under fortsättningen av 2020. Men det hänger till stor del på coronavirusets utveckling, skriver Pekka Kääntä i en kommentar på Placera.

”När vi nu blickar framåt mot kronans utveckling framåt så är grundanalysen att kronan - i vanlig ordning är väl bäst att tillägga - betraktas som undervärderad av en stor majoritet av analytikerkollektivet”, skriver han.

Men få räknar med att kronan ska röra sig ner mot de 9,50 kronor per euro som sågs som en möjlig nivå för ett antal år sedan, menar han.

”Den viktigaste faktorn för en kronförstärkning är tveklöst att världsekonomin rider ut coronastormen och åter börja visa tecken på återhämtning”, skriver han vidare i Placera.

Den svenska kronan har försvagats ”ganska kraftigt” den senaste veckan, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i ett marknadsbrev på måndagen.

Sedan den 24 januari har kronan försvagats med 16 öre och en liknande försvagning märks även mot dollarn, konstaterar strategen och skriver vidare att kronförsvagningen sammanfaller med coronavirusets utbrott.

”Ska kronan lyckas återhämta sig i år krävs det att global ekonomi kan skaka av sig effekterna av coronavirus och andra negativa händelser”, skriver Falkenhäll.

Starkare förtroende bland konsumenter och i industrin väntas i veckans makrodata, vilket kommer att ge stöd för kronans uppåttrend. Det skriver Nordeas ekonomer Martin Enlund, Andreas Steno Larsen och Joachim Bernhardsen i ett veckobrev.

Enligt ekonomerna har konsumentförtroendet underpresterat kraftigt under Stefan Löfvens socialdemokratiska regering. ”En ny statsminister – eller en ny regering – skulle sannolikt vara goda nyheter för kronan”, skriver de.

Nordea-ekonomerna noterar också att politiska kommentatorer spekulerar i att Löfven ska lämna sin post i vår. ”Vi förblir dock försiktiga kring kronan på grund av den fortsatt dystra utsikten för europeisk tillväxt”, skriver de.

Att Riksbanken höll fast vid sin prognos om att höja räntan i december var en av fjolårets stora överraskningar, skriver SEB:s räntestrateg Lina Fransson i storbankens rapport Ögat.

Höjningen visar att den svenska centralbanken verkligen ville bort från minusräntan och det minskar i sin tur sannolikheten att Riksbanken åter sänker räntan, anser Fransson.

I rapporten spår SEB:s valutastrateg och makrochef Carl Hammer att kronan successivt bör stärkas mot dollarn under året. Banken spår också att EUR/SEK ska kunna falla ner till 10,10 ”men troligen inte så mycket mer”, skriver Hammer. Det kan jämföras med de 10,53 som euron står i på fredagsmorgonen.

Den svenska kronan lär försvagas under 2020. Det säger Stefan Mellin, valutaanalytiker vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt. Detta trots att kronan stärktes i slutet av förra året till följd av bland annat ökad optimism i handelskriget mellan USA och Kina, positiva signaler om Europas ekonomi och att Riksbanken tydligt signalerade att räntan skulle höjas.

– Det här året har börjat tvärtom, med geopolitisk oro. Dessutom var Riksbanken lite duvaktiga i protokollet från decembermötet. Många, inte minst internationella banker, har drivit testen att Riksbanken höjt till noll och att noll nu är golvet, men det är inte alls den tolkningen jag gör av protokollet, säger han till Direkt.

En svagare konjunktur och inflation, vilket Danske Bank spår, innebär att Riksbanken kan komma att sänka räntan igen, enligt Stefan Mellin.

Så, hur mycket kommer kronan att försvagas? Danske Bank räknar med att kronan kommer att försvagas till 10:80 mot euron om ett år, vilket kan jämföras med onsdagen då kronan låg strax över 10:50 mot euron.

Trots höstens revansch har kronan försvagats med över 3 procent mot euron och dubbelt så mycket mot dollarn under 2019. Vad som kommer att ske under 2020 är föremål för skilda spådomar, skriver DI som talar med ett antal valutastrateger.

Richard Falkenhäll på SEB tror att kronan i slutet av 2020 kommer att ligga på nära 10 kronor mot euron, en markant förstärkning mot dagens 10,47 kronor.

På Danske Bank är man mindre optimistisk och förutspår att vi i slutet av 2020 kan få betala 10,80 kronor för en euron.

Brittiska Capital Economics är ännu mer pessimistiska och spår att svenskarna kan få betala 11 kronor för en euro i slutet av nästa år.

Den svenska kronan tillhör de sämsta investeringarna under det gångna året. Det slår den ansedda tidningen Financial Times fast i en ny lista.

Den amerikanska banken Bank of America Merill Lynch spådde en ökning på 4,5 procent, men i stället rasade Sveriges valuta till den lägsta nivån sedan 2009, skriver tidningen.
Även den norska kronan nämns som en av årets sämsta investeringar. I det norska fallet spådde Bank of America Merill Lynchs analytiker en ökning på sju procent vid årsslutet. Facit blev den motsatta och ett tapp runt åtta procent.

– Att säga att kronan har varit en besvikelse är en underdrift, säger Paul Meggyesi, global head of currency strategy på JPMorgan, till Financial Times.