Att Riksbanken höll fast vid sin prognos om att höja räntan i december var en av fjolårets stora överraskningar, skriver SEB:s räntestrateg Lina Fransson i storbankens rapport Ögat.

Höjningen visar att den svenska centralbanken verkligen ville bort från minusräntan och det minskar i sin tur sannolikheten att Riksbanken åter sänker räntan, anser Fransson.

I rapporten spår SEB:s valutastrateg och makrochef Carl Hammer att kronan successivt bör stärkas mot dollarn under året. Banken spår också att EUR/SEK ska kunna falla ner till 10,10 ”men troligen inte så mycket mer”, skriver Hammer. Det kan jämföras med de 10,53 som euron står i på fredagsmorgonen.

Den svenska kronan lär försvagas under 2020. Det säger Stefan Mellin, valutaanalytiker vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt. Detta trots att kronan stärktes i slutet av förra året till följd av bland annat ökad optimism i handelskriget mellan USA och Kina, positiva signaler om Europas ekonomi och att Riksbanken tydligt signalerade att räntan skulle höjas.

– Det här året har börjat tvärtom, med geopolitisk oro. Dessutom var Riksbanken lite duvaktiga i protokollet från decembermötet. Många, inte minst internationella banker, har drivit testen att Riksbanken höjt till noll och att noll nu är golvet, men det är inte alls den tolkningen jag gör av protokollet, säger han till Direkt.

En svagare konjunktur och inflation, vilket Danske Bank spår, innebär att Riksbanken kan komma att sänka räntan igen, enligt Stefan Mellin.

Så, hur mycket kommer kronan att försvagas? Danske Bank räknar med att kronan kommer att försvagas till 10:80 mot euron om ett år, vilket kan jämföras med onsdagen då kronan låg strax över 10:50 mot euron.

Trots höstens revansch har kronan försvagats med över 3 procent mot euron och dubbelt så mycket mot dollarn under 2019. Vad som kommer att ske under 2020 är föremål för skilda spådomar, skriver DI som talar med ett antal valutastrateger.

Richard Falkenhäll på SEB tror att kronan i slutet av 2020 kommer att ligga på nära 10 kronor mot euron, en markant förstärkning mot dagens 10,47 kronor.

På Danske Bank är man mindre optimistisk och förutspår att vi i slutet av 2020 kan få betala 10,80 kronor för en euron.

Brittiska Capital Economics är ännu mer pessimistiska och spår att svenskarna kan få betala 11 kronor för en euro i slutet av nästa år.

Den svenska kronan tillhör de sämsta investeringarna under det gångna året. Det slår den ansedda tidningen Financial Times fast i en ny lista.

Den amerikanska banken Bank of America Merill Lynch spådde en ökning på 4,5 procent, men i stället rasade Sveriges valuta till den lägsta nivån sedan 2009, skriver tidningen.
Även den norska kronan nämns som en av årets sämsta investeringar. I det norska fallet spådde Bank of America Merill Lynchs analytiker en ökning på sju procent vid årsslutet. Facit blev den motsatta och ett tapp runt åtta procent.

– Att säga att kronan har varit en besvikelse är en underdrift, säger Paul Meggyesi, global head of currency strategy på JPMorgan, till Financial Times.

De två senaste månaderna har kronan förstärkts rejält mot dollarn. Den amerikanska valutan stod i 9,96 i oktober – när valutahandeln tog helgledigt i fredags stod dollarn i stället i 9,49.

Ett liknande mönster kan skönjas när man jämför euron och kronan. I oktober var eurons toppnotering 10,92 kronor – nu står den i 10,43.

– Det har varit ett litet kronrally på slutet, säger Danske Banks strateg Maria Landeborn i Placerapodden.

Det kan ligga ytterligare kronförstärkning i korten nästa år. I slutet av 2020 kommer en dollar kosta 9,34 kronor, spår Handelsbanken.

Swedbank tror att dollarn står i 9,38 kronor i slutet av nästa år. SEB är ännu mer positiv och spår en kronförstärkning mot både euron och dollarn.

Här nedanför finns trions och Danske Banks valutaprognoser.

”Det har varit litet kronrally på slutet”, säger Danske Bank-strategen Maria Landeborn i Placerapodden.

Annars har trenden varit en evigt fallande krona i år, säger hon vidare. Det lär inte förändras under 2020, spår Danske Bank.

– Ska vi blicka lite framåt, sex till tolv månader, så är vår förväntan att kronan kommer att fortsätta förbli svag, säger Landeborn.

Den nya riksbanksutredningen kommer att ge Riksbanken rätt att försvaga eller stärka kronan om centralbanken anser att det krävs för att nå inflationsmålet på 2 procent, skriver SvD Näringsliv.

Mats Dillén, som lett utredningen, säger att Riksbanken ”får intervenera på valutamarknaden” så länge det inte kan uppfattas som att de gått från rörlig till fast växelkurs.

På en fråga om Stefan Ingves och de andra får intervenera så mycket de vill så länge de når inflationsmålet, svarar Dillén:

– Ja, det är det som är testet, säger han till SvD.

Kronan är just nu starkare än på flera månader. I princip har valutan inte varit så här stark sedan i somras, skriver Swedbanks makroekonom Cathrine Danin på Twitter.

I går var kronan till och med 1 procent starkare än Riksbankens bedömning i juli, konstaterar Danin vidare.

”Stoppa pressarna! Kronan är nu starkare än Riksbankens prognos”, skriver nyhetsbyrån Direkts makroredaktion på Twitter.

Vid 08.50-tiden på onsdagen stod USD/SEK i 9,59 medan EUR/SEK handlades i 10,56.

Den svaga kronan slår hårt mot både företag och privatpersoner. Men nu kan den oväntade räddningen komma, när nya årskullar går i pension. Det säger Handelsbankens valutaexpert till SvD.

De senaste sju åren har den svenska kronan fallit kraftigt, cirka 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn. Enligt Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, är en del av kronans försvagning beroende på att många har valt att investera sina pensionspengar utomlands.

I takt med att allt fler av de som investerat utomlands börjar ta ut sin pension kommer de tvingas sälja sina utländska tillgångar och växla tillbaka till kronor. Något som kommer innebära en positiv effekt på kronan.

– Det är en långsiktig spaning, men det är definitivt något som under en tioårsperiod kommer att tala för kronans fördel, säger Lars Henriksson till SvD.

”Kronan faller inte bara på valutamarknaden, den faller också mellan stolarna”, skriver den tidigare regeringstjänsteman Christer Wretborn på SvD debatt. Han menar att situationen är ett samhällsproblem där både Riksbanken och regeringen skyller ifrån sig.

”Svenska folket har rimligtvis att rätt att begära att de politiker de valt ger en förklaring till den nuvarande situationen och hur de tänker hantera den”, avslutar Wretborn.