Att den norska kronan slagit bottenrekord är till viss del den svenska ekonomins fel. Det anser Bjørn Roger Wilhelmsen, chefsekonom på Nordkinn Assets Management. På bara några veckor har den norska kronan försvagats med trettio öre mot euron.

En viktig anledning är att många investerar blandar ihop de två valutorna med varandra.

– Om svensk ekonomi går dåligt och kronan går dåligt som ett resultat så dras den norska kronan med i fallet, säger han till SvD, och lyfter även fram den svenska minusräntan som en faktor.

Den svajiga i världsekonomin slår hårt mot den norska kronan.

– Osäkerhet är typiskt väldigt negativt för små valutor som den norska och den svenska, och kanske extra negativt för den norska eftersom det är en mindre likvid valuta, säger Bjørn Roger Wilhelmsen till SvD.

SEB har justerat sin prognos och tror att kronan kommer att stärkas nästa år, men först kan det bli värre, skriver Privata Affärer.

Storbanken presenterar uppgifterna i SEK News, som är SEB:s marknadspublikation för valutafrågor. Av den framgår att finansiella institutioner och stora företag förväntar sig att kronan först ska bli ännu svagare under detta år. En majoritet menar också att det är Riksbanken som bär skulden för den historiskt svaga kronan.

SEB anger tre faktorer som orsakat kronans försvagning och det är den kraftiga minskningen av det utländska ägandet i svenska statspapper, ett högt svenskt sparande har medverkat till utflöden av kronor då sparare köpt utländska tillgångar och den tredje faktorn är att svenska företag ökat behållningarna på konton i utlandet som en reaktion på minusräntan.

91 procent av företagen och finansiella institutionerna som svarat på SEB:s enkät tror att Riksbanken höjer räntan i nästa steg. Hälften tror att höjningen kommer redan i december, skriver Privata Affärer.

Krona stärktes kraftigt efter beskedet att det finns ett brexit-avtal, uppger Aftonbladet.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist ställdes mot vice riksbankschef Per Jansson i en duell om bland annat penningpolitiken, anordnad av DI. Bland annat fick de svara på huruvida de anser att den svaga kronan är ett problem och hur Riksbanken ska se på växelkursen.

Robert Bergqvist kritiserar minusräntan och anser att kronan har blivit ett verktyg för Riksbanken att få upp inflationen. Hans främsta kritik mot Riksbanken är dock dess ”asymmetriska verbala interventioner”. Med det menas att Riksbanken inte har uttalat sig så mycket när kronan har försvagats medan den har kommenterat de gånger kronan har stärkts. ”Växelkursen fungerar som en informationsbärare. Den sänder signaler till omvärlden”, säger han vidare.

Per Jansson säger däremot att Riksbanken inte har något mål för växelkursen utan för inflationen. Han säger även att kronans värde också bestäms av marknaden och att penningpolitiken bara är en faktor. Dessutom säger han att en svag krona inte garanterat behöver leda till problem. ”Ser vi något där som tyder på att allvarliga obalanser skulle växa fram på grund av en svag krona? Det är svårt att svara ja på den frågan”.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Tre av Sveriges fem största banker spår att kronan kommer att stärkas mot euron under nästa år, skriver SvD Näringsliv.

De senaste åren har kronan gått kräftgång och sedan 2012 har valutan tappat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn. Och på kort sikt lär nedgången fortsätta – men nästa år tror fler analytiker att det kommer en vändning, skriver tidningen.

SEB och Nordea tror att euron kommer kosta 10,40 respektive 10,50 kronor i slutet av nästa år. Det kan jämföras med 10,83 på fredagsförmiddagen. Handelsbankens prognos är att euron kostar 10,65 när 2020 blir 2021.

Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank tror samtliga att kronan stärks mot dollarn nästa år.

Kronan ligger nu på samma nivåer som under IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Ska Sverige ha en chans att mota lågkonjunkturen måste vi fimpa idén om att en svag krona gynnar industrin, menar såväl ekonomer som pressade företag.

De svenska arbetskraftskostnaderna ökar snabbare än i flera konkurrentländer.

Att kronan försvagats har sänkt Sveriges relativa kostnadsläge men det är inte hållbart att förlita sig på en svagare krona.

Om nu kronan stärks blir läget snabbt bekymmersamt för många företag, skriver Nyhetsbyrån Direkt och hänvisar till Teknikföretagens nya rapport om industrins arbetskraftskostnader internationellt.

– Vi kan inte förlita oss på att kronan ska rädda oss, utan det är viktigt att vi inte fortsätter att ha en kostnadsökningstakt som ligger högre än våra konkurrentländer, säger Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen och författare av rapporten, till Nyhetsbyrån Direkt.

Investerare tar höjd för att svensk ekonomi går mot ännu sämre tider – därför faller kronan återigen på måndagen. Det menar Danske Banks valutaanalytiker Stefan Mellin, rapporterar SvD Näringsliv.

Exempelvis blickar investerarna fram emot industrisiffror i morgon, inflationsförväntningar på onsdag och inflationssiffror på torsdag.

– Får vi svaga siffror i morgon, följt av mjuka inflationsdata på onsdag och torsdag, då ska man nog inte bli förvånad om kronan ligger på 11 kronor mot euron på fredag, säger Mellin.

Enligt SEB:s valutastrateg Carl Hammer är det många som nu måste stänga sina positioner vilket sänker kronan ännu mer. Det finns även ett säsongsmönster i oktober med svagare krona, säger han till DI.

Vid 22-tiden-tiden var kronan ner 0,8 procent mot dollarn och 0,7 procent mot euron. En dollar kostade 9,91 kronor och en euro gick loss på 10,88 kronor. Inte på 10 år har kronan varit så svag mot euron och det var 17 år sedan dollarn var så dyr.

Flera nationalekonomer tonar ner larmen om den svaga kronan. Tack vare reformerna efter 90-talskrisen är köpkraften fortfarande god. ”Rent konkret har den som tjänar 20 000 kronor idag 10 000 mer i plånboken”, säger Reforminstitutets Stefan Fölster till Arbetsmarknadsnytt. Men snart behövs nya krafttag.

Den svenska kronans kräftgång kan fortsätta under hösten och in i vintern i takt med att marknaden tappar tron på Riksbankens prognos om en räntehöjning. Det skriver Bloomberg med hänvisning till bedömningar från Citigroup och Nordea.

Nordeas analytiker Andreas Steno Larsen och Martin Enlund tror att Riksbanken är på väg att sänka räntan, möjligen så tidigt som i december, för att stötta inflationsförväntningarna inför vårens avtalsrörelse.