Den svenska kronan når sin svagaste nivå mot dollarn sedan 2002, skriver TT. På tisdagseftermiddagen kostar en dollar 9,72 kronor.

Kronan tappar även mot euron, som vid samma tidpunkt kostar 10,77 kronor. Med undantag för några få korta toppar tidigare i år når kronan den svagaste eurokursen sedan sommaren 2009.

Den svenska kronan är undervärderad med mer än 20 procent, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att den inhemska valutan på tisdagen nått sin lägsta nivå på 17 år.

Bergqvist skriver att det är samma saker som vanligt som tynger den pressade kronan – bland annat de negativa räntorna.

”Det är orättvist – svensk ekonomi är hälsosam”, skriver han.

Riksdagens partier avgör den svenska kronans framtid, skriver SvD Näringslivs Louise Andrén Meiton efter att kronan under tisdagen nått sin lägsta nivå mot dollarn på 17 år.

”Sedan Riksbanken blev självständig har många politiker tassat på tå för att inte riskera att klampa in och påverka oberoendet. Men snart måste de faktiskt bestämma sig”, skriver Andrén Meiton.

Hon skriver att det blivit något av en svensk paradgren att försvaga valutan för att hjälpa kronan, men frågar sig nu om ”forntida valutadopning verkligen är framtidens melodi”.

På längre sikt borde den utbombade svenska kronan kunna repa sig, skrev Dagens Industris Johanna Jeansson i lördags. Hon menar att kronan är en av de mest undervärderade valutorna just nu.

”Mätt mot ett handelsvägt index är den svenska valutan cirka 10 procent svagare jämfört med de senaste tjugo årens trend”, skrev Jeansson.

Kronan passerade strax innan lunch växelkursen 9,7 kronor, Så mycket har en amerikansk dollar inte kostat på hela 17 år, skriver Dagens Industri.

Kronan försvagades även gentemot euron som nu kostar strax under 10,8 kronor, vilket motsvarar en ökning på 4 öre under tisdagen.

Kronförsvagningen skedde trots att tisdagen inte levererat några större nyheter. Däremot släppte SCB siffror om att antalet påbörjade lägenheter sjönk med 12 procent på årsbasis under det första halvåret. Tidigare har ekonomer varnat att bromsande bostadsinvesteringar kommer att tynga tillväxten i år.

”Det är svårt att se vad som skulle kunna få det att vända för kronan”, säger Stefan Mellin, valutaanalytiker vid Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt. Han hänvisar till Riksbankens risk att hamna i ett fortsatt lågränteläge, den stundande lågkonjunkturen och osäkerheten kring handelskriget.

Den som planerar att åka till USA nästa år kan ha tur, skriver Svenska Dagbladet. Kronan väntas nämligen stärkas mot dollarn nästa år – efter att den försvagats under hösten, spår Martin Enlund, chefsvalutastrateg på Nordea i en intervju med SvD.

Storbanken tror att kronan kan komma att försvagas till elva kronor mot euron och från 9,60 till tio kronor mot dollarn under hösten. Men nästa år spår Nordea att kronan återhämtar sig till 10,60 kronor mot euron och från tio till nio mot dollarn.

Banken spår att världsekonomin vänder upp när centralbanker sänker räntan för att stimulera efterfrågan från företag och hushåll samt att regeringar öppnar plånboken. Det i sin tur gynnar svensk ekonomi och minskar sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan, skriver tidningen.

– Vi tror att det elände som spelar ut just nu kommer nå vägs ände framåt årsskiftet. Det talar för att kronan borde kunna stärkas nästa år, säger Martin Enlund till SvD.

Den svenska kronan föll ytterligare efter BNP-siffrorna som presenterades igår. Nu är kronan till och med lägre värderad än den den turkiska liran, som tidigare haft överlägset lägst värde. Att kronan har försvagats mest av alla länder i OECD sedan årsskiftet har fått industrin och ekonomer att reagera, skriver Dagens Industri.

– Om vi fortsätter att bedriva den här valutapolitiken riskerar vi att rea ut svenska tillgångar, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till Di.

Han menar att det verkar som att Riksbanken vill att kronan ska vara låg, men höjer varningsflaggan. Sverige riskerar att få dåligt rykte internationellt.

– En svag krona kan till viss del vara bra för ett nettoexportland som Sverige, men som det ser ut nu är kronan 10-15 procent för svag. Vid någon tidpunkt framöver kommer kronan att återgå i styrka och då blir det ett bryskt uppvaknande när man tappar ännu mer i konkurrenskraft, säger han till tidningen.

Kronan har tappat i värde i relation till de flesta jämförbara valutor, skriver Mattias Svensson i DN, och pekar på att fördelarna varit flera:
”Billiga lån har skapat rally på bostadsmarknaden, vilket snabbt ökat förmögenheten och sänkt lånekostnaden för alla som redan äger sin bostad. De billiga krediterna har också pumpat upp börsen. Trevligt för alla som aktiesparar, men en utveckling som koncentrerat välstånd till de kapitalstarka som redan har mest”.

Men andra har fått betala betydligt mer för denna utveckling, skriver Svensson.

Den svenska kronan tappar rejält mot dollarn vid en jämförelse med liknande länder. Det uppmärksammar Financial Times. Bara den turkiska liran tappar mer i genomgången av OECD-länder.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tycker inte det finns anledning att känna oro.

– Nej, det tycker jag inte men det finns några negativa effekter. Sverige är en exportberoende ekonomi så om kronan tappar värde ska det enligt teoriboken stärka ekonomin. Jag tror inte att det blir så eftersom kronan är undervärderad med omkring 10-15 procent, säger han till Dagens Nyheter.

Han fortsätter:

– Det är viktigt att företagen är på tårna. Här finns risk att svensk industri blir mindre konkurrenskraftig på sikt. Om kronan stärks får industrin ett bryskt uppvaknande ur Törnrosasömnen som läget har skapat, säger han.

”Kronan är som bekant en sorglig historia”, skriver Henrik Mitelman i en analys i DI. Han menar att kronan inte alls kommer att stärkas, så som de flesta analytiker tror. ”Jag är mer skeptisk till kronan, och detta av tre skäl”, skriver han vidare.

För det första sänker Riksbanken värdet på kronan för att pressa upp importpriserna och uppfylla inflationsmålet. Dessutom har inflationen ”försvunnit” i Sverige med tanke på digitaliseringens och globaliseringens ökade konkurrens. Lönerna kommer inte att öka så som Riksbanken hoppas och därför måste kronan fortsätta att sänkas, skriver Henrik Mitelman.

För det andra är tillväxtutsikterna inte mycket bättre än i euroområdet, försätter han, med begränsade framgångar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Och för det tredje har bytesbalansöverskottet krymp snabbt. ”Hoppet är det sista som överger oss och kronkramare finns det gott om. Jag är inte en av dem”, avslutar han.

Svenska kronan kommer pressas ytterligare under andra halvåret menar analyshuset Capital Economics. Enligt analyshuset kommer kronan försvagas till 11 kronor mot euron i slutet av året, skriver Dagens Industri.

Senast kronan var så svag var 2009, året efter finanskrisen. Riksbanken har hittills förespråkat oväntat positiva utsikter för den svenska ekonomin, men Capital Economics bedömer att Riksbanken snart kommer få ändra sin ståndpunkt då det nu finns flera tecken på att den inhemska efterfrågan i Sverige försvagas.

Ett viktigt tecken är att hushållskonsumtionen för maj var svag, och sjönk från samma månad i fjol med 1,0, vilket är den största nedgången på ett decennium. Enligt Capital Economics är det helt klart att den svenska ekonomin tappat mycket momentum i mitten av året.

Det kommer att vara svårt för beslutsfattare att fortsätta att blunda för detta, menar analyshuset.