En klar riksdagsmajoritet öppnar för att unga som begår brott ska kunna flyttas från ungdomshem till fängelser, rapporterar DN som genomfört en enkät bland samtliga riksdagspartier.

Alla partier utom Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att vårdansvaret bör överföras från SiS till Kriminalvården.

Politikerna motiver sin linje med att hänvisa till sitt höga förtroende för Kriminalvården.

”Unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende kan i högre grad bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella än med traditionell vård och behandling på behandlingshem”, skriver till exempel Helena Vilhelmsson, rättspolitisk talesperson för C.

Sedan den 1 januari kan unga som döms för brott få utegångsförbud på helgerna och elektronisk övervakning med fotboja som påföljd, rapporterar TT. Ungdomsövervakning, som påföljden kallas, är främst aktuell för ungdomar mellan 15 och 17 år som begått relativt grova brott, men där det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård.

Tre obligatoriska föreskrifter ingår i straffet, säger Håkan Zandén vid Kriminalvården till TT. Den unge måste träffa frivården minst två gånger i veckan, och ska avhålla sig från alkohol och narkotika, samt ska vara hemma på helgerna.

– Det innebär att du från fredag kväll klockan 18 till lördag morgon klockan 7 och samma tider lördag till söndag och söndag till måndag, ska vara hemma eller någon annanstans som vi har kommit överens om, säger Håkan Zandén.

Den kriminalpolitiska debatten i Sverige har rasistiska övertoner. Det säger riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (MP) i en intervju med Dagens Nyheter.

Ali Elmi påpekar att det finns 5 000 gängkriminella i Sverige, ett land med över två miljoner personer med utländsk bakgrund. Hon har också invändningar mot den senaste tidens uppblossade debatt om kriminella klaner, även om hon inte förnekar att det finns kriminalitet i vissa familjer.

– Men jag tror att postnummer och geografi är ännu viktigare när det gäller att förstå hur kriminella gäng opererar, säger hon till tidningen.

Betydligt fler svenskar dör av knivvåld än i skjutningar, rapporterar SVT. Bara under första halvan av 2020 dödades 29 personer till följd av knivvåld.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell är kritisk till straffskalan när det gäller att bära kniv på allmän plats.

– Det är orimligt att det är bötesstraff för det i dag. Där borde fängelse vara minimistraffet, säger han till SVT.

Enligt Forsell har M länge drivit att det behövs en strängare syn på brottet. Han kritiserar regeringen för att inte agera.

I dag träder en ny lag i kraft som innebär hårdare straff för smuggling och innehav av olagliga vapen och explosiva ämnen.

Bland annat höjs maxstraffet för de grövsta brotten från sex år till sju års fängelse.

– Fler brott, särskilt sådana som begås i kriminella miljöer, ska ses som grova eller synnerligen grova samtidigt som maximistraffen höjs, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till regeringens hemsida.

Den nya lagen förväntas slå hårt mot landets gängkriminalitet då många av de vapen som används av kriminella gäng smugglas in, säger Damberg.

Kriminalvården tvingas bygga baracker för att klara trängseln på svenska anstalter och häkten, rapporterar SVT Nyheter.

Totalt används 4 916 platser av totalt 4 920 men på avdelningar med högst säkerhetsklassning är beläggningen 120 procent, vilket gör att det råder akut platsbrist.

Till en början försökte Kriminalvården lösa problemet genom att ställa in våningssängar i cellerna men nu har man börjat bygga modulhus i stället.

– Barackerna är en betydligt bättre lösning än att placera två personer i varje cell, säger Tomas Kvarnrud, kriminalvårdsinspektör i Mariestad, till SVT.

Förnedringsrån ska leda till minst fem års fängelse, skriver M-duon Johan Forssell och Louise Meijer på Aftonbladet Debatt. Partiet vill att rån med förnedrande inslag ska utgöra grund för att klassas som grovt rån, och inte klassas som rån av normalgraden.

”Det är hög tid för regeringen att börja inse allvaret och agera för att stoppa den grova kriminaliteten bland unga”, skriver de.

Partiet vill dessutom att sluten ungdomsvård ska dömas ut i fler fall och att maxtiden för sluten ungdomsvård förlängs. Sedan tidigare har partiet föreslagit åtgärder som avskaffad ungdomsrabatt och ungdomsfängelser.

Susanna Silfverskiöld efterlyser en öppnar arbetsmarknad i en ledare i SvD. Det skulle göra det lättare att få kriminella att lämna brottsbanan.

”På samma vis blir det lättare att lämna en kriminell livsstil när det lagliga alternativet upplevs attraktivt, eller åtminstone möjligt. I det ljuset framstår en öppen arbetsmarknad med tydligare incitament för arbete, som en allt viktigare brottspreventiv åtgärd”, skriver hon.

Silfverskiöld menar ”att höga skatter och en illa fungerande vit arbetsmarknad” leder till att fler väljer den svarta arbetsmarknaden. Hon anser att politiker måste bygga incitamenten rätt för att stoppa den utvecklingen.

Nio av tio svenskar tror att förebyggande åtgärder, som satsningar på skolan, är viktigt för att bekämpa kriminaliteten, enligt en Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av SVT. Stödet är lika starkt i riket i stort som i de utsatta områdena.

Även hårdare straff och fler poliser är populära förslag. Förslagen har något lägre stöd i de utsatta områden, som hellre vill ha fler socialarbetare.

En majoritet i både riket i stort, sju av tio, och i de utsatta områdena, sex av tio, tycker också att den förda flyktingpolitiken har lett till ökad kriminalitet.

Utvecklingen i Göteborgs förorter har gått åt fel håll sedan riksdagsledamöterna Leila Ali Elmi (MP) och Robert Hannah (L) växte upp där på 90-talet. Det säger de i ett reportage i Göteborgs-Posten.

Ali Elmi, som växte upp i Hjällbo, menar att tröskeln in till kriminalitet har blivit lägre och att samhället abdikerat från sitt ansvar.

– Jag upplever att det är annorlunda i dag. Man har mindre tilltro till lärare, mindre tilltro till skolan, säger hon.

Liberalen Hannah, som är från Tynnered, tror att den politiska debatten kommer att kretsa kring de utsatta områdena framöver, vilket gör att ”de politiska partierna kommer att behöva vässa sina argument”. Själv hoppas han på nya åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken, bostadspolitiken och skolpolitiken.