Processen för hur bevis används i rättegångar kan komma att göras om för första gången på 70 år. Regeringen går nu fram med ett förslag om tidiga förhör, meddelar inrikesminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens.

Enligt Expressen är förslaget inspirerat av rättegången i Danmark mot det kriminella gänget från Rinkeby gällande ett uppmärksammat dubbelmord sommaren.

Förslaget handlar om att förändra en grundsten i rättsprocessen, den så kallade omedelbarhetsprincipen, som infördes i en reform 1948. Den utgår från att rätten endast får ta hänsyn till de bevis som presenteras under en huvudförhandling.

Kvinnorna i de kriminella gängen blir allt fler och får också allt mer aktiva roller. Det säger Magnus Mowitz, tf chef på underrättelsesektionen vid polisregion Stockholm.

– Från att tidigare ha sett en passiv flickvän ser vi i dag en aktiv medgärningsman som tar en egen självständig roll för att nå maktstatus och egen ekonomisk vinning, säger han.

I den senaste kartläggningen av Stockholms gängmedlemmar finns ett 50-tal kvinnor, en fördubbling jämfört med för åtta år sedan.

Regeringen vill att det ska bli straffbart att låta barn bevittna våld i hemmet och föreslår att ett nytt barnfridsbrott införs i brottsbalken, rapporterar TT.

– Det innebär i praktiken att om en man slår sin fru inför sina barn, så begår man ett brott inte bara mot kvinnan utan också mot sina barn, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Syftet är att göra det straffbart att skada barnets trygghet eller tillit. Regeringen föreslår att brottet ska kunna ge fängelse i högst två år. Vid grovt brott ska det vara minst nio månaders fängelse och högst fyra års fängelse.

Domstolarnas ärenden har ökat med 27 procent de senaste fem åren och nu begär Domstolsverket 700 miljoner kronor extra för 2022–2024 för att kunna upprätthålla rättssäkerheten, skriver TT.

Utan pengarna riskerar domstolarna att bli en flaskhals i rättskedjan så att de satsningar som görs på exempelvis polisen inte får fullt genomslag, varnar Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.

Även Kriminalvården vill ha mer pengar. Enligt myndighetens budgetförslag behövs 4,3 miljarder kronor mer 2021–2024. Det råder redan platsbrist på Sveriges kriminalvårdsanstalter och enligt myndighetens prognoser väntas situationen förvärras framöver.

Riksdagen gör återigen ett försök att skärpa regeringens förslag om gränser för hur länge en misstänkt får sitta häktad och isolerad, skriver TT. Justitieutskottet vill inte att det ska finnas någon gräns för vuxna, men att den ska vara tre månader för personer under 18 år. M, KD och SD vill inte ha någon gräns för unga.

– Risken med det här är att gängen kommer att använda sig av 16-17-åringar för att begå brott och säga till dem att om du håller tyst i tre månader så kommer polisen att vara tvungen att släppa dig, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna och ledamot i justitieutskottet.

En klar riksdagsmajoritet öppnar för att unga som begår brott ska kunna flyttas från ungdomshem till fängelser, rapporterar DN som genomfört en enkät bland samtliga riksdagspartier.

Alla partier utom Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att vårdansvaret bör överföras från SiS till Kriminalvården.

Politikerna motiver sin linje med att hänvisa till sitt höga förtroende för Kriminalvården.

”Unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende kan i högre grad bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella än med traditionell vård och behandling på behandlingshem”, skriver till exempel Helena Vilhelmsson, rättspolitisk talesperson för C.

Sedan den 1 januari kan unga som döms för brott få utegångsförbud på helgerna och elektronisk övervakning med fotboja som påföljd, rapporterar TT. Ungdomsövervakning, som påföljden kallas, är främst aktuell för ungdomar mellan 15 och 17 år som begått relativt grova brott, men där det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård.

Tre obligatoriska föreskrifter ingår i straffet, säger Håkan Zandén vid Kriminalvården till TT. Den unge måste träffa frivården minst två gånger i veckan, och ska avhålla sig från alkohol och narkotika, samt ska vara hemma på helgerna.

– Det innebär att du från fredag kväll klockan 18 till lördag morgon klockan 7 och samma tider lördag till söndag och söndag till måndag, ska vara hemma eller någon annanstans som vi har kommit överens om, säger Håkan Zandén.

Den kriminalpolitiska debatten i Sverige har rasistiska övertoner. Det säger riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (MP) i en intervju med Dagens Nyheter.

Ali Elmi påpekar att det finns 5 000 gängkriminella i Sverige, ett land med över två miljoner personer med utländsk bakgrund. Hon har också invändningar mot den senaste tidens uppblossade debatt om kriminella klaner, även om hon inte förnekar att det finns kriminalitet i vissa familjer.

– Men jag tror att postnummer och geografi är ännu viktigare när det gäller att förstå hur kriminella gäng opererar, säger hon till tidningen.

Betydligt fler svenskar dör av knivvåld än i skjutningar, rapporterar SVT. Bara under första halvan av 2020 dödades 29 personer till följd av knivvåld.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forsell är kritisk till straffskalan när det gäller att bära kniv på allmän plats.

– Det är orimligt att det är bötesstraff för det i dag. Där borde fängelse vara minimistraffet, säger han till SVT.

Enligt Forsell har M länge drivit att det behövs en strängare syn på brottet. Han kritiserar regeringen för att inte agera.

I dag träder en ny lag i kraft som innebär hårdare straff för smuggling och innehav av olagliga vapen och explosiva ämnen.

Bland annat höjs maxstraffet för de grövsta brotten från sex år till sju års fängelse.

– Fler brott, särskilt sådana som begås i kriminella miljöer, ska ses som grova eller synnerligen grova samtidigt som maximistraffen höjs, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till regeringens hemsida.

Den nya lagen förväntas slå hårt mot landets gängkriminalitet då många av de vapen som används av kriminella gäng smugglas in, säger Damberg.