Segregationen är den viktigaste förklaringen till gängbrottsligheten och de många skjutningarna i Sverige. Det säger statsminister Stefan Löfven till Agenda.

– Det har tillåtits fortgå allt för länge. Det viktigaste vi gör här är att minska skillnaderna i vårt samhälle, säger han.

Den höga arbetslösheten gör att barnen i skolorna inte ser någon framtid, menar han. Därför måste skolorna få mer stöd och sysselsättningen öka.

– Unga ska se sina föräldrar gå till jobbet, inte vara lediga och tro att det är det som är det normala. Det normala är att gå till jobbet, säger Löfven.

Straffskärpningarna kommer att ge resultat och göra så att den grova kriminaliteten minskar, menar inrikesminister Mikael Damberg i en intervju med Svenska Dagbladet.

– Vi kommer att se effekt på gängkriminaliteten den här mandatperioden. Det är jag övertygad om, säger Damberg i intervjun.

Han menar samtidigt att det är ”djupt otillfredsställande” att svenska myndigheter inte har en bättre lägesbild av varför så många sprängningar och skjutningar just nu sker i Sverige.

Att regeringen vill göra det lättare för socialtjänsten att ingripa utan föräldrarnas samtycke när barn riskerar att hamna i kriminalitet välkomnas av Sophie Johnsson, som är skolkurator på Rosengårdsskolan i Malmö. Regeringens förslag, som presenterades på torsdagsmorgonen, är en av de åtgärder hon själv föreslog i en intervju med P4 Malmöhus på onsdagen med anledning av den senaste tidens våldsdåd i staden.

– Jättebra, det är något jag har förespråkat hela tiden, säger hon nu till SR.

– Man behöver skynda sig att få igenom detta snabbt – vi har inte råd att förlora fler barn in i kriminell verksamhet.

Väntetiderna ökar till följd av att de rättpsykiatriska undersökningarna blivit allt fler, rapporterar TT.

Regelverket säger att det ska ta max sju dagar efter beslutet, något som bröts vid tre tillfällen under perioden januari-oktober 2017. I år är samma siffra 42 under samma period.

En utredning ska i regel ska inom 28 dagar om personen i fråga är häktad, men Rättsmedicinalverket tvingas många gånger be domstolarna om mer tid för att göra klart undersökningen.

De rättspsykiatriska undersökningarna av brottslingar blir allt fler och läget på de enheter som gör utredningarna beskrivs som extremt, rapporterar TT.

2017 gjordes 448 undersökningar, i fjol blev det 521, och i slutet av oktober i år var man uppe i 467 stycken, enligt statistik från Rättsmedicinalverket.

Johan Larsson som jobbar som överläkare på myndigheten har inget säkert svar på vad det ökade trycket beror på, men han nämner ökad psykisk ohälsa och ökad tillgång till droger som möjliga förklaringar.

Vänsterpartiet vill avkriminalisera narkotikabruk för att stävja gängkriminaliteten, säger partiledaren Jonas Sjöstedt till SvD.

Enligt Sjöstedt skulle en avkriminalisering på sikt kunna minska narkotikamissbruket, vilket i sin tur skulle göra att gängens marknad minskar.

– Det är i stort sett medelklassens knarkande som håller igång gängkriminaliteten i Sverige i dag, säger han och tillägger att dagens politik inte fungerar.

Rikspolischefen Anders Thornberg säger att man jobbar på flera fronter för att få stopp på de grova brottsligheten med fokus på sprängningar. Polistoppen höll under onsdagsmorgonen en pressträff för att ge en lägesbild kring hur polisen jobbar.

Han säger att det behövs flera åtgärder för att lösa situationen. Bland annat fler poliser, justerade lagar.

– Våldet och kriminaliteten kommer inte att segra, säger Thornberg.

Underrättelseenhetens chef Linda H Staaf berättar att hämnd inom den kriminella världen oftast är den vanligaste anledningen till sprängningarna.

– De som utför dåden är vanligtvis bara utförare – springpojkar, säger Staaf.

Chefen för polisens kalla fall-grupp i region syd vill att det inleds drastiska åtgärder för att klara upp mord som skett med skjutvapen, rapporterar P3 Nyheter. Bara tre av 30 skjutvapenmord i Malmö har klarats upp senaste fem åren.

Ett av förslagen som man vill ska bli verklighet är de så kallade kronvittnena.

– Personer ser och vet vad som hänt. De måste förmås att kunna vittna på ett sätt som gör det tryggt för dem och de sina, säger Bo Lundquist, chef över polisregion syds kalla fall-grupp.

Förslaget har kritiserats av bland andra Brottsförebyggande rådet som menar att rättssäkerheten äventyras om kronvittnen införs.

Frågan om tillträdesförbud för kriminella på exempelvis badhus och skolor och i butiker ska utredas på regeringens initiativ. Men det är inte alls säkert att regeringen sedan kommer att föreslå en lagändring.

Statsminister Stefan Löfven påpekar i en intervju med TT att flera tunga instanser, bland annat Justitieombudsmannen, Åklagarmyndigheten och Advokatsamfundet har varit kritiska redan mot utredningsförslaget.

– När så många juridiska instanser säger nej, då måste man tänka till, säger Löfven.

I riksdagen finns emellertid en majoritet för förslaget och M-ledaren Ulf Kristersson har sagt att hans parti är redo att lägga fram förslaget om inte regeringen gör det.

Om den så kallade ungdomsrabatten och mängdrabatten för brottslingar avskaffas riskerar det att få ”fullkomligt absurda” konsekvenser, skriver Miljöpartiets rättspolitiske talesperson Rasmus Ling på Expressen Debatt.

Ett skäl för att barn och unga bör dömas på annat sätt än vuxna är att de inte utvecklat ett fullt konsekvenstänkande, menar Ling. Avskaffar man straffreduktionen vid flera brott skulle det kunna leda till att flera mindre brott döms hårdare än ett grovt brott.

Ling menar att politiska motståndare som Kristersson (M), Åkesson (SD) och Busch Thor (KD) känner till detta men att de inte drar sig för att ”sänka nivån” i samtalen.

”Den som bryr sig om forskning och beprövad erfarenhet hittar många bra argument för reducerade straff för såväl unga som flerfaldiga förbrytare”, skriver han.