Advokatsamfundet riktar skarp kritik mot Moderaternas förslag att utvisa gängmedlemmar som inte är dömda för brott, rapporterar TT. Moderaterna vill tillämpa Lagen om särskild utlänningskontroll, en lagstiftning som används när det gäller risk för terrorism och spioneri.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander påpekar att det inte är en straffrättslig lagstiftning. Att det är en hemlig process där den anklagade inte får reda på vilka bevis som finns mot en.

— Den som blir anklagad har rätt att försvara sig. Sedan ska det prövas av en domstol. Då är det inte rimligt att polis och åklagare enskilt ska bestämma vad som gäller. Ska jag hårdra det går vi i så fall mot en polisstat, säger hon.

Gängkriminella som är utländska medborgare bör kunna utvisas, även om de inte är dömda för brott. Det var en av nyheterna när Moderaterna i dag presenterade tio förslag för att få bukt med gängkriminaliteten.

Partiets rättspolitiske talesperson Johan Forssell kallade paketet för det ”mest kraftfulla som lagts fram i Sveriges riksdag”. Förslaget som ska innebära fler utvisningar ska göras inom ramen för lagen om särskild utlänningskontroll, som används vid misstankar om terrorism och spioneri.

– Vi vill utvidga den lagstiftningen till att också gälla personer som helt enkelt kan knytas till de gängkriminella miljöerna när man bedöms utgöra ett kvalificerat hot mot Sverige, säger Johan Forssell.

– Det skulle kunna få effekten att man med den lagstiftningen kan utvisa vederbörande innan den begått ett brott.

Sverigedemokraterna vill införa en ny sorts poliser med kortare utbildning för att öka antalet polismän i yttre tjänst, rapporterar SR Ekot.

Polismännen skulle ha rätt att bära vapen och främst arbeta med ingripande- och ordningsinsatser.

– Läget är akut. Sverige håller på att bli ett av Europas farligaste länder, säger partiets gruppledare Henrik Vinge till Ekot.

Riksåklagaren Petra Lundh vill att man ser över möjligheterna att använda inspelat material från polisförhör som bevis i rättegångar. Hon tycker att straffprocessen måste reformeras. Det skriver hon SvD Debatt.

Den så kallade omedelbarhetsprincipen har hamnat i fokus, det vill säga principen om att domstolen bara ska grunda sitt avgörande på vad som framkommer i själva rättegången, skriver Petra Lundh.

”Debatten handlar också om kravet på att brottsoffer, vittnen och misstänkta ska förhöras personligen i rättegången. Det innebär bland annat att videoinspelade polisförhör normalt inte tillåts som bevisning”, skriver riksåklagaren.

Staten har varit för svag och för frånvarande i Sveriges utsatta områden, vilket har gjort att kriminella gäng och nätverk har kunnat växa fram. Det sa inrikesminister Mikael Damberg (S) när han gästade SVT:s Agenda.

– Staten drog sig tillbaka, till och med polisen var frånvarande, sa Damberg.

För att komma tillrätta med problemet vill han nu att polis och andra myndigheter åter ska finnas representerade även i de utsatta områdena.

– Statens kärnfunktioner måste finnas på plats.

Biträdande rikspolischefen Mats Löfving ville öppna för en öppen diskussion kring klaner som använder familjer som en plattform för brott. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Vi kände att det var dags att öppna dörren på vid gavel, säger han.

Löfving säger sig vara ointresserad av vilket begrepp man använder och att det viktigaste är vilka insatser som görs mot dessa kriminella grupper.

Frågan har diskuterats flitigt senaste veckan efter att Löfving i Ekots ”Lördagsintervjun” förra lördagen sa att det finns runt 40 klaner i Sverige som kommit hit för att ägna sig åt brott.

Intervjun där vice rikspolischefen Mats Löfving sa att det finns 40 kriminella klaner i Sverige har lett till stor debatt.

Och just begreppet klan är viktigt för att få en korrekt bild av vad frågan handlar om, säger Per Brinkemo, som gett ut två böcker om klanstrukturer, till DN. Enligt Brinkemo blir det missvisande att beskriva fenomenet som exempelvis ”kriminella familjenätverk”, eftersom det rör sig om betydligt större grupper än vad som ryms i en familj.

Han påpekar också att hederskulturen är central i klaner.

– Och det handlar inte bara om kvinnan och kvinnans plats, utan det finns en hårdhet som går ut på att till varje pris stå upp för sin släkts anseende.

Tre miljarder kronor kommer att avsättas under de kommande tre åren för ett ”förortslyft”. Det meddelade Liberalerna när partiet höll en pressträff under förmiddagen.

– Vi ser behov av ökad trygghet i de här utsatta områdena där gängkriminella, kriminella klaner, tar över bostadsområden, sa partiledaren Nyamko Sabuni.

Förutom att satsa på polisen vill partiet satsa på utbildning, bland annat genom ett språklyft för förskolebarn. Vissa barn som börjar skolan i utsatta områden har bara 2 000 ord i ordförrådet, enligt Sabuni, medan andra barn kan 6 000 ord. Den skillnaden vill partiet minska för att fler ska klara av skolan.

– Vi måste satsa mer på barnen redan i skolan. Vi vill se till att de allra bästa lärarna lockas till de utsatta skolorna.

Även partiets rättspolitiske talesperson Johan Pehrson deltog på pressträffen.

Moderatledaren Ulf Kristersson och justitieminister Morgan Johansson (S) har debatterat gängkriminaliteten i en tv-sändning som arrangerats av Expressen.

– Det lilla ni gör är helt okej, ärligt talat. Men det är långt ifrån tillräckligt, sa Kristersson.

Johansson sa att hans parti varit beredda att fortsätta förhandla i samband med förra årets gängsamtal:

– Moderaterna gör alltid så här. Ni pratar mycket i opposition men gör inget när ni verkligen regerar.

Under riksdagens partiledardebatt kopplade statsminister Stefan Löfven (S) samman migration med brottsutvecklingen. I en intervju med SVT Nyheter har han utvecklat resonemanget. Löfven säger där att migrationen till Sverige tidigare har varit ”för stor”.

– Och det är därför regeringen som jag leder har sett till att ändra migrationspolitiken. Vi har haft en sådan migration att vi inte klarar integrationen tillräckligt bra, säger han.