Bevaka
Den svenska konjunkturen

TT
Den svenska konjunkturen

Krislarmet: Byggraset kan sänka industrin

Byggproduktionen kommer att sjunka med 30 procent mellan toppåret 2017 och 2019, spår Sveriges Byggindustrier. Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, varnar för spridningseffekter till den övriga industrin. ”Det riskerar att utlösa en djupare kris”, säger han till fPlus.
2017 påbörjades 64 000 nya bostäder i Sverige. Det var den högsta noteringen på 25 år. Under 2018 tillkommer 55 000 nya bostäder, men nästa år sjunker siffran till 46 000. En minskning med 30 procent.
Raset beror till stor del på de tuffare amorteringskrav som Finansinspektionen drivit fram. Det säger Anna Broman som är bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier.
– Det pågår en tydlig inbromsning på bomarknaden just nu vilket vi anser till stor del beror på de utökande amorteringskraven som slår mycket hårt mot förstagångsköpare. Men man ska komma ihåg att även om produktionen sjunker är byggtakten fortfarande hög och behovet är stort.
Konjunkturinstitutet pekar i sin senaste prognos på att branschen står inför en kraftig inbromsning. Det visar även Trä- och Möbelföretagens (TMF) senaste halvårsrapport.
– En minskad investeringstakt i bostadsbyggande och industri gör att den svenska BNP-tillväxten bromsar in nästa år, sa Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl nyligen.
David Johnsson, vd på TMF, konstaterar att antalet beviljade bygglov för det första halvåret 2018 minskat med 40 procent jämfört med samma tidpunkt 2017.
– Nedgången är tydligast i Stockholm, men även Göteborg och Malmö visar på en svagare marknad. Om nyproduktionen fortsätter att hotas, inte minst på grund av tuffa finansiella förutsättningar, såsom skärpta amorteringskrav påverkar det hela trä- och möbelindustrin, säger han i organisationens halvårsrapport.
Att bostadsbyggandet nu bromsar in så pass kraftigt kommer även att slå hårt mot den övriga industrin, menar Mats Kinnwall.
– En kraftig inbromsning verkar mer eller mindre oundviklig och det slår även hårt mot den övriga industrin eftersom den exporterar två-tredjedelar av sina produkter, men en stor del av den övriga produktionen levereras till den svenska byggindustrin.
Han pekar också på att den underliggande efterfrågan på bomarknaden har blåsts upp kraftigt av Riksbankens extrema penningpolitik, vilket i sin tur har resulterat i felinvesteringar i byggbranschen, såväl som i andra branscher. Ett exempel är de fastighetsbolag som har satsat på bostäder i lyxsegmenten.
Det i kombination med att de svenska hushållens skuldkvot nu uppgår till rekordhöga 185 procent av den disponibla inkomsten, där 80 procent består av bolån, gör att det nu finns en rejäl fallhöjd nedåt.
– Tillväxttoppen har tveklöst passerats för denna konjunktur. Låt oss hoppas på en mjuklandning. Än så länge ser vi inga tydliga tecken på att världsekonomin är på väg in i en regelrätt recession men riskerna är tveklöst främst åt det negativa hållet, konstaterar Mats Kinnwall
Jonas Andersson, fastighetsanalytiker på finansbolaget Alfred Berg, tonar dock ned riskerna. Han pekar på att övriga delar av fastighets- och byggsektorn är stark.
– Det sker en inbromsning just nu och det drabbar företag som är exponerade mot bostadsmarknaden. Men marknaden för kommersiella fastigheter är glödhet just nu och det pågår stora infrastrukturinvesteringar. De stora byggbolagen har också fler ben att stå på. Det är ingen katastrof som jag ser det.
Men Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, pekar på globala risker och spridningseffekter som kan slå mot en svensk industri som då redan kan vara försvagad på hemmaplan på grund av en vikande byggsektor.
Han menar att det bara går att spekulera i varifrån nästa stora chockartade förändring kommer ifrån.
– Men ponera att om Kinas ekonomi bromsar in och tillväxten faller under 4–5 procent och det sammanfaller med ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina får det allvarliga konsekvenser för vår exportindustri, säger Johan Eklund.
Han ser också ett oroande mönster i den svenska exporten just nu.
– De svenska exportandelarna av BNP faller just nu tillbaka på ett oroväckande sätt som liknar hur det såg ut åren för den stora krisen i början av 1990-talet, säger han.
Om krisen faktiskt är här nu och hur det slutar är omöjligt att sia om. Men det finns en faktor som oroar Mats Kinnwall särskilt mycket och det är den ständigt sjunkande produktiviteten.
– Det är den nya normalen med stadigt fallande global och nationell produktivitetstrend som vi kan observera det senaste decenniet. Men det är produktiviteten som är välståndets moder. Vägen till lycka går inte via enorma mängder gratispengar, säger Mats Kinnwall.

16 okt
Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Anders Borg: En svag regering kan inte höja skatter

Tidigare finansministern Anders Borg bedömer att Sverige får dras med en svag och handlingsförlamad regering. ”På kort sikt kan det vara bra för företagen. Med en svag regering finns ingen riksdagsmajoritet för skattehöjningar. Vi slipper också en lagstiftning som begränsar vinster i välfärden”, säger han till fPlus.
Anders Borg, 50, presenterar i en intervju med fPlus sitt eget förslag till den skattereform som han menar Sverige behöver för att möta nästa lågkonjunktur. Han bedömer att Sverige har tre stora utmaningar framför sig. Den första är förbättra företagsklimatet och stärka konkurrenskraften.
– Det görs genom att sänka marginalskatterna och värnskatten och ägandebeskattningarna måste förbättras. Idag har vi dubbelbeskattning på ägande i företagande; först bolagsskatt på den vinst företagen gör och sedan tillkommer utdelningsskatten. Dubbelbeskattningen hämmar investeringsviljan i Sverige, säger han.
Den andra utmaningen är att snabba upp integrationen av nyanlända och införa en tydlig arbetslinje i integrationspolitiken.
– Det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Man måste också flytta dit där jobben finns och utbildningssystemet måste anpassas till yrken där jobben finns, säger Anders Borg.
Den tredje utmaningen som Sverige behöver ta sig an är obalanserna på bostadsmarknaden. Allt fler flyttar från landsorten till storstadsregionerna i en snabbare takt. Att Sverige urbaniseras är bra, anser Anders Borg, men den låga räntan och strukturproblemen som uppstår i storstäderna höjer trycket. Anders Borg vill att hushållens möjligheter att dra av räntekostnaderna för bolån minskas.
– Ränteavdragen är för omfattande idag. Minskningen ska förstås ske gradvis över en period av 10-20 år så att marknaden inte kraschar. Jag vill också att beskattningen av fastigheter höjs.
Poängen med en höjd fastighetsskatt är, enligt Anders Borg, att på ett rimligt sätt finansiera den borttagna värnskatten och höjningen av brytpunkten för statlig beskattning.
– En höjning av fastighetsskatten motverkar också överhettningen i bostadssektorn, säger han.
Dessa tre utmaningar utgör basen i Anders Borgs skattereform. När det gäller frågan vem som ska genomföra reformförslaget har han inget självklart svar.
– Det mest troliga nu är att vi får en svag och handlingsförlamad minoritetsregering. Det är ett farligt läge eftersom de finansiella obalanserna då fortsätter att växa. Jag är med andra ord rätt pessimistisk när det gäller sannolikheten att hitta rätt politiska lösningar under mandatperioden.
Anders Borg bedömer att det osäkra politiska läget kan gynna företagen, åtminstone på kort sikt.
– Med en svag regering finns helt enkelt ingen riksdagsmajoritet för skattehöjningar. Jag tror att det kan bli bättre nu än under förra mandatperioden då skatter höjdes hela tiden. Vi slipper också en lagstiftning som begränsar vinster i välfärden, säger han.

15 okt