Civilförsvaret bör organiseras på ett nytt sätt. Det anser utredare Barbro Holmberg, rapporterar TT.

I den nya organisationen vill Holmberg se sex civilområden med civilområdeschefer. Utredningen föreslår också att tio nya beredskapssektorer och fyra särskilda beredskapsområden inrättas och att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ett övergripande ansvar för planering av det civila försvaret.

Utredningens förslag ska nu ut på remiss.

De nordiska länderna kommer även framöver att öva luftstrid tillsammans med USA i den stora återkommande övningen Arctic Challenge Exercise (ACE), rapporterar TT. Ländernas försvarsministrar har tecknat en avsiktsförklaring om att övningen fortsätta och att den ska behålla sin status som så kallad flaggövning vilket ställer särskilda krav på övningens komplexitet och antal plan i luften.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) är ACE mycket viktiga övningar för det svenska flygvapnet.

– Det är en komplex övning på hög nivå som utvecklar vår militära förmåga, säger Hultqvist.

Utan näringslivet, inget svenskt totalförsvar. Så enkelt kan företagens roll sammanfattas i byggandet av det nya civila försvaret. Det konstaterar inrikesminister Mikael Damberg (S) i en längre intervju med fPlus säkerhetsexpert Patrik Oksanen.

Den beslutade militära upprustningen ger Sverige ett ”radikalt uppgraderat” luftförsvar. Det budskapet förmedlade försvarsminister Peter Hultqvist (S) när han talade på Folk och försvars digitala rikskonferens på tisdagsmorgonen.

– Det är en rejäl förstärkning av svensk operativ förmåga som också är en viktig säkerhetspolitisk signal, sa han.

Den redan påbörjade satsningen på det markbaserade luftvärnssystemet Patriot ska fullföljas och marinens Visbykorvetter ska beväpnas med luftvärn.

Dessutom tillkommer en satsning på att beväpna Gripenplan med en flygburen missil för långräckviddig markmålsbekämpning.

– Det ger oss möjlighet att med avsevärd räckvidd nå in på fientligt territorium, säger Hultqvist.

Regeringens nya satsning på försvaret görs för att Sverige i värsta fall ska kunna möta ett krig på svensk mark. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Dagens Nyheter.

– Syftet är att det inte ska inträffa något. Men vi måste planera vårt försvar och orka säga vad det här handlar om, säger han.

Under torsdagen beslutade regeringen om en 40-procentig ökning av försvarsanslaget fram till 2025. Det innebär att försvarsbudgeten från 2020 till 2025 växer med nästan 29 miljarder kronor till totalt 89 miljarder.

Det försvarsbeslut för 2021–2025 som riksdagen nu har klubbat innebär den största upprustningen i Sverige sedan 1950-talet. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.

Beslutet lägger grunden för en ny krigsorganisation och innebär att försvarsbudgeten från 2020 till 2025 växer med nästan 29 miljarder kronor till totalt 89 miljarder. Flera nya regementen ska också etableras.

– Det är klart att det blir en del utmaningar för oss. Men det här ska vi klara av, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Flera värnpliktiga kollapsade i högsommarvärmen i samband med jägarprovet 2018 på Försvarsmaktens jägarutbildning i Karlsborg, K3.

För en av dem, Olle Torkelsson, höll jägarprovet på att sluta med döden.

Två och ett halvt år senare lider han fortfarande av kollapsen och har fått flytta hem till sina föräldrar för att klara sig ekonomiskt. Det rapporterar SVT Nyheter Väst som tidigare har rapporterat om kollektiva bestraffningar, kränkningar och maktmissbruk vid regementet.

K3:s regementschef Ola Barvér säger att kollapser av det här slaget inträffar sällan men att det ”inte är bra” när det sker.

I Finland kan socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister sitta i regeringen och säga att man förbehåller sig rätten att en dag i framtiden fatta beslut om att gå med i Nato, en så kallad ”Nato-option”. I Sverige har däremot deras syskonpartier en paralyserande beröringsskräck att säga det konstaterar fPlus säkerhetsexpert Patrik Oksanen i en analys efter att det finns en riksdagsmajoritet för ”Nato-optionen”.

Regeringen anser att en så kallad ”Nato-option”, som Sverigedemokraterna och de andra borgerliga partierna driver igenom, inte hör hemma i den säkerhetspolitiska linjen. Det skriver utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en debattartikel i Expressen.

”När de borgerliga griper fågeln i flykten i riksdagsbehandlingen och slår sig ihop med SD så riskerar resultatet att bli förvirring och frågetecken kring var Sverige står”, skriver debattörerna.

De menar att regeringen värderar samarbetet med Nato, men en process för ett eventuellt medlemskap kommer inte att inledas.

Sverigedemokraterna svänger i sin hållning om ett svenskt medlemskap i Nato och öppnar nu för möjligheten att gå med i försvarsalliansen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Beskedet innebär att det för första gången finns en riksdagsmajoritet för en så kallad Natooption, skriver tidningen.

Däremot är det inte klart vad det innebär i praktiken, eftersom ett medlemskap enligt Moderaternas och Kristdemokraternas motion måste grundas i ”ett brett folkligt och parlamentariskt stöd”.

Beskedet från SD kom på onsdagen i utrikes- och försvarsutskottet, i samband med att regeringens proposition om totalförsvaret justerades.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver partiledaren Jimmie Åkesson, säkerhetspolitiska talespersonen Björn Söder och försvarspolitiska talespersonen Roger Richthoff att Sverige en Natooption kan ”stärka försvarssamarbetet med Finland”.