Centerpartiet och Liberalerna ställer sig positiva till att kalla in försvarsberedningen igen, skriver DN. Tidigare i dag kom det kravet från Moderaterna, sedan Försvarsmakten i dag hävdat att det saknas 55 miljarder kronor för satsningarna fram till 2030.

– Det är bra att Försvarsberedningen får möjlighet att analysera de här underlagen i förhållande till vad beredningen skrivit, säger Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström till tidningen.

Även hans kollega inom Liberalerna, Allan Widman, är öppen för att kalla tillbaka beredningen.

Moderaterna vill att försvarsminister Peter Hultqvist (S) återinkallar försvarsberedningen. Det säger partiets försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask till TT med anledning av den analys som Försvarsmakten presenterat i dag.

Myndigheten menar att det saknas 55 miljarder för att kunna genomföra försvarsberedningens förslag. Ask menar att ”mindre avvikelser” inte hade varit oväntat, men att den aktuella summan innebär mer än så.

– Just därför är det väl rimligt att försvarsberedningen får grotta ner sig i det här, säger hon.

Försvarsmakten anser att anslagen från politiskt håll räcker långt. Den uppfattningen har försvarsminister Peter Hultqvist (S) efter att myndigheten i dag presenterat sin analys, rapporterar TT.

Även om Försvarsmaktens analys visar att det saknas pengar till att genomföra försvarsberedningens föreslag menar Hultqvist att de ökade anslagen från regeringen, C och L ger myndigheten klart bättre förutsättningar.

– Det här leder till en väsentlig förmågeökning säger han.

Försvarsmakten saknar 46 miljarder kronor för att man ska kunna få till de satsningar som försvarsberedningen föreslagit tidigare i år, rapporterar Ekot med hänvisning till en analys från myndigheten.

För att kunna genomföra förslagen sköt regeringen, C och L till 25 miljarder kronor för åren 2021–2025 i höstbudgeten, men trots det saknas pengar.

Överbefälhavare Micael Bydén säger att det leder till ”ambitionsminskningar” både när det gäller material och personal.

– Men det handlar också framför allt om att skjuta planering framåt, säger han till radion.

Satsningen på försvaret kan bli minst tio miljarder kronor dyrare än politikernas beräkningar, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn i Försvarsmaktens analyser.

Analyserna skiljer sig från försvarsberedningens på flera punkter, bland annat på grund av försvagade penningvärdet och för att man behöver pengar till att lösa ut den så kallade överplaneringen.

Enligt tidningen kan skillnaden i beräknade kostnader äventyra satsningen på armén och etableringen av nya regementen.

Sverige blir ny medlem i den franske presidenten Emmanuel Macrons försvarssamarbete European Intervention Initiative, rapporterar SVT.

– Sammantaget bygger vi mer säkerhet i Europa, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter.

Tanken är att försvarssamarbetet ska agera vid bland annat terrordåd och oroligheter vid EU:s gränser.

Regeringen och samarbetspartierna C och L är mycket nära att enas om en stor uppgörelse om mer pengar till försvaret, rapporterar DN. Partierna uppges vara eniga om att höja försvarsanslagen med fem miljarder kronor år 2022.

Tidningen erfar också att partierna förhandlar om ett ytterligare tillskott på totalt 15 miljarder kronor under åren 2023 till 2025.

Försvarsminister Peter Hultqvists pressekreterare Toni Eriksson vill inte kommentera uppgifterna.

I Göteborg sker den största inryckningen av värnpliktiga sedan värnplikten återinfördes, rapporterar P4 Göteborg. Antalet rekryter har nästan dubblerats för att i år uppgå till knappt 200 personer.

– Till stor del kommer närvaron i skärgården att öka avsevärt, säger Johannes Kinghed, chef för utbildningskompaniet på Amfibieregementet i Göteborg, till P4.

Att återuppbygga civilförsvaret kommer att ta tid, menar inrikesminister Mikael Damberg (S). Han säger till TT att det civila försvaret måste fungera för att det militära ska kunna göra det.

De myndigheter som nu ska se över vad som krävs för ett stärkt civilförsvar ska titta på transporter, elförsörjning, kommunikation, mat och vatten.

– Det finns ett stort behov att höra myndigheternas åsikter om vilka åtgärder som är mest prioriterade. Vi kommer att behöva ta det här i flera steg, säger Damberg till TT.

Försvarsmakten ska se över sitt behov av förstärkning, har regeringen beslutat. Bland annat ska försvaret ge en bild av hur den samlade operativa förmågan och krigsdugligheten kommer att vara i framtiden.

Bakgrunden är att Försvarsberedningen, där företrädare för samtliga riksdagspartier ingår, sprack i våras då de borgerliga partierna vägrade skriva under dess slutrapport. Konflikten rörde försvarsanslagen, där de borgerliga ville avsätta mer pengar än regeringen.

Nu ska Försvarsmakten alltså se hur deras egna beräkningar av behoven förhåller sig till Försvarsberedningens kalkyler.