Antalet kriminella gäng i Sverige ökar, och allt fler barn runt tioårsåldern rekryteras, visar en enkät som TT skickade till kommunernas socialtjänster.

Yngre barn är i högre utsträckning är involverade i gängkriminaliteten, ofta inom droghandeln, enligt enkäten.

– Det kan vara en 22-åring som lämnar droger till en 12-åring som sedan lämnar det vidare, säger Magnus Nordahl, sektionschef för barn och familj i Falun.

Barnen som dras in i gängkriminaliteten har ofta en misslyckad skolgång och flera kommunanställda anser att förebyggande arbete bör börja redan i förskolan.

Högsta domstolen sänker fängelsestraffet för en gängledare i Göteborg som i februari dömdes till sex och ett halvt års fängelse för förberedelse till mord, grovt vapenbrott och grovt häleri.

Domen överklagades till HD med motiveringen att fängelsestraffet var för långt, eftersom hovrätten inte beaktat att gängledaren i oktober 2019 dömdes till två år och sex månaders fängelse för grov utpressning.

Brotten som behandlades i februarimålet begicks innan domen i oktober meddelats, vilket enligt brottsbalken innebär att påföljden inte får överstiga vad som skulle ha dömts ut om alla brotten prövats i samma mål.

HD sänker straffet till fyra år och två månaders fängelse för februarimålet. Det sammanlagda straffet för samtliga brott blir sex år och åtta månader, efter avdrag för lång häktnings- och handläggningstid.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz ställer sig bakom biträdande rikspolischefen Mats Löfvings uttalanden om klankriminalitet. I förbundets kommande kriminalpolitiska program krävs skärpta åtgärder mot gängkriminalitet, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Världen och samhället och brottsligheten har förändrats. Poliskåren måste utvecklas och förändras i takt med det, säger Lena Nitz till tidningen.

Bland annat vill förbundet att vittnesuppgifter i högre utsträckning ska dokumenteras elektroniskt direkt på brottsplatser och att möjligheterna att få vittnesmål uppspelade i form av videoförhör vid rättegångar ska utökas.

Barnrekrytering sker till kriminella gäng och barn så unga som åtta år lockas in i grupperna. Det säger Maria Wallin, som är utvecklingsledare i brottsförebyggande frågor i Göteborgs stad och som jobbar med gängproblematik, till Dagens Nyheter.

Tidningen skriver att det kan börja med att barnen utför mindre tjänster för gängen. När de sedan börjar komma upp i tonåren kan det övergå till snatteri eller narkotikaförsäljning.

– Vi har indikationer på att när föräldrar försöker dra ur sina barn ur dessa strukturer utsätts de själva för hot om våld, säger Wallin.

Kristdemokratiske riksdagsledamoten Robert Halef är chockad och ledsen över att han ”hängs ut” för påstådda kopplingar till kriminella grupperingen Södertäljenätverket. Det säger han i intervjuer med flera medier.

– Det här skadar mig och min familj, att jag blir uthängd på det här sättet raserar allt jag byggt upp, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Till LT säger Halef att han är utsatt för en komplott och att det handlar om förtal.

Det var förra veckan som Aftonbladet avslöjade att han är en av fyra riksdagspolitiker som omnämns i en hemlig rapport som biträdande rikspolischef Mats Löfving hänvisade till när han varnade för kriminella klaner.

Skjutningarna i Stockholm har mellan åren 2009 och 2019 kostat över 100 miljoner kronor, rapporterar SVT Nyheter. Summan motsvarar 74 årslöner för en sjuksköterska enligt regionens uträkningar. Antalet skottskador i länet har tredubblats under samma period.

Siffrorna kommer från Karolinskas traumacentrum som har räknat på vad varje patient kostar. I snitt är summan för att behandla varje skottskadad 266 000 kronor.

I år har regionen behandlat 38 patienter för skottskador till en total kostnad av 10 106 306 kronor.

– Det är en dyr resurs, men den räddar liv, säger Lennart Adamsson, verksamhetschef för traumaenheten på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vänder sig mot hur begreppet klaner används i debatten om gängkriminaliteten, rapporterar DN.

– Jag skulle själv säga att jag är från ett klansamhälle. Det är inte klan som är problemet. (...) Jag skulle hellre säga släktbaserade kriminella gäng. Man ska passa sig för att se klaner som något i sig negativt.

Sabuni säger också att det kommer finnas klaner även i framtiden och att dessa ska få finnas, bara man inte bryter mot den svenska lagen.

På en pressträff förra veckan drog Sabuni en parallell mellan hederskulturer, religiös extremism och klankriminalitet som hon menar alla är präglade av förtryck och starkt patriarkala strukturer, men att det finns våld inom familjen är utbrett inte bara inom en klan med hederskultur.

I polisens rapport om släktbaserade kriminella nätverk anges Södertäljenätverket som det mest inflytelserika. Men i Ekots lördagsintervju säger Södertäljes kommunstyrelseordförande Boel Godner (S) att hon inte vill beskriva grupperingen som just släktbaserad kriminalitet, utan som ”grov organiserad brottslighet”.

– Det kan vara lite alla möjliga personer i den. Jag pratar aldrig om sådant, jag gör inte skillnad på folk och folk (...) utan det är grovt kriminella människor som valt att leva i parallella system, säger hon.

Godner säger också att brottsligheten i Södertälje till stor del består av välfärdsbrott och handel med arbetstillstånd och svartkontrakt.

Den viktigaste åtgärden för att på lång sikt kunna bromsa utvecklingen av kriminella nätverk är att stoppa nyrekryteringen, säger representanter för polisens regionala underrättelseenheter till SR Ekot.

– Vi har utsatta områden i Stockholm där det finns en närhet till en kriminell miljö som gör att det ibland inte finns några andra alternativ, säger Magnus Mowitz, tillförordnad underrättelsechef i Stockholm.

Enligt landets underrättelseenheter finns det organiserad brottslighet i alla landets sju polisregioner.

Tjänstemän i Göteborg som arbetar i områden med gängproblem har upplevt att frågor rörande kriminaliteten tystas ner. Det säger Maria Wallin, utvecklingsledare i brottsförebyggande frågor för Göteborgs stad, till SVT Nyheter Väst.

– Man kanske har som uppdrag att lyfta den positiva bilden av området, och då blir det självklart problematiskt att hela tiden prata om problemen.

Wallins analys bygger på intervjuer med omkring 200 personer som arbetar mot kriminella, däribland poliser, fritidsledare och socialarbetare.